Global ETD Search

11	Skifta och skydda : en uppsats om generationsskiften av familjeägda bolag / Change and protect : an essay about generational changes in family-owned companies Persson, Elsa, Larsson, Karin January 2016 (has links) I Sverige utgör 50 % av alla företag familjeägda bolag. Ägarna av dessa företag har ofta en önskan att nästa generation ska ta över från den äldre samt att de ska kunna begränsa kretsen av ägare till personer inom familjen eller lojala kompanjoner. Det finns olika tillvägagångssätt för att genomföra ett generationsskifte, dessa är överlåtelse genom arv, köp eller gåva. Arv aktualiseras när ägaren av aktierna avlider och dennes arvingar ärver dessa. Om ägaren är i behov av köpeskillingen kan denne överlåta aktierna till en person inom sin familj eller utomstående person genom köp, antingen genom försäljning av aktierna eller bolagets inkråm. Överlåtelse genom gåva används oftast när ägaren inte är i behov av den köpeskilling som denne skulle erhållit vid en försäljning av aktierna. Många familjeägda bolag vill begränsa och kontrollera vilka som äger aktier i bolaget. Det kan de göra genom olika juridiska verktyg. En ägare kan genom att testamentera bort sina aktier styra vem som ska ta över bolaget efter denne. Genom att upprätta ett äktenskapsförord kan makar sinsemellan reglera att aktierna ska utgöra den ena makens enskilda egendom och därmed undantas från en eventuell bodelning. Familjeägda bolag kan dessutom kontrollera sin ägarkrets genom att föra in förvärvsklausuler i bolagsordningen enligt 4 kap. aktiebolagslag (2005:551) (ABL). Tack vare dessa klausuler kan de redan befintliga ägarna ges förköpsrätt, d.v.s. möjlighet att lösa in aktier som övergått till någon annan eller kräva att samtycke ska erhållas från styrelsen eller bolagsstämman innan en utomstående person förvärvar aktier i bolaget. Ägare i familjeägda bolag kan även reglera sitt inbördes förhållande genom att upprätta ett aktieägaravtal, där de gemensamt avtalar hur de ska agera om en utomstående vill förvärva aktier i bolaget. Ett ytterligare sätt för familjeägda bolag att kontrollera och begränsa ägarkretsen är att bilda en stiftelse som tar över ägandet av bolaget. Tillvägagångsättet leder till ett indirekt ägande för ägarfamiljen eftersom de kontrollerar stiftelsen. Ett tillvägagångssätt som kan tillämpas när ägaren vill att skiftet ska ske successivt är stegvisa förvärv. Det innebär att generationsskiftet är en pågående process där ägandet och innehavet lämnas över successivt under en bestämd tidsperiod. Stegvisa förvärv kan vara positivt för både den som överlämnar, men även för den som övertar bolaget. generationsskifte familjeföretag arv gåva köp testamente äktenskapsförord förvärvsklausuler aktieägaravtal stiftelse stegvisa förvärv
12	Det förstärkta laglottsskyddet : En utredning av gällande rätt avseende 7:4 ÄB Bäck, Daniel, Östman, Robert January 2014 (has links) Uppsatsen behandlar det förstärkta laglottsskyddet i 7:4 ÄB som är en viktig del av den svenska successionsrätten samtidigt som den är svår att tillämpa i praktiken. Det är därför av vikt att bringa klarhet i detta komplexa rättsområde. Syftet med uppsatsen är därav att utreda gällande rätt kring denna rättsregel och påvisa samt analysera de praktiska tillämpningssvårigheter rättsregeln ger upphov till för domstolen med avsikt att undersöka om den är i behov av en reform av något slag. För att uppnå detta syfte används en rättsdogmatisk metod, där rättspraxis har en framträdande betydelse i uppsatsen. När någon avlider ska dennes kvarlåtenskap fördelas genom den legala arvsordningen om inget testamente har upprättats. En arvlåtare kan fritt testamentera bort den ena halvan av arvslotten medan den andra halvan utgörs av bröstarvingarnas laglott. En bröstarvinge är alltid berättigad att utfå sin laglott, vilket föranleder att en bröstarvinge kan påkalla jämkning av ett testamente som inskränker hens laglott. Det förstärkta laglottsskyddet ger bröstarvingar ett ytterligare laglottsskydd. Rättsregeln aktualiseras när en arvlåtare har bortgivit egendom under sådana omständigheter eller på sådana villkor att gåvan är att likställa med testamente och särskilda skäl ej föreligger. Om gåvan inskränker en bröstarvinges laglott ska gåvan återbäras till dödsboet. Kan gåvan inte återbäras ska ersättning motsvarande gåvans värde utgå. I rättsregelns ordalydelse återfinns tre stycken vaga rekvisit, vars innebörd har utkristalliserats i rättspraxis. Domstolen har därav tolkat vad som innefattas i begreppet gåva, vad som ska likställas med testamente samt när särskilda skäl ska anses föreligga. Vid en tillämpning av rättsregeln måste domstolen således beakta dessa vaga rekvisit, som till sist utmynnar i en subjektiv bedömning. Med det i beaktande och i samband med att vissa situationer faller utanför rättsregelns tillämpningsområde, vore det önskvärt med en reform avseende det förstärkta laglottsskyddet. / The thesis discuss the reinforced statutory share of inheritance in the 7th chapter 4 § ÄB, which is an important part of the Swedish inheritance law but likewise difficult to implement practically. It is therefore important to clarify this complex branch of law. The purpose of the thesis is to examine applicable law concerning the legal rule and to detect and analyze the practical implementation difficulties that occur for the court in order to examine if the legal rule is in need of a reformation. To achieve this purpose, a legal dogmatic method is utilized; where case-law have a prominent part of the thesis. When someone passes away, his estate shall be allocated through the legal rule of inheritance if a will has not been created. A devisor freely can bequeath one half of the share of inheritance, while the other half constitutes the direct heirs statutory share of inheritance. A direct heir is always entitled to obtain his statutory share of inheritance, which means that a direct heir can claim a will that circumscribes his statutory share of inheritance. The reinforced statutory share of inheritance gives additional protection of the statutory share of inheritance for direct heirs. The legal rule is actualized if a devisor gives property away during circumstances or upon such terms that the bequest is equivalent with a will and special reasons does not apply. If the bequest circumscribes a direct heirs’ statutory share of inheritance, the bequest shall be refunded to the estate. If the bequest cannot be refunded, remuneration corresponding to the bequest shall be reimbursed. The legal rules’ wording consists of three vague necessary conditions, whose meaning has been crystalized by case-law. The court has therefore interpreted what the term bequest is contained of, what is equivalent with a will and when special reasons shall apply. The court must therefore pay attention to these vague necessary conditions when the legal rule is applied practically, which finally results in a subjective judging. With that in mind and that some situations is not regulated within the legal rule, it would be desirable with a reformation regarding the reinforced statutory share of inheritance. 7:4 ÄB bequest will förstärkt laglottsskydd 7:4 ÄB gåva testamente
13	Laglotten : Ett nödvändigt skydd eller oproportionerligt tvång? / The reserved share : A necessary protection or a disproportionately restriction? Pelli, Kristofer, Strömberg, Rebecca January 2017 (has links) Lagstiftningen kring laglotten är cirka 150 år gammal och har sedan införandet varit i det närmaste oförändrad, där vissa regler och principer som idag styr hur arv fördelas förekom redan under medeltiden. Kritik har framförts om att laglotten är föråldrad och byggd på gamla traditioner samt värderingar där rätten till arv grundade sig i blodsband och släktskap. Eftersom de sociala förhållandena och familjekonstellationerna ser annorlunda ut idag påverkas samhörigheten som utgjorde motivet bakom införandet av laglotten. Proportionaliteten bakom den inskränkning laglotten utgör i arvlåtares fria vilja av förvaltandet av sin egendom kan därmed sättas i förhållande till skyddet som laglotten innebär för arvingar. Vidare uppstår avvägningar mellan efterlevande makes skydd i förhållande till att särkullbarns rätt till arv bevaras. Laglotten ger därmed upphov till två motstridiga intressen där bröstarvingars rätt till arv ska skyddas samtidigt som arvlåtares fria vilja och integritet bör värnas. Det torde således föreligga ett intresse kring laglottens utformning samt tillämpning i dagens samhälle. I uppsatsen tolkas och analyseras därmed de argument som framförts gällande laglottens fortsatta kvarlevnad respektive avskaffande eller förändring. Gällande rätt kommer att fastställas i syfte att ge en ökad förståelse för lagstiftningen och den kritik som senare framställs. Analysen av argumenten och de bakomliggande motiven till laglottens införande resulterar i en slutsats och förslag på eventuella ändringar av laglotten. Det framkommer att de rättsliga motiven bakom laglottens införande fortfarande anses väga tyngre än nyttan med ett eventuellt avskaffande av laglotten. Den ekonomiska trygghet som kvarlåtenskapen tidigare medförde anses inte avgörande idag, utan vikten av den sociala samhörigheten och rättvisa som laglotten medför belyses. Laglotten medför att bröstarvingar likställs och erhåller lika stor del av arvet samt förhindrar missgynnande eller utpressning från arvlåtares sida. Laglotten anses även avgörande för att skydda särkullbarns rätt till arv. Det förekommer dock utrymme att ändra lagstiftningen så särkullbarns rätt till laglott inträder först vid efterlevande makes bortgång. Vidare är det möjligt att ändra rekvisiten för vad som utgör förverkande av arv vid brott mot arvlåtare. laglott arvslott arvsrätt successionsrätt familjerätt arvsordning arvsklasser bröstarvinge särkullbarn testamente Law and Society Juridik och samhälle
14	Arv och testamente. : Om avsaknad av en adekvat fördelningsform och en successionsrätt i förändring. Glad, Johan January 2011 (has links) No description available. Civilrätt familjerätt successionsrätt arv testamente prop. 1986/87:1 fördelningsform förändring LAW/JURISPRUDENCE RÄTTSVETENSKAP/JURIDIK Private law Civilrätt
15	Om testamentes tolkning : Den yttersta viljans gränser, presumtioner och principer Lundkvist, Stefan January 2021 (has links) The interpretation of a will is indeed a delicate matter. The government committee that developed the Wills Act (SFS 1930:104) described it as an area that ”offers particular difficulties”. When there is a will to be executed, however, the difficulties must be overcome. Frequently, a great deal of time has elapsed since the will was written, which may have led to several changes in different regards. For example, the testator may no longer be in possession of the property named in the will, or changes in the circle of legatees might have occured. When a will is to be interpreted, one must identify the actual underlying intent of the provision. If that is not possible, the executor must ask what the testator’s hypothetical intent would be in the particular situation. Hence, the interpretation process is strictly subjective. If, and only if, the determination of the actual or hypothetical intent of the testator is unsuccessful can one use supplementary presumptions. The Wills Act, which was incorporated almost unmodified into the Inheritance Code (SFS 1958:637), offers a few presumption rules that ”the normal testator” is presumed to approve. This phase of the interpretation is therefore objective. The presumption rules are subsidiary to the actual or hypothetical intent of the testator and ought only be used as an exception. The Supreme Court has, in accordance with this principle of subsidiarity, seldom applied a presumption rule. The court seems to prefer an interpretation of the testator’s intent, even if the intent is rather vague. The court’s case law shows that it does not take much to rebut one of the subsidiary presumptions. Due to the continuing development of society and its constellation of families, the need for development in the law of wills is likewise perpetual. Cohabitants, for example, do not inherit one another according to Swedish law, and thus it is crucial to make a will in favour of a cohabitant to provide for their protection. This paper does not propose a right of inheritance for cohabitants, but rather a presumption rule under specific circumstances: An explicit provision for free disposal of the property left for the surviving cohabitant is presumed to contain a provision for secondary inheritance due to the 3rd chapter of the Inheritance Code. Such a presumption would harmonise with established law and hopefully prevent future interpretation disputes. testamente testamentstolkning den yttersta viljan den sista viljan testator testatrix testamentsrätt presumtionsregler Law (excluding Law and Society)
16	Gydhas testamænt och Rangborgs testamentum : Transkriptioner, översättningar och kommentarer till två medeltida diplom Nattmyr, Tilda January 2020 (has links) När det gäller medeltida brev finns det många originalkällor bevarade i Svenskt diplomatariums huvudkartotek över medeltidsbreven. Den större delen av dessa är dock ännu ej utgivna, vilket innebär att de inte är lättillgängliga eller möjliga att söka i digitalt. I denna uppsats transkriberas, översätts och kommenteras två medeltida testamenten, och blir således utgivna och tillgängliga för en bredare publik. Därefter genomförs en undersökning av ordet testamente och användningen av dess latinska och svenska former i de medeltida diplomen under de första 100 åren efter att ordet först introducerades på svenska i våra landskapslagar. testamente medeltida brev diplom fornsvenska lånord kodväxling Specific Languages Studier av enskilda språk Languages and Literature Språk och litteratur
17	Digitala testamenten : Behöver formkraven för upprättande av testamente moderniseras? / Digital wills : Are the formal requirements for establishing a will in need of a modernization? Jigler Envall, Annika January 2014 (has links) Genom ett testamente kan en person se till så att han får sin yttersta vilja fram efter hans bortgång. Vid upprättande av testamente måste dock en testator ta hänsyn till de formkrav som gäller för handlingen, vilka är kraven på skriftlighet, underskrift och bevittning. Dessa formkrav brukar traditionellt sett bestå av en fysisk del, så som att testamentet ska upprättas på papper, testatorn ska egenhändigt skriva under testamentet och bevittningen ska ske genom fysisk närvaro. Vi lever dock i ett allt mer digitaliserat och teknikvänligt samhälle och en naturlig följd av det vore om en person kunde upprätta ett digitalt testamente. Syftet med denna uppsats är att fastställa gällande rätt avseende testamentets formkrav och utreda om de kan uppfyllas genom ett digitalt testamente. Eftersom formkraven inte kan uppfyllas elektroniskt traditionellt sett, kommer författaren istället att utgå ifrån syftena bakom formkraven. Bakom kravet på skriftlighet ligger främst bevis- och äkthetsfunktionen som syftar till att säkerställa ett testamentes tillblivelse, giltighet och innehåll. Kravet på underskrift grundas främst på viljeförklaringsfunktionen, med andra ord att testatorn ska intyga om att testamentet utgör hans yttersta vilja. Kravet på bevittning syftar till att kunna säkerställa testamentets legala upprättande och underskriftens äkthet. Syftena bakom kraven på skriftlighet, underskrift och bevittning kan uppfyllas även vid användning av elektroniska rutiner. Dock finns inte idag den teknik som behövs för att spara och arkivera elektroniskt underskrivna handlingar under en längre period. Därmed kan inte ordinära testamenten upprättas i digital form, medan holografiska testamenten som bara är giltiga i tre månader borde kunna upprättas digitalt. / Through a will, a person can make sure that he gets his last wishes taken care of after his death. When establishing a will, however, you have to take into account the formal requirements of the act, such as that the will have to be in writing, signed and witnessed. These procedural requirements traditionally consist of a physical part, for example the will shall be written on paper, the testator must personally sign the will and the witnessing shall be achieved through physical presence. However, we live in an increasingly digitized and technology-oriented society and the natural consequence of this would be if a person could establish a digital will. The purpose of this paper is to determine the applicable law in respect of the formal requirements of a will and investigate whether they can be met by a digital will. Since the formal requirements can not traditionally be met electronically, the author will instead look at the underlying aims of the formal requirements. Behind the requirement of writing is primarily the evidence and authenticity feature which aims to ensure the wills creation, validity and content. The requirement of signature is based primarily on the intent function, in other words, the testator must certify that the will contains his last wishes. The requirement of witnessing aims to ensure the wills legal establishment and signature authenticity. The purposes behind the requirements of writing, signed and witnessing can be met even when using electronic procedures. However, the technology available today is not able to save and archive electronically signed documents for a longer period. Because of this ordinary wills cannot be drawn up in digital form, whereas holographic wills, that are only valid for three months, should be able to be drawn up in digital form. Family law will formal requirements electronic document electronic signature Familjerätt testamente testamentsrätt formkrav elektroniskt dokument elektronisk handling elektronisk underskrift elektronisk signatur
18	Ärvdabalken 7 kap. 4 § : En analys av en ständigt relevant – om än aningen förbisedd – bestämmelse inom svensk arvsrätt / The Inheritance Code Chapter 7 Section 4 : An Analysis of an Ever Relevant – Albeit Slightly Overlooked – Provision in Swedish Inheritance Law Muhieddine, Sara January 2023 (has links) No description available. Det förstärkta laglottsskyddet gåva given för dödsfalls skull ÄB 7:4 ärvdabalken arvsrätt ad mortis causa Law Juridik
19	Återkallelse av testamente : Särskilt om bedömningen av om testator har avsett att återkalla sitt testamente / On the Revocation of Wills : Especially regarding the assessment of whether the testator has intended to revoke his will Steen, Johan January 2023 (has links) In most European legal systems, drafting a will is subject to formal requirements. In the same way, most European legal systems prescribe formal requirements for the revocation of a will. However, Swedish law is unique in this respect as it does not prescribe formal requirements for the revocation of a will. For the revocation of a will, Swedish law only requires that the testator has unequivocally announced that the disposition no longer expresses his ultimate will. This is stated in the 5th Section of the 10th Chapter of the Swedish Inheritance Code. Under Swedish law, it is therefore only a question of proof whether the testator has revoked his will. However, it may be difficult to assess whether the testator has intended to revoke his will when the testator is alleged to have revoked his will informally. Therefore, the main purpose of this thesis is to examine how the assessment of whether the testator has intended to revoke his will is carried out under current Swedish law. To achieve the purpose of this thesis, a traditional legal dogmatic method is used. This means that the material used is limited to the traditional Swedish sources of law. These are legislation, preparatory works, case law and Swedish legal doctrine. Since Swedish law does not prescribe any formal requirements for revoking a will, a will can be revoked in an unlimited number of ways. It has therefore been necessary to limit the scope of this thesis to the most common ways of revoking a will. For this reason, this thesis only covers the revocation of a will by executing a new will, by physical destruction of a will, by strikeouts and inscriptions on the will, by oral statements made by the testator and by the revocation of a previously revoked will. Consequently, other ways of revoking a will are not closer analysed. The analysis shows that no general conclusions can be drawn on how to assess whether the testator intended to revoke his will. Instead, the assessment depends on the way in which the testator is alleged to have revoked his will. However, the analysis also shows that some more specific conclusions can be drawn. It can be concluded from Swedish case-law that a high standard of proof is required for a revocation allegedly made by an informal measure. However, this does not apply if the will has been destructed. In such cases, there is instead a presumption that the will has been destructed by the testator with the purpose of revoking the will. Consequently, the burden of proof is reversed when the will has been destructed. The analysis also shows that it often can be uncertain whether the testator has intended to revoke his will by an informal measure. This is because there may be no reliable evidence of the testator’s intention in such cases. Therefore, the con-clusion is that a testator who wishes to revoke his will should do so by executing a new will which expressly states that the will is revoked. By doing so, the testator significantly reduces the risk of future disputes concerning the validity of the will. revocation revocation of wills formal requirements will testator Swedish Inheritance Code case-law återkallelse återkallelse av testamente återkallelse genom nytt testamente överstrykningar påskrifter muntliga uttalanden återkallelse av återkallelse testamentsrätt successionsrätt testationsfrihet testationsfriheten den fria återkallelserätten testator testatrix arvlåtare arvsrätt testamentstagare testamentsgivare presumtionsregel presumtion bevisbörda beviskrav ÄB 1686 års testamentsstadga 1734 års lag 1930 års testamentslag ärvdabalken 10 kap. 5 § 10 kap. 5 § ÄB 10 kap. 5 § ärvdabalken Högsta domstolen HD Lagrådet SOU 1929:22 prop. 1930:10 NJA 1930 s. 78 NJA 1944 s. 78 NJA 1948 s. 214 NJA 1948 s. 768 NJA 1952 s. 99 NJA 1959 s. 658 NJA 1960 s. 227 NJA 1963 s. 512 NJA 1966 s. 270 NJA 1974 s. 646 NJA 1977 s. 168 NJA 1977 s. 479 NJA 2017 s. 362 NJA 2022 s. 509 Law (excluding Law and Society)
20	Det rättsliga utrymmet för implementering av elektroniska underskrifter vid uppfyllandet av formkrav : En studie av formkraven / The legal capacity for implementation of electronic signatures when fulfilling forms prescribed by law : A study of the forms prescribed by law Christerson, Johan, Kihlstrand, Jakob January 2018 (has links) Elektroniska underskrifter är en relativt ny metod för att ingå bindande avtal. Tanken med tekniken är att den ska effektivisera, förenkla och öka säkerheten för användarna vid ingående av avtal. Det kan dock uppstå problem när lagstiftning anpassas till att reglera ny teknik, eftersom det är viktigt att lagstiftaren fortsätter att ta hänsyn till de skyddsintressen som ligger bakom gällande rätt. Denna uppsats belyser och diskuterar rättsliga hinder som föreligger vid användandet av elektroniska underskrifter, vid upprättande av de tre, privaträttsligt mest vanliga, rättshandlingarna som kräver en viss form för giltighet: överlåtelse av fast egendom, upprättande av testamente eller äktenskapsförord. Uppsatsen utreder hur den nya EU-förordningen eIDAS ((EU) nr 910/2014) har påverkat svenska myndigheters förhållningssätt till elektroniska underskrifter och elektroniska handlingar. Från presumtionen att det var fysiska handlingar som krävdes, om inte särskilda regler godkände elektroniska rutiner, till att elektroniska rutiner gäller om inte särskilda formkrav förbjuder det. Vidare förklaras förenklat tekniken bakom avancerade- och kvalificerade signaturer samt elektroniska dokument. Formkraven för skriftlighet, underskrift, bevittning och registrering och de skyddsintressen som ligger bakom dessa analyseras. Formkraven till ovan nämnda rättshandlingar kan till viss del tillgodoses med elektroniska signaturer och dokument, men i dagsläget krävs det en fysisk underskrift för att göra ovan nämnda rättshandlingar giltiga, på grund av den tolkning av begreppet underskrift som har gjorts i Ds 2003:29. Vidare analyseras hur sakrätten, rent teoretiskt, skulle kunna förändras genom en potentiell lagändring eller om en ny tolkning av begreppet underskrift medför att elektroniska signaturer kan användas vid överlåtelse av fast egendom. I uppsatsen diskuteras även de förtjänster och risker som en lagändring skulle kunna innebära, och hur dessa bör vägas mot varandra, för att sedan konstatera om en ökad implementering av elektroniska rutiner är önskvärd eller inte. Public-key Juridik Elektronisk underskrift Avtal överlåtelse av fast egendom upprättande av testamente upprättande av äktenskapsförord eIDAS elektroniska handlingar avancerade signaturer kvalificerade signaturer Formkrav Underskrift BankID Biometri jordabalken formfel köpehandling bindande rättshandlingar e-legitimation digital signatur elektroniskt certifikat Mobilt BankID Avtalsrätt Law Juridik

Search results