Global ETD Search

11	PREDICTORS OF EARLY POSTSECONDARY STEM PERSISTENCE OF HIGH-ACHIEVING STUDENTS: AN EXPLANATORY STUDY USING MACHINE LEARNING TECHNIQUES Nesibe Karakis (11197713) 28 July 2021 (has links) <p>This study investigated high-achieving and non-high-achieving students’ persistence in STEM fields using nationally representative data from the High School Longitudinal Study of 2009 for the years 2009, 2012, 2013, 2013-2014, and 2016. The results indicated that approximately 70% of high-achieving and non-high-achieving students continued their initial STEM degrees within 3 years of college enrollment. The study revealed that the most important predictors of STEM persistence were: math proficiency level, school belonging, school engagement, school motivation, school problems, science self-efficacy, credits earned in computer sciences, GPA in STEM courses, credits earned in STEM courses, and credits earned in Advanced Placement/International Baccalaureate (AP/IB) courses. Based on the results, math proficiency was the most important variable in the study for both high-achieving and non-high-achieving students. Even though credits earned in AP/IB combined were among the most important variables, they were two times more important for high-achieving students (6.86% vs. 3.37%). Regarding demographic information related variables, socioeconomic status was the most important variable among gender, ethnicity, and urbanicity in models predicting STEM persistence and had higher importance for non-high-achieving students. Furthermore, Hispanic students' proportion of persistence differed from other underrepresented populations’ persistence. Non-high-achieving Hispanic students had the highest persistence rate, similar to well-represented populations (i.e., White, Asian). Machine learning methods used in the study including random forest and artificial neural network provided good accuracy for both achievement groups. Random forest accuracy was over 82% with the Synthetic Minority Over-Sampling Technique (SMOTE) dataset, while artificial neural network accuracy was over 92%.</p> Education Educational Psychology Education Gifted education Machine learning High-achieving students STEM education STEM persistence Underrepresentation
12	Rätten till likvärdig utbildning : En forskningsöversikt om högpresterande elever och litteraturundervisning. / The right to equal education. : A research overview on the stimulation of high-achieving students in literature teaching. Fyhr, Wilma, Stare, Tyra, Fagerström, Mollie January 2023 (has links) Denna systematiska litteraturstudie ägnas åt att undersöker vad dagens tillgängliga forskning belyser om litteraturundervisning i skolans mellanår samt om forskningen lyfter något om litteraturundervisning som kan vara fruktbar för högpresterande elever. Tidigare forskning visar att undervisningen behöver stärkas när det gäller att stimulera och utmana högpresterande elever. Samtidigt lyfter vissa studier fram undervisningsformer som kan vara användbara inom ramarna för den ordinarie undervisningen och som kan leda till att inga elever behöver falla mellan stolarna. Literature teaching literature didactics literacy high-achieving students literary competence Litteraturundervisning litteraturdidaktik litteracitet högpresterande elever litterär kompetens Pedagogy Pedagogik
13	Högpresterande elevers läsutveckling i årskurs 1 : En lärarcentrerad studie från ett sociokulturellt perspektiv / High-achieving students’ reading development in year 1 : A teacher-centered study from a socio-cultural perspective Graae, Jessica January 2021 (has links) Studien behandlar ämnet högpresterande elevers läsutveckling i årskurs 1 ur ettlärarperspektiv där den teoretiska förankringen är det sociokulturella perspektivet.Det finns lite forskning kring ämnet, och det som behandlas är oftast elever mellan5–8 års ålder och forskningen är oftast fokuserad ur ett elevperspektiv. Denna studieär en empirisk studie som bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer medlärare som undervisar högpresterande elever i årskurs 1. Dessa har sedansammanställts genom en grov transkribering där resultatet visar på att de inte harnågon vidareutbildning i att undervisa högpresterande elever förutom läslyftet.Resultatet av studien visar även på att lärarna använder samma läromedel som deupplever bra och inkluderar samtliga elever. Dock ges de högpresterande elevernasamma uppgifter som de andra eleverna förutom i just användandet av läromedletDen magiska kulan. Både i Lgr 11 och skollagen står det skrivet att eleverna har rätttill personlig utveckling. Det betyder att alla elever har rätt till stöd och stimulans föratt utveckla sina kunskaper, oavsett om de har svårt eller lätt för att uppfyllakunskapskraven. Därför bör det forskas mer om högpresterande elevers läsning iårskurs 1 för att de här eleverna ska få den stimulans och det stöd de behöver för attvidareutvecklas istället för att de ska glömmas bort. High-achieving students reading development year 1 teacher-centered study sociocultural perspective Högpresterande elever läsutveckling årskurs 1 lärarcentrerad studie sociokulturellt perspektiv Pedagogy Pedagogik
14	En studie om samspelet mellan högpresterande elever och digitala läromedel : Lärarens arbetssätt i årskurs 2–4 i matematik / A study on the interaction between high-performing students and digital learning materials : The teacher’s way of working in grade 2–4 in mathematics Svanholm, Malin, Törnberg, Rebecka January 2023 (has links) The purpose of this study is to increase the knowledge about how teachers work with digital learning material and high-achieving students in the subject of mathematics. The study is based on active teachers in grades two, three and four. We used semi-structured interviews to gain an understanding of what the teacher´s working method with high-achieving students looks like. Digitization has brought about a major development in the school and based on our study, a clear use of digital resources can be seen in the classroom. The study shows that digital learning materials are being used by all teachers but to varying extents. The variation was largely due to different opportunities, limitations and the interest and knowledge of the teachers. However, most of the teachers were positive about the digital learning tool as the high-achieving students could easily receive tasks that were adapted to their level of knowledge. It also appeared that it was used to vary the teaching by offering different ways of working. Some teachers expressed difficulty in meeting the high-achieving students as they considered themselves to have a lack of knowledge in mathematics at a higher level. Furthermore, many teachers expressed that they have difficulties influencing digital teaching as it is characterized by several different factors. Through the interviews, it emerged that the teachers had different conditions depending on the organization, skill development and the school´s ability to purchase digital learning materials. Digital learning materials TPACK The triadic interdependence model High-achieving students Digital competence Mathematics teaching Digitala läromedel TPACK Triadiska interdependensmodellen Högpresterande elever Digital kompetens Matematikundervisning Mathematics Matematik
15	The Experiences of High-Achieving, Undergraduate Students Who Departed from Bowling Green State University in the First Year: A Case Study Rygg, Matthew J. 30 July 2014 (has links) No description available. Adult Education Education Educational Leadership Higher Education Higher Education Administration college student retention student retention high-achieving students student success first-year students departure attrition completion persistence
16	SECONDARY MATHEMATICS PRESERVICE TEACHERS' BEGINNING STORY McConnell, Marcella Kay 14 December 2015 (has links) No description available. Inservice Training Mathematics Education Secondary Education Teacher Education Teaching low-achieving students narrative inquiry expectations efficacy mathematical myths beliefs mathematical knowledge for teaching caring equity
17	Matematiklärares perspektiv på matematikdidaktiska stödinsatser: Scaffolding eller inte? / Mathematics teachers' perspective on mathematics didactic support efforts: scaffolding or not? Miltorp Lempinen, Rasmus, Mårtensson, Frans January 2024 (has links) Matematiklärare gör många olika stödinsatser för att hjälpa lågpresterande elever att nå betygskriterierna i matematik. I den tidigare forskningen som används i denna undersökning beskrivs det att matematiklärare har långa listor av stödinsatser som de använder sig av i sin undervisning. Utöver detta beskrivs majoriteten av stödinsatserna som en förenkling av elevernas material i den tidigare forskningen. Denna undersökning utmanar synen att matematiklärare, med inriktning på årskurserna 7–9, främst använder förenklat material som stödinsats. Genom att använda en definition av scaffolding tillsammans med dess teoretiska beskrivningarna ur ett sociokulturellt perspektiv, analyseras matematiklärares stödinsatser och deras motiveringar bakom dessa. För att inhämta empiri intervjuades sex matematiklärare i olika delar av sydvästra Skåne. Undersökningen grundar sig alltså i en kvalitativ metod med inriktning mot en tematisk analys. Ur det transkriberade materialet framgick det att matematiklärarna arbetade mycket med stödinsatser på både individ- och gruppnivå samt att de använde sig av flera olika stödinsatser i sin undervisning. Slutsatsen i denna undersökning blev att det var svårt att synliggöra om en stödinsats är scaffolding utifrån de strikta definitioner som finns i teorin. simplifying approach low achieving students mathematics teacher scaffolding sociocultural perspective support effort förenklat stöd lågpresterande elever matematiklärare scaffolding sociokulturellt perspektiv stödinsatser Educational Sciences Utbildningsvetenskap Didactics Didaktik Learning Lärande Pedagogical Work Pedagogiskt arbete Mathematics Matematik
18	Prestation, intresse, engagemang, uppskattning : Skillnader i upplevelse av en virtuell lärmiljö mellan matematiskt hög- och lågpresterande elever Ljunglöv, Robin January 2011 (has links) Digitala läromedel blir ett vanligare inslag i skolgången då ny teknologi erbjuder tidigare okända pedagogiska möjligheter. Denna uppsats undersöker hur elever som använder ett digitalt läromedel i form av en virtuell lärmiljö för matematiklärande upplever denna lärmiljö. Dessutom undersöks elevernas prestation i lärmiljöns matematiska uppgifter. Skillnader mellan elever i olika årskurser samt elever som är matematiskt låg- eller högpresterande studeras. Matematisk prestation beskrivs utifrån Goods (1981) passivitetsmodell som innebär att lågpresterande elever är mindre risktagande i klassrumsmiljön. Elevernas upplevelse av digitala läromedel studerades i en virtuell lärmiljö bestående av två moduler, en spelmodul och en modul för skriven dialog. Upplevelsen av lärmiljön undersöktes genom att studera hur intressant eleverna tyckte att spelet var, huruvida eleverna tyckte att agenten gjorde att de brydde sig mer när de spelade, samt om de gillade den skrivna dialogen. Tidigare insamlad data från elever i årskurs 6-8 som använt den virtuella lärmiljön undersöktes med kvasiexperimentell metod och analyserades med ANOVA. Analysen påvisade en skillnad mellan låg- och högpresterande elever i hur mycket de tycker att en pedagogisk virtuell agent engagerar dem i en virtuell lärmiljö. Matematiskt högpresterande elever anser att agenten gör dem mer engagerade än vad matematiskt lågpresterande elever anser. Detta kan tyda på att lågpresterande elevers passivitet utöver traditionell klassrumspedagogik också påverkar elevernas upplevelse av digitala läromedel. I vidareutvecklingen av den virtuella lärmiljön och skapandet av andra virtuella lärmiljöer är det viktigt att se till att elever både lär sig och engageras av lärmiljön. Utvecklare bör också ta hänsyn till de skillnader som finns mellan låg- och högpresterande elevers upplevelse av lärmiljön. Detta kan exempelvis ske genom att den virtuella lärmiljön görs anpassningsbar för att passa elever oberoende av prestationsnivå. Detta är en viktig målsättning för att se förbättra lågpresterande elevers möjligheter i skolan, något som virtuella lärmiljöer och digitala läromedel i allmänhet kan utgöra ett kraftfullt medium för. Virtual learning environments Digital learning environments Digital teaching Digital learning Learning technology Pedagogical software Digital learning games Pedagogical games Pedagogical virtual agents Pedagogical agents Virtual agents Animated agents Conversational agents Teachable agents Conversational pedagogical agents Pedagogical conversational agents Conversational social agents Social conversational agents Conversational agents Chatbots K2D2 High-achieving students High achievers Low-achieving students Low achievers Mathematical achievments Technology in school Virtuella lärmiljöer Digitala lärmiljöer Digitala läromedel Lärteknologi Pedagogisk mjukvara Digitala lärospel Pedagogiska spel Pedagogiska virtuella agenter Pedagogiska agenter Virtuella agenter Animerade agenter Konversationsagenter Lärande agenter Konverserande pedagogiska agenter Pedagogiska konversationsagenter Konverserande sociala agenter Sociala konversationsagenter Konversationsagenter Chatbots K2D2 Passivitetsmodellen Högpresterande elever Lågpresterande elever Elevers prestation Matematisk prestation Teknik i skolan Human Computer Interaction Computer and Information Sciences Data- och informationsvetenskap Computer and Information Sciences Data- och informationsvetenskap Pedagogy Pedagogik

Search results