<p>Vårt syfte med detta arbete är att jämföra hur den medvetna språkstimulerande verksamheten ser ut i två förskolor. Vi kommer att undersöka språkstimuleringen på en förskola med hög andel flerspråkiga barn och en förskola med låg andel flerspråkiga barn. Våra frågeställningar är: Hur arbetar pedagogerna med språkstimulering? Vilka likheter/olikheter framkommer i språkstimuleringen hos en förskola med hög andel flerspråkiga barn och en förskola med låg andel flerspråkiga barn. Vi har valt att genomföra en kvalitativ undersökning med både intervjuer av totalt fyra pedagoger men också kompletterande observationer av några för verksamheten naturliga vardagssituationer. Resultatet visar att respondenterna är medvetna om hur man arbetar för att främja språkutvecklingen. Det framkom flera likheter i pedagogernas arbetssätt på de två förskolorna. De använder ett varierat arbetssätt för att tillgodose alla barns enskilda behov. Verksamheterna tar tillvara på vardagliga samtalssituationer och anser dessa vara viktiga tillfällen som gynnar språkutvecklingen. Miljön anses vara betydelsefull men utformningen påverkas på en av förskolorna av små lokaler vilket ger ett sämre utgångsläge. Skillnader som framkom var indelning i smågrupper, språkpedagog, tydligt kroppsspråk och matramsor.</p>

This thesis is about a language-stimulating activity, called the Book Teddy, which take placein Markaryd, a small municipality in southern Sweden. The activity is described and someexamples given of the Book Teddy&apos;s visits to the homes of parents and their preschool children.Similar activities in Värnamo, Kumla and Borås, which have been inspired by the BookTeddy are also described.Facts about children&apos;s psychology, language development and child language illustrate theimportance of stimulating language acquisition in the early years. An important example is&quot;The Bristol Study&quot;, a longitudinal study of preschool children.A questionnaire was sent to 93 parents, whose children were bom in 1991. 53 parents or57% answered. The analysis was made out of these 53 questionnaires. The answers showthat most of the parents liked the Book Teddy and enjoyed her visit. They also said that thevisit of the Book Teddy had increased their knowledge of books, reading and language stimulatingactivities. Many of the parents seemed to have changed their role as parents too,some aware of it, others not.

<p>Syftet med denna studie var att studera hur yrkesverksamma lärare i förskolan, och lärare i skolans tidigare år, resonerar kring och uppfattar kreativt arbete kopplat till verbal språkutveckling. För att nå detta syfte gavs enkätintervjuer ut till tio stycken lärare i vardera av dessa två yrkesgrupper. När dessa sammanfattats gjordes en jämförelse med bakgrunden för att se hur lärarnas uppfattningar relaterades till tidigare forskning i ämnet. Resultatet visade att de flesta lärarna arbetar medvetet med kreativitet och verbal språkutveckling kopplat till varandra och att de hade flera idéer om hur man arbetar på detta vis. Slutsatser vi dragit utifrån detta är att lärare är medvetna om hur kreativitet kan användas för att stödja språkutvecklingen och att de försöker arbeta på så vis.</p>

<p>The essay deals with different definitions of bilingualism and why people become bilingual. Both positive and negative aspects of bilingualism are considered. It also deals with the term code-switching and when bilingual people code-switch. The material used in the essay comes from the on-line CHILD corpus of child language. The charts and the graph in the essay have been produced from a study made by the author of this essay. This study includes a bilingual girl of the age one year and three months up until the age two years and seven months. It includes the mean length of her utterances, how much the child uses the different word classes and different semantic groups, as well as how much the child code-switches in different ages. The results show that the mean length of utterances in Spanish most of the time is increasing, while the mean length of utterances in English is increasing until the child is just over two years old and then it fluctuated considerably.</p>

<p>The purpose of this study is to contribute with knowledge about parents’ perceptions of the meaning of early (0-6 years old) language stimulation of their children.</p><p> </p><p>By doing interviews with open questions the parents’ perspective and perceptions became visible, based on the following issues:</p><p>Which perceptions do parents of children in preschool have of early language stimulation?</p><p>How do parents of children in preschool describe their work with language at home?</p><p>How do parents of children in preschool think of the cooperation between preschool and the home in childrens’ language development?</p><p> </p><p>The conclutions to been drawn from the findings of this study are that parents of children in preschool see that it is important to start language stimulation directly at birth, in everyday life and in social situations. The results also shows that parents are connecting language with dialects, conflicts and that parental involvement in the preschool language development is influenced by parents own engagement.</p>

Tidigare studier inom området tvåspråkighet har visat på olika resultat beträffande om och i vilken grad tvåspråkigheten påverkar språkutvecklingen. Vissa studier tyder på att det inte föreligger någon skillnad i den fonologiska utvecklingen mellan enspråkiga och tvåspråkiga barn, medan andra pekar på motsatsen och menar att skillnader faktiskt finns. I föreliggande studie ingick två grupper om sex barn i 2 ½- årsåldern. Den ena gruppen bestod av enspråkiga barn med svenska som modersmål och den andra av tvåspråkiga barn vars föräldrar hade arabiska som modersmål. Barnens språk skattades av föräldrarna enligt bedömningsformuläret REEL-2 och logopedstudenter bedömde barnens språk med hjälp av ett fonologiskt screeningsmaterial. Studiens resultat visade tendenser på att vissa skillnader fanns mellan de två grupperna. De tvåspråkiga barnen använde generellt fler olika slags förenklingsprocesser samt hade högre förekomst av förenklingsprocesser än de enspråkiga barnen. Det genomsnittliga andelen korrekt producerade konsonanter (Percentage of Consonants Correct, PCC) var högre hos de enspråkiga barnen än hos de tvåspråkiga barnen. Föräldrarna till barnen i båda grupperna tenderade att skatta barnens förmåga högre än vad logopedstudenternas bedömning visade

Förståelighet innebär hur väl lyssnaren förstår vad talaren menar (Hartelius &amp; Lohmander, 2008). Barn med språkstörning har ofta en nedsatt förståelighet (Nettelbladt, 2007). Föreliggande studie syftar till att undersöka huruvida det föreligger någon skillnad mellan jämnåriga barns och vuxnas förståelse av ett svårförståeligt barn med språkstörning. Icke-familjära lyssnare genomförde lyssnarbedömningar i form av ordidentifiering. Lyssnarna bestod av tio vuxna (22-67 år) samt elva förskolebarn (4;1-5;6 år). Materialet de bedömde utgjordes av 23 ord, yttrade av en pojke (4;9 år) med diagnosen generell språkförsening (F80.2B). Materialet härrörde från spontantal och benämning av bilder från testet ”OrdRacet” (Eklund, 1996). De vuxna bedöarna fick äenskatta, på en skala från ett till fem, hur säkra de var i sin bedömning. Barnen uppfattade i genomsnitt 2,0±0,9 (8,7 %) ord korrekt och de vuxna 3,7±1,2 (16 %) ord korrekt. Denna skillnad var signifikant, p=.004. Skattning av säkerhet i bedömning för vuxna lyssnare gav ett genomsnittligt värde på 2,5±0,9. Studiens resultat visade att barn med språkstörning kan ha stora svårigheter att göra sig förstådda, särskilt bland jämnåriga barn. Därför är det av yttersta vikt att logopedisk intervention har målsättningen att förbättra barnens förståelighet. / The definition of intelligibility is how well listeners understand what speakers intend to say (Hartelius &amp; Lohmander, 2008). Children with language impairment often have a reduced intelligibility (Nettelbladt, 2007). The aim of the present study was to investigate whether there is any difference between peers and adults in the understanding of an unintelligible child. 21 non-familiar listeners, ten adults (22-67 years) and eleven preschool children (4;1-5;6 years), carried out intelligibility assessments in terms of word recognition. The material consisted of 23 words uttered by a boy (4;9 years) diagnosed with language impairment, with both expressive and receptive difficulties. The material was derived from spontaneous speech and picture naming from the test "OrdRacet" (Eklund, 1996). The adult listeners were asked to rate their degree of confidence in judgement, on a five point scale. The children recognized at average 2.0±0.9 (8.7%) words correct and the adults 3.7±1.2 (16 %) words correct. This difference was statistically significant, p=.004. The adults’ listenerassessment of how sure they were in their word recognition gave a mean value of 2.5±0.9. The results indicated that children with language impairment may have great difficulties making themselves understood especially among peers. It is therefore important that intervention targets the intelligibility of their speech.

<p><strong>Abstrakt</strong></p><p>Syftet med studien var att undersöka om det finns en utveckling i boksamtal från förskola till skola. Ett annat syfte med studien var att undersöka hur pedagogerna arbetade med boksamtal i ett utvalt rektorsområde. För att uppfylla syftet genomfördes intervjuer med pedagoger och lärare i förskola och skola. Genom intervjuerna söktes en klarhet i hur pedagogerna och lärarna planerar, lägger upp och genomför boksamtal i de olika verksamheterna. För att få en tydligare bild hur boksamtalen genomfördes togs det del av ett färdiginspelat material, där studerades det hur boksamtalen gick till i både förskola och skola. Materialet som framkom under studien ställdes sedan mot tidigare forskning och teorier kring samspel, språk och miljö och tolkades utifrån en hermeneutisk ansats.</p><p> </p><p>Resultatet som framkom var att både pedagoger och lärare arbetar på liknande sätt och att boksamtalen genomförs på ungefär samma tillvägagångssätt i de olika verksamheterna. Studien visar även att barn och elever utvecklar språket, samspelet och att våga tala inför andra.</p><p> </p><p> </p><p><em><strong>Nyckelord:</strong></em><em> samspel, samtal, miljö, barn/elev, pedagog/lärare</em></p><p><strong> </strong></p>

I den här uppsatsen studeras grammatik i litteratur för små barn. Materialet består av ett urval böcker som riktar sig till barn i åldern noll till tre år och som är skrivna av några av Sveriges populäraste barnboksförfattare. Språket i böckerna analyseras med hjälp av Svenska Akademins grammatik för att kartlägga vilka avsteg från den grammatiska normen som är vanligast i materialet samt hur frekvent dessa avsteg förekommer. Mot bakgrund av forskning om barnspråk jämförs även grammatiken i barnboksmaterialet med barns grammatik. Resultaten visar att de vanligast förekommande grammatiska avstegen i materialet är subjektlöshet och avsaknad av finithet i verbfrasen. En rad andra avsteg från den grammatiska normen förekommer också relativt regelmässigt. Resultaten visar vidare att det finns skillnader avseende grammatik i texterna skrivna av olika författare. Två av författarna som ingår i undersökningen använder ett språk som motsvaras av grammatiken i mycket små barns språk. De övriga tre författarna använder grammatik som med enstaka undantag kan anses motsvara språkbruket hos barn i det övre skiktet av den aktuella ålderskategorin.

Bilingual children's language can display traits that mimic language disorder symptoms, and a good understanding of bilingual language development is essential in order to avoid misdiagnosis. This study explores the production of subordinate clauses in 46 typically developing Swedish-German speaking children aged 4–6 years. Transcripts of a picture-based narrative test in Swedish and German have been used to manually analyse the (1) number of subordinate clauses per age group, language and individual (2) presence and shape of the subordinator (3) distribution of subordinate clause types and (4) proportion of targetlike/non-targetlike word order in subordinate clauses. It is shown that the production of subordinate clauses is dynamic also in older bilingual pre-schoolers, and both similarities and differences compared to monolingual children are present. Clausal subordination increases across the age range at a group level, but with sizeable individual differences. Development in the two languages does not follow a homogeneous pattern, as e.g. demonstrated by the choice of clause types. Subordinators are largely targetlike and omissions are rare, but code switching occurs to some extent. The bilinguals’ word order exhibits signs of cross-linguistic influence, with a noticeable percentage of incorrect verb placement in German. Given this rather complex picture, a stronger focus on subordinate clauses in formal language assessments applied in Sweden would be desirable. / Flerspråkiga barns språk kan uppvisa drag som liknar språkstörningssymtom, och det är viktigt att ha god kunskap om flerspråkig utveckling för att undvika feldiagnoser. I denna studie undersöks produktionen av bisatser hos 46 typiskt utvecklade svensk-tyskspråkiga barn i åldern 4–6 år på ett explorativt sätt. Transkriptioner från ett bildberättelsetest på svenska och tyska har analyserats manuellt med avseende på (1) antal bisatser per åldersgrupp, språk och individ (2) förekomst och form av bisatsinledare (3) fördelning av bisatstyper och (4) andelen bisatser med målspråklig/icke-målspråklig ordföljd. Resultaten visar att de flerspråkiga barnens bisatsproduktion är dynamisk även i sen förskoleålder och att den har både likheter och skillnader jämfört med enspråkiga barn. Bisatsernas frekvens ökar på gruppnivå över det undersökta åldersspannet, men med stora individuella skillnader. Utvecklingen följer inte ett homogent förlopp i de båda språken, vilket t.ex. syns på preferensen av bisatstyper. Barnens användning av bisatsinledare är övervägande målspråklig och inledaren utelämnas nästan aldrig, men kodväxling förekommer. Ordföljden uppvisar tecken på tvärspråkligt inflytande, med en märkbar förekomst av verbplaceringsfel i tyskan. Med tanke på denna ganska komplexa bild är det önskvärt att bisatserna ges en mer framträdande roll i språktest för användning i Sverige.