• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 19
  • Tagged with
  • 19
  • 6
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
11

Effekter av fysisk aktivitet på upplevd stress och välmående. : En interventionsstudie genomförd på fysiskt inaktiva med måttlig till hög grad av stress / The effects of physical activity on perceived stress and well-being. : An intervention on physically inactive individuals with moderate to high stress.

Wedin, Isabella, Larsson, Tove January 2018 (has links)
Bakgrund: Allt fler människor upplever sig stressade i dagens samhälle. Fysisk aktivitet har visat sig ha många positiva hälsofördelar, inte minst på upplevelsen av stress. Trots det så prioriteras det oftast inte av individer som upplever stress. Att vara fysiskt inaktiv är en riskfaktor som i kombination med stress kan leda till allvarliga sjukdomar och psykisk ohälsa. Fysisk aktivitet leder inte enbart till bättre fysisk hälsa utan även till ökat välmående och överlag högre livskvalité.  Syfte: Syftet med den här studien var att undersöka om 100 minuter gruppträning i veckan under 5 veckor hade någon effekt på upplevelsen av vardaglig stress, välmående och kondition hos fysiskt inaktiva individer med måttlig till hög grad av stress. Deltagare: 30 individer (24 kvinnor, 5 män och 1 icke-binär) mellan åldrarna 20-40 år deltog i studien. Två grupper slumpades, interventionsgrupp (n=15) och kontrollgrupp (n=15). Deltagarna höll inte på med någon fysisk aktivitet och skattade sig som måttligt (totalsumma >14) till högt stressade (totalsumma >27) på PSS-10.  Metod: Deltagarna fick fylla i en enkät kopplat till upplevd, vardaglig stress (PSS-10), en enkät om välmående (VS) och genomförde ett submaximalt cykelergometertest (EB-test). Samtliga enkäter och cykelergometertest gjordes igen efter en 5 veckors intervention. Där interventionsgruppen hade deltagit i 100 minuter gruppbaserad cirkelträning per vecka och kontrollgruppen uppmanades fortsätta leva som vanligt. Resultat: Signifikanta skillnader hittades hos interventionsgruppen mellan pre- och posttester för skattning på PSS-10 (p=0,0001) och VS (p<0,0001). Inga skillnader hittades mellan interventionsgrupp och kontrollgrupp gällande någon parameter. Konklusion: 100 minuter gruppträning per vecka, under specifika omständigheter, verkar påverka upplevd stress och välmående hos tidigare inaktiva, stressade individer. Vilken enskild faktor som har lett till reduktion av stress och ökat välmående kan ej pekas ut. / Background: In today’s society it has increasingly become common to experience a high degree of negative stress. Despite the fact that physical activity has many health benefits, for example when it comes to reduce perceived stress, individuals feeling stressed does not prioritize physical activity. Being physically inactive in combination with a high degree of negative stress can lead to a variety of psychological diagnoses and physical problems. Physical activity does not only give rise to a better health, but also a higher sense of wellbeing and life quality.  Purpose: The purpose of the present study was to investigate if 100 minutes of group training per week during 5 weeks had an effect on perceived life stress, well-being and physical fitness in physically inactive individuals with moderate to high perceived stress. Participants: 30 participants (24 women, 5 men and 1 intergender) between the ages of 2040 years participated in the study. The participants were randomized into two groups, an intervention group (n=15) and a control group (n=15). They did not engage in any physical activity and estimated themselves as moderately (total sum>14) to highly stressed (total sum>27) on PSS-10. Method: The participants filled in got to answer a questionnaire related to perceived life stress (PSS-10), a questionnaire about well-being (VS) and performed a submaximal bicycle ergometer test (EB-test). After a 5 week intervention period the questionnaires were distributed again and the bicycle ergometer test was performed. The intervention group participated in 100 minutes of group based circuit training per week while the control group was requested to continue to live as before. Results: Significant differences were found in the intervention group pre- and post test results for PSS-10 (p=0,0001) and VS (p<0,0001). No differences between the intervention group and the control group were found on regarding any parameters. Conclusion: 100 minutes of group training per week, under specific circumstances, seems to have an effect on perceived stress and well-being on previously inactive individuals with moderate to high stress. A single cause that lead to a reduction in stress and higher well-being can not be determined.
12

Livet med urinkateter - en komplex livssituation : En litteraturöversikt på kvalitativa studier. / Life with an indwelling urinary catheter - a complex life situation : A literature study on qualitative studies.

Wändal, Alinde, Goitom, Hanna January 2017 (has links)
Bakgrund: Urinkateterns design har inte förändrats sedan 1930-talet. Detta trots att komplikationer relaterat till urinkatetern kan vara allvarliga och vanligt förekommande. För att förhindra komplikationer krävs det att kateterbärarna använder sig av egenvård. För en fungerande egenvård behöver kateterbärarna goda kunskaper om urinkatetrar, vilket är sjuksköterskans uppgift att förmedla.Syfte: Att beskriva personers upplevelse av att leva med kvarliggande urinkateter.Metod: Litteraturöversikt med kvalitativa studier. 11 artiklar gick igenom kvalitetsgranskningen till resultatet. Fribergs 5-stegs modell användes för att analysera datan.Resultat: Att leva med urinkateter kan innebära en stor lättnad och möjliggöra ett friare liv för personerna. Dock kan det också innebära precis tvärtom, att urinkatetern hindrar personerna på grund av mycket oro och, tidskrävande skötsel och en påverkad kroppsbild. Kateterbärarnas relationer till människor i sin närhet har ett stort inflytande över upplevelsen av att leva med urinkateter.Slutsatser: Många personer med urinkateter upplever en ständig oro över problem som kan komma att uppstå. Här råder ett glapp mellan sjukvårdens kunskap och utbud och kateterbärarnas upplevelse och efterfrågan. Sjukvården är tillsynes inte medvetna om kateterbärarnas verkliga upplevelse. Detta kräver vidare forskning för att utreda förbättringsmöjligheter inom hälso- och sjukvården. / Background: The urinary catheter design has not changed since the 1930's. This is thus that complications related to the urinary catheter can be serious and are common. To prevent these complications the catheter users need to use self-care. For self-care to be sufficient the catheter users need good knowledge about urinary catheters. It is the nurse's task to pass on this information.Aim: To describe the experience of living with an indwelling urinary catheter.Method: A literature study with qualitative studies. 11 articles went through the quality review process to the result. Fribergs 5-steps model was used to analyze the data.Result: To live with a urinary catheter can mean a huge relief and enable more freedom. Thus it can also mean the opposite, that the urinary catheter can revent people because it involves a lot of anxiety, time consuming care and affects the body image. Peoples relationships to others in their surroundings has a huge influence on the experience of living with a urinary catheter.Conclusion: Many people with urinary catheter experience a constant anxiety over possible problems. Here is a gap between what is known and offered from the health services and the catheter users experience and requests. The health services are not aware of the real experience of the catheter users. This needs more research to investigate the ability of improvement in the health system.
13

Kommunikation vid demenssjukdom : En studie av samtalsstrategier och positionering i samtal mellan personer med demenssjukdom och vårdpersonal.

Ekelund, Lovisa, Erhardsdotter, Johanna January 2013 (has links)
Dementia may cause impairment of linguistic abilities, affecting both production and comprehension, which in turn affects communication (Mahendra & Hopper, 2012: Perkins, Whithworth & Lesser, 1998). The aim of the present study was to investigate and describe the communication strategies in everyday conversations between people with dementia and their interlocutors, and to describe the identified interaction phenomena based on a participatory perspective. The study was conducted at a home for people with dementia. Three people with known dementia and two health professionals participated in the study. Everyday interactions were filmed, and then transcribed and analyzed according conversation analytic principles. The transcribed data was also analyzed with ideas from positioning theory. The present study highlights the presence of trouble sources in communication between the person with dementia and carers and how these are handled by the participants in terms of strategies, competence and positioning. The study shows that all participants use communicative strategies when trouble sources occurs, but also that trouble sources in the conversation sometimes are ignored. How trouble sources are handled affects how participants acknowledge themselves and each other competence and how they position themselves and each other in the conversation. The study also demonstrates that Conversation Analysis can be an important tool to map strenghts and break downs in communication between people with dementia and key interlocutors. That knowledge could then form the basis for designing individual adaptations and strategies to facilitate communication.
14

Boendestöd, vardagliga aktiviteter och meningsfull sysselsättning : En kvalitativ studie om hur klienter och boendestödjare uppfattar boendestöd, aktivitet och meningsfull sysselsättning

Mermer, Tuba, Schedin, Therese January 2014 (has links)
Studiens syfte är att belysa klientens bedömning om boendestödets relevans i vardagen. Studien stöds av teoretiska perspektiv som besvarar frågan om hur klienten upplever vardagliga aktiviteter, meningsfull sysselsättning. I motsättning till klientens bedömning beskriver boendestödjarna deras syn på meningsfull sysselsättning och vardagliga aktiviteter. Syftet för studien uppnås genom en kvalitativ studie och baseras på intervjuer om hur klienten och boendestödjarens upplever boendestödets relevans i vardagen. I studien har fyra olika klienter och två boendestödjare (i åldrarna 29-60 år) intervjuats. Klienterna har psykiska och fysiska sjukdomar och har haft boendestöd i minst 3 år. Vid analys av intervjumaterialet har vi använt oss av verksamhetsteorin. Det perspektivet är samhällsvetenskapligt inriktat och studerar hur människan på olika sätt är beroende av verksamheter för att kunna hantera vardagen.   För att stärka vår teori har vi använt oss av ett teoretiskt perspektiv KASAM (känsla av sammanhang. Därefter har vi valt att stärka empirin och våra teoretiska perspektiv med två avhandlingar i den tidigare forskningen. Genom tidigare forskning kan förklaring ges till hur olika faktorer påverkar människor med psykiska funktionsnedsättningar, likväl som en förståelse för hur klienten upplever meningsfull sysselsättning, aktivitet och boendestöd som relevant för deras vardag.   För att kunna analysera intervjumaterialet valdes två strategier, meningskategorisering och meningstolkning. Utifrån dessa två strategier omformades sex teman till tre som sedan presenteras i resultatet. Analysen visar att boendestödet har en stor betydelse för att klienterna ska uppnå meningsfull sysselsättning, arbete och aktivitet i vardagen. Samtliga klienter har bra kontakt med sina boendestödjare och känner en trygghet samt gemenskap till dem.
15

Utvärdering av Integrerad beteendehälsa i primärvården med eller utan tillägg av vägledd självhjälp : En enkelblind randomiserad klinisk prövning och förberedelse inför multicenterstudie / Evaluation of Integrated behavioral health in primary care with or without the addition of guided self-help : A single-blinded randomized clinical trial and preparation before a multicenterstudy

Rostoványi, Esther January 2020 (has links)
Primärvården står i dagsläget inför utmaningar gällande omhändertagandet av psykisk ohälsa. Integrerad beteendehälsa (IBH) är en organisatorisk modell med potential att underlätta för hur evidensbaserad psykologisk behandling kan bedrivas i en primärvårdskontext. Syftet med föreliggande studie var att utvärdera en sedvanlig IBH-vårdmodell, kontextuell bedömning följt av fokuserade insatser, med en utökad bedömningsprocedur följt av valet att inleda fokuserade insatser eller vägledd självhjälp, samt de två behandlingsuppläggen fokuserade insatser (oavsett bedömningsförfarande) och vägledd självhjälp efter utökad bedömning. Effekter på vardaglig funktionsnivå, betydelsen av antal behandlingskontakter samt den kontinuerliga upplevelsen av problemets svårighetsgrad, tilltro till den egna förmågan att förändras och besökens hjälpsamhet undersöktes. 69 primärvårdspatienter randomiserades mellan de två vårdmodellerna. Resultaten indikerade på en signifikant förbättring i vardaglig funktionsnivå för samtliga patienter oavsett vårdmodell och behandlingsupplägg. Inget samband mellan antal sessioner och förbättring upptäcktes. Skillnader i utfall och patienternas kontinuerliga upplevelser av behandlingsinterventionerna diskuteras. / The primary healthcare system faces challenges concerning the treatment of mental health. Integrated behavioral health (IBH) is an organizational model with the potential to implement evidence-based psychological treatment in a primary care setting. The aim of this study was to compare a standard IBH treatment model, contextual assessment followed by brief interventions, with an extended assessment procedure followed by brief interventions or guided self-help, as well as the two different treatment plans brief interventions (regardless of assessment procedure) and guided self-help post an extended assessment procedure. Effects on everyday functioning and correlations between number of sessions and treatment effect are evaluated along with the continuous patient experience regarding the severity of the problem, confidence in ability to change and session helpfulness. 69 primary care patients were randomized between the two treatment models. The results indicated a significant improvement in everyday functioning regardless of treatment model or treatment plan. No significant correlation between number of sessions and improvement was found. Differences in treatment outcome and patient experience are discussed.
16

Gymnasieelevers uppfattningar om kemiämnet som inspirerande källa till kunskaper i vardag och samhälle : En enkätstudie utgående från undervisning i skolmiljö och på distans / High school students' perceptions of the subject of chemistry as an inspiring source of knowledge in everyday life and society : A questionnaire study on teaching in the school environment and at a distance

Ärleskog, Bo January 2021 (has links)
Studietiden är som en del av individens vardag i ständig förändring, till följd av att nya möjligheter till undervisning på distans utvecklas och tas i bruk. Denna enkätstudie bygger på data från 71 elever och avser att reflektera deras uppfattningar om kemiämnets möjligheter till inspiration och som källa till kunskaper i vardag och samhälle. Elevers upplevelser av digital distansundervisning ställs mot upplevelser av undervisning i skolmiljö. Eleverna som grupp, ger i denna studie uttryck för ett lägre intresse och minskade möjligheter att förklara vardagliga observationer när undervisningen sker på distans.  I studien reflekteras även den sociala aspekten av lärande genom elevers uppfattningar om möjligheter att stödja deras lärprocesser vid undervisning i skolmiljö och på distans. Elevgruppens svar speglar sämre förutsättningar att stödja lärprocesser då undervisningen i huvudsak sker på distans eftersom möjligheterna till sociala och pedagogiska interaktioner då begränsas. Elevers skattningar av den egna kemilärarens didaktiska förmåga i den digitala undervisningens arena vägs mot betydelsen av den pedagogiska relationen och undervisningens förmedlade kunskapskrav. Elevsvaren speglar i detta avseende en kluvenhet där betydelsen av didaktiska val sammanvägs med betydelsen av den pedagogiska omsorgsrelationen och möjligheter till vägledning. / Study time is constantly changing, as a result of new opportunities for distance learning being developed and put into use. This questionnaire study is based on data from 71 students and intends to reflect their perceptions of the chemistry subject's opportunities for inspiration, as a source of knowledge in everyday life and society. Students' experiences of digital distance education are contrasted with experiences of teaching in a school environment. In this study, the students as a group express a lower interest and reduced opportunities to explain everyday observations when teaching takes place at a distance. The study also reflects the social aspect of learning through students' perceptions of opportunities to support their learning processes when teaching in a school environment and at a distance. The student group's responses reflect poorer conditions for supporting learning processes as teaching mainly takes place at a distance, as the opportunities for social and pedagogical interactions are then limited. Students' estimates of their own chemistry teacher's didactic ability in the digital teaching arena are weighed against the importance of the pedagogical relationship and and mediated contents of curriculum. In this respect, the students' responses reflect a division where the importance of didactic choices is weighed together with the importance of the pedagogical care relationship and opportunities for guidance.
17

Digital kompetens bland digitala infödingar: Om elevers och lärares syn på elevernas digitala kompetens

Libertson, Joanna January 2014 (has links)
Med bakgrund i de senaste årens digitalisering av skolan och EU-kommissionens formulering av digital kompetens som en av åtta nyckelkompetenser för ett livslångt lärande är studiens syfte att undersöka och jämföra hur lärare och elever på en skola på gymnasienivå ser på elevernas digitala kompetens. Detta görs utifrån tre frågeställningar som rör elevernas syn på sin digitala kompetens, lärarnas syn på elevernas digitala kompetens samt huruvida det finns någon diskrepans mellan dessa båda. Den metod som används är kvalitativa intervjuer, och studiens resultat bygger på totalt sju intervjuer. Av dessa är fyra intervjuer med elever från samma klass och tre med lärare från samma skola.Resultatet analyseras utifrån Macken-Horariks modell om kunskap och litteracitet och delas in i tre kategorier som ligger till grund för diskussionen. I denna lyfts utöver Macken-Horariks modell också EU-kommissionens definition av digital kompetens och begreppsparet digital inföding och digital immigrant in som teoretiska utgångspunkter.Eleverna uttrycker generellt att de tycker att deras digitala kompetens är självklar och god. Deras uttalanden kan förstås som att de ser på sig själva som digitala infödingar, och därmed ser sig datoranvändning som naturlig och självklar. Samtidigt ser de inte användningen som helt oproblematisk: dels går mycket tid åt till datoranvändning och dels erbjuder datorn distraktioner vilket några elever upplever som ett problem. Att reflektera kring och hantera dessa problem kan dock också ses som en del av den digitala kompetensen.Även en av lärarna menar att elevernas digitala kompetens är god, medan de övriga menar att den innehåller luckor. Både denna diskrepans den som finns mellan två av lärarnas och elevernas syn på elevernas digitala kompetens, kan förstås genom att man delar in digital kompetens i tre kunskapsdomäner enligt Macken-Horariks modell: den vardagliga, den specialiserade och den reflexiva. Emedan eleverna besitter en vardaglig digital kompetens, som de menar är god och tillräcklig, ser två av lärarna luckor i den specialiserade datoranvändningen för deras respektive ämnen. Den lärare som inte upplever några luckor är den lärare vars lektioner innehåller uttrycklig undervisning i sitt ämnes specialiserade digitala kompetens.
18

Utvärdering av patienters nöjdhet med Integrerad beteendehälsa inom primärvården- med eller utan tillägg av vägledd självhjälp : En enkelblind randomiserad klinisk prövning och förberedelse av multicenterstudie / Evaluation of patient satisfaction with the primary care behavioral model- with or without addition of guided self-help :

Einarsson, Malin, Nilsson, Sara January 2019 (has links)
Syftet för föreliggande studie var att undersöka olika sätt att organisera primärvårdens om- händertagande av patienter med psykisk ohälsa och hur det påverkar patienters nöjdhet med vården. Studiens frågeställningar syftade att undersöka 1) skillnader i nöjdhet mellan patienter som erbjuds sedvanlig Integrerad Beteendehälsa (IBH) med Brief Interventions (BI) och de som får utökad bedömning med vägledd självhjälp 2) om patienters vardagliga funktion förbättras och om förbättringen har ett samband med deras upplevelse av nöjdhet 3) hur vanligt negativa upplevelser är inom behandlingsmetoderna. Av 41 randomiserade primärvårdspatienter kunde 30 analyseras utifrån deras upplevda nöjdhet inom vården. Båda grupperna var i genomsnitt nöjda med vården och skattade besöken som hjälpsamma. Patienter som efter utökad bedömning fick vägledd självhjälp skattade tidigt i behandlingen högre grad av nöjdhet och den skillnaden kvarstod. Det fanns en signifikant förändring av vardaglig funktion till det bättre för patientgruppen som helhet, men förändringen korrelerade inte signifikant med nöjdhet. Det fanns en tydlig skillnad i antal rapporterade negativa upplevelser. 14 negativa upplevelser rapporterades av patienter som fått Brief Interventions, medan en negativ upplevelse rapporterades av patienterna som fått vägledd självhjälp. Slutsatser från föreliggande studie bekräftar tidigare forskning kring att nöjdhet går att uppfylla med kortare behandlingsinterventioner samt strukturerade behandlingar. / The purpose of the present study was to examine different ways of organizing primary care for patients with general mental disorders, and how the treatment affects the patient’s satisfaction with the care. The study aimed to examine 1) if there is a difference in patient satisfaction between patients offered brief interventions within the primary care behavior health model, and patients offered an extended assessment with guided self help 2) if the patients everyday function improves and correlates with their experience of satisfaction 3) how common adverse events are within the two treatment methods. Out of 41randomized primary care patients, 30 could be analyzed based on their perceived satisfaction in health care. The result showed that both treatment groups were overall satisfied with the care and estimated the care visits as helpful. Patients who received guided self-help estimated a higher degree of satisfaction earlier in the treatment, and the level of satisfaction remained high throughout the treatment. Regarding the patient group as a whole, there was a significant change in everyday function; the patients improved their everyday function although it did not correlate with satisfaction. There was a significant difference in the number of adverse events between the two treatment groups. 14 adverse events were reported from patients who received Brief Interventions and 1 adverse event was reported from a patient who received guided self-help. Conclusions from the present study confirm findings from previous research that it is possible to achieve patient satisfaction with brief treatment interventions and structured treatment plans.
19

"Det är ju skräpnyheter!" : En kvalitativ studie av tolv gymnasielevers uttalanden om tre nyheter undervåren 2018 / “That is just trash-news!” : A qualitative study of twelve high-school students’ statements regarding three different news during spring 2018

Karlsson, Påhl January 2018 (has links)
This master thesis’ purpose is to examine how high school students comprehends of news. This will be done by conducting group interviews. By using theories regarding “first and second order concepts”, that originates from history teaching didactics, but using them in a social science context to separate substantive concepts from compound concepts. Furthermore, the study provides insight on how twelve high school students comprehension of three specific news items. Finally, the thesis examines what makes the students’ motivated to follow the news. The results show that the level of comprehension varies depending on which of the three news items the students discuss during the interviews. This might depend on the level of relevance the news has towards the students’ own interests, background or where the news originates from. In summary, this thesis gives a snapshot image of students comprehension and reactions to the news items and what motivates them to stay updated with the news. This result can be useful for any teacher using news as an instrument for achieving the knowledge requirements in the syllabus for social sciences in Swedish high-schools. / Denna studie ska undersöka hur gymnasielever förstår nyheter. Undersökningen kommer utföras genom fokusgruppsintervjuer. Vidare används teorier rörande första och andra gradens kunskaper ”first and second order concepts” hämtade från historiedidaktiken men applicerade i en samhällskunskapskontext, undersöka vilka kunskapsuttryck som eleverna visar i genom sina uttalanden. Vidare har även elevernas motivation till att följa nyheter undersökts. Resultatet visar att elevernas förståelse skilt sig beroende på vilka nyheter som har diskuterats. Med detta har även tecknen på första ordningens såväl andra ordningens kunskaper varierat. Detta kan bero på nyheternas relevans och närhet till eleverna. Avslutningsvis ger denna studie en ögonblicks bild av hur elever förstår sig på och talar om nyheter. Detta kan vara användbart för samhällskunskapslärare som i sin lärargärning vill använda nyheter som ett instrument för att uppnå målen i samhällskunskap.

Page generated in 0.0521 seconds