Sammanfattning  Bakgrund: Region Västerbotten lanserade november 2021 ett internetbaserat program, baserat på Compassion Focused Therapy (CFT), för anställd personal med syfte att ge metoder för stresshantering och att uppmärksamma egna behov för att ha ett hälsosamt arbetsliv. Detta aktualiserar även behovet av att granska och utvärdera interventioner baserade på CFT. Design: Systematisk litteratursökning sammanställd i en kritisk review. Resultat:Studierna i vår översikt visar tydligt att compassion-interventionerna ökar individens grad av self-compassion och reducerar graden av självkritik vilket förebygger ohälsosam stress utifrån förbättrade hälsobeteenden och självreglering. Majoriteten av studierna genomförde enbart mätningar i direkt anslutning till själva interventionen. Endast en studie av 16 inkluderade studier genomförde en långtidsuppföljning mer än 1 år efter genomförd intervention.  Diskussion: Framtida studier rekommenderas undersöka långtidseffekterna av CFT, särskilt utifrån effekt på ohälsosam stress. Utifrån syftet att undersöka potentialen för CFT inom företagshälsovård, borde dessa studier undersöka hur self-compassion omsätts i hälsofrämjande beteenden på arbetet samt vilka faktorer i en organisation som främjar dessa beteenden.

No description available.

Ju mer tiden går, desto mer digitala blir vi, nästan alla är anslutna till internet och digitalisering, dvs. användning av teknik, har blivit en självklarhet. Många menar att organisationer måste digitalisera sig för att vara konkurrenskraftiga. Vissa organisationer som inte är digitalt mogna måste påbörja sin digitala resa som kallas digital transformation. Den digitala transformationen påverkar organisationen i många aspekter, allt från organisationsstruktur, arbetsroller, affärsmodell, ansvarsområden, anställda och ledare. Av denna anledning kan digital transformation vara en utmaning för organisationer att genomföra, särskilt om de inte har gjort det tidigare. Den här uppsatsen kommer att fokusera på hur digital transformation kan påverka en organisation och dess anställda och ledare. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva en digital transformation av en organisation och förstå hur den påverka organisation och dessa anställda och ledare. Titel: Digital transformation av en organisation: hur påverkas ledare och anställda? Metod: I uppsatsen användes en kvalitativ metod med intervjuer som datainsamling. Resultat/slutsats: Resultaten visar att digital transformation har påverkat organisationen i många avseenden, till exempel organisationens struktur och hur organisationen integrerar med kunderna. Förändringen har också påverkat anställda och ledare. För anställda har digitaliseringen påverkat ansvarsområden och arbetsroller, och ledarna har påverkats av att arbeta på distans och behöva hantera människor på distans genom digitala verktyg samtligt som de har behövt stötta anställda till att förstå förändringen. När det gäller huruvida digital transformation gör organisationer konkurrenskraftiga är det svårt att understryka utifrån studien. Bidrag: Denna studie belyser aspekterna av digital transformation genom att tillämpa teoretisk forskning i ett verkligt organisatoriskt sammanhang, vilket bidrar till en praktisk förståelse av ämnet. Med fokus på tekniska aspekter samt medarbetarnas attityder och ledarskapets roll ger studien insikter i hur digital transformation påverkar organisationer som helhet. Genom att utforska hur ledarskap och medarbetare reagerar och anpassar sig till förändringar ger studien också djupare insikter i framgångsfaktorer och utmaningar vid implementering av digital transformation. / The more time passes, the more digital we become, almost everyone is connected to the internet and digitalization, i.e., the use of technologies, has become a matter of course. Many suggest that organizations need to digitize to be competitive. Some organizations that are not digitally mature have to start their digital journey called digital transformation. Digital transformation affects the organization in many aspects, ranging from organizational structure, job roles, the business model, responsibilities, employees, and the leaders. For this reason, digital transformation can be challenging for organizations to implement especially if they have not done it before. This paper will focus on how digital transformation can affect an organization and its employees and leaders. The title of the research : Digital transformation of an organization: the impact on leaders and employees? The purpose: The purpose of the paper is to describe a digital transformation of an organization and understand how it affects the organization and its employees and leaders. Method: the paper used a qualitative method with interviews as data collection. Result/Conclusion: The results show that digital transformation has affected the organization in many ways, such as the structure of the organization and how the organization integrates with customers. The change has also affected employees and leaders. For employees, digitalization has affected responsibilities and jobroles, and leaders have been affected by working remotely and having to manage people remotely through digital tools, as well as having to support employees in understanding the change. Whether digital transformation makes organizations competitive, it is difficult to confirm from the study. Contributions: This study highlights the aspects of digital transformation by applying theoretical research in a real organizational context, contributing to apractical understanding of the topic. Focusing on technological aspects as well as employee attitudes and the role of leadership, the study provides insights into how digital transformation affects organizations. By exploring how leadership and employees react and adapt to change, the study also provides deeper insights into success factors and challenges in implementing digital transformation.

Forskning visar på betydande fördelar för företag som involverar sina kunder i de värdeskapande processerna, och som tar tillvara på sina anställdas kreativitet och kunskap. Tyvärr så misslyckas många företag med detta. Franchiseformatet har ökat i popularitet, och formatets styrkor bygger på den ömsesidiga delningen av kunskap som sker mellan franchisor och franchisetagare. Relationen till franchisetagaren är mångsidig. Franchisetagaren är en kund i värdekedjan, men kan även betraktas som en medarbetare i det hänseende att man representerar varumärket utåt och har närmast kontakt med slutkonsumenten. Litteraturen argumenterar för att franchisetagare bör betraktas som samskapare av värde, snarare än passiva operanda resurser. På det svenska franchiseföretaget ICA fanns en önskan om att ta reda på mer om hur kommunikationen i företaget ser ut mellan centralorganisationen och butiksägarna, de så kallade handlarna i frågor som rör innovations- eller produktutvecklingsprocessen. De önskade också en rekommendation på hur kommunikationen kan utvecklas för framtiden. Därför genomfördes en empirisk studie på de två avdelningarna med öppna och semi-strukturerade intervjuer. Kartläggningen av de befintliga kanalerna visar på att kommunikationen idag saknar en ordentlig struktur och att ICA saknar ett utvecklat digitalt system för att kunna föra en öppen dialog och dela kunskap mellan ICA centralt och franchisetagarna. Studien visar också på fördelar som en större inkludering skulle innebära. För framtida kommunikation önskade de anställda kanaler för både allmän kommunikation men också möjligheter för en mer exklusiv dialog med utvalda franchisetagare. Studien rekommenderar ICA ett nytt synsätt på frågor om involvering, transparens och dialog med franchisetagare. Studien föreslår även ett antal konkreta verktyg som tar hänsyn till de önskemål, krav och förutsättningar som identifierats  hos de anställda. / Research suggests several benefits for companies that choose to include their customers in the product development process. It also reveals that making use of the employees’ creativity and knowledge is essential to become successful in the market. Unfortunately, many companies fail to do so. The format of franchising has increased in popularity. The strengths of the format are built on the sharing of knowledge between the franchisor and the franchisees.  The franchisees can be seen as customers who purchase the products, but also as an employee since they represent the company and have direct access to information about the end consumer’s situation and needs. Therefore, the franchisors should start to view their franchisees as co-creators of value and integrators of resources. The Swedish franchise network ICA wish to find out more about what the communication between the franchisor and franchisee looks like today, concerning questions relating to the innovation or product development process. They also wish for a recommendation on how this can be improved in the future. An empirical study was therefore conducted at the two departments, with open and semi structured interviews. The mapping of the existing communication channels showed that the communication lacked a proper structure and that ICA lacks a developed digital system in order to maintain an open dialogue and share knowledge between ICA centrally and the franchisees. It also showed that a greater inclusion would result in several benefits. For future communication, the employees wanted channels for both general communication with the network as a whole, as well as opportunities for a more exclusive dialogue with selected franchisees. The study recommends a new approach to integration, transparency and dialogue with franchisees for ICA. The study also proposes a number of concrete tools that takes into account the wishes, requirements and conditions identified by the employees.

Adapt or die. En omvärld i ständig rörelse ställer högre krav än någonsin på organisationer att utveckla sitt förändringsarbete och sättet man ser på förändringar, något som lett till att fenomenet "organisationsförändringar" blivit ett fokusområde för organisationsforskare. Inom denna forskning framhävs inte sällan vikten av att ta ställning till hur anställda tar emot, och påverkas av, detta förändringsarbete. En typ av förändringar som dock förblivit outforskade är väntade förändringar, förändringar där de anställda vet att en förändring kan komma att ske men inte när eller hur den kommer ske. Inom idrotten återfinns en viss typ av organisationer, elitidrottsföreningar, som ställs inför väntade förändringar med jämna mellanrum. Dessa situationer uppkommer när föreningarna omplaceras i det standardiserade seriesystem som återfinns i Sverige och ställs inför kraftigt omväxlande ekonomiska förutsättningar. För att kunna hantera denna osäkerhet förutsätts att organisationen konstant står redo att genomföra omvälvande förändringar, enbart baserat på föreningens sportsliga resultat. Syftet med uppsatsen är att skapa en förståelse för de anställdas reaktioner vid situationer av omplacering och väntad förändring. För att uppnå syftet utgick uppsatsen ifrån bristen på forskning och sökte, med hjälp av metoden Grundad teori, producera en serie väl underbyggda frågeställningar baserade i studiens fynd. Frågeställningarna producerades sedan via fyra semi-strukturerade intervjuer inom två olika elitidrottsföreningar. Resultatet visar på att en utbredd acceptans för väntade förändringar återfinns hos anställda inom elitidrottsföreningar. Uppsatsens fynd grundades i data från respondenterna och sammanställdes via en resultatmodell innehållandes en kärnkategori och fyra underkategorier. Uppsatsen erbjuder således, via metodvalet, en nyproducerad infallsvinkel på en situation som många organisationer inom idrotten – men även utanför – kan komma att ställas inför. / Adapt or die. With the world around them constantly evolving, organizations are facing more pressure than ever before to develop the way they look at the process of change. This has led to the phenomena "organizational change" becoming popular amongst organizational researchers. Within this research, the perspective of the employee affected by the change is often referred to as important. One type of change that has remained relatively untouched by this research is expected change, meaning change where the employee is aware that change is coming but without knowledge of when or how these changes will occur. Within the realm of sports a type of organization can be found, the elite sporting association, that is forced to deal with expected change from time to time. This occurs when the sporting associations are relocated within the standardized divisional system found in Sweden, resulting in significant changes to the associations economic conditions. To manage this, these organizations are in a constant state of readiness; ready to, at a moments notice, conduct sweeping changes to its structure solely in response to the associations success within the division. The purpose of this essay is to create an understanding of how employees react to situations of divisional relocation and expected change. To achieve this purpose, the essay used the lack of previous research as a starting point and sought to, by use of the qualitative method Grounded Theory, produce a set of relevant questions on the matter, supported by the data. These questions were produced through four semi-structured interviews on two different elite sporting associations. The results indicated a widespread acceptance of expected change among the elite sporting associations employees. Findings of the study were grounded in the data extracted from participants of the study and was presented in a results model containing a core category and four sub-categories. Through its choice of method this essay provides a fresh take on a situation that could affect many organizations, both within the realm of sports and outside it.

Tidigare forskning visar på ett samband mellan delaktighet och arbetstillfredsställelse, men att resultaten behöver omprövas för tidsbegränsade anställningsformer. Därför var syftet med denna studie att undersöka sambandet mellan upplevd delaktighet och arbetstillfredsställelse samt om det finns skillnader i upplevd delaktighet och arbetstillfredsställelse mellan individer i olika anställningsformer. Följande frågeställningar formulerades: (1) Hur ser sambandet mellan upplevd delaktighet och arbetstillfredsställelse ut för arbetstagare med olika anställningsformer? (2) Finns det skillnader i upplevd delaktighet mellan individer i olika anställningsformer? (3) Finns det skillnader i upplevd arbetstillfredsställelse mellan individer i olika anställningsformer? För att mäta delaktighet användes delar av Copenhagen Psychosocial Questionnaire och för att mäta arbetstillfredsställelse användes en kortversion av Minnesota Satisfaction Questionnaire. Studien utfördes genom enkätundersökningar, dels via ett bemanningsföretag, dels via Facebook/LinkedIn (n = 93; varav 45 (48.4%) män och 48 (51.6%) kvinnor i åldrarna 18-61 (MD = 27; IQR = 10). Data analyserades med hjälp av Spearmans rho, Kruskal-Wallis ANOVA-test och Mann-Whitney U-test. Resultaten visade: (1) ett mycket starkt samband mellan delaktighet och arbetstillfredsställelse (r = .715, p < .001), (2) signifikanta skillnader mellan individer i olika anställningsformer i några av skalorna för delaktighet, och (3) inga signifikanta skillnader mellan individer i olika anställningsformer för arbetstillfredsställelse. Oväntat var att inga skillnader fanns i upplevd arbetstillfredsställelse och att tillsvidareanställda genom bemanningsföretag samt individer med tidsbegränsade anställningar generellt rapporterade högre resultat än tillsvidareanställda gällande delaktighet. Resultaten tyder på att ämnet behöver undersökas vidare för att kontrollera om det är anställningsformen eller andra bakomliggande faktorer som är avgörande för upplevd delaktighet och arbetstillfredsställelse. / Previous research shows a connection between participation and job satisfaction. However, many studies do not take into account temporary employees. Therefore, the aim of this study was to examine the correlation between perceived participation and job satisfaction, and if there are differences in perceived participation and job satisfaction between individuals in different types of employment. The following questions are considered: (1) What connection is there between perceived participation and job satisfaction? (2) Are there differences in perceived participation between individuals in different types of employment? (3) Are there differences in perceived work satisfaction between individuals in different types of employment? To measure participation parts of Copenhagen Psychosocial Questionnaire were used, and to measure job satisfaction, a short form based on the Minnesota Satisfaction Questionnaire was used. The questionnaire was answered by temporary agency workers and members on Facebook/LinkedIn (n = 93; including 45 men (48.4%) and 48 women (51.6%) in the ages 18-61 (MD = 27; IQR = 10). The data was analyzed using Spearman´s rho, Kruskal-Wallis ANOVA-test, and the Mann-Whitney U-test. The results show (1) a very strong correlation between degree of participation and job satisfaction (r = .715, p < .001) (2) significant differences between individuals in different types of employment in some of perceived participation, and (3) no significant differences between individuals in different types of employment in work satisfaction. Unexpected was that no significant differences appeared for work satisfaction and that permanent employees through employment agencies as well as temporary employees report greater result than individuals in permanent employment regarding participation The results indicate that the subject needs to be investigated further to determine whether it is the type of employment or other underlying factors that are crucial for the perceived participation and work satisfaction.

Syfte: I en kunskapsintensiv ekonomi blir den talangfulla medarbetaren med sin kompetens och erfarenhet allt viktigare att bibehålla inom företaget, vilket inte alltid kan motiveras med en högre lön. Istället kan organisationskulturen innefatta en central roll i bibehållandet av talangfulla medarbetare. Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur talangfulla medarbetare upplever organisationskulturens påverkan på intentionen om att stanna kvar i organisationen. De forskningsfrågor som studien avser att besvara är:  F1: “Hur upplever de talangfulla medarbetarna att en bibehållande organisationskultur uppkommer?” F2: “Varför upplever de talangfulla medarbetarna att vissa betoningar inom organisationskulturen är av vikt för intentionen om att stanna kvar i organisationen?” Metod: I studien har en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer använts för insamling av empiriska data. För att analysera insamlade data har en tematisk nätverksanalys gjorts. Det empiriska materialet och det analyserade materialet presenteras i separata kapitel med en efterföljande slutdiskussion. Resultat & slutsats: Resultaten från studien visar på att fyra olika grundläggande antaganden: “Tillhörighet”, ”Professionalism”, “Inga hemligheter” och “Frihet” är centrala att betona i en organisationskultur för att bibehålla talangfulla medarbetare. Studien visar även att de grundläggande antagandena verkar som egna teman men att de även har samband sinsemellan då de kan möjliggöra varandra eller verka som motpoler. Uppsatsens bidrag: Studien bidrar med utveckling av befintlig teori då frågor om varför och hur en bibehållande organisationskultur kan uppkomma har besvarats. Den medför även ett djup då en kvalitativ forskningsstrategi har använts för att undersöka ett fenomen som tidigare forskare har undersökt kvantitativt. Studien lämnar även ett praktiskt bidrag till företagsledare vars anställda kan ses som talangfulla medarbetare. Förslag till fortsatt forskning: De begränsningar som finns med föreliggande studie är att organisationskulturen och dess påverkan enbart har undersökts i en specifik kontext i ett företag. Framtida forskning rekommenderas därför att utföra samma typ av studie i en annan kontext. Vi har inte kunnat bekräfta de samband som presenteras då de framkom genom analysen och därav bör framtida forskning studera sambanden vidare. / Aim: In a knowledge-intensive economy, talented employees with their skills and experience, are becoming increasingly important in the company, and this can’t always be justified by a higher salary. Instead, organizational culture can play a central role in maintaining talented employees.The purpose of this study is to gain a deeper understanding of how talented employees experience the influence of organizational culture on the intention to remain in anorganization. One research question that the study intends to answer is: ●F1: "How do talented employees experience that a retaining organizational culture occur?" ●F2: "Why do the talented employees feel that some emphasis in the organizational culture is important for the intention of staying in the organization?" Method: In this study, a qualitative method of semistructured interviews has been used to collect empirical data. To analyze collected data, a thematic network analysis has been made. The empirical material and the analyzed material are presented in separate chapters with an accompanying enddiscussion. Result & Conclusions: The results from this study show that four basic assumptions: "Affiliation", “Professionalism”, "No Secrets," and "Freedom" are central to emphasizing in an organizational culture to maintain talented employees. The study also shows that the basic assumptions appear as their own themes, but that they also relate to each other as they can enable each other or act as counterparts. Contribution of the thesis: The study contributes to the development of existing theory, as questions about why and how a retaining organizational culture can occur has been answered. It also implies a depth when a qualitative research strategy has been used to investigate a phenomenon that former researchers have quantitatively investigated. The study also provides a practical contribution to business executives whose employees can be seen as talented employees. Suggestions for future research: The limitations of this study are that organizational culture has only been investigated in a specific context of a company. Future research is recommended to carry out the same type of study in a different industry than the IT industry. We have not been able to confirm the relationships presented when they emerged through the analysis, and future research should further study the relationships.

Studiens syfte var att undersöka upplevelsen av balans mellan arbete och privatliv hos anställda vid en svensk statlig myndighet. Detta gjordes genom att mäta den upplevda balansen och dess påverkan av flexibelt arbetssätt, kön, hemmaboende barn samt ledande befattning. Studien var kvantitativ med en deduktiv ansats. En webbaserad enkät skickades ut till anställda på myndigheten och data från N = 205 respondenter analyserades med hjälp av oberoende t-test, tvåvägs-ANOVA, envägs-ANOVA samt Welch’s ANOVA. Studiens resultat både bekräftar och strider mot tidigare forskning på området och bidrar med en nutidsbild av upplevelsen av balans mellan arbete och privatliv hos anställda vid en statlig myndighet. Resultatet visade signifikanta skillnader i den upplevda balansen både beträffande flexibelt arbete, kön och huruvida medarbetare hade hemmaboende barn. Inga signifikanta skillnader påvisades beträffande ledande befattning.

<p>Studien har genomförts på ett stålföretag som startade friskvårdsprojektet 55+ för anställda som är 55 år eller äldre. Syftet med denna studie är att få en bild över vad äldre anställda har för föreställningar om att arbeta till 65 och diskutera hur friskvårdsprojektet 55+ kan påverka deras förutsättningar att vara kvar i arbete till pensionsålder. I studien användes kvalitativ intervju som metod och undersökningsgruppen bestod av tio anställda på företaget.</p><p>Förutsättningar som de intervjuade tog upp för att arbeta kvar rörde arbetet, hälsan, tajming med partner och ekonomin och många upplevde att de inte skulle kunna arbeta till 65 som de gör idag. Det fanns en besvikelse över att företaget inte längre erbjöd avtalspension i samma utsträckning som tidigare, eftersom de intervjuade mentalt hade förberett sig inför en pensionärstillvaro. Att de intervjuade från början inte var inställda på att arbeta till 65 kan ha påverkat deras upplevda förutsättningar i arbetet. De ställde dock om sina förväntningar och genom jämförelser med andra, såsom utländska kollegor, fann de sig i situationen. En osäkerhet över vad som gäller med pension fanns bland de intervjuade. Friskvårdprojektet kan ha fungerat hälsofrämjande, eftersom det för de intervjuade bidrog till ökad medvetenhet om hälsan. Det enligt oss största bidraget med friskvårdsprojektet var att deltagarna kände välbefinnande i att företaget satsade på just dem. Ett friskvårdprojekt kan därmed leda till ökad motivation hos äldre anställda att arbeta kvar till 65, men eftersom de intervjuade fortfarande upplevde hinder i arbetet skulle insatser även i arbetet kunna öka deras möjligheter och vilja att arbeta till 65.</p>

<p>Det blir allt vanligare att människor byter arbetsgivare flera gånger under sitt yrkesverksamma liv och den gamla synen på anställningen som ett livslångt åtagande håller på att försvinna. Organisationer knyter till sig temporära medarbetare, bland annat till sina olika projekt, för att dessa ska tillföra sådan kompetens som inte finns i den ordinarie organisationen. Detta syns tydligt i statistiken från SCB som visar att andelen temporärt anställda ökar i Sverige och nu är nästan 16 % av arbetskraften.</p><p>Uppsatsen behandlar lärandeprocesser i organisationer med höga E/A-tal, det vill säga organisationer där andelen temporärt anställda överstiger andelen tillsvidareanställda medarbetare. Den inriktar sig på lärandet i och mellan projekt, samt hur huvudorganisationen tar del av lärandet i projekten, när individerna med specialkompetens bara är temporärt anställda.</p><p>Respondentorganisationernas syn på kunskap stannar vid individuell kompetens. De har som strategi att till varje nytt projekt anställa personer med rätt kompetens temporärt. När projektet är avslutat, slutar även de som är anställda för projektet. Om organisationen behöver personer med samma kompetens för andra projekt, återanställs personerna temporärt för att arbeta i dem.</p><p>Studien visar att de undersökta organisationerna har en fungerande lärprocess trots att de inte medvetet strävar efter detta. Inom projekten sker hela tiden ett kunskapsutbyte mellan teammedlemmarna, och mycket utav denna kunskap sprids inom organisationen genom småprat och formella möten. En viktig kunskapskälla är de chefer som fungerar som länk mellan huvudorganisationen och projektgrupperna.</p> / <p>It is getting increasingly common for people to change employer several times during their professional life. The old way to look at employment as a one single lifelong commitment is declining. Organisations are now using more temporary employees, among other things for their different projects, with the intention that these should provide complementary competence to the organisation. This is clearly shown in the statistics from SCB, which illustrates that the share of temporary employees in Sweden increases and at the present represents almost 16 % of the labour force.</p><p>This thesis studies learning processes in organisations with a high E/E-number, which stand for organisations where the share of temporary employees exceeds the share of regular employees. The thesis focus on learning within and between projects, as well as how the main organisation takes part of the learning in the projects, when the individuals with special competence are only temporary employed.</p><p>The respondent organisations view on knowledge stop at individual competence. Their strategy is to employ people with the right competences temporary to each new project, so when the project is closed, the people and the competence leave. If the organisation requires people with the same competence again for other projects, they are temporary re-employed.</p><p>The study shows that the organisations examined do have a functional learning process, although they do not consciously strive for this. Within the projects there is a constant knowledge exchange between the team members, and a lot of this knowledge is spread through out the organisation by small talk and formal meetings. An important source of knowledge is the supervisors which function as a link between the main organisation and the project teams.</p>