Vårt syfte med studien är att undersöka pedagogers förhållningssätt och metoder kring barn som uppvisar ADHD liknande beteende i förskolan. Barn får oftast sin diagnos i skolåldern och vill med hjälp av denna studie ta reda på pedagogers kunskaper kring dessa barn när de är i förskoleåldern. Vi har utgått ifrån Vygotskij och det sociokulturella perspektivet för att se pedagogernas och vårdnadshavares syn på inkludering. Studien är baserad på två olika metoder där den kvalitativa metoden bestod av intervjuer av förskollärare, barnskötare och rektorer i förskolan och den kvantitativa metoden bestod av en enkät där vårdnadshavare fick ge sitt perspektiv. I studien visar det sig att pedagogerna inte har utbildning riktad mot ADHD utan den kunskap de har är erfarenhetsbaserad. Ett perspektiv som även vårdnadshavare delade. Bristen på kunskap blir till konsekvenser för barnen, som leder till dålig självkänsla och sämre förutsättningar i det sociala samspelet och skolan. Forskningen belyser vikten av tidiga insatser och att alla som arbetar med barn bör känna till symtomen hos ADHD samt ha en kunskap kring vilka strategier och åtgärder som kan hjälpa barnet i förskolan och skolan.

In this study, we present the different teaching strategies that participating preschool teachers describe that they use to stimulate and develop children's language through fiction. We will present what factors influence the selection of fiction at the preschool. Furthermore, we describe the preschool teachers' perceptions of how they describe their conditions and knowledge of literature work together with the children. We chose to do a qualitative study where we visited different preschools to interview active preschool teachers based on semi-structured interview questions. When compiling the results, we used a phenomenographic methodological approach to obtain preschool teachers' different perceptions of the language-stimulating work. The most significant thing we were able to get in the result is that all preschool teachers in our study described an awareness of the importance of language-stimulating teaching in preschool. It also emerged that preschool teachers included language-stimulating activities through planned teaching or spontaneously arising situations. We were further able to discern in the results how the preschool teachers in our study used different strategies to stimulate children's language. Reading aloud, book conversations, image creation, dramatization and reflection conversations were some strategies that emerged. As a conclusion, through the interviews we were able to get the preschool teachers' perceptions and what conditions and challenges they experience with the language-developing work in preschool. Something that we have found important from the study is that preschool teachers' knowledge and prerequisites have a significant role in children's language development and where children's language is stimulated and challenged in social contexts. / I den här studien presenterar vi vilka olika undervisningsstrategier medverkande förskollärare beskriver att de använder sig av för att stimulera och utveckla barns språk genom skönlitteratur. Vi kommer att presentera vilka faktorer som påverkar urvalet av skönlitteratur på förskolan. Vidare redogör vi förskollärarnas uppfattningar av hur de beskriver sina förutsättningar och kunskaper kring litteraturarbete tillsammans med barnen. Vi valde att göra en kvalitativ studie där vi besökte olika förskolor för att intervjua verksamma förskollärare utifrån semistrukturerade intervjufrågor. Vid sammanställningen av resultatet utgick vi från en fenomenografisk metodansats för att få fram förskollärares olika uppfattningar om det språkstimulerande arbetet. Det mest betydelsefulla vi kunde vi få fram i resultatet var att samtliga förskollärare i vår studie beskrev en medvetenhet kring vikten av språkstimulerande undervisning i förskolan. Det framkom också att förskollärare inkluderade språkstimulerande aktiviteter genom planerad undervisning eller spontant uppkomna situationer. Vi kunde vidare i resultatet urskilja hur förskollärarna i vår studie använde sig av olika strategier för att stimulera barns språk. Högläsning, boksamtal, bildskapande, dramatisering och reflektionssamtal var några strategier som framkom. Som avslutning kunde vi genom intervjuerna få fram förskollärares uppfattningar och vilka förutsättningar och utmaningar de upplever med det språkutvecklande arbetet i förskolan. Något som vi funnit som viktigt utifrån studien är att förskollärares kunskaper och förutsättningar har en betydande roll för barns språkutveckling och där barns språk stimuleras och utmanas i sociala kontexter.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om lärandemiljöer för undersökande arbetssätt i förskolan. Utifrån studiens syfte valdes semistrukturerad intervju som metod. I studien har åtta förskollärare intervjuats för att belysa deras beskrivningar hur de inkluderar lärmiljön utifrån undersökande arbetssätt. Undersökande arbetssätt kopplas i studien till produktiva frågor inom naturvetenskaplig undervisning. Studien utgår ifrån sociokulturella perspektivet där begreppen mentala redskap, artefakter, appropriering och scaffolding är i fokus. Begreppen har valts för att analysera förskollärarnas beskrivning av deras tillvägagångssätt kopplat till naturvetenskaplig undervisning. Utifrån resultatet beskriver förskollärarna att de skapar lärandemiljöer i förskolan kopplat till naturvetenskap genom att kombinera läroplanen, barnens avtryck och intresse. Detta genom att observera och dokumentera barnen för att synliggöra detta i förskolans lärmiljöer. Materialet i lärmiljön har stor betydelse för att skapa en lärmiljö som inspirerar barnen att undersöka och utforska. Materialet ska vara i barnens höjd där barnen får vara självständiga påvisar resultatet. Resultatet belyser förskollärarnas beskrivningar av hur de skapar förutsättningar för produktiva frågor hos barnen i undersökande arbetssätt i naturvetenskaplig undervisning. Detta för att skapa en trygg atmosfär där barnens frågor får ta plats. För att skapa en trygg atmosfär inkluderas engagerade, nyfikna och medvetna förskollärare som resultatet visar. Vid olika undervisningssituationer och experiment krävs en ämneskompetent förskollärare som inkluderar ämnesinriktade begrepp i undervisningen. Resultatet indikerar för ett behov av kompetensutveckling inom naturvetenskaplig undervisning. Förskollärarna beskriver en osäkerhet för att utmana och stötta barnens lärande utifrån barnens upptäckter och utforskande. / The purpose of this study is to contribute with knowledge about learning environment for an investigative approach in preschool. Based on the purpose of the study, a semi-structured interview was chosen as the method. In the study, eight preschool teachers were interviewed to illuminate their descriptions of how they include the learning environment with investigative approach. Investigative approach is connected in the study to productive questions in science teaching. The study is based on the sociocultural perspective were the concepts as mental tools, artefacts, appropriation and scaffolding are in focus. The concepts have been chosen to analyze the preschool teacher’s descriptions of their approach connected to science teaching. Based on the results, the preschool teachers describe that they create learning environments in the preschool connected to science by combining the curriculum, children´s imprint and interests. This by observing and documenting the children to make this visible in the preschool´s learning environments. The material in the learning environment is of great importance to creating a learning environment that inspires the children to investigate and explore. The material should be at the children´s height, where the children can be independent the result shows. The results sheds light the preschool teacher’s descriptions of how they create the conditions for productive questions for the children in investigative approach in science teaching. This is to create a safe atmosphere where the children´s questions can take place. To create a safe atmosphere engaged, curious and aware preschool teachers are included, as the results show. In various teaching situations and experiments, a subject-competent preschool teacher is required who includes subject-oriented concepts in the teaching. The result indicates a need for competence development in science teaching. The preschool teachers describe an insecurity to challenge and support the children´s learning based on the children´s discoveries and explorations.

The study is about aesthetic learning processes in the subject English. The purpose of the study is to investigate whether aesthetic learning processes in the form of drama can contribute to a development in fourth graders’ command of grammatical tense in English. This is investigated by interviews combined with a test in grammatical tense with five students in year 4. The study is based on three research questions that are investigated and answered: - How does the aesthetic learning processes affect the students' verbal use of tense? - What similarities and differences can be seen in the students‘ verbal use of tenses? The study consists of a theoretical and an empirical part where the focus is on aestheticlearning processes with input from the expression form drama and partly a non-aesthetic learning that leans towards a lesson with teaching materials in the subject English. The theoretical part is based on the socio-cultural perspective with a view of aesthetic learning. In this study, it has emerged that aesthetic learning processes such as aids strengthen students' opportunities to achieve knowledge of the spoken English where tense is in focus. Body language and the senses are also an important part that helps the students to consolidate English skills in a simpler way. If aesthetic and non-aesthetic learning are combined, there will be a relationship between the two forms of learning that leads to a varied learning in English teaching in primary school.

Syftet med denna studie är att få mer kunskap om användandet av digitala verktyg vid undervisning av problemlösning i inom matematik i årskurs 1–3. Studien är av kvalitativ karaktär med en induktiv ansats som tar utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra verksamma lärare som använder digitala verktyg vid undervisning av problemlösning. Resultatet påvisar att lärarna använder iPad, dator, smartboard samt projektor genom att utnyttja dessa i samspel med olika appar och plattformar. Vidare används digitala verktyg vid genomgångar av uppgifter i problemlösning. Lärarna framför en positiv inställning till digitala verktyg där samtliga uttrycker den vardagsanknytning digitala verktyg besitter, vilket motiverar eleverna. Samtidigt framgår vissa hinder med att använda digitala verktyg i undervisning av problemlösning. / The purpose of this study is to get a deeper understanding of the implementation of digital technology in mathematical problem-solving, targeting teachers in grades 1-3. The study is qualitative with an inductive approach. Four semi-structured interviews were conducted with teachers using digital technology during problem-solving. A qualitative content analysis was conducted on data collected, with the sociocultural perspective as a point of departure. The result showed that teachers use iPad, computers, smartboards, and projectors interplaying with different mathematical applications and platforms. The teachers frequently use digital technology during presentations of mathematical problem-solving in the classroom. The results also showed that the teachers are positive towards digital technology and the connection to everyday situations, which can motivate the pupils. However, the teachers also describe some obstacles when teaching problem-solving in regard to digital technology in the classroom.

Den här läromedelsgranskningen fokuserar på det algebraiska arbetsmaterialet i två läromedel i årskurs 4, 5 och 6. Granskningens syfte är att undersöka vilka strategier som presenteras för att lösa algebraiska uppgifter och hur läromedlen är uppbygga för att förenkla övergången från aritmetik till algebra. Genom att utgå från det sociokulturella perspektivet analyseras materialet i fyra kategorier: förekomst av representationsformer, övergång från aritmetik till algebra,lösningsstrategier samt progression och stödstruktur. Resultatet visar att läromedlen erbjuder olika former av stöttning och lösningsstrategier. Strategierna skulle dock kunna förtydligas ytterligare för att göra det enklare för eleven att följa de olika stegen som presenteras. I samtliga läromedel finns en tydlig stödstruktur som ger utrymme för eleven att arbeta och utvecklas utifrån egna förutsättningar. / This textbook review focuses on the algebraic teaching materials in two textbooks for grades 4, 5, and 6. The purpose of the review is to investigate the strategies presented for solving algebraic tasks and how the textbooks are structured to facilitate the transition from arithmetic to algebra. Based on the sociocultural perspective, the material is analyzed in four categories: the presence of representational forms, the transition from arithmetic to algebra, solution strategies, and progression and support structure. The results show that the textbooks offer different forms of support and solution strategies. However, the strategies could be further clarified to make it easier for the student to follow the different steps presented. In all textbooks, there is a clear support structure that gives the student the space to work and develop on their own terms.

Denna kvalitativa studie undersöker hur kooperativa lärandesituationer påverkar elevers individuella matematiska utveckling genom användning av problemlösningsuppgifter. Studiens bakgrund belyser det innehåll som berör kooperativt lärande, kooperativa lärprocesser, kommunikation, problemlösning samt de matematiska förmågorna. Empirin till studien har samlats in utifrån 18 elever, i årskurs 3, som under tre moment genomfört tre olika problemlösningsuppgifter. Första och tredje momentet genomfördes individuellt av eleverna medan moment två genomfördes under en kooperativ lärandesituation. Vid moment två observerades elevernas samspel med hjälp av observationsscheman. Moment ett och tre jämfördes sedan utifrån den kooperativa lärandesituationen för att se dess påverkan på elevernas individuella matematiska utveckling. För att besvara studiens syfte och frågeställningar användes det sociokulturella perspektivet i samband med en kvalitativ analys. Resultatet visade en variation av påverkan på elevernas individuella matematiska utveckling. Det som framgick som betydelsefullt för elevers matematiska utveckling var gruppkonstellationen, elevers matematiska kunskapsutveckling samt elevens roll under den kooperativa lärandesituationen. Avslutningsvis förs en diskussion kring studiens metodik och resultat.

Denna uppsats utforskade hur ämneslärare i historia anpassar sin undervisning till elever med svenska som andraspråk. Uppsatsens syfte var att undersöka vilka anpassningar som utförs i klassrummet, vilka resultat lärarna ansåg sig få av anpassningarna, men även var lärarna hade fått sina erfarenheter i hur man anpassar undervisning till elever med svenska som andraspråk. Fyra ämneslärare som arbetade på olika högstadieskolor medverkade i arbetet och materialet bestod av intervjuerna med lärarna. Slutsatsen blev att majoriteten av lärarna gjorde anpassningar till elever med svenska som andraspråk. Anpassningarna bestod bland annat av kontextualisering, transspråkande och multimodala medel. Erfarenheterna hade lärarna fått på arbetsplatsen, tidigare arbetsplatser men även genom egen efterforskning. Samtliga lärare kände att lärarutbildningen inte hade förberett dem tillräckligt inför mötet med de elever som har svenska som andraspråk. Resultatet lärarna ansåg att anpassningar gav var högre kunskapsnivå hos eleverna och ökad förståelse hos eleverna.

Digitaliseringen i samhället har ökat markant under kort eftersom digitaliseringen har tagit en stor plats i det moderna samhället, vilket gör det relevant för oss att undersöka hur arbetet med digitala verktyg används i nuläget. I tidigare forskning betonar de att förskollärare inte har tillräckligt med kompetens av användandet av digitala verktyg. Det finns även utmaningar och möjligheter gällande användandet av digitala verktyg som vi kommer att synliggöra men även barns lärande och utveckling i relation till digitala verktyg. Syftet med vår studie är att tillföra kunskap om hur 38 förskollärare arbetar med digitala verktyg i förskolan utifrån deras egna erfarenheter samt hur de digitala verktygen kan förstås bidra till barns lärande och utveckling. I vår studie besvaras följande frågeställningar: På vilka sätt arbetar förskollärarna med digitala verktyg i verksamheten? och vilka utmaningar och möjligheter upplever förskollärarna i arbetet med digitala verktyg i förskolan? Studien utgår från det sociokulturella perspektivet där vi kommer använda oss av de centrala begreppen som är mediering, artefakter, interaktion, kommunikation, stöttning och den proximala utvecklingszonen. Metoden vi har använt oss av är enkäter som är en webbaserad enkätundersökning. Det är ett frågeformulär för att få svar på våra frågeställningar som vi har skickat ut via mejl samt att vi har lagt ut vår enkät i olika Facebook grupper. Utifrån studiens resultat har vi fått en bättre uppfattning och förståelse om hur förskollärare kan främja barns utveckling och lärande kring digitala verktyg. Förskollärarnas yrkeserfarenheter skiljer sig från varandra men har en positiv syn på arbetet med digitala verktyg.

Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Skolverket 2022, s.8) beskriver att elever i dagens samhälle behöver förses med en digital kompetens. Skolor i Sverige erbjuder elever digitala verktyg som stöd i skrivutveckling i svenskundervisning. Digitala verktyg har också̊ implementerats i högre utsträckning i undervisningen. Vårt övergripande syfte har varit att, med stöd av en kvalitativ undersökning, granska lärare och elevers reflektioner om möjligheter och utmaningar gentemot digitala verktyg i svenskundervisningen. Följande frågeställning som ligger till fokus i denna studie är: Vilka möjligheter och utmaningar anser elever att digitala verktyg medför i skrivutveckling i svenskundervisningen?Vilka möjligheter och utmaningar anser lärare att digitala verktyg medför i skrivutveckling i svenskundervisningen? Studien utgörs av en kvalitativ undersökning utifrån lärare och elevers perspektiv. Vi har intervjuat elva elever och sju lärare i två olika skolor. Resultatet från intervjuerna visar att elever och lärare anser att digitala verktyg tillför fler möjligheter än utmaningar i skrivundervisningen.  Resultatet i denna studie redogör för att elever och lärare ser ett fler tal möjligheter med digitala verktyg i skrivutvecklingen. Digitala verktyg ser till elevers kvalité på texter utvecklas, att motivationen ökar samt att det är mer roande. De utmaningar som elever och lärare anser tillkommer med digitala verktyg i skrivutveckling är diverse tekniska besvär samt att digitala kompetensen inte är tillräcklig.