SyfteSyftet med denna studie var att beskriva och uppnå en förståelse för lärares språkutvecklande arbetssätt med fokus kring hur pedagogiken främjar språkutvecklingen både hos flerspråkiga elever och hos elever som har svenska som modersmål. Dessutom var syftet att uppnå en förståelse för hur lärarna anpassade pedagogiken utifrån samtliga elevers kognitiva funktionsnedsättning. Frågeställningar•Vilka aspekter av språkutvecklande strategier återfinns i lärarnas arbetssätt?•I vilken utsträckning anpassar lärarna det språkutvecklande arbetssättet i förhållande till om eleverna har svenska som första, respektive andraspråk?•På vilket sätt anpassar lärarna den pedagogiska praktiken i relation till elevernas funktionsnedsättning?TeoriStudien förankrades i Vygotskjis teori om att individens sociala- och intellektuella utveckling är förenade med varandra och att den proximala utvecklingszonen kan nås via interaktion. Det andra teoretiska perspektivet som studien förankrades i var Skidmores tankar om en inkluderande, respektive en exkluderande klassrumspraktik.MetodMetoden var kvalitativ med en hermeneutisk ansats. Det hermeneutiska förhållningssättet syftar till att uppnå en förståelse av olika skeenden. Studien var en fallstudie. Populationen utgjordes av ett tillgänglighetsurval som i första hand bestod av lärarna i en gymnasiesärskoleklass men även eleverna i klassen samt elevernas assistenter utgjorde populationen. Vid datainsamlingen användes tre forskningsinstrument; lärarenkät, observationer och fokuserad gruppintervju. Lärarenkäten var ett kompletterande metodiskt redskap för att samla in bakgrundsinformation om deltagarna. Observationerna och den fokuserade gruppintervjun utgjorde studiens huvudsakliga metodredskap. Analysen var deduktiv med i förväg bestämda huvudteman vilka justerades något under arbetets gång. ResultatFör att optimera språkutvecklingen hos elever med ett annat modersmål än svenska efterfrågas stöttning på modersmålet. Interaktivt meningsskapande förekommer i synnerhet i horisontella sammanhang. Kollektivt begreppsbildande återfinns i lärarnas arbetssätt, vilket gynnar samtliga elevers språkutveckling. Assistenterna stöttar eleverna i språkutvecklingen på individnivå. Genom att visualisera och verklighetsanpassa pedagogiken ökar KASAM- känslan av sammanhang för eleverna. Det förekommer både att lärarna individualiserar pedagogiken, respektive justerar pedagogiken efter hela klassens behov. Genom samverkan mellan hem, skola och habilitering utformas anpassade kompensatoriska hjälpmedel för eleverna.KonklusionStrategier som gynnade språkutvecklingen förekom i lärarnas arbetssätt men pedagogiken anpassades inte efter elevernas modersmål. Ett individuellt pedagogiskt upplägg kan vara avgörande för att elever med en utvecklingsstörning ska lyckas i skolan och lärarnas pedagogik justerades efter elevernas kognitiva funktionsnedsättning på individnivå. Lärarna anpassade dessutom pedagogiken efter klassens kollektiva behov av stöttning. Lärarnas arbetssätt var både inkluderande och exkluderande. Denna flexibilitet gynnar kunskapsinhämtningen hos elever med specialpedagogiska behovSpecialpedagogiska implikationerAv tradition utförs specialpedagogiskt stöd i exkluderande sammanhang och flerspråkiga elever studerar ofta ämnet svenska som andraspråk, åtskilt från elever som har svenska som modersmål och istället studerar ämnet svenska. Elever med speciella behov bör i större utsträckning erbjudas stöd i en inkluderande kontext. För att realisera detta krävs inte nödvändigtvis specialutbildad personal. Det avgörande är istället lärarens intention att avvärja skolproblematiska situationer.

I denna ämnesdidaktiska studie undersöker jag om elevers förståelse av dels begreppet hållbar utveckling, dels begreppen miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet, förändras, hur de förändras och varför, genom undervisning i företagsekonomi, undervisning som i sin tur baseras på variationsteori. Syftet med studien är att bidra med ökad kunskap om vad som påverkar att förståelsen för begreppen förändras när de studeras i ämnet företagsekonomi. Metoden är en kvalitativ textanalys där 41 gymnasieelevers skriftliga svar i ett förtest respektive ett eftertest har kartlagts och analyserats. Resultatet visar att efter undervisningen har förståelsen för begreppen förändrats, för vissa elever från vardaglig till hybridförståelse, för andra från hybridförståelse till disciplinär ämnesförståelse och för ytterligare andra från vardagsförståelse till disciplinär ämnesförståelse. I diskussionen beskriver jag förändringen som assimilation eller ackommodation samt utifrån begreppsbildningsteori där elevers intresse och attityd inför begreppen, bakgrundskunskap och motivationsfaktorer samt egna mål att lära i ämnet lyfts fram som förklaringar till förändrad förståelse. Slutsatsen är att både förförståelse, det vill säga i vilken förståelsekategori eleverna befinner sig innan undervisningen, och deras inställning till begreppen, påverkar om och hur förståelse förändras och fördjupas.

Denna studie undersöker användbarheten av en modell med geografiska tankeredskap i lärares undervisning somett hjälpmedel för att tydliggöra och utveckla elevers geografiska kunskaper och tänkande. Tankeredskapen skaförstås som specifika begrepp med en viss funktion i geografin som lyfter fram geografisk kunskap och ettgeografiskt sätt att tänka. Genom observationer har två lärare över fem lektioner vardera iakttagits djupgående ochsystematiskt med hjälp av en observationsmall. Observationsmaterialet har sedan analyserats genombegreppskartor som ett visuellt verktyg för att illustrera hur modellens tankeredskap innehåller olika meningar.Begreppskartorna visar hur lärarna tillämpade tankeredskapen, vilket kunde tolkas implicit och explicit beroendepå sammanhanget. En implicit tolkning innebär hur tankeredskapen gestaltas ha en underbyggande struktur avbegrepp och förklaringar som stödjer förståelsen av tankeredskapen. Detta förklarar hur lärarna begripliggjordetankeredskapen, genom att med andra ord hänvisa till ett specifikt sätt att tänka geografiskt. Med en sociokulturellteori på begreppsbildning diskuteras begreppskartorna utifrån hur läraren språkligt bidrar till att utveckla eleversgeografiska kunskaper. I konklusion kan den presenterade tankemodellen anses vara en användbar metod för attstrukturera undervisningen i geografi på gymnasienivå. Dock framhäver denna studie att det vore lämpligt attvidare definiera de geografiska tankeredskapen, för att tydliggöra för lärare och elever vad geografi är.

The aim of this thesis was to construct undergraduate chemistry students’ conceptions of enthalpy and its change, internal energy and its change, heat and work. Conceptions make it possible to identify students’ problems with the taught content. How students’ exam results are affected by qualitative/conceptual questions was also investigated. Two chemistry teachers in both secondary school and higher education participated in the first study. Thereafter, three empirical studies with undergraduate students were done, including a total number of 64, 22 and 10 participants. Methods and tasks from chemistry education research were used and new tasks were developed during the research process. Answers to questionnaires, hand-ins, exams and interview transcripts were analyzed qualitatively. The constructed conceptions were descriptive categories divided into two types, the underlying and the logical. Nine conceptions were constructed. Students expressed enthalpy change as heat at constant pressure like a mantra, since their responses to specific issues contradicted the explicitly used definition. An artifact was necessary to identify work and expansion work and technical work were primarily described as functions of volume. Enthalpy and enthalpy change were considered as a form of energy or as interchangeable. Students argued that enthalpy change and heat were the same, since the reactions were the same, regardless of constant pressure or constant volume. Enthalpy change was heat when no work was done. One possible explanation was that students argued that ΔU was the energy transferred as heat. Students’ interpretations of the tasks clarified that tasks can be further developed. On three of four exams students succeeded better when the qualitative/conceptual questions were excluded. The sample size affected the t-tests and only one result was significant. Implications for teaching and research are given. / Syftet med avhandlingen var att konstruera kemistudenters föreställningar om entalpi och dess förändring, inre energi och dess förändring samt värme och arbete. Föreställningar gör det möjligt att identifiera problemområden då ämnesinnehållet undervisas. Hur studenternas resultat på tentamen påverkades av att kvalitativa/konceptuella frågor inkluderades, undersöks också. En studie med två kemilärare på både gymnasiet och inom högre utbildning samt tre studier med totalt 64, 22 och 10 kemistudenter, på olika utbildningsnivåer inom högre utbildning, utfördes. Metoder och uppgifter från ämnesdidaktisk forskning användes och nya uppgifter utvecklades under forskningsprocessen. Svar på enkät-, inlämnings- och tentamensuppgifter samt intervjutranskript analyserades kvalitativt. Föreställningarna som konstruerades var beskrivande kategorier som delats in i två grupper, de underliggande och de logiska föreställningarna. Resultatet visade att studenterna uttryckte att entalpiförändringen är värme vid konstant tryck. Det var likt ett mantra eftersom de samtidigt bortsåg från uttrycket i resten av sina svar. För att arbete ska identifieras krävdes en artefakt och när tryckvolymarbete samt tekniskt arbete beskrevs var det primärt som en funktion av volymen. Entalpi och entalpiförändring tillämpades av studenterna som en energiform eller så var innebörden av begreppen densamma. Studenterna beskrev att samma reaktion ger samma entalpiförändring och värme oberoende av konstant tryck och volym. Vidare beskrevs entalpiförändringen som värmet när inget arbete sker. En möjlig förklaring var att studenterna argumenterade att ΔU var energiöverföringen som värme. Studenternas tolkningar av frågorna tydliggör att frågorna fortfarande kan utvecklas. På tre av fyra tentamina lyckades studenterna bättre när de kvalitativa/konceptuella frågorna exkluderades. t-testen utfördes på gränsen till sitt giltighetsområde och endast ett resultat var signifikant. Även om entalpi och dess förändring är viktiga inom teoribildningen visade empirin att studenterna inte kände till syftet med att införa begreppen i teoribildningen. Implikationer för undervisning och forskning ges.

Disputats. Stockholm : Stockholms universitet, 2006. / I publikationen: ISSN 1104-1625-138. Med litteraturhenvisninger.

De senaste årens forskning har tydligt visat på elevers svårigheter att utveckla begreppsförståelse inom ämnesområdet genetik. I denna studie har jag valt att intervjua lärare i några svenska gymnasieskolor för att undersöka om de identifierar samma problem med genetikundervisningen som finns dokumenterade i forskningslitteraturen samt hur de arbetar för att eleverna skall nå uppsatta kunskapsmål. De intervjuade lärarna bekräftar samtliga av de huvudproblem som forskningslitteraturen utpekar. Eleverna har svårt att utveckla begreppsförståelse inom den grundläggande genetiken. Detta leder bland annat till en mycket begränsad förmåga att, på basis av genetisk kunskap, ta ställning i frågor som rör gentekniska metoders tillämpningar. Avslutningsvis diskuteras möjligheterna att använda formativ utvärdering och att arbeta med autentiska problem för hjälpa och motivera eleverna.

Jag har undersökt vilken matematisk kommunikation som förekommer i förskolebarnets bygglek. Jag valde metoden videoinspelning där jag observerade fem olika bygglekssituationer som jag sedan tolkade och analyserade. För att få en större förståelse kring byggmiljön ställde jag också några frågor till pedagoger som ansvarade för konstruktionsverkstaden. Resultatet visade att det konkreta materialet förstärkte översättningsledet från det barnet redan kan (första ordningens språk) till det barnet ännu inte förstår (andra ordningens språk). Pedagogerna kunde med materialets hjälp göra ett matematiskt begrepp konkretare. Barnen kom i kontakt med många olika matematiska begrepp, både jämförelseord, lägesord och ordningstal. Det visade sig att vissa barn inte alla gånger använde rätt terminologi, men barnen hade ändå en gemensam förståelse för varandra. Pedagogerna utmanade, förde dialog och såg till att byggmaterialet var inspirerande, tillgängligt och välsorterat. / I have examined what type of mathematical communication is used by children in their constructional play. I used video recording as a method, and observed five different situations that I later interpreted and analyzed. To get a better understanding of the environment of construction I raised some questions to the teachers responsible for the construction work shop. The result showed that the concrete material enforced the translational link from what the child already knows (language of the first order) to what the child not yet understands (language of the second order). The teachers could use the material to make mathematical concepts more concrete. The children where introduced to many different mathematical concepts, both comparative words, words of position, and ordinal numbers. It turned out that some children where not always using the right terminology, but the children still had a common understanding of each other. The teachers challenged, conducted dialogues, and made sure that the building material was inspiring, available, and well sorted.

Bakgrunden till studien är att ordförrådet och därmed skolordförrådet är av central betydelse för elevers skolframgång. Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur några speciallärare och lärare beskriver att de bedömer, undervisar och utvecklar elevers begreppsbildning och skolordförråd. Syftet är också att beskriva hur några elever berättar att de lär sig nya ord.  Undersökningen utfördes med en kvalitativ ansats i form av enkätundersökningar med elva speciallärare, tio lärare samt fyrtionio elever. Resultaten analyserades med tematisk analys som därefter tolkades mot centrala begrepp inom den sociokulturella teorin, den proximala utvecklingszonen, stöd och scaffolding, mediering, vardagsspråk och skolspråk, innebörd och betydelse samt artefakter. Resultaten kategoriserades i följande teman ”bedömning av elevers skolordförråd”, ”undervisning för utveckling av skolordförråd”, ”elevers hinder och möjligheter” och ”forskning, kompetens och beprövad erfarenhet”. Resultaten pekar på svårigheter att bedöma elevers skolordförråd då det verkar saknas samsyn mellan olika professioner angående skolordförråd samt en brist på kartläggningsmaterial. En slutsats är att ett gemensamt fackspråk kring skolordförrådet skulle öka möjligheterna till samverkan om bedömning och utredning mellan olika yrkesprofessioner. I resultatet återfinns en mängd språkutvecklande metoder och arbetssätt men planerad elevinteraktion samt explicit ordförrådsundervisning verkar vara mindre vanligt förekommande. Slutsatsen är att åtgärder, exempelvis speciallärares handledning behövs för att implementera aktuella forskningsrön i skolan, så att ett vetenskapligt förhållningssätt blir en självklar grund för undervisningen. Resultaten visar att elever upplever okända skolord som svårast att förstå i lärares muntliga språk och enklast att förstå i lärobokens texter. Slutsatsen är att elever behöver ha insikt om vilka skolord de inte förstår och därefter ta reda på skolordens betydelser på eget initiativ genom att fråga läraren. Studiens slutsatser är relevanta för alla delar av speciallärarens uppdrag, undervisning, utveckling och utredning. / The background of this study is that vocabulary and especially school vocabulary play a central role in students' school success. The first aim of the study is to contribute knowledge about how special needs teachers and primary school teachers describe their assessment, teaching and development of students' conceptualisation and school vocabulary. The second aim is to describe the students' perspective of learning new school vocabulary. A survey was carried out with a qualitative approach in the form of surveys with eleven special needs teachers, ten primary school teachers and forty-nine students. Results were analysed with thematic analysis, which was then interpreted against key concepts of sociocultural theory. Concepts used are the proximal development zone, scaffolding, mediating, everyday language and school language, meaning and definition and finally artifacts. Results were categorised into the following themes, "assessment of students' school vocabulary", "teaching for development of school vocabulary", "obstacles and opportunities for students” and "research, qualification and proven experience". The results point to difficulties in assessing students' school vocabulary as there seems to be a lack of consensus between different professions regarding school vocabulary and a lack of mapping material. One conclusion drawn is that a common technical language for different aspects of school vocabulary would increase the possibilities for collaboration on assessment and investigation between different professions. The results include a variety of language development teaching methods, but planned student interaction and explicit school vocabulary teaching seem to be less common. Another conclusion is that measures such as special needs teachers' supervision are needed to implement current research findings in schools so that a scientific approach becomes an obvious basis for teaching. The result shows that students perceive unknown school words most difficult to understand in primary school teachers' oral language and easiest to understand in textbook texts. The third conclusion is that students need to have insight into which school words they do not understand and then find out the meanings of school words on their own initiative by asking the teacher. The conclusions of the study are relevant for all parts of the special needs teacher's assignments, teaching, development and assessment.

This thesis is an analysis of the use and definition of the concepts health, well-being and welfare within the field called “the science of animal health and welfare”. The materials used are a literature survey of the field, qualitative interviews with Swedish veterinary surgeons and a study of the concepts in legislation concerning animals in England, Germany and Sweden. The main emphasis has been on theoretical definitions explicitly stated in the different texts or in the interviews. Two ways of distinguishing between animals are used: according to species and according to the role that animals have for humans. As a result it becomes salient whether the definitions have limits with regard to species or role. In the thesis a great number of definitions of the three concepts are interpreted, compared and criticised. As a result a limited number of definitions have been categorised and collected into clusters which fulfil minimal requirements of consistency and practicability. The analysis supports the use of all three concepts – health, well-being and welfare – since they are all needed for making crucial distinctions in the science of animal health and welfare.