Inom forskningen råder stor oenighet angående vad som orsakar dyskalkyli och det används olika benämningar på liknande företeelser. Studiens övergripande syfte är därför att utifrån aktuell forskning om dyskalkyli undersöka vilka resultat som kan urskiljas samt undersöka i vilken grad man kan använda dessa i den dagliga verksamheten. Studien utgår ifrån två forskningsfrågor, ur vilka olika perspektiv beskrivs dyskalkyli i aktuell forskning, internationell såväl som svensk, samt vilka lämpliga och gynnsamma undervisningsmodeller rörande dyskalkyli rekommenderas av forskarna? För att besvara studiens frågeställningar har en litteraturstudie av nyare vetenskaplig forskning om dyskalkyli genomförts med blicken på vad som ligger bakom fenomenet, svårigheter vid kartläggning, samt att urskilja gynnsamma undervisningssätt för elever med dyskalkyli. Forskningsöversikten bygger på de forskare som varit mest aktiva och tongivande sedan decennieskiftet, detta för att ge en bild av dyskalkyli utgående från den senaste forskningen. Även vissa äldre arbeten nämns, då de hänvisas till i nyare arbeten. Studiens resultat tolkades och analyserades genom att använda systemteori samt Piagets utvecklingspsykologiska teori. Resultat visar att forskning om dyskalkyli genomförs i huvudsak från tre perspektiv, medicinskt, psykologiskt och pedagogiskt. Resultaten pekar på att det finns stor oenighet vad gäller forskningsinriktningar och intressen. Studien visar på några principer för undervisning av elever med dyskalkyli, vilka kan bli en vägledning för lärare. Fler konkreta pedagogiska exempel vilka bygger på vetenskapliga metoder, samt har prövats i verkligheten, behövs i framtiden. Resultaten visar att det finns ett behov av tvärvetenskaplig forskning för att kunna reda ut hur låga prestationer i matematik fastställs och förebyggs, samt vilken hjälp eleverna får i undervisningssituationen. Vidare kan man se att forskare är både positiva och negativa till begreppet dyskalkyli. Den övervägande delen av den forskningslitteraturen - såväl från det medicinska, psykologiska och pedagogiska området – nämner svårigheter i taluppfattning.

Syftet med aktionsforskningsstudien är att förbättra elevernas taluppfattning genom att ta reda på vad i min undervisning som främjar/begränsar eleverna i att utveckla sin taluppfattning. Jag hade uppmärksammat att flera av mina elever i årskurs 3 inte hade förmågan att lösa uppgifter där tal skulle placeras ut på en tallinje. Studien har genomförts med elever som medforskare och grunden för studien utgörs av samspelet mellan eleverna och eleverna och mig som lärare, när vi arbetar tillsammans. Dataunderlaget består av fältanteckningar, logganteckningar och filmade gruppaktiviteter. Resultaten pekar på att jag främjar eleverna i att utveckla sin taluppfattning genom att möjliggöra för att lära tillsammans samt skapa konkreta material och varierande och inkluderande arbetssätt. Jag begränsar dock samtidigt genom att inte lyckas beakta elevernas förkunskaper och anpassa tiden för uppgifter efter elevernas behov. Elevernas taluppfattning har förbättrats genom studiens aktioner. Alla elever har dock inte kommit lika långt i sin förståelse vilket innebär att jag som lärare bör fortsätta att skapa bättre förutsättningar för alla. Det krävs att jag som lärare varierar svårighetsgraden i uppgifterna för olika elever så att jag kan säkerställa att det sker en progression i min undervisning för varje enskild elev. / The purpose of the action research study is to improve the students' number sense by finding out what in my teaching that promotes/constrains the students in developing their number sense. I had noticed that several of my students in year 3 did not have the ability to solve problems where numbers were to be placed on a number line. The study was conducted with students as co-researchers and the basis for the study consists of the interaction between the students and between the students and me as a teacher, when we work together. The data consists of field notes, log notes and filmed group activities. The results indicate that I promote the students in developing their number sense by enabling them to learn together and create concrete materials and varied and inclusive working methods. At the same time, however, I constrain myself by not being able to take into account the students' prior knowledge and adapt the time for tasks to the students' needs. The students' number sense has been improved through the study's actions. However, not all students have come as far in their understanding, which means that I as a teacher have to continue to create better conditions for everyone. It is required that I as a teacher vary the degree of difficulty in the tasks for different students so that I can ensure that there is a progression in my teaching for each individual student.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur lärare i årskurserna 1–6 beskriver begreppen tallinje och taluppfattning, samt hur de använder tallinjen i matematikundervisning för att utveckla elevers taluppfattning. Studien är en kvalitativ studie som baseras på semistrukturerade intervjuer. Vi valde att intervjua sju informanter med samma yrke. Studiens resultat visar att samtliga lärare beskriver att taluppfattning handlar om att förstå talraden, värdet av talet, vad som är större och mindre, förståelse för storleken med mera. Vidare i resultat visas det att tallinjen ses som ett bra verktyg i undervisningen som kopplas bland annat till linjalen. Tallinjen medför att eleverna utvecklar en god taluppfattning, de får upptäcka mer av det konkreta till exempel genom aktiviteter i klassrummet. Studiens resultat visar att samtliga lärare beskriver att elever utan de grundläggande kunskaperna kommer möta på svårigheter i ämnet matematik. Studiens slutsats blir därmed att elever måste ha en god taluppfattning utifrån de olika grunderna för att sedan kunna operera med de fyra räknesätten tillsammans med verktyget tallinjen. Det innebär att tallinjen bidrar till att eleverna får en större talförståelse. / The purpose of this study is to find out how teachers in grades 1–6 describe the concepts number line and speech perception, and how they use the number line in mathematics teaching to develop student speech perception. The study is based on a qualitative study with semi structured interviews. We chose to interview seven informants with the same professions. The study's results show that all teachers describe that speech perception is about understanding the number line, the value of the speech, what is bigger and smaller, understanding the size and so on. Further in the results, it is shown that the number line is shown as a good tool in teaching which is linked among other things such as the ruler. The number line means that the students develop a good speech perception, they can discover more of the concrete for example through activities in the classroom. The results also show that all teachers mention that students without the basic knowledge for a good speech perception will encounter difficulties in the subject of mathematics. The study's conclusion becomes that students must have a good speech perception on the basis of the different bases in order to then be able to operate with the four methods of calculation together with the tool number line. This means that the number line helps students gain a greater understanding of speech.

Syftet med studien var att undersöka hur en intervention, på Tier 2, genom explicit intensivundervisning påverkar elever i årskurs 4 kunskaper inom grundläggande taluppfattning och aritmetik inom talområdet 0 – 20 och om eventuell effekt kvarstår över tid. För att kunna besvara syftet genomfördes en experimentell studie. Elever från två skolor, screenades för att synliggöra vilka elever som var i behov av intervention. Utifrån screening, förtest, gjordes ett urval av 32 elever i behov av intervention och dessa randomiserades in i interventionsgrupp respektive kontrollgrupp. En evidensbaserad systematisk och strukturerad intervention utformades, som byggde på CRA där undervisningen går från det konkreta (C) via det representativa (R) till det abstrakta (A). Eleverna tränade på talkombinationer och aritmetik genom arbetssättet I do, We do och You do, där läraren inledningsvis demonstrerar för att sedan guida och slutligen låter eleverna arbeta självständigt. Interventionen pågick under 3 veckor med 5 lektioner per vecka á 20 minuter. Resultatet baseras på, medelvärden från, förtest, eftertest och eftertest efter 3 respektive 9 veckor och analyserades genom Mixed ANOVA. Analysen visar på en statistiskt signifikant effekt i jämförelse mellan interventionsgrupp och kontrollgrupp och att effekten för interventionsgruppen kvarstår över tid. Kontrollgruppen genomför interventionen under studiens färdigställande och deras resultat visar på en statistiskt signifikant effekt. Genom den goda effekt som interventionsgruppen visade och även kontrollgruppen efter genomförd intervention, visar att RTI som organisationsstruktur för specialpedagogisk verksamhet och explicit intensivundervisning kan vara effektiva för att ge stöd till elever i matematiksvårigheter inom grundläggande taluppfattning.

Matematikundervisningen i förskoleklass och barnens tidiga skolår, har enligt skolans styrdokument, blivit alltmer betydande. Detta för att eleverna tidigt ska få en bra matematisk grund att stå på. Lärare som arbetar med de yngre barnen har därför en viktig roll, i att hitta metoder och arbetsmaterial som kan hjälpa alla elever att utvecklas matematisk. Syftet med det här examensarbetet är att undersöka fyra lärares arbete med matematikmaterialet Numicon och vad de anser att Numicon kan göra för elevers matematiska utveckling. I studien har intervjuer skett med två förskolelärare och två speciallärare i matematik. Resultatet visar att lärarna använder Numicon av flera olika anledningar och att lärarna varierar sin undervisning med Numicon genom att använda flera undervisningsstrategier. I studien framgår det att lärarna upplever att Numicon kan hjälpa elever att utveckla sina matematiska tankar, taluppfattning och att det är ett material som är inspirerande att använda för både lärare och elever

Taluppfattning är ett tänkande och en färdighet som utvecklas med hjälp av erfarenhet och kunskap. Taluppfattning är grunden till all matematik och nödvändigt kunnande för elevens fortsatta matematiska progression. Studiens syfte är att undersöka hur fyra lärare på en skola arbetar för att stärka och utveckla varje elevs talförståelse. Vidare är syftet att synliggöra vilka metoder lärarna använder när en elev har svårt att förstå och använda tal. I undersökningen används kvalitativa intervjuer av semistrukturerad karaktär och informanterna är lärare som undervisar i matematik i årskurs F-2. I analysen används Gelman och Gallistels fem räkneprinciper som ramverk och resultatet sätts även i relation till John Deweys lärteori. Studiens resultat visar att lärarna har mycket god kännedom om talförståelsens betydande roll för elevens fortsatta matematiklärande. De låter arbetet med taluppfattning ta tid samt använder varierade undervisningsmetoder ofta med konkret material som stöd.

Denna lärarhandledningsanalys undersöker representationsformer inom taluppfattning. Representationsformer kan vara bra att använda i matematikundervisning då de kan leda till mer abstrakt tänkande. Att enbart följa lärarhandledningar kan leda till en begränsad undervisning då endast ett fåtal representationsformer används. Syftet med studien är att undersöka i vilken omfattning representationsformer uttrycks i lärarhandledningar för läromedlet Matte Direkt Safari årskurs 1-3. Studien undersöker även hur lärarhandledningarna föreslår att representationsformer ska användas inom addition. Leshs definition av representationsformer och Heddens modell om övergången mellan konkret och abstrakt matematik utgör tillsammans studiens ramverk. Med hjälp av ramverket och ett kategoriseringsschema tolkas och analyseras resultatet. Resultatet visar att Matte Direkt Safari använder representationsformer i stor omfattning och att de är jämnt fördelade över årskurserna. I resultatet framkommer att lärarhandledningarna oftast kombinerar två till tre nivåer enligt Heddens modell. I diskussionen diskuteras varför vissa representationsformer förekommer mer eller mindre i vissa årskurser. Resonemang förs också kring nivåerna i Heddens modell.

Taluppfattning är en grundläggande förmåga som elever behöver utveckla för att klara av matematiken. Studien har inspirerats av fenomenografin och resultatet grundar sig på kvalitativa intervjuer med elever i årskurs 1. Studien syftar till att bidra med insikt om hur elever i årskurs 1 uppfattar aspekter inom taluppfattning. I resultatet beskrivs utvalda aspekter inom taluppfattning, dessa områden rör mönster i talföljder, siffrans platsvärde och uppdelning av tal. Resultatet visar ett antal olika uppfattningar som elever har gällande dessa områden. Vid mönster i talföljder fokuserar eleverna antingen på differensen mellan varje tal i talföljden, talföljdens sista tal, mönstrets uppbyggnad eller uppåt- eller nedåträkning. Vad gäller siffrans platsvärde kunde två uppfattningar urskiljas. Den första handlade om att eleverna skrev ut talet som det låter och den andra uppfattningen innebar att eleverna hade utvecklat en god kunskap om talfakta. Vid uppdelning av tal fokuserade eleverna på talfakta, konkretisering eller att udda tal inte går att dela i två delar. Dessa olika uppfattningar är något som lärare bör uppmärksamma när undervisning planeras och genomförs. / Number sense is a basic ability that students must develop to be able to perform in mathematics. The study is inspired by phenomenography and the results are based on qualitative interviews with students in grade 1. The study aims to contribute with insight in how students in grade 1 experience aspects of number sense. The result describes selected aspects of number sense. These aspects are patterns in number sequences, the place value of numbers and decomposition of numbers. The results show several different ways of experience that students have regarding these aspects. Regarding patterns in number sequences, students focus on either the difference between each number in the number sequence, the last number of the number sequence, the structure of the pattern or counting of numbers. As for the place value of the number, two ways of experiencing could be distinguished. The first were that students wrote the numbers as it sounds and the other implies that the students have developed knowledge of number related facts. When decomposing numbers, students focused on number fact, concretization, or that odd numbers cannot be divided into two parts. These different ways of experience are something that teachers should be aware of when planning their teaching.

Syftet med denna undersökning är att analysera tidiga insatser för elever i matematiksvårigheter avseende taluppfattning ur ett lärarperspektiv. Undersökningens specifika syfte var att synliggöra hur lärare upptäcker elever i matematiksvårigheter avseende taluppfattning och forskningsfrågorna var: hur upptäcker lärare elever i matematiksvårigheter i årskurs 1 avseende taluppfattning och vilka tidiga insatser erbjuder skolan elever i matematiksvårigheter och vilka undervisningsmetoder menar lärarna är gynnsamma? För att kunna undersöka detta har det begreppsliga ramverket Foundational Number Sense (FoNS) använts. FoNS fokuserar på barns tidiga utveckling avseende taluppfattning. En kvalitativ enkätundersökning med öppna frågor har använts som metod i undersökningen och har blivit besvarad av 18 lärare. Materialet har analyserats utifrån en tematisk analys med olika huvud- och underteman. Huvudresultatet visade att identifiering gjordes av samtliga lärare med stöd av Skolverkets bedömningsstöd, men att identifieringen gjordes vid olika tidpunkter på de skolor som medverkade i undersökningen några skolor utförde identifiering i förskoleklassen och andra först i årskurs 1. Resultatet visade även att många lärare ansåg att konkret material och repetition är gynnsamma arbetsmetoder i undervisningen för elever i matematiksvårigheter.

I denna systematiska litteraturstudie presenteras det laborativa materialets betydelse vad gäller lågstadieelevers förståelse av matematikområdet taluppfattning. Taluppfattning anses vara en fundamental del för elevers fortsatta matematikutveckling. Studiens fokus kommer att behandla området naturliga tal. Syftet med den systematiska litteraturstudien är att redogöra för vilken påverkan laborativt material anses ha vid undervisning av naturliga tal i förskoleklass och årskurs 1–3. Syftet följs av två forskningsfrågor som utifrån ett systematiskt tillvägagångssätt tematiserats för fortsatt användning vid databassökningar. Sökningarna resulterade i vetenskapliga artiklar och avhandlingar som ligger till grund för studiens resultat. Artiklarna har granskats utifrån innehållsanalys där innehållet har tematiserats med forskningsfrågor och syfte i beaktande. Resultatet av studien visar på ett varierat användningsområde av laborativt material, där en del använder materialet inledningsvis och andra vid förklaring av abstrakt matematik. Syftet ansågs vara en viktig aspekt, materialet går inte endast att tillämpa utan kräver en tanke. Användandet av laborativt material ska bidra till en tydligare undervisning kopplat till det matematiska innehållet som stödjer eleven vid inlärningsprocessen. Vidare presenteras även vikten av att undervisande lärare bör känna tilltro till materialet och besitta den kunskap som krävs för att användandet av laborativt material ska motsvara det matematiska innehållet. I litteraturen har det framkommit att laborativt material kan gynna elevers inlärning och förståelse av matematik, om det används på ett korrekt sätt, då det finns aspekter som bör beaktas.