Enligt tidigare forskning kan en uppväxt i en stadsmiljö medföra negativa effekter på barns hälsa, det är därför viktigt att förstå barns sårbarhet i urbana miljöer. Halmstad kommun har en vision att färdigställa en stadsomvandling av områdena Larsfrid och Vilhelmsfält till år 2050. På uppdrag av Halmstad kommun har författarna genomfört föreliggande studie som ett bidrag till stadsomvandlingen, med fokus på barn i åldern 1-6. Syftet med studien var att belysa förskollärares perspektiv på skapandet av lekfulla och hälsofrämjande lärmiljöer i ett stadsområde med tillhörande natur. De två teorierna sociokulturellt lärande och känsla av sammanhang (KASAM) har tillämpats för att förstå hur barns hälsa och lärande kan främjas i en pedagogisk stadsmiljö. I studien användes en kvalitativ metod med deskriptiv design. Empirin resulterade i tre huvudkategorier: Stadsområdet ska vara en miljö som väcker nyfikenhet, Barn lär sig tillsammans med andra barn samt Barn behöver goda förutsättningar för att må bra. Studiens slutsats visade att lekfulla miljöer i ett stadsområde, utformat kreativt och med inslag av natur, kan bidra till barns interaktion, lärande och hälsa. Utformningen av stadsområdet bör ta hänsyn till en lekfull barndom, som kan gynna goda förutsättningar för lärande och hälsa under hela livet. / According to previous research, growing up in an urban environment can have negative effects on children's health, why it is important to understand children's vulnerability in urban environments. The municipality of Halmstad have a vision to complete an urban transformation of the regions Larsfrid and Vilhelmsfält to the year 2050. On the assignment of Halmstad municipality, the authors conducted this study as a contribution to the urban planning, focusing on children aged 1-6. The purpose of this study was to elucidate preschool teachers' perspectives on the creation of playful and health-promoting learning environments in an urban area with associated nature. The two theories, sociocultural learning and sense of coherence (SOC) have been applied to understand how children's health and learning can be promoted in an educational urban environment. The study used a qualitative method with descriptive design. The empiric resulted in three main categories: The urban area must be an environment that arouses curiosity, Children learn together with other children and Children need good conditions to feel good. The study's conclusion showed that playful environments in an urban area, designed creatively and with elements of nature, can contribute to children's interaction, learning and health. The design of the urban area should take into account a playful childhood, which can benefit good conditions for learning and health throughout life.

Min avsikt har varit att utforma en undervisningsmall för de tidiga skolåren. Denna ska, med utgångspunkt i kursplaner och litteratur, integrera NO och språkutveckling där mål, metod och bedömningsform är sammanlänkade. Med hjälp av litteraturstudier har jag undersökt vad forskare anser vara viktigt för en intresseväckande NO-undervisning. Jag har använt mig av lokala mål och metoder för Skanörs skola för att få verklighetsförankring.Resultatet har blivit en översikt som ram för undervisningsmallen, själva mallen och ett exempel med H.C Andersens Tummelisa som tema samt en bedömningsmatris som kan vara till hjälp att bedöma den integrerade kunskapen.

Tidigare forskning om pedagogisk dokumentation visar att det mest är äldre barn som är delaktiga. Däremot skulle det gynna de yngre barnen eftersom pedagogisk dokumentation kan bidra med anknytning och kan skapa en trygg relation. Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare resonerar kring yngre barns delaktighet och inflytande i pedagogisk dokumentation. Forskningsfrågorna är: Vad berättar förskollärare om pedagogisk dokumentation med yngre barn? Vad resonerar förskollärare om gällande yngre barns delaktighet och inflytande i pedagogisk dokumentation? Hur ges barnen möjlighet att vara delaktiga och ha inflytande i pedagogisk dokumentation enligt förskollärarna? Studiens empiriska material samlades in genom fokusgrupper. Resultatet visade att det som påverkar yngre barns delaktighet mest är att alla inte har det verbala språket vilket medför att förskollärarna tolkar barnens olika kommunikations uttryck. För att tolka så korrekt som möjligt är reflektioner med arbetslaget en viktig tillgång. Slutsatsen är att dokumentation inte blir pedagogisk om inte barnen är delaktiga. / Previous research on educational documentation shows that it is mostlyolder children who participate. On the other hand, it would benefit theyounger children because educational documentation can contribute toconnection and can create a secure relationship. The purpose of the study isto investigate how preschool teachers reason about younger children´sparticipation and influence in educational documentation. The researchquestions are: What do preschool teachers say about educationaldocumentation with younger children? What do preschool teachers reasonabout the participation and influence of younger children in educationaldocumentation? How are the children given the opportunity to participateand have influence in educational documentation according to the preschoolteachers? The study’s empirical material was collected through focusgroups. The results showed that what affects young children’s participationthe most is that not everyone has the verbal language, which means that thepreschool teachers interpret the children’s different expressions ofcommunication. In order to interpret as correctly as possible, reflectionswith the work team are an important asset. The conclusion is thatdocumentation will not be educational if the children are not involved.

En stor del av Sveriges 1-2 åringar vistas på förskolan och därmed innefattas av läroplanen för förskolan (Lpfö 18). Läroplanen innehåller mål och riktlinjer för naturvetenskaplig innehåll och undervisningsmetoder som kan främja barns lärande. Tidigare forskning menar att det finns flera olika metoder att undervisa yngre barn. Forskningen visar även att lärande kan främjas av att barnen få erfara naturvetenskapliga fenomen och begrepp med kroppen (Skalstad & Munkebye, 2021; Franzén, 2014; Bergnell, 2019). Att uppmuntra, utmana och ställa frågor när barnen leker har också visat sig främja barnens framtida intresse och nyfikenhet för naturvetenskapligt innehåll (Dejonckheere m.fl., 2016). Hur förskollärare upplever att de undervisar och införlivar naturvetenskapligt innehåll blev därför intressant för oss att undersöka i relation till vad den tidigare forskningen har visat. Vi har använt oss av två perspektiv som analysverktyg: det aktivitetsinriktade perspektivet och det begreppsmässigt inriktade perspektivet (Gomes och Fleer, 2020). För att komplettera dessa perspektiv har vi också använt två begrepp, den proximala utvecklingszonen och scaffolding (stöttande) (Säljö, 2014). Den här studien syftar till att undersöka förskollärares uppfattningar om naturvetenskaplig undervisning för de yngsta barnen i förskolan. I föreliggande studie används semistrukturerade intervjuer för att besvara våra frågeställningar. Åtta förskollärare har intervjuats i fyra olika kommuner i Sverige. Dessa intervjuer har transkriberats och sedan analyserats genom en tematisk analys. Vårt resultat är att förskollärarna beskriver sin roll som medforskare i barnens upptäckande. Förskollärarna i vår studie uppger att den naturvetenskapliga undervisningen oftast skedde spontant utifrån det barnen visar intresse för i stunden. De beskrev också hur olika verktyg och olika miljöer kunde fungera som inspiration för naturvetenskapligt lärande.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare beskriver sitt arbetssätt när det kommer till att forma demokratiska medborgare i förskolan, med inriktning på de yngre barnen. Frågeställningar som har formats för att svara studiens syfte är: - Hur arbetar förskollärare med demokratiska värderingar i sin dagliga undervisning för de yngre barnen i förskolan? - Hur anpassar förskollärare sitt arbetssätt för att möta de individuella barnet och främja förutsättningar hos de yngre barnen när det gäller att forma demokratiska medborgare? - Vilka eventuella utmaningar stöter förskollärare på i sitt arbete med att främja demokratiska värderingar bland de yngsta barnen och hur hanterar de dessa utamaningar?  För att besvara studiens syfte är semistrukturerade intervjuer vald som metod och urvalet som gjordes var sex verksamma förskollärare med erfarenheter av att arbeta med de yngsta i förskolan. Det sociokulturella perspektivet om lärande och utveckling samt Harry Shiers (2011) delaktighetsmodell är vald som terori i denna studie och modellen hjälpte till att analysera resultatet av den insamlade data. Studiens resultat visar på att det finns olika nivåer där förskollärare ger barn inflytande och delaktighet i verksamheten. Resultatet visade även på att ett arbete för att forma demokratiska medborgare sker via att förskollärarna är närvarande och lyhörda för vad barn visar för åsikter samt hur de uttrycker sig. / The purpose of the study is to contribute with knowledge about how preschool teachers describe their way of working when it comes to forming democratic citizens in preschool, with a focus on the younger children. Questions that have been formed to answer the purpose of the study are:- How do preschool teachers work with democratic values in their daily teaching for the younger children in preschool?- How do preschool teachers adapt their way of working to meet the individual child and promote the conditions of the younger children when it comes to creating democratic citizens?- What possible challenges do preschool teachers encounter in their work to promote democratic values among the youngest children and how to deal with these challenges?To answer the purpose of the study, semi-structured interviews have been chosen as a method and the selection that was made was six active preschool teachers with experience of working with the youngest children in preschool. The socio-cultural perspective on learning and development and Harry Shier's (2011) participation model is chosen as the theory in this study and the model helped to analyze the results of the collected data. The results of the study show that there are different levels where preschool teachers give children influence and participation. The results also showed that a work to create democratic citizens takes place through preschool teachers being present and responsive

Denna studies syfte var att undersöka hur psykisk ohälsa upptäcks och kan förebyggas av förskollärare och barnskötare i arbetet med yngre barn. Samt hur samverkan med andra samhällsaktörer ser ut vid upptäckten. Detta för att belysa hur man arbetar i ett tidigt skede med psykisk ohälsa som ett socialt problem. Forskning visar att det saknas kunskap om ämnet psykisk ohälsa bland yngre barn. Studien är en kvalitativ intervjustudie som analyserats genom en tematisk analys som har tillämpats genom teorier om människobehandlande organisationer, sociokulturell teori samt relationellt perspektiv. Resultatet visar att ämnet psykisk ohälsa är väldigt komplext och kan vara svårt att upptäcka bland yngre barn, men att det vanligaste sättet att upptäcka det är genom förändrade beteenden hos barnet. Svårigheter i hemmet visar sig ofta hos barnet och förskolan kan där ha en betydelsefull roll genom att vara kompletterande och stödjande. Pedagogerna uttryckte en stor avsaknad av kunskap om psykisk ohälsa från sin utbildning. Det saknas även uttalade arbetssätt för att bemöta psykisk ohälsa. Pedagogerna har egna utarbetade metoder och redskap som har tillkommit med arbetserfarenhet. Samverkan med andra samhällsaktörer såsom socialtjänsten är vanligt förekommande och en central del i arbetet. Pedagogerna uttryckte viss svårighet att få till detta samarbete men att ta steget till samarbete var självklart. En faktor som återkom var pedagogernas erfarenheter av avsaknad av information från socialtjänsten. Relationen till barnet och möjligheten att upptäcka dåligt mående försvåras av organisationens ramar med större barngrupper idag än tidigare. Grunden i arbetet styrs av en god relation till barnet för att stärka lärande och utveckling. / The purpose of this study was to investigate how mental health problems are detected and can be prevented by preschool teachers and educators in their work with younger children. As well as how collaboration with other social actors look upon discovery. This is to highlight how to work at an early stage with mental health problems as a social problem. Research shows that there is a lack of knowledge about the topic of mental health problems among younger children. The study is a qualitative interview study that has been analyzed through a thematic analysis that has been applied through theories about human service organizations, sociocultural theory and a relational perspective. The results show that the subject of mental health problems is very complex and can be difficult to detect among younger children, but that the most common way to detect it is through changes in the child's behavior. Difficulties at home often manifest themselves in the child, and the preschool can play an important role by being complementary and supportive. The educators expressed a great lack of knowledge about mental health from their education. There is also a lack of standard working methods for dealing with mental health problems. The educators have their own developed methods and tools that have been acquired with working experience. Collaboration with other social actors such as social services is common and a central part of the work. The educators expressed some difficulty in bringing about this collaboration, but taking the step towards collaboration was never a problem. A recurring factor was the teachers' experience of a lack of information from social services. The relationship with the child and the possibility of detecting mental health problems are made more difficult by the organization's framework with larger teaching groups today than before. The foundation of the work is centered around a good relationship with the child to strengthen their learning and development.

Kommunikation är avgörande för att uppnå en god livskvalitet och grundläggande för att kunna förstå andra och göra oss själva förstådda. Grunden för en tillfredsställande kommunikation är att det finns ett samspel mellan de parter som ingår, vilket förutsätter att det sker ett ömsesidigt utbyte mellan samtalsparterna. De funktionsnedsättningar som cerebral pares ofta leder till kan medföra svårigheter för individen att göra sig förstådd. Det saknas idag svenska studier gällande interaktionen hos små barn med grav cerebral pares (CP). Denna studies syfte är att bidra till en ökad kunskap om hur interaktionen ser ut hos yngre barn (1,5-5 år) med grav CP (GMFCS IV-V) och deras närmaste omgivning. Studien är en kombinerad kvantitativ och kvalitativ fallstudie med fokus på strukturella bidrag och pragmatiska funktioner i den gemensamma interaktionen mellan två barn med grav CP och deras kommunikationspartners på respektive barns förskola. Barnen filmades i olika vardagliga aktiviteter och därefter transkriberades filmerna, innan de analyserades med ett strukturerat bedömningsmaterial och med beskrivande statistik. De frågeställningar som undersöktes i studien var: Vilka typer av kommunikativa bidrag använder yngre barn med grav cerebral pares i interaktionen med sin närmaste omgivning? Vilka typer av kommunikativa bidrag använder omgivningen i interaktionen med yngre barn med grav cerebral pares? Skiljer sig barnens sätt att delta åt mellan olika vardagliga aktiviteter? Går det att besvara ovanstående frågeställningar med det bedömningsmaterial som utvecklats och översatts av Paulsson 2011? Resultaten av analysen indikerade att fokusbarnen hade en passiv roll i samtalet och främst producerade responser, medan kommunikationspartnern var mer aktiv och tog fler initiativ. Resultaten går därmed i linje med tidigare studiers resultat, från andra länder och med äldre barn. Bedömningsmaterialet går att använda på målgruppen och kan identifiera mönster och skillnader i kommunikationen hos dessa yngre barn. Materialet kräver dock vidare bearbetning för att säkerställa validiteten i resultaten. Ett mer utvecklat material kan tänkas ligga till grund för framtida forskningsstudier av denna målgrupp samt för att skapa underlag för evidensbaserade logopediska insatser. / Communication is crucial to achieve a good quality of life, and it’s also a vital skill to be able to understand others and to make ourselves understood. The basis of a satisfactory communication is that there is an interaction between all parties involved. This requires that there is a mutual exchange between the conversational partners. Disabilities commonly associated with cerebral palsy often lead to difficulties in the individual’s ability to make him- or herself understood. Today there is a lack of Swedish studies investigating how young children with cerebral palsy (CP) interact. The aim of this study/master thesis is to contribute towards a better understanding of how young children (1,5-5 years old) with severe cerebral palsy (GMFCS IV-V) interact with their immediate surroundings. This thesis is a combined qualitative and quantitative case study focusing on turns and communicative functions in the joint interaction of two children with severe cerebral palsy and their communication partners in each child's preschool. Both children were filmed in various everyday activities and subsequently the films were transcribed before being analyzed with a structured assessment material and presented with descriptive statistics. The issues addressed in this study are: What kind of communicative contributions do young children with severe cerebral palsy use in their interaction with their communication partners? What kind of communicative contributions are used by the communication partners when they interact with young children with severe cerebral palsy? Do the way in which children interact vary between various everyday activities? Is it possible to use the assessment material that was developed and translated by Paulsson 2011 to try to answer the questions above? The result of this study indicated that the children in this study used a passive way of communicating. They mainly produced responses, while their communication partners were more active and made more initiations. The results are thus consistent with the results of previous studies from other countries and with older children. The findings indicate that the material can be used to identify patterns and differences in the communication even for younger children, but it requires further adaptations to ensure the validity of the result. A further developed assessment material may form the basis for future research studies of this target group and may create a basis for evidence-based speech- and language pathology interventions.

I förskolans läroplan (Lpfö 98 2016) står det att barnen ska få en god introduktion i förskolan. Studiens syfte är att bidra med ökad kunskap om introduktion av yngre barn i förskolan. Metoden som använts i datainsamlingen är kvalitativa intervjuer av fem förskollärare som arbetar med olika introduktionsvarianter. Materialet har analyserats och diskuterats utifrån ett anknytningsteoretiskt perspektiv. Resultatet visar att det finns skilda meningar och erfarenheter hos förskollärarna som arbetar med traditionell och föräldraaktiv introduktion gällande introduktionens längd, ansvarspedagog, rollerna hos vårdnadshavare och pedagog samt successiv lämning. Flera av förskolorna som ingår i studien har egna utformningar av traditionell och föräldraaktiv introduktionsvariant. Den traditionella introduktionsvarianten stämmer mer överens med anknytningsteorin i dessa faktorer. De flesta av informanternas förskolor använder ansvarspedagog under introduktionen oavsett variant. Alla förskollärarna vill att det första mötet med det nya barnet och vårdnadshavaren ska ske i ett lugnt sammanhang med få pedagoger och barn. Samtliga förskollärare lyfter samverkan med vårdnadshavaren som viktigt för att göra den trygg, eftersom de anser att vårdnadshavaren överför sina känslor till barnet.

De senaste 25 åren har synen på styrketräning för barn förändrats. På 80-talet ansågs styrketräning hos växande individer ha negativa effekter och inte vara lämpligt för barn då tillväxtzoner, muskler och skelett kan ta skada. Det ansågs även att styrketräning kan ge negativa effekter på hjärt- och kärlsystemets funktion samt påverka mognaden, tillväxten, rörligheten och den motoriska funktionen hos växande individer (Peterson & Eriksson, 1986). Ungefär 25 år senare ses styrketräning, som utförs på ett korrekt sätt, som en trygg och säker träningsform som inte medför några negativa effekter på barnets utveckling och hälsa. Det bör därför betraktas som en naturlig del i en allsidig och balanserad träning för barn (Tonkonogi, 2009). Frågan återstår om inställningen och kunskapen om styrketräning för barn har nått fram till föräldrar eller om de lever kvar i att styrketräning är skadligt för växande individer. Syfte Syftet med undersökningen är att undersöka föräldrars inställning och upplevda kunskap om styrketräning för barn i åldrarna 7-9 år. Övergripande metod Studien som har gjorts är en tvärsnittsstudie med en kvantitativ ansats. Urvalet var föräldrar till barn i åldrarna 7–9 år vilka nåddes via lågstadieskolor i mellansverige samt att en spridning av enkäten gjordes på sociala medier. Datainsamlingen skedde med hjälp av online-enkäter vilka skapades och samlades in i programmet Survey & Report och kunde därefter direkt överföras till analysprogrammet IBM SPSS Statistics Data Editor. Huvudresultat och slutsats Föräldrar har en relativt positiv inställning till styrketräning för barn men endast ett fåtal upplever att de har en god kunskap kring ämnet. Däremot visar resultatet att en god upplevd kunskap går hand i hand med en positiv inställning samt omvänt; vid en upplevd bristfällig kunskap uppvisas även en negativ inställning. Vidare anses även kunskapen i samhället vara bristfällig. / In the last 25 years, the view of strength training for children has changed. In the 80's, strength training in growing individuals was considered to have negative effects and not be suitable for children as growth zones, skeletal muscles and bones can be damaged. It was also considered that strength training can have negative effects and influence on the function of the cardiovascular system, maturity, growth, mobility and motor function (Peterson & Eriksson, 1986). Approximately 25 years later, strength training, when performed correctly, is seen as a safe and secure form of training that does not have any negative effects on the child's development and health. It should therefore be considered a natural part of a versatile and balanced exercise for children (Tonkonogi, 2009). The question remains whether this knowledge and attitude has reached parents or if they live in outdated knowledge that strength training is harmful to the growth of individuals. Aim The purpose of the survey is to find out parents' attitudes towards and perceived knowledge about strength training for children aged 7-9 years. Overall parts about method The study that has been done is a cross-sectional study with a quantitative approach. The sample was parents of children aged 7-9 years who were reached via primary schools in central Sweden and via dissemination on social media. The data collection was done with the help of online surveys which were created and collected in the program Survey & Report and could then be directly transferred to the analysis program IBM SPSS Statistics Data Editor. Main results and conclusion Parents have a relatively positive attitude towards strength training for children, but only a few feels that they have a good knowledge of the subject. The results also show that a good perceived knowledge goes hand in hand with a positive attitude and vice versa; in the event of a perceived lack of knowledge, a negative attitude is also shown. Furthermore, knowledge in society is considered to be deficient.

The purpose of this essay is to reflect upon the participation and the influence of young children, between the ages one to three, in preschool. The starting point of the essay is a selfexperienced dilemma where children can make different choices in different aspects. The situations I describe are gathering- and meal situations. I also describe the impact that the learning environment can have in preschool. Can it help rather than hinder the possibilities for younger children to participate and have influence? In exploring these topics, I was guided by the following research questions: What impact has the educators’ approach in facilitating participation and influence for younger children? How does the learning environment impact the younger children’s participation and influence? How do the younger children communicate their will to participate and influence? In this reflection I discuss the preschool’s steering documents, the Convention on the Rights of the child and the Preschool Curriculum, that all preschool educators should follow. I am highlighting the meaning of the different concepts of participation and influence. I even discuss the importance of different approaches where the educator shows sensitivity for the children’s possibility to influence their day at preschool. The essay considers the impact of the learning environment on the younger children’s participation and influence. The essay ends with highlighting the great importance of the interplay between educators and children through different ways of communication and documentation / Syftet med denna vetenskapliga essä är att reflektera över delaktighet och inflytande för de yngre barnen mellan ett och tre år på förskolan. Essän har som utgångspunkt ett självupplevt dilemma där barnen utifrån olika aspekter kan göra olika val. Situationer jag beskriver är bland annat från samlingar och matsituationer. Jag beskriver även lärmiljöns betydelse på förskolan. Kan den hjälpa mer än stjälpa de yngre barnens möjligheter till delaktighet och inflytande? Till hjälp för att utforska detta har jag använt mig av dessa frågeställningar: Vilken betydelse har pedagogers förhållningssätt för att skapa delaktighet och inflytande för de yngre barnen? Hur påverkar lärmiljön yngre barns delaktighet och inflytande? Hur kommunicerar de yngre barnen sin vilja till delaktighet och inflytande? I reflektionen diskuterar jag förskolans styrdokument, barnkonventionen och läroplanen som alla pedagoger på förskolan ska förhålla sig till. Jag lyfter innebörden på de olika begreppen för delaktighet och inflytande. Diskuterar även förhållningsätt där vikten av pedagogens lyhördhet utifrån barnens möjlighet till att påverka sin vardag på förskolan. I essän reflekteras det över lärmiljöns betydelse för de yngre barnens delaktighet och inflytande. Essän avslutas genom att lyfta fram den stora betydelsen som samspelet mellan pedagoger och barn har genom olika kommunikationsvägar och dokumentationer.