Syftet med vår studie är att ta reda på hur några olika pedagoger ser på barns kamratkulturer och hur de stödjer och hjälper barn i leksituationer. För att ta del av detta har vi använt oss av den halvstrukturerade intervjun som metod. Utifrån den tidigare forskningen är pedagogens betydelse viktig samt att pedagogen bör utveckla sin egen professionalitet eftersom detta även kan vara utvecklande för barnen. I kamratkulturer tolkar och omtolkar barnen vuxenkulturen och därför är de vuxna viktiga förebilder. Tidigare forskning visar även att den tillträdesstrategi som lärare undervisar barnen i är en strategi som sällan fungerar och att barn skapar närmare relationer till ett fåtal barn samt att barn utesluter för att skydda sin lek och sina relationer. Vi har valt att använda oss av kamratkultur som teoretiskt perspektiv eftersom kamratkultur handlar om barnens lek och relationer, därför anser vi att det är av vikt att pedagoger har insyn i kamratkulturer samt att de är medvetna om att barn tolkar och omskapar den vuxna kulturen. Resultaten visar bland annat att vuxna är förebilder för barnen där pedagogerna i studien lyfter att vuxna bör vara närvarande och skapa trygghet för barnen. Vid uteslutning skulle vuxnas uppmärksamhet kunna öka genom deras närvaro då de kan bidra till att barnens positioner aldrig blir en norm för barnen. Den värsta sortens uteslutning handlar enligt resultaten om att inte bli bekräftad och är något som förekommer konsekvent. Resultaten visar även att pedagoger använder flera olika strategier gällande stöd vid leksituationer. Utifrån studien har vi hittat ett intressant område, gällande gruppstorleken, eftersom resultaten visar att det händer något när det tredje eller femte barnet kommer till en lek. Ett intressant område att forska vidare kring eftersom det öppnar upp för frågor som rör hur gruppstorleken påverkar barnens kamratkulturer.

Leken i förskolan har en central roll för barns utveckling och lärande. I leken är det omöjligt att undgå konflikter och orättvisor. Än mer komplext blir det utifrån resonemanget om att “alla får vara med”. I relation till det sociokulturella perspektivet har förskollärares syn på konflikthantering och begreppet om att “alla får vara med” undersökts. Syftet med studien är att få ökad kunskap om hur förskollärare hanterar konflikter som uppstår i leksituationer, samt ökad förståelse för innebörden av begreppet “alla får vara med”. Metoden som använts i studien var semistrukturerade intervjuer med åtta verksamma förskollärare på olika förskolor. Resultatet visade att konflikter är vanligt förekommande, men komplexa utifrån den unika situationen. Förskollärarnas personliga erfarenheter och värderingar visade sig ha en stor betydelse för deras roll i arbetet. Samtliga förskollärare hade en samsyn om vad begreppet “alla får vara med” innebär. De menade att det snarare handlade om att alla barn ska känna sig inkluderade på ett eller annat sätt, än att fysiskt delta i varje lek som äger rum. Förskollärarna uttryckte däremot en del utmaningar med att tillämpa detta i praktiken, särskilt i situationer när konflikter uppstår. Studiens slutsats är att navigeringen i konfliktsituationer utifrån ambitionen om att “alla får vara med” kan vara problematiskt när man vill undvika att kränka barns rättigheter.

SammanfattningFöljande kvalitativa studie syftar till att skapa en ökad förståelse kring barns uteslutning i den fria leken utomhus. Med hjälp av tidigare forskning beskrivs forskningsläget gällande barns uteslutningsmetoder. Forskning kring barns uteslutning utomhus är knapp, majoriteten av tidigare forskning fokuserar på inomhusmiljöer. Genom användandet av deltagande observationer vill vi bidra med kunskap kring hur barn utesluter varandra i den fria leken utomhus. Observationerna genomfördes på en förskolegård där barn i åldrarna 1–5 var ute samtidigt. Det framkommer att barn primärt använder en verbal uteslutningsstrategi, meningar likt “nej, nej, nej” används ofta som metod. Sekundärt framkommer en fysisk strategi där bortspringande eller knuffande ingår. Även ignorerande observerades vid enstaka tillfällen. Vår förhoppning är att studien ska uppmärksamma en bild där uteslutning ses som en naturlig del av barns sociala liv. De negativa känslor uteslutning kan medföra ska inte försummas, men något som inte heller bör försummas är det skyddande och bevarande av kamratkulturer som uteslutningen innebär. Skyddandet och bevarandet av kamratkulturer uppmärksammas i studien som tillfällen då barnen innesluter sin lek. Resultaten har bidragit till att öka förståelsen kring hur barn utesluter varandra, där den huvudsakliga slutsatsen är att uteslutning ofta är en konsekvens av inneslutning, och tvärtom.

Sammanfattning Regeringens intention med den nya lagen om sjukförsäkring som infördes i juli 2008 och kompletterades i januari 2010, var att gå från en passiv långtidssjukskrivning till ökad rehabilitering och en möjlighet till återgång till arbetsmarknaden samt ett minskat utanförskap.  Den mediala debatten i samklang med våra praktikplatser gjorde oss nyfikna på hur förändringen har påverkat livet för den enskilde individen. Vårt syfte är således att undersöka vilka konsekvenserna blir för enskilda individer i samband med och efter beskedet om utförsäkring från sjukförsäkringen. Vi ville utan att ha några förutfattade meningar lyfta fram intervjupersonernas berättelse så vi valde att ha en explorativ ansats, men tog stöd av en semistrukturerad intervjuguide baserad på tre teman som vi ville veta mer om. Temana är; ekonomisk situation, upplevelser av relationer med berörda myndigheter och upplevelser av samhällets syn och deras syn på sin självbild.   Resultaten är komplexa och visar att de teman vi valt ut påverkar varandra, med det menar vi att det ena inverkar på det andra. De teorier vi valt att använda i analys av materialet är Ekonomi- skam modellen, Kasamteori samt teori om social uteslutning. Vi kan se en väg som leder från ekonomisk uteslutning vidare till social uteslutning för personer som utförsäkrats samt att den ekonomiska stress de utsätt för i kombination med skamgörande erfarenheter ger hög risk för psykisk ohälsa. I vår avslutande diskussion reflekterar vi om lagstiftarens intention med reformerna har haft den avsedda effekten för de utförsäkrade. / Abstract The governments intentions with the new law in sickness benefits that was introduced in July 2008 and was supplemented in January 2010, was to go from a passive long-term sick leave to increased rehabilitation and a possibility to return to the labor market, along with reduced exclusion. The media debate in unison with our trainee jobs made us curious about how this change has affected the individual. Our purpose is accordingly to make researches into the consequences for the individuals in connection with and after expiration of sickness benefits. We wanted without preconceived opinions emphasize the interviewee’s stories so we chose to have an explorative inception. But we took support in a semi- structured interviewguide based on three topics we wanted to know more about. The topics are; economic situation, experiences of the relation with concerned public authorities and experiences of societies view on them and their own view on themselves. The results are complex and show that one factor affects another, which means that one thing, leads to another. The theories we have used are a model for Economics- shame, Kasam and social exclusion theories. We can see a road that leads from economic exclusion to social exclusion for the persons whose period of sickness benefits has expired. And also that the economic stress combined with shameful experiences gives a high risk of psychic illness. In our concluding discussion we reflect about if the government’s intentions with the new laws have had the intended effect for these persons.

No description available.

Bakgrund I bakgrunden till undersökningen presenteras olika former av samspel och vilka orsaker det finns som bestämmer vilken form samspelet tar. Positivt samspel inkluderar utveckling och lärande, skapande av kamratrelationer, pedagogers arbetssätt samt miljön på förskolan. Vidare ger vi läsaren en insyn i hur negativt samspel kan se ut, vilket innefattar uteslutningar, fysiska kränkningar, hur barn testar gränser och hur den fria leken kan ta en negativ form. Dessutom presenteras orsaker till hur samspelet ser ut, vilket omfattar inkludering och uteslutning, yttre attribut, gruppstorlek samt barnens ålder. Slutligen ges en genomgång av vilka riktlinjer som ska följas i arbetet med att utveckla barns samspel.Syfte Vi vill undersöka hur det sociala samspelet ser ut bland barn i förskolan, samt hur barn ger uttryck åt sina tankar kring samspel med andra barn.Metod Undersökningen tar utgångspunkt i kvalitativ metod med inspiration av etnografi, där vi främst har använt oss av observation. Vi har även använt oss av fältsamtal. Insamling av empiri hargjorts på tre avdelningar på tre olika förskolor. Undersökningen följer Vetenskapsrådets etiska principer.Resultat Inom resultatet har positiva såväl som negativa former av samspel framkommit i observationer och samtal, de har delats in i kategorier utifrån vad som tydliggörs i dem. Resultatet visar olika kategorier av samspel såsom positivt samspel, negativt samspel och yttre faktorer, och att det påverkar barnens utveckling av deras sociala förmågor. Vidare framkom att det finns olika faktorer som påverkar hur samspelet yttrar sig, exempelvis av gruppstorlek och vuxnas inverkan. Då barnen berättat om sina tankar har en insikt skapats i hur de tänker kring sitt samspel med andra barn. / Program: Lärarutbildningen

Vi har genomfört en kvalitativ studie vars syfte är att undersöka flickors och pojkars erfarenheter och uppfattning av kommunikation via sociala medier och undersöka om den kommunikation som sker via sociala medier kan betraktas som mobbning. Sociala medier på internet där barn möts innefattar bland annat inlägg på blogg, videoklipp, mejl och chatt. Vi använde oss av hermeneutiskt ansats för att försöka tolka och förstå flickors och pojkars sätt att kommunicera via sociala medier. För att kunna besvara våra frågeställningar genomfördes 10 intervjuer varav 8 enskilda och 2 i grupp. I teorin använder vi oss av ett genusperspektiv, samt begreppen inneslutning och uteslutning för att analysera resultatet. Vårt resultat visat att barn upplever att det förekommer att någon skriver elaka kommentarer via sociala medier och att det finns skillnader mellan hur flickor och pojkar skriver elaka kommentarer. Flickors sätt att skriva elaka kommentarer baseras på yttre attribut och egenskaper. Hos pojkar handlar det om vad man gillar och inte gillar.

The purpose of this essay is to contribute with further knowledge to why woman have a hard time making a career to a top postition. Our main focus is to examine and explain how inclusion and exclusion of individuals are present at an organizational level and within in the relationships among people within and between organisations. By studying inclusion and exclusion we hope to understand how these can work as difficulties and how they’re present when woman proceed to a top position within organizations. Our results helps us understand that exclusion at the organizational level is due to the fact that there is someone else who has the authority to promote you. We also found a tendency that networking within and between organizations can make it difficult for women due to the fact that most of our woman must develop relationsships to men who are more likely to be in a top position. Within the relationship aspect we find tendencies that show that there has been a great deal of men with the power to promote others and men are more likely to choose other men in to leading positions.

Alla barn har inte de förutsättningar som krävs för ett talat språk, vilket gör att alternativa kommunikationssätt krävs för att barnet ska möjliggöras ett redskap och en språklig form för att uttrycka sin mening. Forskning visar att det finns ett stort intresse för att hitta alternativa kommunikationssätt genom språkstödjande material för barn men att fokuset tycks hamna på teknologin och att undervisa om materialet istället för att använda det i kommunikativt syfte. Med anledning av detta ämnar uppsatsen att skapa kunskap om materialets användning och hur det diskursivt kan konstituera barnet som subjekt i en förskolekontext. Detta kommer att besvaras genom frågeställningarna Vilka diskurser om kommunikation kommer till uttryck i språkstödjande material för förskolan? Vilka subjektspositioner möjliggörs i de diskurser som uttrycks i språkstödjande material för förskolan?MetodUppsatsen har ett diskursanalytiskt angreppssätt som inspireras av Foucaults diskursteori. De centrala begrepp som behandlas är makt, inneslutning och uteslutning samt subjektspositioner. Både text- och bildanalys ingår i studien. Texterna har en beskrivande roll om det språkstödjande materialet och representeras huvudsakligen av Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). Bilderna utgör praktiknära exempel från Region Stockholm, Region Uppsala och Västra Götalandsregionen.ResultatI studien identifieras två framträdande diskurser; det lekande barnet och det lärande barnet. Diskursernas strukturer innehåller olika handlingsmöjligheter och möjliga subjektspositioner. Diskursen om det lekande barnet erbjuder barnet att vara ett aktivt lekande barn eller ett passivt lekande barn. Diskursen om det lärande barnet erbjuder barnet att vara ett autonomt barn eller ett lydigt barn. En produktiv maktrelation mellan förskolläraren, barnet och bilderna framträder som visar sig vara både stödjande och styrande – men framförallt är den komplex och värd att problematisera.

No description available.