Global ETD Search

21	Bilder av folkhemmet i det nyliberala skiftet : Åsa Linderborgs Mig äger ingen som bok, teater och film / Images of the Swedish Welfare State in the Neoliberal Shift : Åsa Linderborg's Nobody Owns Me as Book, Theater and Film Klingmann, Kerstin January 2022 (has links) No description available. welfare state neoliberalism working class literature theater film folkhem nyliberalism arbetarlitteratur teater film General Literature Studies Litteraturvetenskap
22	Skapa om livet. En existentialistisk analys av modernitetsbehandlingen i Ivar Lo-Johanssons Kungsgatan. O'Nils, Rebecka January 2015 (has links) Kungsgatan av Ivar Lo-Johansson visar urbaniseringen och moderniteten i mellankrigstidens Sverige. Romanen har framför allt studerats genom protagonisten Adrians bildningsresa, men denna uppsats framhåller statardottern Martas fall som kvintessentiell för Lo-Johanssons gestaltning av moderniteten. Med avstamp i det frihetstema Ola Holmgren identifierat i Lo-Johanssons författarskap tillämpar jag existentialistiska begrepp från Jean-Paul Sartre i syfte att undersöka vad Martas fall orsakas av och hur hennes fall relaterar till moderniteten såsom den beskrivits av Marshall Berman och Georg Simmel. Slutsatsen blir att Martas livsöde bör förklaras i termer av att hon agerar i ond tro och att hon därigenom antar ett omodernt levnadsmönster som inte fungerar i moderniteten. Orsaken till hennes agerande härleds till en obalans mellan transcendens och fakticitet, en orsak som rättfärdigas med hjälp av Lo-Johanssons andra skildringar av statarnas livsvillkor. Slutsatsen blir att moderniteten gestaltas som krävande invånarnas anpassning och att alla inte är kapabla till sådan, vilket förtydligas om man utvecklar Holmgrens forskning genom existentialistiska begrepp och nyttjar dem till att analysera Martas fall. Ivar Lo-Johansson existentialism modernitet moderniteten statare Kungsgatan Ivar Lo Jean-Paul Sartre Georg Simmel Marshall Berman Ola Holmgren urbaniseringen Stockholm ond tro fakticitet svensk mellankrigstid arbetarlitteratur
23	Många röster små : En applicering av Michail Bachtins polyfonibegrepp på Moa Martinsons roman Kvinnor och äppelträd Jakobsson, Matilda January 2013 (has links) The aim of this essay is to investigate to which extent the novel Kvinnor och äppelträd by Moa Martinson can be classified as a polyphonic novel. The concept polyphony was established in literary theory by the Russian language theorist and literary critic Michail Bachtin in 1929, in his book Problems of Dostoevsky’s poetics. In order to understand and comprehend the concept of polyphony I have used an interpretation due to the literature scholar Robyn McCallum. She notes that the characters in a polyphonic novel function as focalizers. All fictional characters create their own basis of social, cultural and ideological opinions and values, from which they provide their particular perspective on the story. Therefore, when fictional characters and their socio-ideological viewpoints intersect, a rather complex structure of interaction, dialogues and intersubjectivity is created between them. Kvinnor och äppelträd is according to the most prominent scholar in the field, Ebba Witt-Brattström, a polyphonic novel. Her presumption is based upon the plurality of voices that is expressed in the novel, and the ambiguous interaction between them. However, to the best of my knowledge, no profound investigation of the novel’s polyphonic structure has yet been undertaken, and therefore this essay is dedicated to this task. For this purpose I have performed an analysis of the narratology in the novel, resulting in the overall conclusion that Kvinnor och äppelträd is indeed a polyphonic novel. Since the concept of polyphony also implies a modernistic feature, one can discuss the fact that Kvinnor och äppelträd has been classified as working class literature, and not modernistic literature. The final conclusion of the essay is that the complex polyphonic structure of the novel, and its controversial and pioneering content, have been underestimated and ignored. Regarding this aspect Moa Martinson should have been categorized under the Swedish literary modernism. Michail Bachtin polyphony narratology focalization dialogue Moa Martinson working class literature modernism Michael Bachtin polyfoni narratologi fokalisering dialog Moa Martinson arbetarlitteratur modernism
24	"Inte kan man bli en riktig människa utan pengar" : Maktlöshet och motstånd hos flickan Mia i Moa Martinsons Mor gifter sig van den Brink, Nina January 2020 (has links) I första kapitlet av Mor gifter sig begår flickan Mia ett regelbrott. Uppsatsen pekar på hur detta är den första av en rad motståndsstrategier som hon anammar i syfte att skapa sig ett större handlingsutrymme eller, om så bara för en stund, frigöra sig från underordning och känslor av förnedring. I romanen har jag identifierat fyra nyckelscener, där Mia använder sig av lika många strategier för att undkomma situationer av maktlöshet. Det är fyra avgörande scener på så vis att de har betydelse för såväl Mias som för romanens utveckling. Förutom att identifiera vilka motståndsstrategierna är, undersöker uppsatsen genom en närläsning av romanen med särskilt fokus på de fyra nyckelscenerna vad strategierna fyller för funktion och vad det säger om den makt som Mia gör motstånd mot. Ebba Witt-Brattström går grundligt igenom romanen med avseende på kvinnoliv och patriarkala strukturer i sin avhandling Moa Martinson, men rör även vid de klassrelaterade maktstrukturerna. Det är dessa senare som denna uppsats främst sätter fokus på. Med ett litteratursociologiskt perspektiv undersöks de teman av maktlöshet och motstånd som romanen rymmer. Med stöd i främst Lars Furulands Statarna i litteraturen och Nina Björks Fria själar, men även i en LO-rapport om arbetarrörelsens kvinnliga pionjärer, fogas romanens hierarkier in i sitt ekonomiskhistoriska perspektiv. Det litteraturhistoriska perspektivet har Witt-Brattströms avhandling och Eva Adolfssons essäer i Hör jag talar! varit behjälpliga med. För analysdelens resonemang om makt och maktlöshet, slutligen, har Michel Foucaults maktkritiska teorier i Övervakning och straff, samt i artikeln ”Makt och upplysning”, varit värdefulla. Mor gifter sig makt motstånd arbetarlitteratur statare ägande sekelskifte klassamhälle Moa Martinson litteratursociologi utvecklingsroman självbiografi Norrköping 1930-tal. General Literature Studies Litteraturvetenskap
25	Förortens panoramavy. En geokritisk analys av modernitetsskildringen i Still av Hassan Loo Sattarvandi / The panorama of suburbia. A geocritical analysis of the depiction of modernity in Still by Hassan Loo Sattarvandi O'Nils, Rebecka January 2021 (has links) Modernitet har ofta skildrats i litteraturhistorien med hjälp av en sammanbindning mellan panoramavy och bildningsresa. Ettsärskilt narrativ återkommer i sådana berättelser: protagonisten kämpar för att hitta genom storstadens myllrande gator, blir så småningom bekant med democh fullföljer därmed sin bildningsresa. Detta symboliseras genom en panoramavy över staden. Uppsatsen undersöker Hassan Loo Sattarvandis Still (2008), vilken använder panoramavyn i sin skildring av Stockholmsförorten Hagalund men tematiserar monotoni i stället för den förändring som tematiseras i skönlitteratur om moderniteten. Syftet med uppsatsen är att diskutera i vilken utsträckning denna kontrast beror på stadsplaneringen i Hagalund och vad ett sådant samspel mellan monotoni och miljö innebär för skildringen av modernitet. Genom geokritisk metod, vilken analyserar hur miljön påverkar berättelsen genom karaktärers rörelsemönster, framträder stadsplaneringen som gemensam komponent mellan de återkommande panoramavyerna, moderniteten, bildningsresan, flanerande och slutligen monotonin som tematik. Stadsplaneringen i romanen är nämligen utformad för att stävja moderniteten, och förlagan till utformningen härrör ur panoramavyn som uttryck för kontroll. Detta resulterar i att protagonisten i Still flanerar i cirklar och aldrig kan fullfölja sin bildningsresa, vilket symboliseras med en konstant panoramavy. Monotonin som tematik integreras och binds således till romanens miljö för att uttrycka segregation, avsaknad av utvecklingspotential och en avstannad modernitet. Uppsatsens bidrag består i en ny läsning av romanen, i vilken tematiken är bunden till sin miljö, som bör skänka nytt ljus till svensk arbetarlitteratur och läsningar av förortsskildringar i stort. panoramavyn förorten moderniteten Still Hassan Loo Sattarvandi geokritik stadsplanering miljonprogrammet bildningsroman bildningsresa flanören flanerande monotoni arbetarlitteratur Stockholm Hagalund stadsskildringar segregationn General Literature Studies Litteraturvetenskap
26	Religiositeten i Moa Martinsons <em>Kvinnor och äppelträd</em> Magnusson, Catharina January 2007 (has links) <p>Det övergripande syftet med denna uppsats är att undersöka vilka religiösa föreställningar som kommer till uttryck i Moa Martinsons <em>Kvinnor och äppelträd</em>. Verket publicerades 1933 vid en tidpunkt då två viktiga idétraditioner (kristendomen och framstegstanken) förlorat sina givna värden och auktoriteter. På den svenska skönlitterära marknaden hade modernismen gjort sitt intrång. Martinson själv är emellertid definierad som statarförfattare. De frågeställningar jag har utgått från i analysen av <em>Kvinnor och äppelträd</em> är; hur kristendomen framställs, vilken bild av romanen fås genom jämförandet med bibliska motiv samt om det går att finna tankemönster ur andra religioner än kristendomen?</p><p>I uppsatsen har jag utforskat religiösa tankar och idéer främst genom att analysera <em>Kvinnor och äppelträd</em> ur ett jämförande perspektiv. Jämförandet bygger på en intertextuell, religiös basis då jag använt mig av Bibeln som jämförelseunderlag. Utgångspunkterna är då de kvinnliga huvudkaraktärerna, eftersom romanen är uppbyggd med en stark personorientering, samt de tillfällen då äppelträden uttalas explicit i texten.</p><p>Sammanfattningsvis går att säga att kristendomen framställs som en negativ faktor i romanen. Det bibliska jämförandet visar på normernas negativa konsekvenser och styrka när människan inte kan få leva utifrån individuella egenskaper och behov. Samtidigt har viktiga nyanser av tillvaron blivit synliga genom dessa jämförelser. Tolkningen av verket är att allt levande måste betraktas utifrån ett holistiskt perspektiv. En biocentrisk världsbild gör sig gällande redan då romanen analyseras utifrån dess form och framstår som ett genomgående motiv. Detta i sig påminner även om modernismens primitivistiska världsbild där idealet är en fri människa som lever i harmoni med naturen och med sinnen som är öppna för livets mångfald. Den litterära tillvaron uppvisar vidare panteistiska drag av en cirkulär världsbild samtidigt som människans särställning i Guds skapelse blir ifrågasatt. Såväl kristendomen som vetenskapen och människans tekniska framfart problematiseras och nyanseras.</p> intertextualitet arbetarlitteratur skönlitteratur arbetarförfattare Moa Martinson Kvinnor och äppelträd skapelseberättelsen bibelord bibliska motiv kvinnovetenskap genus epikanalys litteraturvetenskap Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi Faith and reason Tros- och livsåskådningsvetenskap Psychology of religion Religionspsykologi HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP
27	Religiositeten i Moa Martinsons Kvinnor och äppelträd Magnusson, Catharina January 2007 (has links) Det övergripande syftet med denna uppsats är att undersöka vilka religiösa föreställningar som kommer till uttryck i Moa Martinsons Kvinnor och äppelträd. Verket publicerades 1933 vid en tidpunkt då två viktiga idétraditioner (kristendomen och framstegstanken) förlorat sina givna värden och auktoriteter. På den svenska skönlitterära marknaden hade modernismen gjort sitt intrång. Martinson själv är emellertid definierad som statarförfattare. De frågeställningar jag har utgått från i analysen av Kvinnor och äppelträd är; hur kristendomen framställs, vilken bild av romanen fås genom jämförandet med bibliska motiv samt om det går att finna tankemönster ur andra religioner än kristendomen? I uppsatsen har jag utforskat religiösa tankar och idéer främst genom att analysera Kvinnor och äppelträd ur ett jämförande perspektiv. Jämförandet bygger på en intertextuell, religiös basis då jag använt mig av Bibeln som jämförelseunderlag. Utgångspunkterna är då de kvinnliga huvudkaraktärerna, eftersom romanen är uppbyggd med en stark personorientering, samt de tillfällen då äppelträden uttalas explicit i texten. Sammanfattningsvis går att säga att kristendomen framställs som en negativ faktor i romanen. Det bibliska jämförandet visar på normernas negativa konsekvenser och styrka när människan inte kan få leva utifrån individuella egenskaper och behov. Samtidigt har viktiga nyanser av tillvaron blivit synliga genom dessa jämförelser. Tolkningen av verket är att allt levande måste betraktas utifrån ett holistiskt perspektiv. En biocentrisk världsbild gör sig gällande redan då romanen analyseras utifrån dess form och framstår som ett genomgående motiv. Detta i sig påminner även om modernismens primitivistiska världsbild där idealet är en fri människa som lever i harmoni med naturen och med sinnen som är öppna för livets mångfald. Den litterära tillvaron uppvisar vidare panteistiska drag av en cirkulär världsbild samtidigt som människans särställning i Guds skapelse blir ifrågasatt. Såväl kristendomen som vetenskapen och människans tekniska framfart problematiseras och nyanseras. intertextualitet arbetarlitteratur skönlitteratur arbetarförfattare Moa Martinson Kvinnor och äppelträd skapelseberättelsen bibelord bibliska motiv kvinnovetenskap genus epikanalys litteraturvetenskap Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi Faith and reason Tros- och livsåskådningsvetenskap Psychology of religion Religionspsykologi HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP
28	"Mot allt, som plågar mej, jag reagerar" : Känslorna och det proletära subjektet i Karl Östmans litterära verk / ”Against all that torments me, I react” : Feeling and the proletarian subject in the literary works of Karl Östman Lillhannus, Daniela January 2020 (has links) This thesis explores the representation of emotion and feeling in the 1910’s and 1920’s fictional works of Swedish working class writer Karl Östman, against the historical background of the working class movement and its social communities. The material consists mainly of three collections of short stories (Pilgrims, A Fiddle and a Woman and Hunger) and one novel (The Broad Road). The author analyses how emotions arise and are represented, the relationship between emotion and action, the individual and collective practices of feeling, as well as the emotional reactions following suffering. Dreams of love and compassion are also addressed to investigate whether the texts point to the possibility of a new emotional community for the working class. The theoretical basis of the thesis is Barbara H. Rosenwein’s concept of ”emotional communities”, along with Sara Ahmed’s theories of emotions as patterns of action. The thesis argues that all actions in Östman’s fiction are, fundamentally, emotional reactions. To gain an understanding of capitalism and class society as the causes of oppression, Östman’s characters must first understand their own emotions from the perspective of a socialist emotional community, rather than the prevailing emotional community of working class men. Only then can their emotional response to suffering become anger and action rather than hopelessness. Östman identifies the great shame of the worker not as his vulnerable position under capitalism but as the culture of non-feeling that workers impose on one another – a change of perspective that becomes a call for action. If read attentive to the role of emotions in the text, the thesis argues, Östman’s fiction possesses an urgency and a complexity previously not accredited to him. Karl Östman working class literature history of the working class movement class emotion feeling masculinity emotional communities fellow feeling compassion suffering pain hunger love anger Ahmed Rosenwein Karl Östman arbetarlitteratur arbetarrörelsens historia klass emotionsforskning emotioner känsla maskulinitet emotionell gemenskap medkänsla lidande hunger kärlek vrede Ahmed Rosenwein General Literature Studies Litteraturvetenskap
29	”Den här platsen krossar de som är gjorda av glas. Gör kroppar till skärvor.” : Prekaritetsläsningens möjligheter i Sara Stridsbergs Kärlekens Antarktis och Elin Perssons De afghanska sönerna / ”This place shatters those who are made of glass. It makes shards out of bodies.” : Aspects of precarity in Sara Stridsberg's Kärlekens Antarktis and Elin Persson's De afghanska sönerna Jonsson, Martina January 2021 (has links) This thesis focuses on the possibilities of precarity as a perspective in the field of literary studies in order to analyse how insecurity is portrayed in literature. Sweden has a great tradition of proletarian literature, but researchers in the neoliberal era find it problematic to understand the emancipating aspects of the new proletarian literature that does not focus on collective movement and articulated emancipation. This thesis explores the possibilities of precarity as a perspective for analysing how literature narrated through an individual and passive perspective can work as a social critique. The analysis focuses on the novels Kärlekens Antarktis [The Antarctica of Love] by Sara Stridsberg and De afghanska sönerna [The Afghan Sons] by Elin Persson and tries to answer questions about how these novels portray precarity and how the perspective of precarity enables an understanding of how the novels work as social criticism. The thesis mostly uses theories by Judith Butler and Isabell Lorey, and the analysis uses a comparative method in combination with a reading that focuses on the thematics of precarity. This is disposed in connection to Lorey’s three dimensions of precarity – precariousness, precarity, and governmental precarization. The analysis results in an understanding of how these kinds of novels can capture the biopolitical perspective, where politics and life emerge. The reading’s focus on the aspect of the body, followed by the hierarchical and societal aspects, shows how the novels’ individual perspectives can have collective tendencies in connection to the reader’s ability to feel solidarity with the characters. Precarity precarity reading precarity in literature proletariat literature insecurity in literature Kärlekens Antarktis The Antarctica of Love De afghanska sönerna The Afghan Sons Sara Stridsberg Elin Persson Isabell Lorey Judith Butler Prekaritet prekaritetsläsning prekaritet i litteraturen arbetarlitteratur osäkerhet i litteraturen Kärlekens Antarktis De afghanska sönerna Sara Stridsberg Elin Persson Isabell Lorey Judith Butler Languages and Literature Språk och litteratur

Search results