<p>Inom grossistbranschen associeras distributionen med svårigheter så som många kunder, små godsvolymer per kund och krav på korta ledtider. Många kunder kräver dessutom leveranser inom vissa tidsfönster. Dessa faktorer ställer höga krav på logistiken och skapar behov om hög leveransservice.</p><p>Inom transportbranschen råder idag generellt en relativt låg datormognad. Sedan tidigare finns avancerade digitala informationssystem tillgängliga för inköp, ordermottagning och lagerkontroll. Utvecklingen går dock mot att även logistik- och transportavdelningarna i större utsträckning börjar använda sig av mer avancerade transporttekniska hjälpmedel. Exempel på sådana är ruttoptimeringsprogram som kan användas för att beräkna optimala körvägar.</p><p>Servera R&S är en restauranggrossist som har ett antal lager utspridda i Sverige. Då deras kundkrets i stockholmsområdet under senare år blivit allt större har även antalet lossningsplatser ökat drastiskt. Godset till dessa förses från lager placerade i Norrköping och Västerås. Godset från Norrköping samlas och packas om i en terminal i Årsta innan det transporteras vidare till kunderna i Stockholm.</p><p>Servera R&S efterfrågade en analys av deras distribution i Stockholm. Detta för att undersöka om nuvarande distributionsstrategier är kostnadseffektiva. Syftet var att finna möjliga förändringar i verksamheten som skulle kunna medföra förbättringar för distributionen till kunder i Stockholm. Målet innefattade att finna förbättringsförslag som skulle innebära ett bättre användande av distributionsnätverkets resurser, minskade transportkostnader och ökad leveransservice.</p><p>Inledningsvis genomfördes en nulägesanalys för att kartlägga arbetsmetoder och tillvägagångssätt vid distributionen. Utifrån intervjuer och enkätundersökningar skapades sedan en modell av distributionen i vilken det verkliga trafikarbetet efterliknades. Denna användes vid simuleringar i ett ruttoptimeringsprogram med syftet att påvisa förbättringsmöjligheter. Under analysfasen studerades distributionsprocessen och simuleringsresultaten med målet att ta fram förslag på förbättringar och annorlunda tillvägagångssätt vid terminalhantering och transport.</p><p>Studien visar att det i distributionsprocessen finns stora möjligheter för förbättringar gällande terminalhantering och godstransporter. Ruttoptimeringen påvisar stora besparingsmöjligheter gällande transporttid, antalet körda kilometer och antalet använda fordon i distributionsarbetet. Simuleringsresultaten visar exempelvis en minskning av den totala transportsträckan med upp till 30 procent. Då transportsträckan står i direkt relation till transportkostnaderna skulle en sådan minskning innebära reducerade kostnader för distributionen.</p> / <p>Within the wholesale sector, the distribution is often associated with difficulties, such as many customers and a requirement for short lead times. A lot of customers also demand delivery within certain time windows. These factors all contribute to a high level of strain on the logistics.</p><p>In general, the amount of computer usage within the transportation industry is relatively low. However, advanced information systems are available for order handling and inventory management, and a lot of software for distribution planning and vehicle routing have surfaced as of recently. These often combine digital maps and optimization algorithms, and can be used for calculating optimized routes within the distribution.</p><p>Servera R&S is a wholesale company with a number of warehouses in different parts of Sweden. As of lately, their clientele in Stockholm has expanded, and the number of delivery points have increased drastically. The customers in Stockholm are provided with goods from warehouses in Norrköping and Västerås. The goods from Norrköping passes through a transfer terminal in Årsta before it is delivered to the customer in Stockholm.</p><p>Servera R&S is requesting an analysis of their distribution in Stockholm. They want to determine whether their distribution strategies are economically effective or not. Within this study, we aim to analyze different distribution strategies, which may or may not result in improvements of the efficiency of the distribution process. The purpose is to find solutions that better use the recourses of the distribution network (i.e. vehicles and personnel etc.), increase the level of delivery service and reduce the transportation costs.</p><p>A survey analysis was carried out to map work methods and procedures within the distribution process. Interviews and surveys were used in the process of creating a basis for the optimization tool. Simulations were performed in an attempt to demonstrate the possibilities for decreasing distribution costs through the use of a vehicle routing program. During the analysis, the distribution process and the results from the simulations were studied with an aim to find possible improvements in the way that goods and information are handled within the warehouses and during the transports.</p><p>The study shows a lot of possibilities for improvements within the distribution process. The route optimization prove a potential for decreasing costs regarding transportation time, distances and the number of vehicles used within the distribution. For example, the simulations show that the distances can be decreased with as much as 30 percent.</p>

Bakgrund: Allt fler svårt sjuka patienter får vård i hemmet. Områdesansvarig distriktssköterska i kommunal hemsjukvård ansvarar ensam för både omvårdnad och medicinska insatser kring patienten. En hög arbetsbelastning ökar risken för att göra fel när distriktssköterskan har ansvar för många patienter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskornas upplevelser av arbete inom kommunal hemsjukvård med omvårdnadsansvar för patienter i ordinärt boende. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats användes i studien. Genom ett strategiskt urval har 14 distriktssköterskor från fyra kommuner intervjuats. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier: ”Arbetsglädje”, ”Stödjande resurser” och ” Upplevelser av svåra situationer”. Distriktssköterskornas upplevelse av arbetsglädje kunde relateras till patientkontakten, användandet av sin kompetens, allmänhetens förtroende, variation i arbetet, trivseln på arbetsplatsen och samarbetet med andra i vården.  Distriktssköterskornas kompetens, relation med patienten och anhöriga, teamarbete och arbete i grupp, samarbete med andra vårdenheter, stöd från ledningen, arbetsmiljö och hjälpmedel och administrativt arbete är stödjande resurs i distriktssköterskans arbete. Distriktssköterskor i studien hade individuellt olika belastning i arbetet och förutsättningar till stödjande resurser i sitt arbete, därför upplevde de olika mycket arbetsglädje och upplevelser av svåra situationer såsom etiska dilemman, oförutsägbarhet, otillräcklighet, frustration och irritation. Slutsats: Fungerande stödjande resurs i distriktssköterskans arbete kan öka distriktssköterskornas upplevelse av arbetsglädje. Tillsammans med resurser och kontinuerlig kompetensutveckling finns förutsättningar för att uppleva arbetsglädje, vilket behövs för att uppfylla distriktssköterskornas skyldighet att ge bra vård till patienterna. Ytterligare forskning behövs inom området eftersom kommunal hemsjukvård är i ständig utveckling i alla kommuner och det är oklart vilket sätt som är bäst att bedriva den. / Background: An increasing number of severe ill patients receive care at home. Area manager district nurse in municipal home care alone is responsible for both nursing and medical interventions regarding the patient. A high workload increases the risk of making mistakes when district nurse have the responsibility for many patients. Objective: The aim of this study was to describe district nurses' experiences of working in municipal home care with nursing responsibilities for patients in regular housing. Methods: Qualitative methods with inductive approach used in the study. Through the strategic selection 14 district nurses from four municipalities had been interviewed. Results: The results revealed three categories: "Job satisfaction", "Supporting Resources" and” Experiences of difficult situations". District nurses experience of job satisfaction could be related to patient contact, use of their skills, public trust, variation of work, being at work and cooperation with others in care. District nurses skills, relationship with the patient and family, team work and group work, collaboration with other health care units, management support, work environment and facilities and administrative work is supportive resource in the district nurse work. District nurses in the study had individually different workloads and prerequisites for supporting resource in their work because they experienced different amounts of job satisfaction and perceptions of difficult situations such as ethical dilemmas, unpredictability, inadequacy, frustration and irritation. Conclusion: Functional supportive resource in the district nurse work can increase district nurses experience of job satisfaction. Along with resources and continuous professional development are prerequisites for experiencing job satisfaction, which is needed to fulfill the district nurses obligation to provide good care to patients. Further research is needed in the area since the municipal home care is in constant development in all communities and it is unclear how best to pursue it.

Many children in society live in families where one or both parents have drug-addiction prob- lems. Early life conditions for these children may result in a need of support, which may be a requirement for a more favourable psycho-social development. The study purpose was to in- vestigate social worker’s experience of work with children with drug addiction problems in their primary family, based on the criticism of social service assistance. The study was based on a qualitative approach with semi-structured interviews. Six social workers in central Swe- den were interviewed about their experience of structural and individual preconditions and difficulties in the work. The study shows that the majority of the difficulties are experienced on the structural level within the organization while the majority of the preconditions are ex- perienced on the individual level. The structural difficulties are not experienced to affect the respondent’s own individual preconditions in their work and neither the feeling that they in their profession are able to do a good job. In addition, all the respondents feel that the support for the children and young people meet the current needs. / Många barn i samhället lever i familjer där en eller båda föräldrarna har en missbruksproble- matik. Uppväxtvillkoren för dessa barn kan resultera i ett behov av stödinsatser vilka kan vara en förutsättning för en mera gynnsam psykosocial utveckling. Studiens syfte var att undersöka socialsekreterares uppfattning av arbetet med barn som lever med missbruk i sin primärfamilj utifrån den kritik som riktats mot socialtjänstens stödinsatser. Undersökningen utgick från en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer . Sex socialsekreterare i Mellansverige in- tervjuades om upplevda strukturella och individuella möjligheter och svårigheter i arbetet. Studien påvisar att majoriteten av svårigheterna upplevs återfinnas på strukturell nivå inom organisationen medan majoriteten av möjligheter återfinns på individuell nivå. De strukturella svårigheterna upplevs inte påverka respondenternas egna individuella möjligheter eller upple- velsen av att de i sin yrkesroll kan utföra ett bra arbete. Dessutom framkom att samtliga re- spondenter upplever att stödet till barn och unga tillgodoser de aktuella behoven.

Skollagen (SFS 2010:800) slår fast att elever som riskerar att inte nå målen ska ges den ledning och stimulans som behövs för att utvecklas i riktning mot målen. Studiens syfte är att beskriva specialpedagogens roll i arbetet med stödinsatser för de elever som riskerar att inte nå målen. Studiens tre teman är Stödinsatser, Specialpedagogens roll och Främjande och förebyggande arbete. En kvalitativ metod har använts med semistrukturerade intervjuer med nio specialpedagoger. För att bearbeta intervjumaterialet har kvalitativ innehållsanalys använts. Analysen har gjorts utifrån systemteori och de specialpedagogiska perspektiven relationellt perspektiv, kategoriskt perspektiv och dilemmaperspektiv. Resultatet visar att specialpedagogens roll i arbetet med stödinsatser är komplex. Dels handlar det om att i samråd med läraren identifiera elever, att välja adekvat anpassning eller stödinsats och att utvärdera dessa. Resultatet visar också att alla specialpedagogernas arbetsuppgifter ryms inom ramen för examensordningen men att de inbördes kan skilja sig åt i det att vissa arbetar mer elevfokuserat medan andra arbetar mer på organisationsnivå (SFS 2017:1111). Det skiljer sig också åt i hur mycket specialpedagogerna är involverade i systematiskt kvalitetsarbete och att utveckla undervisningen på skolan. En slutsats som dras är att specialpedagogerna till stor del använder samma typ av extra anpassningar och stödinsatser, men att det skiljer sig mycket i vilka stödinsatser som förespråkas mest och i hur specialpedagogerna motiverar användandet av dem med utgångspunkt i användbarhet. En annan slutsats är att dokumentation av extra anpassningar är en förutsättning för att kunna utvärdera hur de har fungerat, och att många skolor gör detta trots de motsatta intentionerna i reformen kring extra anpassningar som kom 2014 (Skolinspektionen, 2016; Skolverket, 2014). / The Education Act (SFS 2010:800) states that students who are at risk of not reaching the minimum standards are entitled to support. The aim of this study is to describe the role of the Special Education Coordinator (SENCo) regarding the support given to students who risk not receiving a passing grade in at least one subject. The study has three parts: Support, The role of the SENCo, Promotion and prevention. The study has been conducted using a qualitative method with semi-structured interviews and qualitative analysis with nine SENCos. The analysis has been made using system theory and three perspectives: the relational perspective, the categorical perspective and the dilemma perspective. The result shows that the role of the SENCo regarding support is complex. The role includes cooperation with teachers in identifying students, in choosing the correct supplemental support and in evaluating the support given. The result also shows that the roles of the SENCo are included in the System of Qualifications (SFS 2017:1111), but that the SENCOs that were interviewed have different perspectives where some are more inclined to work close to the students whereas others operate on an organizational level. There is also a clear difference between how involved the SENCos are in the systematic quality work and in developing the teaching methods in order to reduce the amount of support provided to individual students. One conclusion is that the SENCos use the same types of supplemental support but that they motivate their use in different ways. Another conclusion is that documentation of supplemental support is necessary to be able to evaluate them and that many schools do this despite the intention in the reform from 2014 (Swedish Schools Inspectorate 2016; Swedish National Agency for Education, 2014).

Studiens syfte var att undersöka vilka faktorer och hänsynstaganden som legat till grund i en byggprocess när en ny konceptförskola planerats i relation till barns utveckling och lärande i den fysiska miljön. Genom en fallstudie har en specifik byggprocess undersökts genom semistrukturerade digitala intervjuer tillsammans med två förskolerektorer, en lokalplanerare, en tillgänglighetssakkunnig samt byggentreprenadens projektledare och två arkitekter som ses som byggprocessens nyckelpersoner. En av konceptförskolornas verksamma förskollärare är också delaktig i studien. Resultatet visar på att byggprocessen tog hänsyn till yttre faktorer som barnanpassad och flexibel interiör och glasdörrar för transparens, neutrala färgkombinationer och en tillgänglig utomhusmiljö för att skapa en fysiskt tillgänglig, trygg och inkluderande konceptförskola för alla barn oavsett ålder eller motoriska förmågor. Specifika platser i konceptförskolan har visat sig fungerar både bra och mindre bra. Resultatet har analyserats tillsammans med en relationell dynamisk systemteori och en ekologisk systemmodell som tillsammans belyser hur den fysiska miljön skapar eller hindrar meningserbjudanden och proximala processer, samt hur de beslut som tas i exosystemet påverkar barnets möjligheter till utveckling och lärande. Slutsatserna är att det är viktigt att i det tidiga förstadiet noga diskutera vem konceptförskolan byggs för, vilka kunskaper beslut grundas på och analysera hur detta kommer att påverka barnet. Att redan tidigt i byggprocessen inkludera konceptförskolans brukares perspektiv kan gynna slutprodukten för att undvika misstag som inte går att förändra i efterhand. Vidare är det viktigt att planlösningen fungerar för att skapa tillgängliga och trygga fysiska miljöer som främjar barns utveckling och lärande men också för att bidra till en bättre arbetsmiljö för pedagogerna. / The purpose of the study was to investigate the factors and considerations that formed the basis of a construction process when a new concept preschool was planned in relation to children's development and learning in the physical environment. Through a case study, a specific construction process has been investigated through semi-structured digital interviews together with two preschool principals, a local planner, an accessibility expert and the construction project manager and two architects who are seen as the construction process's key people. One of the concept preschools' active preschool teachers is also involved in the study. The results show that the construction process took into account external factors such as child-friendly and flexible interiors and glass doors for transparency, neutral color combinations and an accessible outdoor environment to create a physically accessible, safe and inclusive concept preschool for all children regardless of age or motor skills. Specific places in the concept preschool have been shown to work both well and less well. The results have been analyzed together with a relational dynamic systems theory and an ecological systems model that together shed light on how the physical environment creates or hinders meaning offers and proximal processes, and how the decisions made in the exosystem affect the child's opportunities for development and learning. The conclusions are that it is important in the early pre-school to carefully discuss who the concept preschool is built for, what knowledge decisions are based on and analyze how this will affect the child. Including the concept preschool users' perspectives early in the construction process can benefit the end product in order to avoid mistakes that cannot be changed afterwards. Furthermore, it is important that the floor plan works to create accessible and safe physical environments that promote children's development and learning, but also to contribute to a better working environment for educators.

Uppsatsen behandlar konst och visuella kulturer inom den evangeliska brödraförsamlingen, eller herrnhutismen, i Västsverige ca 1740-1810. Porträtt, kyrkomålningar samt dekorationstryck har studerats. Stora delar av den herrnhutiska ideologin och estetiken importerades mellan församlingsgrupperna, och de västsvenska objekten är analyserade med hjälp av framförallt tyska exempel. Ett nyckelord är passager – passager mellan ljus och mörker, ord och kött, död och liv, inre och yttre – vilka gestaltades genom såret, mandorlan, blomman, ögat och stjärnan. En styrka i bildkonsten var just mångtydigheten i dessa religiösa symboler, då de tillät betraktaren att läsa in symboliska betydelser utifrån den egna kontexten.  Syftet är att diskutera och belysa herrnhutismen ur ett helhetsperspektiv gällande estetik, ideologi och social kontext, vilket harmonierar med hur de själva uppfattade livet: Inom ramen för det tidigmoderna allegoriska paradigmet såg man helheter och samband i det stora och i det lilla. Genom att studera objekten utifrån uppfattningen om att helheterna existerar har jag velat öppna upp för och möjliggöra en tolkning av dess visuella kulturer utifrån den kontext i vilken de själva verkade. Synsättet påminner mycket om dagens systemteori och uppsatsen diskuterar också dessa likheter utifrån begreppen grace och integration. / The aim of this study is to examine the symbolism in art objects and visual culture belonging to the Moravian Church in western Sweden during the 18th century. The objects chosen are portraits from Gothenburg, church art from the countryside, as well as printed decorations in books and church service agendas. The Moravian church is one part of a general transition from an early modern society, through Enlightenment, towards romantiscism and secularization. The Moravian church was also to a high degree an international movement. Therefore the objects analyzed here have been related to examples from the international Moravian church, as well as to local examples without any obvious association to the community. One aspect of the determinant ideology of the Moravian church was their view of how practical life, the religious ideology and estetic ideals together formed aspects of a whole. Life was not seen as fragmented in parts. Instead its different forms of expression were all regarded as ways for the Divine to express itself, as well as ways for the people to experience and approach the Divine, an approach that goes within the frame of ”Ordo Salutis”. This ability to experience life as a whole is also a scientific approach used in the present study to interpret their art and symbolism. The study shows how a number of symbols (the eye, the star, the wound, the mandorla and the flower) all are aspects aiming to point towards the one main transition – the one between light and dark, life and death.

I studien undersöktes huruvida resiliensstärkande faktorer påverkar relationen mellan traumaupplevelser (PTH) och traumasymtom hos svenska ungdomar 15–17 år, relativt individuella traumaupplevelser. Med studien avsågs också påbörja en validering av instrumentet Adolescent Resilience Questionnaire (ARQ) för målgruppen.I urvalet ingick 650 elever och totalt sample för databearbetning var 616 personer, 47.9% flickor, 51.8% pojkar och 0.3% annan könsidentitet.Studien fann inte stöd för att resiliens mätt med ARQ eller anknytningsstil mätt med Relationship Questionnaire (RQ) modererar effekten av PTH på traumasymtom, vilket ej går i linje med fynd från tidigare forskning. Resultat från studiens enkla regressionsanalyser indikerade dock att hög grad av resiliens och trygg anknytningsstil predicerar låg grad av traumasymtom, vilket lånar vikt till att det finns tydliga kopplingar mellan resiliens och utvecklandet av traumasymtom.Inga signifikanta könsskillnader avseende PTH framkom, men signifikanta skillnader med måttlig effekt återfanns avseende traumasymtom och resiliensstärkande faktorer. Pojkar uppvisade fler resiliensstärkande faktorer, medan flickor uppvisade fler traumasymtom, vilket går i linje med tidigare forskning.Undersökning av den interna strukturen i ARQ genomfördes med en konfirmatorisk faktorsanalys, där föreliggande studie finner bristande passform vid användandet av ARQ i en svensk kontext. Författarna uppmanar framtida forskare att vidare utforska och anpassa ARQ till en svensk normgrupp.

Syftet med detta arbete är att undersöka om biståndshandläggare inom äldreomsorg upplever att kommunens egna riktlinjer försvårar deras möjligheter att följa aktuell lagstiftning och nationella regelverk, samt i vilken mån detta kan skapa hinder för uppfyllandet av en skälig levnadsnivå. I studien har fyra biståndshandläggare blivit intervjuade från två olika kommuner. Uppsatsens insamlade empiri är det som ligger till grund för uppsatsens resultat, analys och slutdiskussion. I resultatet av studien framkom det att ibland kan kommunens riktlinjer uppstå som ett hinder, om kommunen inte erbjuder en insats. Resultatet visar också att biståndshandläggarna i båda kommunerna var överens om att begreppet skälig levnadsnivå är ett luddigt begrepp och att det saknas en tydlig definition av begreppet. Det framkom också delade meningar gällande om kommunens ekonomiska situation påverkade biståndshandläggarnas beviljandegrad.   Vi vill genom vår c-uppsats belysa att det som framkommer som resultatet i vår studie, kommer vi inte att kunna dra några generella slutsatser. Vi kommer däremot att på en mikronivå belysa likheter och skillnader mellan en kommun i norr och en kommun i syd.

Syftet med detta examensarbete är att bidra med kunskap om hur förskollärare och specialpedagoger beskriver lärmiljöns betydelse för att främja barns utveckling och lärande i en förskola för alla. Arbetet syftar vidare till att bidra med kunskap om hur specialpedagoger kan bidra med sin kompetens i att utforma lärmiljön för barns utveckling och lärande i undervisningen i förskolan. Fem specialpedagoger och fem förskollärare intervjuades i semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån Systemteori, Posthumanism och KASAM. Resultatet visade att tillgången till specialpedagogisk kompetens och utbildad specialpedagog på förskolan varierar och får betydelse för hur lärmiljön planeras i en förskola för alla. Beroende av hur nära specialpedagogen är verksamheten så fördelas ansvaret på att utforma lärmiljöer olika. Det är varje pedagogs intresse, förhållningssätt och engagemang som styr hur den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön utformas i undervisningen i en förskola för alla. Specialpedagogerna beskriver att det är pedagogernas förhållningssätt, bemötande och engagemang som blir avgörande för lärmiljöerna. Dock utifrån hur rektorn skapar förutsättning för detta. Förskollärarna beskriver att de ser sig själva som ansvariga för utformningen av lärmiljöerna. Specialpedagoger och förskollärare i denna studie anser att utformningen av lärmiljön inomhus får betydelse för barns utveckling och lärande i en förskola för alla. De specialpedagogiska implikationerna vi sett är att ett medvetet förhållningssätt, bemötande och engagemang hos pedagogerna på förskolan är betydande för vad som finns i lärmiljöer och hur tillgängliga förskolans lärmiljöer blir i en förskola för alla. / The aim of this thesis is to contribute knowledge about how preschool teachers and special educators describe the importance of the learning environment to promote children's development and learning in a preschool for all. The work further aims to contribute knowledge about how the special educator can contribute with his competence in designing the learning environment for children's development and learning in teaching in preschool. Five special educators and five preschool teachers were interviewed in semi-structured interviews. Five special educators and five preschool teachers were interviewed in semi- structured interviews. The results showed that the availability of special educational competence and trained special educator in the preschool varies and becomes important for how the learning environment is planned in a preschool for all. Depending on how close the special educator is to the activity, the responsibility for designing learning environments is distributed differently. It is each educator's interest, attitude and commitment that governs how the physical, social and pedagogical learning environment is designed in the teaching in a preschool for all. The special educators describe that it is the educators, conscious attitude, attitude and commitment that are decisive for the learning environments. However, based on how the principal creates the conditions for this. The preschool teachers describe that they see themselves as responsible for the design of the learning environments. Special educators and preschool teachers in this study believe that the design of the indoor learning environment is important for children's development and learning in a preschool for all. The special educational implications we have seen are that a conscious attitude, attitude and commitment among the educators in the preschool is significant in learning environments and how accessible the preschool's learning environments will be in a preschool for everyone.

No description available.