The aim of this study was to analyse how Swedish courts reason about the child's best in custody and access disputes. We have assumed different themes to analyse our empirical data, these themes were the child's best interests, perspective on the child's best interests, child's perspective, children as subjects or objects and finally the right of the child or the child's best interests. Our empirical data have consisted of 15 City Court and Court of Appeal judgments of the Swedish courts handed down in 2015. The study had a qualitative disposition and the selection was made strategically to make sure the empirical data would be relevant to our issues. We have used a discourse analysis where the intention was to study how the court reason about the child’s interests and what statements that gets preference and what gets excluded in the assessment. Our theoretical starting point was extracted from Foucault’s theory about power and his discourse concept. We have used the concept of his theory in our analysis, but also extracted the theoretical concepts from previous research. The result shows that the Court's assessment of what is in the child’s best interest is based primarily on a professional and adult perspective on the child's situation. The individual child's perspective was excluded and the Court was principally talking about children's needs and interests in general. The result also showed that children were seen as objects and not as participants in the majority of the cases.

Aim: The aim of this study was to examine whether and, if so, how the child perspective forms a basis for the social workers work with young people/children who are exposed to honour-related violence/abuse. The following questions are specified; how do social workers describe their work with honour- related violence and oppression? How can the choices the social workers makes in the work with honour-related violence against children be understood in relation to the child perspective? Method: The study is based on six qualitative semi-structured interviews with social workers at the social services. The results in this study have been analyzed with the help of theory childhood sociology and previous research. Result: The study results show that all interviewees experienced difficulties in the work of handling different cases. Among other things, they considered that with the information they receive, it is difficult to make a correct risk assessment. Interviewees experienced difficulties in the individuals changing their stories. The study also shows that the social workers try to help children become involved in issues that concern them and that they take into account the child's perspective and the child's best interests.

Barn som samhällsgrupp tenderar att vara tämligen osynliga inom ramen för den fysiska planeringen. Därmed är syftet med denna studie att bidra med en ökad förståelse för hur barnperspektivet implementeras i den fysiska planeringen, men även undersöka hur förtätning påverkar barns utemiljöer, specifikt förskole- och skolgårdar. Detta eftersom det i täta stadsdelar föreligger en problematik gällande att allmänna ytor tas i anspråk för bebyggelse. Den empiri som ligger till grund för studien har samlats in genom kvalitativa intervjuer samt granskning av dokument, vilket sedan analyserats med hjälp av en tematisk analys. Genom den tematiska analysen har två huvudteman identifierats, integreringen av barnperspektivet i planprocessen och barns plats i den kompakta staden, som belyser det rådande klimatet i den kommunala fysiska planeringen utifrån de studerade fallen. Utifrån denna tematik, med stöd av tidigare forskning, har det kunnat påvisats att barnperspektivet inte implementeras i tillräckligt stor utsträckning. Detta eftersom det finns flertalet problematiska aspekter i arbetet med stadsutveckling, varav två är resursfrågan och intressekonflikter. / To begin with children can be seen as a rather invisible group within the work of spatial planning. Thus, the aim of this thesis is to contribute with an increased understanding regarding how the child perspective is implemented in spatial planning, but also investigate how outdoor environments for children are affected by densification, specifically preschool yards, and schoolyards. Densified areas tend to be problematic regarding the fact that land often tends to be limited, which results in public areas being claimed for buildings. The empirical basis that the study consists of is a thematic analysis, which is based on qualitative interviews and reviews of documents. Two main themes have been identified through the thematic analysis, these are integration of child perspective and children’s place in the compact city. Furthermore, this illustrates the current climate regarding municipal spatial planning based on the cases that have been studied. The findings in this thesis show that the child perspective is not being implemented to a sufficient extent. Reasons for this are that there are problematic aspects, such as resources and conflicts of interests, these aspects need to be dealt with regarding the implementation of child perspective in spatial planning.

The purpose of this study is to research what teachers at the leisure-time center think about the student influence and participation and how they facilitate this in the daily activities.  Previous research about influence and participation has been used to set the scene. To collect empirical data a qualitative method of interviews was used. Four interviews were made with teachers whose education and experience was quite different. The empirical findings were analyzed with the theories of children perspective, children’s perspective and Hart’s ladder of participation (1997). Children perspective and children’s perspective is used to understand if the teachers work is based on what they think is best for the students or on what the students want. The ladder of participation was used to analyze how the teachers facilitate opportunities for student to influence and participation. One finding is that the teachers think that influence and participation is important but that different factors prevent influence and participation from being a part of the everyday activities. One such factor is that group size and another is that teachers have other goals giving the students new experiences which might inhibit influence and participation. The results from the study are that the teachers think that it is important to look from the children´s perspective and to use the students’ thoughts and opinions but that the teachers more often are using the children perspective and therefore are using the teachers’ thoughts and opinions of what is right for the students rather than the students’ own opinions and feelings. Another finding is that the teachers know how to facilitate influence and participation and the positive effects from it, but that they have to work more with this perspective to fully reach its potential benefits. / Syftet med denna studie är att undersöka fritidshemspersonalens syn på elevinflytande och delaktighet samt hur fritidshempersonalen möjliggör det i verksamheten. Den tidigare forskningen som användas i studien utgår från avhandlingar och rapporter kring elevinflytande och delaktighet. Empirin samlades in via en kvalitativ metod i form av intervjuer. Fyra intervjuer genomfördes med personal i fritidshem, där utbildningen och erfarenheten av arbetet på fritidshemmet skilde sig mellan informanterna.  Det empiriska materialet analyserades med hjälp av barnperspektiv, barns perspektiv samt Harts delaktighetsstege. Barnperspektiv och barns perspektiv hjälper att förstå om pedagogerna utgår från elevernas eller de vuxnas åsikter och tankar. Harts delaktighetsstege användes för att analysera hur delaktighet och inflytande möjliggörs av pedagogerna.  Det framkom att pedagogerna anser att inflytandet och delaktigheten var viktiga på fritidshemmet, men att olika faktorer bidrog till att inflytande och delaktighet inte alltid går att genomföra. Gruppstorlekar och andra mål med verksamheten, som till exempel med att ge eleverna nya upptäcker upplevs begränsa möjligheten till elevinflytande och delaktighet. Resultatet är att pedagogerna anser att det var viktigt att se utifrån barns perspektiv och utgå från elevernas synvinkel, men att pedagogerna ofta använder ett barnperspektiv och utgår från vad de tycker är det bästa för eleverna. Det framkommer även att pedagogerna vet hur de kan möjliggöra inflytande och delaktighet och att de känner till dess positiva effekter men att pedagogerna inte alltid använder sig utav det.

Syftet med den här studien är att undersöka och ge en bild av hur svenska kommuner arbetar med att implementera Barnkonventionen i deras planeringsprocess. Studien genomfördes genom att skicka ut en enkätundersökning till alla Sveriges 290 kommuner för att skapa en uppfattning om vilka metoder och tillvägagångssätt kommuner använder, vilket resulterade i svar från 123 kommuner som studiens resultat baserades på. Det undersöktes även vilket av Boverkets tre definitioner av perspektiv på barn (Barns perspektiv, Barnperspektivet och Barnrättsperspektivet) svenska kommuner använder för att ge barn större inflytande och en ökad delaktighet i deras planeringsprocess. Studien undersökte även om det finns en eventuell skillnad i kommuners arbete beroende på deras befolkningsstorlek, samt vad detta kan bero på och leda till. Chi²-tester användes för att analysera kommunernas svar på enkäten och finna eventuella samband mellan variabler som kommunens befolkningsstorlek och deras svar på enkätfrågor. Ett eventuellt samband visar att det finns en skillnad i kommunens befolkningsstorlek och hur långt i arbetet med barns delaktighet i planeringsprocessen kommunen har kommit. Kommunernas svar kommer även att kategoriseras genom en delaktighetsmodell från UNICEF, vilket visar till vilken grad barn är delaktiga i kommunens planeringsprocess. Resultatet visar att svenska kommuner har kommit olika långt samt arbetar på olika sätt med implementeringen av Barnkonventionen. Via analyser, baserad på tillgängliga data går det att finna ett antal samband mellan kommunernas befolkningsstorlek och hur arbetet med barns delaktighet i planeringsprocessen går till. Befolkningsmässigt större kommuner ger barn i bredare utsträckning en mer delaktig roll i sin planering, då undersökningen visade att det är en större procentandel befolkningsmässigt stora kommuner där barn är delaktiga i planeringsprocessen. Samtidigt använder befolkningsmässigt mindre kommuner sig av metoder som ger barnen en större möjlighet att uttrycka sina åsikter och synpunkter på ett värdefullt sätt, som exempelvis workshops där kommunen kan arbeta närmare barnen tack vare den mindre befolkningsstorleken. Studien visar att majoriteten av de medverkande kommunerna uppnår minimikravet i delaktighetsmodellen, dock finns det förbättringspotential i synsättet på barn som en viktig tillgång i den fysiska planeringen. Om fler kommuner väljer att använda sig av Barns perspektiv kan kommuner ha ett synsätt som ger barn en större chans att vara delaktiga och få sina åsikter hörda, och sedan användas som beslutsunderlag / The purpose of this study is to investigate and provide a picture of how Swedish municipalities are working to implement the Convention on the Rights of the Child (CRC) in their planning process. The study was conductedby sending out a survey to all 290 municipalities in Sweden in order to get an idea of the methods and approaches used by municipalities. The survey resulted in 123 answers which the result of the study then was based on. It was also investigated which of three perspectives on children by the definition of the National Board of Housing, Building and Planning (The Children’s perspective, The Children’s rights perspective, and the Child perspective) Swedish municipalities use to give children more influence and participation in their planning process. The study also investigated whether there is a possible difference in the work of municipalities depending on their population size, and its causes. Chi-square tests were used to analyze the municipalities' responses to the questionnaire and to find possible correlations between variables such as the size of the municipality's population and their answers to the questionnaire questions. A possible correlation would show that there is a difference based on the population of the municipality and their progress to implement the CRC. The responses of the municipalities will also be categorized using a UNICEF participation model, in which the municipalities are placed at different levels in the model based on the level of participation by children in the planning process. The results show that Swedish municipalities have made different progress and are working in different ways with the implementation of the CRC. Analyses based on the available data reveal a number of associations between the size of the municipalities' populations and the way in which children's participation in the planning process is handled. Larger municipalities in terms of population give children a more participatory role in their planning, which were shown by the higher level of percentage of child participation in more populated municipalities. While smaller municipalities in terms of population use methods, such as workshops, that give children a greater opportunity to express their views and opinions in a meaningful way. The study shows that the majority of the participating municipalities meet the minimum requirements of the participation model, but there is room for improvement in the approach to children as an important asset in spatial planning. If more municipalities choose to use the Child perspective, municipalities can have an approach that gives children a greater chance to be involved and have their opinions heard, which would then be used as a basis for decisions.

Sedan barnkonventionen blivit svensk lag har det ställts högre krav på kommuner att inkludera barn och att jobba för barns bästa i beslut. Från ett planeringsperspektiv kan det vara oklart vad det innebär för planprocessen. För att barnkonventionen ska uppfyllas är det viktigt att skilja på barns perspektiv och barnperspektiv, då den först nämnda jobbar för att planera med barnet och den sist nämnda för barnet. Denna studie utgår från Håbo kommun och undersöker kommunens förutsättningar och utmaningar för att kunna skapa en ny metod, en så kallad platsbaserad barnkonsekvensanalys. En metod som kommunen kan använda sig av i framtida planarbeten för att effektivt kunna inkludera barn. Några av de slutsatser och punkter som bör inkluderas i en platsbaserad barnkonsekvensanalys är bland annat; boverkets rekommendationer, lekvärdesfaktor och barnkonventionen. / Since the Convention on the Rights of the Child has become Swedish law, higher demands have been placed on municipalities to include children and work for the best interests of children in decisions. From a planning perspective, it has been unclear what it means for the planning process. In order for the Convention on the Rights of the Child to be fulfilled, it is important to separate the concepts of children's perspectives and child perspective, as the first mentioned works to plan with the child and the second mentioned works for the child. This study is based on Håbo municipality and examines the municipality's conditions and challenges to be able to create a new method, a so-called place-based child impact assessment. A method the municipality can use in future planning work to be able to effectively include children. Some of the conclusions and points that should be included in a place-based child impact assessment include; the National Board of Housing, Building and Planning's recommendations for including children, play value factor and the convention on the right of the child.

Pedagogers förhållningssätt och barnsyn kan ge olika kvalitéer på utbildningen i förskolan. Detta kan leda till risker som går mot ökad segregation och ett socialt ojämlikt samhälle. Syftet med studien var att undersöka pedagogers barnsyn, förhållningssätt och barns rättigheter utifrån barns delaktighet och inflytande i relation till förskolans läroplan och barnkonventionen artikel 12. Därmed blev studiens frågeställning: Hur tolkar pedagoger förskolans läroplan och barnkonventionen som ett stöd i verksamheten, utifrån barns delaktighet och inflytande? För att få svar på syftet och frågeställningen skapades en webbenkät som riktades till verksamma personer i förskolan. 104 respondenter svarade på enkäten och resultatet påvisade att respondenterna ansåg att läroplanen för förskolan är tydlig, medan artikel 12 i barnkonventionen uppfattas mer komplex. Resultatet påvisade även pedagogernas positiva barnsyn, samt vikten av att pedagogerna förmedlar barns rättigheter till barnen i förskolan. Slutsatsen påvisade att pedagogers förhållningssätt är en bidragande faktor i arbetet med barns delaktighet och inflytande utifrån Policy enactment.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka föreställningar och antaganden som ligger till grund för vår förståelse av begreppen kön, genus och sexualitet: hur sådana normer existerar och visar sig i skolan och undervisningen, samt hur lärare kan gå tillväga inom undervisningen för att synliggöra dessa normer. Analysen utgår ifrån det queerteoretiska perspektiv som granskar heteronormativiteten och dess antaganden om vad som är normalt eller inte. Som grund för arbetet ligger den intervju jag har gjort med M, en elev i grundskolan. M är 12 år och könsneutral. I intervjun framkommer att M ofta känner sig sårbar i förhållandet till vuxna, när det handlar om att vara öppen med sin identitet och sina pronomen. Vuxna i skolan behöver bli bättre på att låta elever komma till tals- och erkänna deras kunskaper om sig själva som giltiga. Genom kunskaper om maktförhållanden mellan barn och vuxna, och i arbetet med normkritisk pedagogik, närmar vi oss ett sådant mål. / The aim of this study is to investigate how gender and sexuality in the Swedish education system is understood and practiced by teachers, and in which ways they can highlight and illustrate norms in our everyday life. The study is based on queer theory, which main purpose is to study heteronormativity. As a basis for this study, an interview with M, a 12 years old gender neutral person was conducted. It appears that M often feels vulnerable when talking about their gender and pronoun to adults. In conclusion, broader knowledge about assymetrical power relations between adults and youths should narrow the gap, and be a step towards the right direction for a more tolerant school environment.

The purpose of this study is to see the factors that shape and create the desirable child in the teachers' speech regarding conflict and conflict management. We have chosen to use discourse analysis based on social constructionism and poststructuralistic language theory to see the discourses that had an active part in the teachers' approach.  We have chosen to use Foucault's power theory to investigate what power structures and power relationships are shown in the pedagogues' speech about conflicts. We have also chosen to use Eva Johansson's study (2013) on children's perspective to investigate whose perspective is expressed in conflict management situations. To collect the empirical data, we have chosen to use qualitative interviews that we analyzed from a discourse analysis perspective. What we have found in the study is that the desirable child is created in conflicts through interconnected discourses that reacts and interacts. These discourses are based on the educators' views on conflicts, rules and the environment, and form the corners of our model which can be seen in the discussion where we highlighted this. The pursuit of the desirable and democratic child as an ideal is conveyed by the curriculum and followed by the educators. The study's results show that the educators assume a traditional view of conflicts and their management, despite attempting to approach an alternative view.

<p>There is an ongoing discussion in Sweden about child perspective and child’s perspective.</p><p>The municipalities’ family law units are required to include these perspectives in their investigations. But how do they affect the outcome of custody investigations? This essay addresses that issue. I have looked at how much say children have and how much they participate in their custody investigations. I have studied fourteen children, from seven custody investigations, what their views are and how children are presented in these investigations.</p><p>I use a social constructionist theory according to which the way children are viewed is constructed through interactions between people. This essay uses the terms “showing” and “telling” to see how children get their say. In a showing text it is the child who tells the story. In a telling text it is the narrator who is telling us about the child.</p><p>Nine of the children give a clear opinion of which parent they want to live with and how much they want to see the other parent. Eight of the investigations use a showing text to describe the children. These children’s opinions have a greater impact on the investigation than the ones described with a telling text.</p>