Syftet med studien är att undersöka både de erfarenheter och uppfattningar som medarbetarnahar gällande intern kommunikation, samt de effekter som digitala förändringar medför inomFöretag X. För att besvara syftet används följande frågor: - Hur upplever medarbetare på Företag X att den interna kommunikationen i samband med digitala förändringar påverkar organisationskulturen? - Vilka specifika värden upplever medarbetare på Företag X i samband medimplementering och användning av digitala verktyg? - Hur kan dessa värden tolkas och förstås utifrån digital mognad? För att samla in empiriskt material genomfördes elva kvalitativa intervjuer. Baserat på dettamaterial utfördes en tematisk analys. De teoretiska ramar som används i denna studie är Shahiduzzaman & Kowalkiewicz Digital Business Maturity Model, Rogers Diffusion ofInnovation, Schein & Scheins beskrivning av Organisationskultur och Mintzberg & Waters teori om strategi. Resultatet av studien visar att Företag X har passerat den initiala fasen av digital mognad genom implementeringen av värdeskapande digitala verktyg. Medarbetarna på Företag X upplever att brister i den interna kommunikationen under digitala förändringar leder till inkonsekvens och otillräcklig informationsspridning, vilket orsakar frustration ochminskat engagemang i förändringsprocessen. Detta resulterar i olika perspektiv och värdeninom organisationskulturen. För att främja en enhetlig och inkluderande kultur krävstydligare kommunikation och strategier. Trots framgångar saknas en sammanhållen innovativkultur, vilket understryker behovet av en förbättrad digital strategi och intern utveckling.Medarbetarna är positiva till digitalisering, men en mer systematisk strategi för ökatrisktagande behövs för att uppnå högre digital mognad / The purpose of the study is to examine both the experiences and perceptions employees haveregarding internal communication, as well as the effects that digital changes bring withinFöretag X. To answer the purpose, the following questions are used: - How do employees at Företag X perceive that internal communication, in connectionwith digital changes, influences organizational culture? - What specific values do employees at Företag X experience in connection with theimplementation and use of digital tools? - How can these values be interpreted and understood in terms of digital maturity? To receive the empirical material eleven qualitative interviews are conducted. Based on theempirical material a thematic analysis is done. The theoretical framework used in this studyare Shahiduzzaman & Kowalkiewicz Digital Business Maturity Model, Rogers Diffusion of Innovation, Schein & Schein description of Organizational Culture and Mintzberg & Waters Theory of Strategy. The result of the study shows that Företag X has surpassed the initialphase of digital maturity through the implementation of value-generating digital tools.Employees at Företag X perceive that deficiencies in internal communication during digital changes lead to inconsistency and insufficient information dissemination, causing frustrationand reduced involvement in the change process. This results in differing perspectives andvalues within the organizational culture. To foster a unified and inclusive culture, clearer communication and strategies are needed. Despite successes, a cohesive innovative culture islacking, highlighting the need for strengthened digital strategy and internal development. Employees are positive about digitization, but a more systematic approach towards increasedrisk-taking is required to achieve higher digital maturity.

The purpose of the study is to get a picture of how active teachers in middle school work with digital media and digital tools in relation to reading aloud. The study is based on qualitative semi-structured interviews with twelve active teachers who teach Swedish in middle school. The study has been based on a hermeneutic perspective where the analysis of the material presented has been processed alternately between parts and the whole to gain a deeper understanding of how digital tools in connection with reading aloud are practiced and applied in teaching. The results show that digital reading aloud occurs at the schools included in the study. Scope and working methods vary, but there is agreement among the informants that the integration of digital tools in reading aloud sessions can contribute to increased commitment and motivation among the students. Earlier research presented in the essay reinforces the reasoning. The benefit of the study has been to contribute knowledge about how teachers in a digitalized society can integrate digital aids and digital tools in reading sessions to increase the student's motivation and engagement. / Syftet med studien är att få en bild av hur verksamma lärare på mellanstadiet arbetar med digitala medier och digitala verktyg i förhållande till högläsning. Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tolv verksamma lärare som undervisar i svenska på mellanstadiet. Studien har utgått från ett hermeneutiskt perspektiv där analysen av det material som presenteras har bearbetats växelvis mellan delar och helhet, för att få en fördjupad förståelse för hur digitala verktyg i samband med högläsning praktiseras och appliceras i undervisning.    Resultatet visar att digital högläsning förekommer på de skolor som ingått i studien. Omfattning och arbetssätt varierar men en samstämmighet finns hos informanterna gällande att integrering av digitala verktyg i högläsningssessioner kan bidra till ökat engagemang och motivation hos eleverna. Tidigare forskning som presenteras i uppsatsen visar och förstärker resonemanget. Nyttan med studien har varit att bidra med kunskaper om hur lärare i ett digitaliserat samhälle kan integrera digitala hjälpmedel och digitala verktyg i högläsningssessioner för att öka elevernas motivation och engagemang.

Syftet med den här kvalitativa studien var att studera några specialpedagogers uppfattningar angående mer eller mindre väl fungerande stöd till elever i språk-, skriv- och lässvårigheter i grundskolans senare år. Datamaterialet består av semistrukturerade intervjuer med sju specialpedagoger och har i en första analys tolkats utifrån hermeneutisk metod. Därefter har resultaten i den slutgiltiga analysen förklarats utifrån en teoretisk utgångspunkt som utgörs av två perspektiv på specialpedagogisk verksamhet, enligt Bengt Perssons (2013) modell: det relationella och det kategoriska perspektivet. Resultatet visade på flera faktorer för väl fungerande stöd, där vikten av en tillitsfull relation mellan lärare och elev sticker ut, liksom kunskap om specialpedagogiskt stöd hos lärare samt tidiga insatser såsom pedagogisk kartläggning och digitala verktyg. Samarbete och goda relationer mellan specialpedagog, pedagoger och vårdnadshavare var ytterliga faktorer som bidrog till fungerande stöd medan elevens egen inre vilja och drivkraft; sk grit var en annan intressant framgångsfaktor i uppfattningarna. Faktorer som hittades för mindre väl fungerande stöd var motsatsen; nämligen brist på specialpedagogisk kunskap hos rektorer, lärare men även hos specialpedagoger själva. Värt att uppmärksamma var också avsaknad av studiehandledning på modersmålet samt försummelse att sätta in stöd till elever i avvaktan på utredningsbeslut. Sammanfattningsvis så är de viktigaste resultaten från studien om faktorer för fungerande stöd följande: a) kunskap om specialpedagogiskt stöd hos rektorer och pedagoger, b) goda relationer och samarbete mellan lärare, elever, specialpedagoger och vårdnadshavare, c) tidiga insatser samt d) elevers drivkraft; sk grit och inre vilja att lyckas. Den faktor som utkristalliserades tydligast i studien för mindre väl fungerande stöd var just bristen på specialpedagogisk kunskap hos rektorer och skolans pedagoger, vilket förstärker det omvända resultatet, att specialpedagogisk kunskap hos rektorer och pedagoger är en framgångsfaktor för fungerande stöd. De flesta uppfattningar i resultatet utgick från ett relationellt perspektiv på specialpedagogisk verksamhet. / The aim of this qualitative study was to examine the perceptions of some special educators concerning more or less well functional support to students in language-, writing- and reading difficulties in secondary education. The data consists of semi structured interviews with seven special educators, which has been analyzed according to hermeneutic analysis method in the primary analysis. In order to explain the results, a theoretical framework was used in the final analysis, which proceeds from two perspectives on special education practices according to Bengt Perssons’ (2013) model: the relational and the categorical perspective. The result indicated several factors for well functional support, where the importance of a trusting relation between teacher and student stands out as well as knowledge about special educational support within teachers but also early interventions, such as pedagogical surveys and the use of digital tools. Good relations and collaboration in between special educators, teachers, students and caregivers were other important factors contributing to functional support while the student´s own will and inner urge to succeed; the so called grit was another interesting finding among the perceptions. Factors found working less well for functional support were the opposite; lack of knowledge concerning special educational support within principals, teachers but also within special educators themselves. Noticeable was lack of study guidance in the mother tongue and negligence to insert support to students in special education needs while awaiting results of inquiry. In summary; the most important results from this study concerning factors for functional support were a) knowledge about special educational support within school staff, b) good relations/collaboration between teachers, students, special educators and caregivers, c) early interventions and d) students’ grit and inner will to succeed. The most important result indicating less well functional support was the lack of knowledge about special educational support within staff, which stretches the opposite result, that knowledge about special educational support within principals and teachers is a success factor for functional support. Most perceptions in the result proceeded from a relational perspective on special education practices.

Detta kvalitativa forskningsinriktade arbete syftar till att belysa musikskapande i samband med användning av digitala verktyg i fritidshemmets undervisning. Arbetet är grundat i att undersöka det digitala musikskapandets utmaningar och utvecklingsmöjligheter utifrån ett lärarperspektiv. Musik är en viktig del av elevernas uppväxt och utveckling av kunskaper och deras identitet. Fritidshemmet har ett viktigt uppdrag att främja eleverna i sin utveckling i musik med fritidspedagogiska arbetssätt som skiljer sig från skolans musikundervisning. Arbetet är grundat i sociokulturellt lärandeperspektiv, multimodalitet och estetiska lärprocesser. Det sociokulturella perspektivet är ett viktigt verktyg som arbetssätt i fritidshemmets musikaktiviteter. Resultatet är inhämtat genom intervjuer med verksamma lärare i fritidshem med varierad bakgrund inom området. Resultatet visar att lärarna upplever att det är ett viktigt område som borde arbetas mer med. Ett aktivt musikskapande förekommer sällan och sker ofta omedvetet. Brist på kompetens, intresse och brist på verktyg inom området är något som lärarna poängterar är en utmaning. Många lärare upplever att de inte har nog med kompetens att bedriva musikskapandeaktiviteter och framförallt inte digitalt inriktat. Trots utmaningar med området ställer lärarna sig positivt till att utveckla det digitala musikskapandet. De ser flera möjligheter och ger exempel på förändringar för att skapa rätt förutsättningar till att kunna utveckla området. Keywords:  Teacher in extended school teaching, leisure pedagogue, music creation, music, digital tools, learning tablet,  sociocultural perspective, availability, multimodality, aesthetic learning processes

Denna studie undersöker hur demokratisk organisering i det svenska civilsamhället har påverkats av den hastiga digitaliseringen i samband med covid-19. Studien är av induktiv karaktär och syftar till att studera förutsättningarna för demokratiskt deltagande under digitala årsmöten i ideella föreningar. Den empiri som ligger till grund för undersökningen är kvalitativa intervjuer samt en kvantitativ enkätstudie. Urvalsgrupperna är personer som har suttit som mötesordförande under både digitala och fysiska årsmöten samt förtroendevalda och anställda som har arrangerat eller deltagit vid årsmöten under covid-19. Studien visar att det finns ett samband mellan demokratiska förutsättningar under digitala årsmöten och den digitala kompetensen inom organisationen. Vidare att förberedelser och organisationskultur är viktigare för de demokratiska förutsättningarna än om årsmötet arrangeras via fysiska eller digitala kanaler. Resultatet visar att lärdomar från digitaliseringen av årsmöten under covid-19 kan leda till ökade förutsättningar för deltagande och jämlikt inflytande. Empirin pekar på en framtida utveckling där majoriteten av organisationerna i studien kommer återgå till fysiska årsmöten eller hybridmöten. Hybridmöten, där vissa medlemmar deltar fysiskt och andra digitalt, rekommenderas inte då de kan skapa problem gällande jämlikt deltagande och inflytande under årsmötet. / This study examines how democratic organization of operations within Swedish non-profit organizations (NPO) has been affected because of rapid digitalization following covid-19. The study is inductive in nature and aims to study the prerequisites regarding democratic participation during annual meetings. The empirical data that creates the foundation for this research is based on qualitative interviews and a quantitative survey. The selection group studied comprises persons that have acted as chairman during both digital and physical annual meetings, as well as board members and employees within NPO's that have arranged or participated in annual meetings during covid-19. The study shows that there is a correlation between democratic prerequisites during digital annual meetings and the digital competence within the organization. Furthermore, preparations are shown to be more important regarding the democratic prerequisites than whether the annual meeting is conducted via physical or digital platforms. The results indicate that knowledge gained from the digitization of annual meetings during covid-19 could lead to better possibilities regarding participation and equal influence. Empirical data points out a possible future development where the organizations participating in the study will revert to using physical and hybrid meetings when conducting annual meetings. Hybrid meetings, where some participate physically and others digitally, are not to be recommended due to problems regarding equal participation and influence during the annual meeting.

Syftet med denna studie är att undersöka sfi-lärares erfarenheter av distansundervisning under våren 2020. Studiens fokus ligger på att undersöka hur digitala verktyg anpassades till elevernas olikheter, hur kommunikationen med eleverna etablerades och vilka arbetssätt och metoder som kännetecknade sfi-lärares distansundervisning.  Genom att beskriva omställningen till distansundervisning orsakade av pandemier som SARS och Covid-19, redogörs för de utmaningar och möjligheter som lärare ställs inför i den digitala klassrumsmiljön. Därefter lyfts teoretiska aspekter kring kommunikation och lärarrollen i att skapa relationer med eleverna i den digitala lärmiljön. För att förstå fenomenet med distansutbildningen i sin helhet redovisas vidare utgångspunkter som bör tas hänsyn till när en sådan utbildning utformas och designas. Detta är en empirisk studie där metodtriangulering har använts med både kvantitativa och kvalitativa undersökningar. Totalt deltog 126 respondenter i webbenkät och sex respondenter i semistrukturerade intervjuer. Resultatet pekar på att lärarnas förhållningssätt till distansundervisning under pandemin och ojämlikhet i elevers digitala kompetens och elevernas bristfälliga tillgång till digitala teknik i samband med omställningen, var avgörande för hur nya arbetssätt och undervisningsstrategier formades. Sfi-lärarna använde sig av de digitala verktyg och digitala resurser som redan var inarbetade i klassrumsundervisningen. Både synkron och asynkron kommunikation tillämpades i stor utsträckning, där synkron kommunikation värdesattes tack vare dess likhet med det fysiska klassrummets upplägg och asynkron kommunikation ökade tillgänglighet till undervisningsmaterial. Sfi-lärarnas utmaningar bestod av svårigheter att vara tillgängliga för de elever som behövde stöd och att följa upp elevernas lärandeprocesser på distans. / The purpose of this study is to investigate sfi-teachers’ experiences of distance education in the spring of 2020. The study focuses on examining how digital tools were adapted to students’ differences, how communication with students was established and what teaching methods characterized sfi teachers’ distance education. By describing the transition to distance education caused by pandemics such as SARS and Covid-19, the challenges and opportunities that teachers face in the digital classroom environment are described. Thereafter, theoretical aspects of communication and the teacher’s role in creating relationships with students in the digital learning environment are highlighted. In order to understand the phenomenon of distance education in its entirety, further points of departure are presented that should be taken into account when such education is designed. This is an empirical study where method triangulation with both quantitative and qualitative studies. A total of 126 respondents responded to the online survey and six respondents participated in semi-structured interviews. The results indicate that the teachers’ approach to distance education during the pandemic, and the inequality in students’ digital competence and the students’ inadequate access to digital technology in connection with the transition, were decisive for how new teaching methods and teaching strategies were formed. Sfi teachers used the digital tools and digital resources that were already incorporated in the classroom education. Both synchronous and asynchronous communication were applied to a large extent, where synchronous communication was valued thanks to its similarity to the physical classroom layout and asynchronous communication because of the increased accessibility to teaching materials. The sfi teachers’ teaching challenges consisted of difficulties in being available to the students who needed support and in following up the students’ learning processes at a distance.

Föreliggande studie syftar till att söka ökad kunskap och förståelse för bildämnets möjligheter att stärka Skolverkets uppdrag och mål att utveckla adekvat digital kompetens hos elever, samt synliggöra hur bildlärare arbetar med att utveckla och stärka elevers digitala kompetens utifrån olika aspekter av medie- och informationskunnighet. För att få ett så nyanserat och varierat resultat som möjligt användes en kvalitativ metod, närmare bestämt semi-strukturerade intervjuer och en öppen enkätundersökning. Ett total av fem intervjuer genomfördes med verksamma bildlärare i olika delar av Sverige samt en fokusgruppsintervju med elever på en skola. Enkätundersökningen genererade 20 svar från elever. Det empiriska materialet analyserades med hjälp av två teorier: (i) artefaktsteori och (ii) läroplansteori. Resultatet illustrerar att lärare besitter varierande kunskapsnivåer och att olika kunskaper ger konsekvenser för vilket lärande som ges företräde. Vidare illustrerar resultatet att lärare och elever har olika inställningar om vilket lärande som bildämnet ämnar generera. Resultatet visar även att bildämnet har många möjligheter till att utveckla elevers digitala kompetens, men att det krävs fortbildning för att genomföra ett sådant arbete. / The present study aims to seek increased knowledge and understanding of the possibilities that the art subject has to strengthen the Swedish National Agency for Education´s goals and mission to develop students’ digital competence. Furthermore, to understand how art teachers work to foster and strengthen student digital competence from different aspects of media- and information literacy. A qualitative method was used, more precisely semi-structured interviews and a survey, to attain a wide variety of varied and nuanced results. A total of five interviews were conducted with working art teachers in Sweden and one focus group interview with students at a school. The survey resulted in 20 answers from students. The empirical material was analysed using two theories: artefacts theory and curriculum theory. The results illustrated that teachers have a varied knowledge, and that the variation has an impact on what students learn. The result also shows that students and teachers have a difference in attitudes about what the subject aims to teach students. Finally, that the art subject has a lot of possibilities to foster students’ digital competence, but it takes a lot further training to enable it.

The rapid growth of technology development increases the need for incumbent organizations to digitally transform. Studies show that digitally mature organization have a 26% higher profitability than peers (Westerman et al., 2012), nonetheless, success is rarely obtained as it requires incumbents to radically change their working methods and participate in a very painful transition. To gain knowledge on how to increase the success rate of digital transformations, this thesis examines what critical factors that affect the willingness for change of first line managers. Furthermore, it shows how change management can be applied to improve this willingness. Using a qualitative and exploratory approach through a case study, this research shows that earlier experience of work-related change, perceived usefulness and digital maturity affect the first line managerial willingness to change. Except from applying general theories on change management as well as considering more specific research on technology implementations, this study suggest organizations should focus on leading digital change from transforming individuals based on the three critical factors found to affect managerial change willingness. In doing so, stakeholder management analysis is suggested being a helpful tool as well as moving focus from the technology to a new way of working. / Den snabba teknologiska utvecklingen bidrar till ökat behov av digital transformation hos etablerade organisationer. Studier visar att digitalt mogna organisationer har 26% högre lönsamhet än andra (Westerman et al., 2012), men sällan uppnås framgång då det kräver radikala förändringar av arbetssätt hos etablerade företag, något som kan vara mycket smärtsamt. För att få kunskap om hur man kan öka antalet lyckade digitala transformationer, undersöker denna studie vilka kritiska faktorer som påverkar förändringsviljan hos första linjens chefer. Dessutom, visar den hur förändringsledning kan tillämpas för att förbättra denna vilja. Genom en kvalitativ och explorativ metod, och specifikt en fallstudie, visar denna forskning att tidigare erfarenhet av jobbrelaterad förändring, uppskattad användarbarhet och digital mognad påverkar förändringsviljan hos första linjens chef. Förutom att applicera allmänt kända teorier på temat förändringsledning såväl som att ta hänsyn till mer specifik forskning gällande tidigare implementationer av ny teknik, föreslår denna studie att organisationer vid ledning av digital förändring ska fokusera på att omvandla individer baserat på de tre kritiska faktorerna som funnits påverka chefers förändringsvilja. För att lyckas i det förslås organisationer tillämpa intressentanalys liksom fokusera på att flytta fokus från teknik till ett nya arbetssätt.

Focusing on personalized grammar tasks, this study dives into the integration of Generative Artificial Intelligence into English as a Second Language education. By utilizing a mixed methods approach, incorporating both qualitative and quantitative analyses the study explores how personalized learning can be improved by employing ChatGPT. Results from the study indicate that GAI-driven personalization significantly enhances student engagement and motivation. This offers a promising path for tailoring education to individual learner needs toward a more inclusive classroom. A central outcome of this study is the proposal of a new theoretical framework the Personalization-Motivation Integration Framework (PMIF). This framework clarifies the synergistic effects of integrating content and topic personalization to significantly boost student motivation and reach a more inclusive learning environment. This adds to the growing research about AI's potential in education as it indicates that these technologies can significantly enhance teaching and offer a more tailored and inclusive learning environment.