Sammanfattning/Abstract Brundin Larsson, Sara (2022). Hjärntrötthet- ”Det är detta att det är osynligt”. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Min önskan är att uppmärksamma hjärntrötthet hos barn och unga och vilka konsekvenser en sådan trötthet kan innebära för en skolelev. Hur resonerar elever och deras vårdnadshavare om skolans bemötande och vad har mötet betytt för barnet eller den unge i deras skolarbete. Studien vill därmed ge ett bidrag till vad skolpersonal, men i synnerhet specialpedagoger, bör känna till om hjärntrötthet och vilka anpassningar drabbade kan vara hjälpta av under kortare eller längre tid. Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att, genom livsvärldsberättelser, öka kunskapen om vilka behov elever med hjärntrötthet kan ha och hur det kan påverka deras vardag i skolan, utifrån ett elev- och vårdnadshavarperspektiv. Ytterligare ett syfte är att beskriva informanternas upplevelser av samarbetet med skolan och de anpassningar som gjorts där. Vilka svårigheter och behov upplever hjärntrötta elever, och deras vårdnadshavare, att de har? Hur har elever och vårdnadshavare upplevt mötet med skolan och de anpassningar man gjort för att möta deras behov? Vad anser informanterna att pedagoger särskilt bör tänka på när de möter elever med hjärntrötthet? Teori I denna studie används livsvärldsfenomenologin som teoretiskt ramverk (Bengtsson & Berndtsson, 2015).  Anledningen till valet av ett livsvärldsfenomenologiskt perspektiv på denna studie är att genom intervjuer kunna få ta del av elevers och deras vårdnadshavares upplevelser av hur det är att leva med hjärntrötthet som ung elev, samt hur informanterna upplevt samarbetet med skolan. Ansatsen möjliggör att få ta del av deras livsvärld kring hjärntrötthet. De olika teoretiska begreppen; subjekt, sammanflätningar, regional värld, levd kropp och instrument används som en grund och ram för att förstå och tolka informanternas livsberättelser. Metod Detta är en kvalitativ studie där tre elever och deras vårdnadshavare intervjuats om sina upplevelser av mötet med skolan som hjärntrött elev. Eftersom en önskan fanns om ett öppet samtal, med mina forskningsfrågor som utgångspunkt, valdes semistrukturerade intervjuer. Resultat Genom informanternas livsberättelser framkommer att det är krävande att befinna sig i miljöer med mycket ljud. Efter en tids exponering för mycket ljud får de ont i huvudet och dagar som är extra utmanande kan innebära att de måste ligga och vila resten av dagen hemma, eller flera dagar för att återfå energi. De har alla behov av att ibland kunna komma ifrån klassrummet, speciellt då det är pratigt, för att få sitta i en lugn miljö.        Avgränsning av arbetsuppgifter finns också ett stort behov av. Att få mer tid för att slutföra arbetsuppgifter, eller dela upp olika moment med pauser emellan, skulle medföra att de både mår bättre och kan prestera bättre i skolan. Informanterna uttrycker också att det är viktigt att de blir lyssnade på och att man tar deras mående på allvar.        Elever som lider av hjärntrötthet har behov som många gånger inte behöver vara så svåra för skolan att anpassa sig till men dessa elever kan bli missförstådda, då kunskap om hjärntrötthet inte är så utbredd. Känslighet för mycket ljud, mycket information och högt tempo gör dem sårbara. Då vi i skolan ska utforma lärmiljöer där alla elever ges möjlighet att prestera utifrån sina förutsättningar är det viktigt att sprida kunskap om hjärntrötthet. Nyckelord Anpassningar, barncancer, hjärnskakning, hjärntrötthet, pauser

No description available.

Med utgångspunkt i hypotesen att förskollärare känner en osäkerhet i att möta barn i behov av anpassningar utifrån skrivelsen i förskolans läroplan var syftet med studien att synliggöra hur förskollärare ser på sin egen kompetens när det gäller att möta och anpassa för barn i behov av anpassningar i enlighet med förskolans läroplan (Skolverket, 2018) samt hur de önskar att kompetensen på området kan utökas. Empiriska data har samlats in med hjälp av semistrukturerade enkäter vilka konstruerades och sammanställdes i enkätverktyget Survey and Report. I Survey and Report skapades även de diagram som använts för att presentera resultatet. Enkäten genererade 69 svar från förskollärare vilka var medlemmar i en större facebookgrupp för personer verksamma inom förskolan. Resultatet visade att en majoritet av de som besvarat enkäten har arbetat mer än 6 år som förskollärare samt att en majoritet av respondenterna upplevde en ganska hög eller hög kompetens när det gäller att möta barns behov av anpassningar inom samtliga av de områden som studien belyser. / Based on the hypothesis that preschool teachers feel insecure in meeting children in need of adjustments based on the demands in the preschool corriculum, the purpose of the study was to make visible how preschool teachers view their own competence when it comes to meeting and adjustingfor children in need of adjustments in accordance with the preschool corriculum (Skolverket, 2018) and how they wish the competence in the area can be expanded. Empirical data have been collected using semi-structured surveys which were constructed and compiled in the survey tool Survey and Report. The Survey and Report also created the diagrams used to present the results. The survey generated 69 responses from preschool teachers who were members of a larger Facebook group for people active in the preschool. The results showed that a majority of those who answered the questionaire had worked more than 6 years as preschool teachers and that a majority of the respondents experienced a fairly high or high level of competence in meeting children´s needs for adjustments in all of the areas covered by the study.

I skolan så ska utbildningen vara likvärdig, och det betyder att man behöver ta hänsyn till elevers olika förutsättningar och behov. Att skapa en verksamhet som är anpassad för alla individer, vilket betyder att ibland behöver man göra anpassningar. Att jobba med anpassningar behöver inte vara svårt, med små medel kan man som lärare mot fritidshem göra det enklare för gruppen men även för dig själv som lärare mot fritidshem. Innan år 2022 var det svårt att hitta forskning på ämnet inkludering i fritidshemmet. Men under år 2022 så kom det ut en forskningsserie som belyser inkludering på fritidshemmet. Forskningsserien bestod av begreppen delaktighet, anpassningar och inkludering. Då jag från start tänkt utifrån banorna att vi alla är olika och att vi ska möta alla barn utifrån deras förutsättningar utan att korrigera dem som personer har jag valt att använda mig av relationellt perspektiv och det normkritiska perspektivet i denna studie. För att genomföra min studie så har jag valt att göra kvalitativa intervjuer samt en traditionell enkät för att samla in mitt material. I mina resultat har jag kommit fram till att det behövs olika slags förutsättningar för att inkludering ska fungera i verksamheten. Det behöver göras anpassningar i verksamheten utifrån gruppen men även individen. Flera mår bra av anpassningar i helgrupp men inte alla. Förutom praktiska förutsättningar krävs det även att personal och ledning har en gemensam inställning till att arbeta med anpassningar. Att jobba med relationer, delaktighet och värdegrund är något som visat sig vara ett vinnande koncept för att få en grupp och individer som fungerar. / The education in school should be equal for all individuals. You should take every student’s different circumstance and needs in consideration. To create an environment that is adaptive for all individuals you sometimes need to make adaptations in the environment. Working with adaptations does not have to be difficult, with small average you can make it easier for the group but also for yourself as a teacher towards leisure centres. Before year 2022, it was difficult to find research on the topic of inclusion in leisure centers. However, in year 2022, a series of research papers was published highlighting inclusion in leisure centers. The research series consisted of the concepts of participation, adaptations, and inclusionI have chosen to use relational perspective and the norm-critical perspective in this study. To conduct my study, I have chosen to do qualitative interviews and a traditional questionnaire to collect my material. In my results I have conclude that different kinds of conditions are needed for inclusion to work in the environment. Adaptations need to be made in the activities based on the group but also the individual. Many people benefit from adjustments in the whole group, but not all. In addition to practical conditions, the right attitude is also required from staff and management. Working with realities, participation and values is something that has proved to be a winning concept.

Les aménagements de peine sont devenus le fer de lance d’une politique pénale de lutte contre la récidivefondée sur l’insertion ou la réinsertion des condamnés. Le nombre de mesures qualifiées comme desaménagements de peine n’a jamais cessé de croître au fil du XXe siècle. Pourtant, au fur et à mesure ques’amoncelaient les réformes éparses, aucune réflexion d’ensemble relative aux aménagements de peine n’a eu lieu.Ainsi, la notion d’aménagement de peine n’a jamais été construite alors que la France est sûrement le payseuropéen qui recourt le plus à ces mesures. La France apparaît alors comme le pays le plus fertile en matièred’aménagement de peine avec une variété de mécanismes importante. Cette variété rend nécessaire une théoriegénérale des aménagements de peine dans la mesure où le sens technique de cette notion demeure obscur.Une théorie générale semble le moyen le plus sûr pour tenter de déceler une cohérence parmi les diversesmesures. En ce sens, il ne peut y avoir de théorie générale s’il est impossible d’identifier abstraitement ce qu’estune mesure d’aménagement de peine. En effet, le désordre normatif a effacé les frontières entre les modalitésd’exécution de la peine, les aménagements de peine et les mesures de sûreté. Aussi, le cadre d’une théorie généralepermet de construire la notion même d’aménagement de peine. En outre, la construction d’une notion unitaire doitpermettre d’apprécier la technique unitaire de ces mesures. Ce faisant, la théorie générale restaure une certainelisibilité du droit et met en lumière toute la cohérence d’un système tendant à responsabiliser le condamné. / Sentence adjustment spearheads a new criminal policy of fight against recidivism based on integration orrehabilitation of convicted people. The number of measures qualified as sentence adjustment increased throughoutthe XXe century. However, as scattered reforms kept accumulating, no overall study regarding sentence adjustmenthas taken place. As a result, even though France is surely the European country that uses them the most, the conceptof sentence adjustment has never been constructed. France indeed seems to be the most fertile country regardingsentence adjustment, creating many different mechanisms. Since the technical sense of the notion of sentenceadjustment remains blurry, a general theory of sentence adjustment is necessary.A general theory seems to be the surest way to try to find a coherence among those various measures. Butthere cannot be a general theory if it is not possible to identify abstractly what is a sentence adjustment. Nowadaysthe normative disorder blurred the lines between enforcement of a sentence, sentence adjustment and preventivedetention. Therefore, a general theory would help build the concept of sentence adjustment itself. Besides, theconstruction of a concept would make it easier to assess the one technique behind all those mechanisms. By doingso, the general theory of sentence adjustment would restore some clarity to the law and give all of its consistencyto a system tending to give a sense of responsibility to the convicted.

Syftet med denna studie är att undersöka hur speciallärare i matematik ser på extra anpassningar och särskilt stöd i matematikundervisningen. Studien har en hermeneutisk ansats och semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra speciallärare i matematik verksamma på F-6 och 7-9 skolor för att få en förståelse för hur speciallärare i matematik ser på de nya direktiven i skollagen kring stödinsatser.   Som analysverktyg har gällande skollag, Lgr 11 samt Skolverkets allmänna råd använts men även olika specialpedagogiska perspektiv. Resultatet i studien visar att tre av speciallärarna i matematik ser extra anpassningar som ett enklare mellansteg mellan elevens behov och särskilt stöd men att anpassningar inte upplevs som en ny företeelse bland lärarna. Däremot är det ingen av speciallärarna i matematik som upplever att arbetet med extra anpassningar har minskat den administrativa bördan.   I resultatet framgår även att speciallärarna i matematik inte upplever någon tydlig gräns mellan extra anpassningar och särskilt stöd utan det är insatsens karaktär som är avgörande. Resultatet visar också att omfattning, varaktighet och ingripande karaktär är viktiga parametrar i definitionen av särskilt stöd. I studien kan också olika specialpedagogiska perspektiv urskiljas vars betydelse framträder i speciallärarnas beskrivningarna av konsekvenserna för såväl skolans arbete som i förhållningssättet till elever i behov av stöd.   För att de nya bestämmelserna kring stödinsatser ska få önskad effekt är det av betydelse att speciallärare i matematik har den kompetens som krävs för att bedöma och tolka extra anpassningar och särskilt stöd i syfte att kunna vägleda matematiklärare i arbetet mot att elever ska nå målen för utbildningen. / The aim of this study is to investigate special adjustments and special support in the mathematics education from a special education teacher in mathematics perspective. The study has a hermeneutical approach. Accordingly, semi-structured interviews with four special education teachers in mathematics from grade F-6 and grade 7-9 has been used to gain an understanding of how special education teachers in mathematics view the new directives in the school law regarding support measures.  The analytical tools that has been used are the Swedish School Law, the curriculum (Lgr 11) , general advice from the Ministry of Education and perspectives on special education. The result of the study shows that three of the special education teachers in mathematics see the special adjustments as a path between the students’ needs and special support but the teachers doesn´t regard it as anything new. However, none of the special education teachers in mathematics notice any decrease in administrative burden in the work of special adjustments. Also noticeable from the results, is that the special education teachers in mathematics experience make no difference between the special adjustments and special support. Rather, it was the character of the special educational support that was definitive. The result also shows that the width, length and level of involvement are important indicators when measuring special support. In the study different perspective on special education can be noticed in the special education teachers in mathematics descriptions of the consequences for both the school's work as in the approach to students in need of support. So, if the new laws regarding special educational support will have the desired effect, it is necessary that the special education teachers in mathematics have the required level of competence to interpret what special adjustments and special support is and being able to guide teacher in mathematics to be able to guide students to achive the educational goals.

Syftet med studien är att undersöka hur ämneslärare och speciallärare i samundervisning, på grundskolan och i gymnasiet, fångar upp och stöttar elever som har behov av extra anpassningar. Extra anpassningar innebär att pedagogen gör de anpassningar som eleven behöver så långt det är möjligt inom klassens ram. Intervjuer har gjorts med sju pedagoger som samtliga har erfarenhet av samundervisning på grundskolan och gymnasiet, varav fyra är ämneslärare och tre är speciallärare. Studien belyses genom ett kritiskt perspektiv vilket innebär att man istället för att se eleven eller dess hemmiljö som orsak till inlärningsproblemen vänder blicken mot skolsystemet och den pedagogik som förs. Denna studie försöker att hålla ett kritiskt perspektiv på specialpedagogiken och samundervisning. Metoden innebär att man är två pedagoger i en undervisande klass. Med inkluderande metod menas att eleverna passar in i den undervisning som förs och inte t ex behöver gå ifrån undervisningen för att få det den behöver. I min studie arbetar specialläraren tillsammans med huvudläraren i klassrummet och genom flexibla lösningar på plats behöver inte eleverna gå ifrån undervisningen till specialläraren för att få den undervisning som behövs. Istället får eleven sina behov tillgodosedda inom den ordinarie undervisningen. Det kan då betraktas som ett inkluderande arbetssätt. Samundervisningen visar sig ha olika former med varierande kvalitéer. Specialläraren och skolledningen har möjlighet att påverka samundervisningen till ett inkluderande arbetssätt. Ämneslärarna upplevde inte alltid att speciallärarna tillförde något särskilt förutom en extra pedagogisk insats. Studien visar därmed att upplägget kräver pedagogiska insikter och stöd av skolledningen för att få rätta de förutsättningarna för att metoden ska lyckas. Ökad måluppfyllelse är en grundfaktor för att arbeta med samundervisning men hur vet man om man lyckas om utvärderingar av metoden inte görs? / The purpose of this study is to examine how regular teachers and special needs teachers can work together in order to help students in need of special adjustments. These adjustments are preferably carried out within the framework of the regular classes if it is possible. Seven teachers have been interviewed, all of whom having experience from working with co-teaching at compulsory school level as well as upper secondary school and high school levels. This study takes on a critical approach in pointing out the school system and its pedagogy as mainly responsible for reduced learning ability rather than putting the blame on the student and his or her home environment. This study aims at keeping a critical perspective on remedial pedagogy and co-teaching. The ensuing question is then if this can really be regarded as an inclusive method. An inclusive pedagogy means that the student fits in and feels comfortable and does not have to leave the classroom in order to get what he or she wants. In this study the special needs teacher works alongside the regular teacher in the classroom and by making use of flexible solutions there is no need for a student with reduced learning ability to leave the class in order to find a special needs teacher. His or her needs are instead met directly in the classroom. This can be viewed as an inclusive method of working. The special needs teacher as well as the head of school can influence co-teaching to encompass an inclusive way of working. Subject teachers in this study sometimes felt that the addition of a special needs teacher did not mean more than an increase in the number of pedagogues. The study shows that in order for the method to be successful there needs to be pedagogic insight and awareness as well as support from the head of school. Reaching one’s goals is a mainstay in working with co-teaching but how do you know if you are successful if the method is not properly evaluated?

Bakgrund: Det finns få studier gjorda av vilka åtgärder en arbetsplats bör genomföra för att få en effektiv och hållbar återgång till arbetet, för personer med stressrelaterad ohälsa. Syfte: Syftet med studien var därför att beskriva hur personer som tidigare varit sjukskrivna för stressrelaterad ohälsa, upplevde stöd från arbetsplatsen vid återgång i arbetet. Metod: Deltagarna bestod av sex personer som varit sjukskrivna under olika tidsperioder de senaste fem åren. Datainsamlingen skedde genom enskilda intervjuer med öppna frågor som gav tolkningsutrymme för deltagarna. Intervjutexterna analyserades därefter enligt en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen mynnade ut i två huvudkategorier: ”Anpassningar av arbetssituationen främjar arbetsåtergången” och ” Den sociala miljön påverkar arbetsåtergången”. Dessa innehöll vardera tre underkategorier. Slutsats: Slutsatsen av studien är att stödet från arbetsplatsen behöver ges efter individens kapacitet i förhållande till arbetsmiljön, såväl som i arbetsuppgifternas krav.

A l'occasion de deux recherches menées autour de la question de l'éducation à l'environnement et au développement durable nous avons pu observer que ce champ était exposé à des controverses de tous ordres : scientifiques, éthiques, politiques, techniques, etc… autant que piégé par toutes sortes de représentations sociales fondées ou erronées. Le corollaire pratique de ces controverses a été le recours au débat comme moyen de mieux comprendre les enjeux en présence, de dépasser les représentations « automatiques » ou « aveugles » de la réalité afin de prendre des décisions raisonnables. Notre problématique porte sur l'identification des conditions d'efficacité du débat réglé et argumenté, et sur l'observation des mécanismes qui permettent au débat de servir de cadre pour l'apprentissage à la mise en problème, à la co construction de savoirs et à l'éducation à la citoyenneté dans et hors l'école, mais aussi dans les organisations, depuis les associations jusqu'aux entreprises. Notre thèse est qu'il existe, dans la forme même des débats et plus largement des échanges langagiers, une articulation génératrice d'apprentissages et de volonté d'agir, entre d'une part les types d'arguments élaborés et exposés par les locuteurs et d'autre part la manière dont s'effectuent les échanges. Autrement dit, il existe une relation d'ordre cognitif entre effort de rationalisation au niveau des argumentations et effort de communication au niveau des interactions langagières. / On the occasion of two researches around the issue of environmental education and sustainable development we have seen that this field was exposed to all kinds of controversy: scientific, ethical, political, technical, etc. as well as trapped by all kinds of social representations based or erroneous. The practical corollary of this controversy was the use of debate as a means to better understand the issues at stake, beyond the representations of "automatic" or "blind" to reality in order to make reasonable decisions.Our problem concerns the identification of the conditions of efficiency and reasoned debate settled, and observation mechanisms that allow the debate to provide a framework for learning the setting problem, the co-construction of knowledge and citizenship education in and out of school, but also in organizations, from associations to businesses. Our work will focus on describing these conditions and lead to the development of a typology of debates according to criteria of greater or lesser efficiency in terms of problematization, co-construction of knowledge and effective action. Our thesis is that there exists, in the form of debates and more broadly language exchanges, generating a joint learning and willingness to act, on the one hand between the types of arguments developed and presented by the speakers and secondly how to perform the exchange. In other words, there is a relationship between cognitive rationalization at the level of argumentation and communication efforts at linguistic interactions.

The thesis deals with the preparation of joint stock companies on the final accounts, therefore, preparation of financial statements. There are described and listed the various operations to be performed before the closure of the books and then assembling the financial statements. Subsequently, the entire theoretical part of the thesis are applied to the company Inovační technologické centrum - VÚK, a.s..