Syftet med studien är att jämföra elevproducerade berättande texter från nationella proven i svenska i årskurs 6 utifrån olika dimensioner av textanalys. Den teoretiska utgångspunkten som studien vilar på är systemisk funktionell lingvistik, framtagen av Michael Halliday. Tidigare forskning som presenteras i studien visar bland annat att det finns ett visst samband mellan hög ordvariation och höga betyg samt mellan andelen sammansatta/långa ord och höga betyg, att andelen nominalfraser med bestämningar generellt ökar i takt med att elever blir äldre, att temaupprepning är den vanligaste formen av tematisk bindning samt att identitetbindning är den vanligaste formen av referensbindning i elevproducerade texter. Analysen vilar på 100 elevproducerade texter, där 25 texter utgörs av pojkar respektive flickor som fått betyget A eller B medan 25 texter utgörs av pojkar respektive flickor som fått betyget E. Texterna har analyserats utifrån analysingångarna ordvariation, sammansatta och korta/långa ord, nominalfraser med dess bestämningar, tematisk bindning samt referensbindning.   Studien kom bland annat fram till att texterna som bedömts med betyget A eller B hade en större ordvariation än texterna som bedömts med betyget E, att det fanns en viss skillnad av andelen sammansatta och långa ord mellan texter skrivna av pojkar och flickor, att andelen nominalfraser med pronominellt huvudord generellt var högre än andelen nominalfraser med bestämningar, att temaupprepning är den vanligaste formen av tematisk bindning samt att referensbindningen identitet är den vanligaste formen av referensbindningen i samtliga texter.

Kritiskt sjuka spädbarn och deras föräldrar som vårdas inom barnintensivvården löper risk att få en otrygg anknytning till varandra, då det saknas etablerade omvårdnadsåtgärder för att främja anknytningen. Utebliven anknytning kan leda till oönskade långsiktiga fysiska samt kognitiva konsekvenser för föräldrar och spädbarn. Magisteruppsatsens syfte var att med hjälp av publicerade forskningsresultat beskriva ett vårdande som främjar anknytning mellan föräldrar och deras kritiskt sjuka spädbarn under vårdtiden på barnintensivvården. Vald metod är en systematisk integrativ litteraturöversikt. Bestående av 12 artiklar med kvalitativ ansats, tre artiklar med kvantitativ ansats och två med mixad metod. Totalt 17 artiklar. Litteratursökningen gjordes i databaserna Cinahl och PubMed. Efter att en systematisk urvalsprocess och kvalitetsgranskning gjorts ingick totalt 17 artiklar i datamaterialet. Magisteruppsatsen resulterade i tre huvudteman; Intensivvårdens inverkan på anknytningsprocessen, ett vårdande med inverkan på anknytningsprocessen samt en familjecentrerad vård- utgångspunkten för att främja anknytning. Resultatet presenterar vårdande metoder som kan främja anknytningsprocessen. Intensivvårdssjuksköterskan behöver vara lyhörd inför att familjer har olika behov i anknytningsprocessen och arbeta familjecentrerat, personcentrerat samt anpassa miljön för att möta dessa behov. Vårdande metoder som intensivvårdssjuksköterskan kan arbeta med är hud mot hud kontakt, kamerateknik och musikterapi. Hud mot hud kontakt visar sig i resultatet vara en avgörande faktor, men det kräver fysiskt närvarande föräldrar. Vid fysiskt frånvarande föräldrar kan kamerateknik och musikterapi fungera som en brygga i kommunikationen mellan föräldrar och spädbarn. Resultatet i magisteruppsatsen speglar vården i sin komplexa helhet, där varje liten pusselbit är viktig för att kunna nå ett optimalt resultat både kortsiktigt och långsiktigt. / There is a risk of insecure attachment developing between parents and critically ill infants where the infant is cared for in the pediatric intensive care unit as there is a lack of established nursing measures to promote attachment. Failure to bond can lead to unwanted long-term physical and cognitive consequences for parents and babies. The purpose of the master's thesis was to use published research results to describe care that promotes attachment between parents and their critically ill infants during the period of care in the pediatric intensive care unit. The chosen method is a systematic integrative literature review consisting of a total of 17 articles. 12 articles with a qualitative approach, three articles with a quantitative approach and two with a mixed method. The literature search was done in the databases Cinahl and PubMed. After a systematic selection process and quality review, a total of 17 articles were included in the data material. The Master's thesis resulted in three main themes; The impact of intensive care on the attachment process, care with an impact on the attachment process and a family-centered care starting point to promote attachment. The result presents nurturing methods that can promote the attachment process. The intensive care nurse needs to be sensitive to the fact that families have different needs in the attachment process and work family-centred, person-centred and adapt the environment to meet these needs. Caring methods that the intensive care nurse can work with are skin-to-skin contact, camera technology and music therapy. Skin-to-skin is a decisive factor in the results, but it requires physically present parents. In the case of physically absent parents, camera technology and music therapy can act as a bridge in the communication between parents and babies. The result in the master's thesis reflects the complexity of overall care, where every small piece of the puzzle is important to be able to achieve an optimal result both in the short term and in the long term.

Over the last ten years the Li-ion battery cells plays a significant role in the world’s decarbonization and reduction of CO2 emission. They are widely applied in many industries, such as consumer electronics, transportation and energy storage industries. The number of batteries cells varies from a few to thousands in a battery application, they are connected in series and/or parallel according to their designed voltage and capacity. It is a great advantage to be able to electrically connect the positive and negative sides of the battery from one side when designing and manufacturing battery modules and battery packs, because the whole built height of module could be a little lower and the rest of space below the cell body is free for cooling or thermal management. In this thesis project, different bonding technologies were compared, and ultrasonic wire bonding was selected to connect the negative electrode (shoulder) of battery and busbar. However, bonding on the shoulder of battery was still a challenge. The mechanism of ultrasonic wire bonding and the surface condition of the shoulder were studied in the project in order to develop the bonding process. Besides, the DoE experiment was used to further optimize the parameters of the wire bonding process. The 4 most influential factors were obtained from 7 factors from the screening factor experiment. Then a full factorial experiment was carried out for evaluation. Finally, a series of optimized parameters could be summarized. / Under de senaste tio åren har litiumjonbattericellerna spelat en betydande roll för världens koldioxidutsläpp och minskning av CO2-utsläpp. De används i stor utsträckning inom många industrier, såsom hemelektronik, transport och energilagringsindustrier. Antalet battericeller varierar från några få till tusentals i en batteriapplikation, de är seriekopplade och/eller parallellt beroende på den spänning och kapacitet de är avseddaför. Det är en stor fördel att kunna koppla ihop batteriets positiva och negativa sidorelektriskt på samma sida när man designar och tillverkar batterimoduler ochbatteripaket, eftersom hela bygghöjden på modulen kan vara lite lägre och resten av utrymmet under cellkroppen är fri för kylning eller termisk hantering. I detta examensarbete jämfördes olika bindningsteknologier och ultraljudstrådsbindning valdes för att ansluta den negativa elektroden (axeln) på batteriet och samlingsskenan. Att fästa på axeln av batteriet var dock fortfarande en utmaning. Mekanismen för ultraljudstrådbindning och axelns yttillstånd studerades i projektet för att utveckla bindningsprocessen. Dessutom användes DoE-experimentet för att ytterligare optimera parametrarna för trådbindningsprocessen. De 4 mest inflytelserika faktorerna erhölls från 7 faktorer från screeningfaktorexperimentet. Därefter utfördes ett fullständigt faktorexperiment för utvärdering. Slutligen kunde en serie optimerade parametrar sammanställas.

Vid ett laborativt arbete i undervisningen får eleverna möjlighet att samtala med varandra och dela med sig av tidigare erfarenheter, vilket har en positiv effekt på elevernas lärande. Att skriva i undervisningen har också visat sig ha en stor effekt på elevernas lärande, då de får utveckla och strukturera om sina tankar. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur elevernas kunskap inom kemisk bindning utvecklas, samt hur elevernas språk utvecklas vid kursmoment med laborativt inslag och laborationsrapportskrivning. För att undersöka detta har kommunikationen hos fyra elever, som gick första året på gymnasiet och läste kemi, spelats in och sedan transkriberats, när eleverna genomförde och efteråt presenterade en laboration. Det här materialet tillsammans med elevernas laborationsrapporter blev sedan analyserade dels med PEA, dels med fokus på ämnesspråk och vardagsspråk. Resultatet visar att under alla delar i kursmomenten finns det ett fokus på laborationsrapporten och hur den ska skrivas där eleverna får möjlighet att utveckla sina kunskaper inom kemisk bindning samt utveckla sitt ämnesspråk. / Laboratory work in science education gives students opportunity to have a conversation and share knowledge with other classmates, which have a positive effect on students learning. To be able to communicate by writing in science education, has also been proven to have an enhanced the learning process by helping students to organized and challenged their thoughts. Therefore, this study objective is to explore how students’ knowledge about chemical bonding and their scientific language develops with laboratory work and laboratory report writing. To explore this, the communication of four students in their first year of high school, studying chemistry were recorded and later transcribed, while they performed and afterwards presented a lab. This material together with the students’ final laboratory report has been analyzed with regards to PEA and the language used by students. The study indicates that the use of laboratory report writing has helped students to develop their knowledge about chemical bonding, but also their scientific language.

Avhandlingens övergripande syfte var att undersöka ansiktsigenkänning för personer med och utan utvecklingsstörning. Tre specifika forskningsfrågor undersöktes: 1. Hur ser interaktionen ut mellan familjaritet med ansikten och familjaritet med miljöer när det gäller bildigenkänning för personer med utvecklingsstörning? 2. Kan någon av de 2 teoretiska ansatserna till förklaring av falska minnen (sammanblandning av olika minnen), bindingsansatsen och dubbelprocessansatsen, förklara prestationen för både personer med och utan utvecklingsstörning? 3. Hur förhåller sig arbetsminnesförmåga till prestation i studier av falska minnen? Resultaten i de 4 artiklarna som ingår i avhandlingen gav svar på frågorna: 1. Interaktionen mellan familjaritet med personer och miljöer kan förklaras med förhållandet mellan personen och miljön, som antingen kan vara frånvarande, närvarande eller osannolikt. Dessa semantiska relationer bestämmer prestationen och en ”lat” semantisk strategi föreslogs. 2. Beroende på uppgiftens svårighetsgrad framkom olika interaktionsmönster mellan grupp och typ av igenkänningsbild, och då särskilt olika antal sammanblandade bilder. Dessa mönster kunde inte förklaras av någon av de 2 teoretisk ansatserna. Därför föreslås ett nytt sätt att tolka resultaten som inkluderar arbetsminne. 3. Hög arbetsminneskapacitet gav 2 effekter: för det första, igenkänning av fler ansiktsdelar, och för det andra, igenkänning av fler ansiktskonfigurationer. Vid höga arbetsminneskrav så används den första effekten mer på bekostnad av den andra. Det visade sig också att prestationen för personer med utvecklingsstörning på uppgifter med låga arbetsminneskrav liknade prestationen för åldermatchade kontrollpersoner utan utvecklingsstörning på uppgifter med höga arbetsminneskrav. Detta indikerar att utvecklingsstörning kan ”simuleras” genom högre arbetsminneskrav, åtminstone på denna typ av igenkänningsuppgifter. Resultatens implikationer för vittnespsykologi och användandet av fotografier som kognitivt stöd diskuteras. / The general purpose of this thesis was to investigate face recognition for persons with or without learning disability. Three specific research questions were investigated: 1. How does familiarity of faces interact with familiarity of environments in pictures for persons with learning disability? 2. Which, if any, of the 2 theoretical approaches to memory conjunction errors, the binding approach and the dual-processing approach, can explain performance for both persons with and without learning disability? 3. How does working memory relate to performance in memory conjunction error studies? The results of the 4 papers included in this thesis provided answers to the questions: 1. A person by environment interaction was found and was explained by an absent, present or implausible association between the person and the environment in the picture. These semantic relations determined performance and a “lazy” semantic strategy was suggested. 2. Different group by recognition type interaction patterns, and specifically different amounts of conjunction errors, were found for different degrees of task difficulty. These patterns could neither be explained by the dual processing approach nor the binding approach. Hence, a new frame of interpretation which included working memory was suggested. 3. High working memory capacity was associated with 2 effects: firstly, recognition of more facial features and, secondly, recognition of more facial configurations. At high working memory demands, participants relied on the first effect to a higher degree, at the expense of the other. It was also found that, in a task with low working memory demands, the performance for persons with learning disability was similar to the performance of age-matched controls with higher working memory demands in the task. This indicates that learning disability, at least in this type of recognition task, can be “simulated” by higher working memory demands in a population without learning disability. This finding is discussed in relation to witness psychology and the use of photographs as cognitive assistance.

Föräldrablivandet är en process som startar redan under graviditeten, då förälderns emotionella band till sitt ofödda barn – den prenatala bindningen – har visat sig ha en betydande inverkan på barnets framtida utveckling och hälsa. Denna prenatala bindning är ett område som har tenderat att förbli ouppmärksammat i den kliniska verksamheten och delvis även inom forskningen, trots att brister i bindning har lyfts fram som bland det allvarligaste inom området. Syftet med föreliggande intervjustudie var därför att undersöka och således erhålla en ökad förståelse för psykologers upplevelse och erfarenhet av arbetet med prenatal bindning. Åtta intervjuer med åtta yrkesverksamma psykologer vid mödra- och barnhälsovårdsenheter genomfördes och analyserades med tematisk analys. Det sammantagna resultatet av analysen påvisade att det finns en samstämmighet i deltagarnas upplevelser och erfarenheter. Deltagarna uppmärksammar en brist på nationella riktlinjer för arbetet med prenatal bindning, vilket skapar en viss osäkerhet i yrkesutövandet. Denna grundas främst på ett svårtillgängligt och otillräckligt kunskapsunderlag samt att det är ett relativt okänt och oanvänt begrepp. Däremot lyfts behovet av att på ett enklare sätt kunna kommunicera kring graviditetens relationella aspekter, där begreppet prenatal bindning blir centralt. Resultaten indikerar ett behov av att på ett tydligare och mer nationellt jämlikt sätt lyfta det psykologiska perspektivet inom mödra- och barnhälsovården, där psykologprofessionen har ett viktigt bidrag utifrån sin expertis. / Becoming a parent is a process that starts during pregnancy, where the parent's emotional bond to their unborn child – the prenatal bond – has been shown to have a significant impact on the child's future development and health. Prenatal bonding is an area that has tended to remain inattentive, in clinical practice and partly also in scientific research, even though insufficient bonding has been highlighted as among the most severe in the field. The purpose of the present interview study was therefore to investigate and thus gain an increased understanding of psychologists' experience of working with prenatal bonding. Eight interviews with eight psychologists at different Maternal Health Care units were conducted and analyzed using thematic analysis. The result showed that there is a consistency in the participants' experiences. They draw attention to a lack of national guidelines for the work with prenatal bonding, which creates an amount of uncertainty in the health practice. This is mainly since it is a relatively unknown and unused concept, with a difficult-to-access and insufficient knowledge base. The need to be able to communicate in a simpler way about the relational aspects of pregnancy is emphasized, where the concept of prenatal bonding becomes central. The results indicate a need to raise the psychological perspective within Maternal Health Care units in a clearer and more nationally equal way, where psychologists as a profession have an important contribution based on their expertise.

I Sverige drabbas ca 10 - 20% av kvinnor av depression under graviditeten eller efter förlossningen. Då tidigare forskning har gett indikationer på att depression kan ha en negativ inverkan på prenatal anknytning och mamma-barn bindning, är syftet med uppsatsen att undersöka detta hos mammor som genomgått internetbaserad kognitiv beteendeterapi (IKBT) för antenatal depression.  Denna uppsats skrevs i samarbete med den randomiserade DANA-studien om IKBT för gravida med depression. Uppsatsen var en prediktions- och sambandsstudie som tillämpar en inomgruppsdesign med tre mättillfällen; före och efter IKBT behandling samt postpartum.  Syftet med uppsatsen var bland annat att undersöka vilka faktorer som förutsäger mamma-barn bindning 8–10 veckor postpartum, samband mellan prenatal anknytning och behandlingsutfall samt samband mellan förändring i depression och förändring i prenatal anknytning under behandlingen. Resultatet indikerar att tidigare missfall samt prenatal anknytning före och efter behandlingen, kunde förutsäga mamma-barn bindning 8-10 veckor postpartum. Prenatal anknytning var inte en signifikant prediktor för förändring i depressionsnivå. Slutligen indikerar resultatet ett signifikant samband mellan förändring i prenatal anknytning samt förändring i depression före och efter behandlingen. / In Sweden, about 10-20% of women suffer from depression during pregnancy or after childbirth. As previous research has given indications that depression can have a negative impact on prenatal attachment and mother-infant bonding, the aim of the essay is to investigate this in mothers who underwent internet-based cognitive behavioral therapy (ICBT) for antenatal depression. This paper was written in collaboration with the DANA randomized trial of ICBT for pregnant women with depression. The design was a prediction and correlation study that applies a within-group design with three measurement occasions: before and after ICBT treatment and 8-10 weeks after childbirth. The purpose of the essay was, among other things, to investigate which factors predict mother-infant bonding 8–10 weeks postpartum, the relationship between prenatal attachment and treatment outcome, and the relationship between change in depression and change in prenatal attachment during treatment. The results indicate that previous miscarriages and prenatal attachment before and after treatment could predict mother-child bonding 8-10 weeks postpartum. Prenatal attachment was not a significant predictor of change in depression level. Finally, the results indicate a significant relationship between change in prenatal attachment and change in depression before and after treatment.

Syftet med det här arbetet är att få en ökad insikt om hur begreppet jonbindning presenteras isvenska läromedel för gymnasieskolan. Läromedel som analyserats är läroböcker och didaktiskavideoklipp. Studien omfattar en undersökning om vilka element i läromedel förhåller sig till envetenskaplig representation och vilket innehåll som istället är känt i ämnesdidaktisk litteratur för attskapa alternativ förstärka missuppfattningar kring jonbindning. I studien analyseras dessutomskillnaderna mellan innehållet i böcker och videoklipp. Detta genomfördes genom en komparativinnehållsanalys.De flesta läromedel visar att den centrala idén är elektronövergången mellan en metall och enickemetall, ofta kopplat till visuella representationer av jonpar. Den här representationen kan bidratill missuppfattningen att jonföreningars består av diskreta molekylära enheter. I hälften avläromedel beskrivs otydligt att den elektrostatiska interaktionen är den drivande kraften ijonbindning. Läroböckerna har en mer homogen utformning och bättre grafiska lösningar, medanvideoklipps kvalitet och innehåll är mer varierad.Vissa videoklipp visar att det är möjligt att förklara jonbindningen utan att användaelektronövergången och bildning av jonpar. Man kan spekulera om lärarna som producerade demest didaktiska videoklippen har då varit medvetna om den vanligaste problematiken som orsakarmissuppfattningar om jonbindningen.

Shimmer, Tangle, Deep, Dark, Wet is an exploration of the possibilities of the publication, the underwater world, editorial work and an investigation in different materials. The work includes among other things, a professional mermaid, a marine geologist, three underwater rugby players, and a poem about the waves in the Persian Gulf. / Skimmer, trassel, djupt, mörkt, blött är ett utforskande av publikationens möjligheter, världen under vatten, redaktionellt arbete och ett experimenterande med olika material. Arbetet innehåller bland annat en professionell sjöjungfru, en maringeolog, tre undervattensrugbyspelare och en dikt om vågorna i persiska viken.