<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p><strong>Nyckelbegrepp:</strong> Mångkultur, värdegrund, värdekonflikt.</p><p>Syftet med examensarbetet är att med utgångspunkt i en diskussion om skolans värdegrund belysa och undersöka hur lärare resonerar och förhåller sig till den värdekonflikt som kan uppstå mellan att värna om de icke förhandlingsbara värdena som anges i styrdokumenten samtidigt som skolan ska respektera och bevara kulturell mångfald. För att besvara syftet har vi använt oss av följande frågeställningar: Hur uppfattar och resonerar lärare kring mångkultur och pluralism? Hur uppfattar och resonerar lärare kring värdegrundsuppdraget? Hur resonerar lärare kring de värdekonflikter som kan uppstå utifrån skolans gemensamma värdegrund?Examensarbetet tar sin utgångspunkt i ett postmodernistiskt och interkulturellt perspektiv på lärande. Uppsatsen inleds med en historisk redogörelse för hur skolans roll som norm och värdeförmedlare har förändrats över tid. Därefter redogör vi för olika aspekter av begreppen, mångkultur, värdegrund och värdekonflikter. För att undersöka just lärares uppfattning har vi valt att använda oss av kvalitativa forskningsintervjuer. Vi har i intervjusituationen presenterat tre tänkta scenarier där värdekonflikter kan uppstå. Lärarna har utifrån våra scenarion fått resonera och reflektera kring hur de skulle förhålla sig till problematiken.</p><p>I vår resultatdel redovisar vi hur lärarna resonerar och förhåller sig till mångkultur, pluralism, värdegrunden samt hur de resonerar kring tänkta värdekonflikter. Viktiga faktorer som lärarna pekar på är förståelsen och respekten för olikheter. De talar även om att värdegrunden fungerar som en gemensam bas i vilken olikheter kan förankras.</p><p>I det avslutande kapitlet kommer vi fram till att lärarnas resonemang i olika värdekonflikter beror på hur de bedömer situationen. Det framkommer två olika synsätt på värdegrunden. Fyra av fem lärare upplever värdegrunden som statisk medan den femte ser ett behov av utveckling. Flera av lärarna ser sig som bärande av specifika normer och värderingar vilka de anser att de har till uppdrag att förmedla.</p>

Sammanfattning Nyckelbegrepp: Mångkultur, värdegrund, värdekonflikt. Syftet med examensarbetet är att med utgångspunkt i en diskussion om skolans värdegrund belysa och undersöka hur lärare resonerar och förhåller sig till den värdekonflikt som kan uppstå mellan att värna om de icke förhandlingsbara värdena som anges i styrdokumenten samtidigt som skolan ska respektera och bevara kulturell mångfald. För att besvara syftet har vi använt oss av följande frågeställningar: Hur uppfattar och resonerar lärare kring mångkultur och pluralism? Hur uppfattar och resonerar lärare kring värdegrundsuppdraget? Hur resonerar lärare kring de värdekonflikter som kan uppstå utifrån skolans gemensamma värdegrund?Examensarbetet tar sin utgångspunkt i ett postmodernistiskt och interkulturellt perspektiv på lärande. Uppsatsen inleds med en historisk redogörelse för hur skolans roll som norm och värdeförmedlare har förändrats över tid. Därefter redogör vi för olika aspekter av begreppen, mångkultur, värdegrund och värdekonflikter. För att undersöka just lärares uppfattning har vi valt att använda oss av kvalitativa forskningsintervjuer. Vi har i intervjusituationen presenterat tre tänkta scenarier där värdekonflikter kan uppstå. Lärarna har utifrån våra scenarion fått resonera och reflektera kring hur de skulle förhålla sig till problematiken. I vår resultatdel redovisar vi hur lärarna resonerar och förhåller sig till mångkultur, pluralism, värdegrunden samt hur de resonerar kring tänkta värdekonflikter. Viktiga faktorer som lärarna pekar på är förståelsen och respekten för olikheter. De talar även om att värdegrunden fungerar som en gemensam bas i vilken olikheter kan förankras. I det avslutande kapitlet kommer vi fram till att lärarnas resonemang i olika värdekonflikter beror på hur de bedömer situationen. Det framkommer två olika synsätt på värdegrunden. Fyra av fem lärare upplever värdegrunden som statisk medan den femte ser ett behov av utveckling. Flera av lärarna ser sig som bärande av specifika normer och värderingar vilka de anser att de har till uppdrag att förmedla.

Syftet med denna studie var att undersöka vad mellanstadielärare har för erfarenheter av, och förhållningssätt till, värdekonflikter som kan uppstå mellan skolans värdegrund och hemmens värderingar. Undersökningens främsta fokus har varit på värdekonflikter rörande jämställdhet och genus, solidaritet och människors lika värde. Studien har haft tre frågeställningar. Två av frågeställningarna syftade att synliggöra erfarenheter och förhållningssätt till värdekonflikter hos studiens deltagare. Den tredje frågeställningen var till för att kunna analysera hur förhållningssätten kan förstås. Studiens frågeställningar har undersökts med hjälp av semistrukturerade intervjuer med fem mellanstadielärare. Resultaten visar att lärare möter värdekonflikter med både elever och vårdnadshavare. Utifrån en analys av resultaten kan två förhållningssätt till värdekonflikter urskiljas, att samtala och att undgå diskussioner. Vid samtal, visar resultaten, att lärare i vissa fall flyttar fokus från värderingar till kunskap när värdekonflikter uppstår. När konflikter undviks kan det handla om att lärare förstår och accepterar att konflikter finns och inte kan lösas genom att konsensus nås.

Jag har med kritisk diskursanalys som metod och teori undersökt hur det politiska partiet Sverigedemokraterna (SD) och den värdekonflikt som finns mellan dem och skolans värdegrund framställs i samhällskunskapsböcker. Texterna jag analyserat är beskrivningar och förklaringar av begrepp, företeelser och ideologier som tillskrivs SD i läroböckerna. SD beskrivs som ett litet parti i förändring som tjänar en oförtjänt stor roll i partipolitiken. Att de kommit in i det etablerade politiska sammanhanget är på grund av att de försökt städa rent partiet från främlingsfientlighet och rasism. SD beskrivs vara konservativt, nationalistiskt och främlingsfientligt samt motståndare till mångkultur, vill assimilera invandrare och stoppa invandring till Sverige. Resultatet visar att den framställda bilden av SDs politik och ideologi i många av läroböckerna står i värdekonflikt med skolans värdegrund som till skillnad från SD förespråkar bland annat mångkultur och aktiva insatser mot intolerans och främlingsfientliget. Desto fler förklaringar och komplexa beskrivningar som finns på de ideologier, begrepp och företeelser i läroböckerna som sammankopplas med SD desto tydligare visar resultatet värdekonflikten mellan dem och skolans värdegrund. Att SD beskrivs på olika sätt i läroböckerna visar på att det finns en osäkerhet i och ingen enhetlig bild av hur SD ska behandlas i skolan.

Att söva barn kan vara en utmaning för anestesisjuksköterskan då barn ofta är oroliga inför en operation. Oron kan orsaka lidande hos barnet och väcka ett medlidande hos anestesisjuksköterskan vilket kan orsaka en värdekonflikt mellan önskan att respektera barnets ovilja att sövas och viljan att hjälpa barnet. Syftet med studien var att undersöka anestesisjuksköterskors upplevelser av att söva oroliga barn. Metoden var semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Detta ledde fram till fyra kategorier och tio subkategorier. Kategorierna var Känsla av att ta hand om hela familjen, Betydelsen av att skapa kontakt med barnet, Känsla av att förutsättningar påverkar sövningen och Den etiska utmaningen i att söva oroliga barn. Resultatet visar att det upplevs viktigt att ta hand om hela familjen och inte bara barnet. Anestesisjuksköterskan behöver lugna oroliga föräldrar och etablera en god kontakt med barnet, anpassad efter barnets individuella behov. Goda förutsättningar, såsom gott teamarbete och erfarenhet, är viktiga aspekter som underlättar sövningen av oroliga barn. Anestesisjuksköterskan kan uppleva misslyckanden om det inte går att lugna barnet och att behöva tvångssöva ett barn kan orsaka skuldkänslor och stress. Om operationen är nödvändig och barnet måste sövas mot sin vilja upplevs det viktigt att ha gjort sitt bästa och med barnets bästa i fokus. / Inducing general anesthesia in pediatric patients can be challenging as pediatric patients often experience anxiety before undergoing surgery. Anxiety can be distressing for the child that in turn might affect the nurse anesthetist causing stressful emotions. It might also cause a conflict of values between the nurse anesthetist’s desire to respect the child’s wish to avoid undergoing anesthesia and the desire to care for the child. The objective of the study was to investigate nurse anesthesiologists’ experiences of inducing general anesthesia in anxious pediatric patients. The method was semi-structured interviews with qualitative content analysis and inductive approach. Four categories and ten subcategories emerged. The categories were: The notion of providing care for the whole family, The importance of establishing a nurse-patient relation with the child, The notion that working under proper conditions affects the induction of anesthesia and Ethical challenges in inducing a state of general anesthesia in anxious children. Results show that the nurse anesthetists feel it important to provide care for the whole family and not just to the child. The nurse anesthetist needs to calm anxious parents while establishing a beneficial patient relation, tailored after the needs of the child. Working under favorable conditions facilitates inducing general anesthesia in anxious children. The nurse anesthetists experience feelings of failure when they do not succeed in calming anxious children. Failing to calm the patient can also cause stress and feelings of guilt. In the case of non-elective surgery where a state of general anesthesia must be induced against the will of the child, the nurse anesthetists experience that it is important to do the best of their ability while focusing on what is best for the child.

Denna kvalitativa studie handlar om en socialsekreterares och två förskollärares, kunskaper om och erfarenheter av, hedersrelaterad problematik i förskolans verksamhet. Bakgrunden visar att det finns en kunskapslucka om ämnet i relation till förskolan. Däremot finns det desto mer forskning i relation till skolan. Studiens teoretiska utgångspunkter är socialkonstruktivism och en förklaringsmodell av det svenska majoritetssamhället och ett samhälle med hedersnormer. Resultatet visar att det, utifrån socialsekreterarens profession, finns varningssignaler som förskollärare kan lägga märke till för att upptäcka om ett barn lever i en hederskontext. Resultatet visar även att förskollärarna har erfarenheter av dessa varningssignaler, men att de saknar tillräckligt med kunskap för att koppla dem till hedersproblematiken.

Impartiality has for long been a central value in the Swedish public administration. The value of impartiality is recurringly challenged when other values are incorporated through the implementation of innovation. Today Service design is being implemented in the public administration and seem to often emphasize aspects of substantive equality. Therefore, this study argues that a potential value conflict theoretically could occur between impartiality and substantive equality when public officials implement service design. This study therefore aims to explore different types of reasoning amongst public officials regarding impartiality, and the tension between impartiality and substantive equality when implementing Service design. The case-study is limited to public officials active within Experio-lab. Experio Lab is one of the leading swedish PSI-labs for knowledge exchange regarding service design. Six public officials have been interviewed to identify different types of reasoning. Through an abductive analysis of the interview-transcripts three different types of reasoning were identified: The denying-, The ambivalent- and The reforming type of reasoning. Key words: Impartiality, substantive equality, Service design, value, value pluralism, valueconflict

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka och fördjupa oss i värdekonflikter kopplat till fast fashion, och ta del av hur kvinnliga studenter vid Uppsala universitet konsumerar kläder och förhåller sig till fenomenet. Studien har en fenomenologisk utgångspunkt och utgår från tio informanters perspektiv och upplevelser som samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Vi analyserar materialet genom transkribering, kodning och metoden Ad Hoc som tillåter oss att använda flera analysmetoder för att tolka och skapa mening i materialet. Det teoretiska ramverken som utgör grunden för studien är Pierre Bourdieus och Beverly Skeggs teorier med specifikt fokus på begreppen habitus, kapital, distinktion, smak, respektabilitet, femininitet och disidentifikation. Resultatet av detta arbete visar att det uppstår värdekonflikter hos yngre kvinnliga studenter då de upplever miljöfrågor svårhanterliga i kombination med samhällets identitetsnormer. Informanterna upplever att det finns flera normer kopplat till att vara kvinna med fokus på utseendet, hur de konsumerar kläder och hur de ständigt förväntas vara den bästa versionen av sig själva. Studien visar att informanterna påverkas av samhället genom olika digitala plattformar och sociala medier, men att de även erhållit värderingar och en identitetsbild av sig själv från sin familj och uppväxtmiljö. Värdekonflikterna som informanterna upplever resulterar i att fler av dem börjat handla mer kläder från second hand-butiker, och medvetet anstränger sig för att konsumera mer hållbart i hopp om att minska negativa känslor. Mot bakgrund av detta bidrar studien med viktig information kring värdekonflikter i en sociologisk och samhällsmässig kontext.

The purpose of this study is to investigate how the argumentation for the freedom of speech versus the right to safety was presented when these rights came in conflict with each other when a neo-Nazi organization was allowed to co-arrange Almedalen 2017. The material consists of press statements, debate articles and news articles where the arguments of four key agents connected to Almedalsveckan 2017 were collected. In order to fulfill the purpose of the study, the argumentation is analyzed by answering three research questions: How did each agent present their argument? How did the argumentation rely on current law? How did the agents rely on the others’ rights claim? The argumentation is analyzed qualitatively through a normative theory in order to investigate how the claims were made for each right. The agents that claim freedom of speech are Region Gotland and the police. The agents that claim the right to safety are RFSL and Funktionsrätt Sverige together with the JAG Association. The argumentation is categorized thematically for each agent and every category is analyzed separately. The results show that both sides used emotionally charged arguments or affective language and both sides may be considered as lacking in concretization regarding the meaning of their main arguments. Both sides clearly relied on current law by either mentioning laws explicitly or implicitly. All of the agents made some statement about the other key agent’s position or responsibility. Both sides can be considered as having valid right claims by referring to intrinsic values and current law. In the end, Region Gotland and the police have the right to determine who is allowed to co-arrange Almedalen and can therefor decide which claimed rights that is prioritized in the value hierarchy. Furthermore, the study shows that each conflict of rights needs to be valued individually as the circumstances, consequences and claims are crucial for the determination of the hierarchy. For future research, I recommend investigating how the public opinion considers allowing or limiting neo-Nazi’s freedom of opinions, as well as investigating how the Swedish praxis regarding the application and restriction of freedom of opinions for neo-Nazi organizations and parties is carried.

De konfessionella friskolorna har de senaste åren varit ett hett diskuterat ämne med omfattande debatter och medial uppmärksamhet som följd. Kritiker har menat att skolorna bedriver en verksamhet som inte är förenlig med de värderingar det är avsett att skolan skall förmedla, medan försvarare har hävdat att skolorna är nödvändiga för att uppfylla kravet på religionsfrihet. Denna studie undersöker om och på vilket sätt de konfessionella friskolorna kan sägas svara mot de krav som ställs på dem utifrån de centrala styrdokumenten. Detta görs genom en idéanalys och kategorisering av de centrala styrdokumenten vilket resulterade i dimensionerna jämställdhet, funktion och kunskapssyn som särskilt viktiga pelare i skolans arbete. Detta kopplas sedan till en systematisk morfologisk analys av samtliga konfessionella skolors senaste tillsynsärende och samtliga anmälningar dessa skolor fått emot sig mellan 2013 och 2016. Studiens resultat visar att även om det finns flera områden där de konfessionella skolorna kan anses sköta sin verksamhet helt i linje med de centrala styrdokumenten så finns det också flera områden, särskilt inom jämställdhet, identitet, innehåll samt verklighetsorientering där de uppvisar allvarliga brister. Vidare bidrar studien med en analysmetod som framgångsrikt kan appliceras inom studiet av ideologiska värdekonflikter.