No description available.

Sjukvårdsrådgivning via telefon har blivit allt vanligare i västvärlden. Tekniska lösningar har utarbetas som underlättar för de döva att själva kontakta sjukvården via telefon. Sjuksköterskor inom primärvården kommunicerar då med de döva via text- eller bildtelefoni. Studiens syfte var att beskriva döva och sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av sjukvårdsrådgivning via telefon. Sex sjuksköterskor och fem döva intervjuades med öppna frågor. Resultatet analyserades med konventionell innehållsanalys. Resultatet visar att för sjuksköterskorna är det mest framträdande upplevelsen av svårigheter att förstå och bli förstådd. För de dövas är det viktigaste att de, trots olika tekniska lösningar, har svårigheter att få kontakt med vårdcentralerna. Båda grupperna är eniga om att språket, den skrivna svenskan, kan vara en svårighet, särskilt för de äldre döva. För att komma förbi hindren och nå målen har båda grupperna utvecklat olika strategier. En gemensam strategi är att då kommunikationen via telefon upplevs som otillräcklig, planeras för ett personligt möte tillsammans med tolk. Svårigheterna att få kontakt gjorde att de döva ibland dröjde med att söka vård. Sjuksköterskorna upplevde att de döva som grupp, ibland var sjukare då de tog kontakt, än patientgruppen i stort. Båda grupperna framförde en oro för vad som kan hända vid allvarliga tillstånd om kontakt och förståelse inte fungerar tillfredställande. Konklusionen indikerar att kontaktvägarna till primärvården måste förbättras för de döva. Möjligheten förden döve och sjuksköterskan att kommunicera på sitt förstaspråk underlättar förståelsen och den möjligheten behöver utvecklas. Vårt resultat bör kunna utgöra ett underlag för förbättringsarbete och fortsatt forskning inom området.

The majority of video games utilize auditory cues to convey vital information such as enemy positioning and hazardous locations to the player. However, these audio cues are inaccessible to players who are deaf or hard of hearing. When playing high intensity online games such as Overwatch, being able to respond to your surroundings and the actions of both your team and your enemy team is of high importance. This paper analyzed the discourse around accessibility in the Overwatch community and also looked into the weight placed upon certain auditory cues in Overwatch by conducting a limited close reading of the game. The analysis showed that the game is highly inaccessible to deaf players, which was further proven by the game reading, which showed the overly common number of mechanics that highly or exclusively rely on sound. Further, the analysis also showed that there is a fixation on game balance within the community, making players averse to the idea of changing the game. This paper concludes that the implementation of visual aids for accessibility will likely not interfere with the Overwatchcommunity’s hesitations, because of earlier research proving that one's auditory reaction time is faster than one's visual reaction time. / Majoriteten av alla TV-spel på marknaden idag använder någon form av auditiva signaler för att informera spelarna om olika funktioner och händelser i spelet, såsom vart en fiende befinner sig. Problemet med dessa auditiva signaler är att de inte kan användas av spelare som är döva eller lever med hörselnedsättning. I ett intensivt onlinespel som Overwatch ligger mycket vikt på att kunna reagera snabbt på både ditt eget lag samt ditt fiendes lags rörelser och beteende. Denna undersökning studerade vikten som läggs på dessa auditiva signaler i Overwatch samt analyserade forumposter för att se hur communityt kring Overwatch reagerar på dessa. Analysen visade att Overwatch är mycket otillgängligt för döva spelare, vilket också bevisades av analysen av Overwatch, vilken visade att spelet har en mycket stor mängd signaler och funktioner som till stor del eller exklusivt förlitar sig på ljud. Dessutom visade analysen även att det finns en tydlig fixering på spelets balans i Overwatchs community, vilket leder till att många spelare är fientliga till förändring. Undersökningen sammanfattas med att implementeringen av visuella signaler för att förbättra tillgängligheten inte kommer att komma emellan communityts oro om spelets balans, på grund av tidigare forskning vilken visar att ens auditiva reaktionstid är snabbare än ens visuella reaktionstid.

English Abstract To have a job is important for many reasons. It enables the individual to be able to support themself and make a living, and it provides an important part of one’s identity and a sense of belonging to a community. This is a literature review focusing on deaf people in work environments, with an aim to study the challenges deaf people face in hearing-norm work environments because of linguistic and cultural differences, and also which factors that can facilitate positive interactions between deaf and hearing people in the hearing-norm workplace. The aim of the study is to describe the psychosocial experience of being the only deaf person a in hearing-norm workplace, and what challenges and possibilities the individual may face. Theme analysis is used for the analysis method in the study. Themes in the study are Labor market, communication, experiences of the deaf, attitudes, responsibility and actions. Stigma and symbolic interactionism are used as theorical perspectives to analyze the material. The result shows that communication is a recurring theme through all the (studies?). The problems and the challenges in interactions between deaf and hearing individuals are related to communication. The exclusion deaf people experience is partly created by ”corridor talk”, informal interaction outside of the ordinary work where important social networks and contacts are created. The interventions necessary to solve the problem are increasing knowledge and changing attitudes.

<p>Denna uppsats behandlar läsförståelse i svenskundervisningen för döva. Syftet har varit att få en uppfattning om lärares syn på läsförståelse, deras erfarenheter kring döva läsare och deras arbete med läsförståelse i svenskundervisningen för döva. Mina informanter är lärare och de undervisar på riksgymnasiet för döva. Metoden har varit kvalitativa intervjuer. Jag har varit intresserad av lärarnas kunskaper och erfarenheter samt åsikter och därför har jag valt denna metod.</p><p>Läsförståelse innebär enligt informanterna utvunna upplevelser utifrån texten kopplade till läsarens tidigare erfarenheter. Enligt merparten av informanterna är det inte så stora skillnader mellan vana döva läsare och vana hörande läsare. När det gäller ovana döva läsare kan element i texten som fraser, homonymer, synonymer, referensbindningar och verbpartiklar vålla problem. De har ofta svårt att uppfatta kontexten i texten. I fråga om undervisningen handlar mycket om elevernas redan förvärvade kunskaper och erfarenheter samt intressen, enligt informanterna. Det gäller för läraren att börja där eleven befinner sig. Informanterna betonar bland annat texter med rimlig nivå. En stor del av texten skall eleverna kunna känna till och resten skall vara nytt. På så sätt blir läsningen träning. Annat som informanterna betonar är samtal mellan lärare och elev kring texten. Sålunda kan mycket bli klargörande för eleven. Högläsning, vilken sker på svenskt teckenspråk, kan ge förståelse av textens innebörd men fungerar framförallt som ett redskap för att framkalla läsintresse och nyfikenhet hos eleverna.</p><p>När det gäller lärarens förkunskaper betonar informanterna kunskaper i och om svenskt teckenspråk och svenska språket. Kunskaper om andraspråksinlärning och om svenskundervisningen för hörande kan vara viktiga.</p><p>Nyckelord: Läsning, Läsförståelse, Svenskt teckenspråk, Svenska som andraspråk, Döva</p>

I denna undersökning intervjuades en skolledare, två tolkar, en lärare och två fokusgrupper med elever om sin syn på tolkning inom specialskolan. Data från de semistrukturerade intervjuerna analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys där liknande svar samlas i temagrupper. Tre teman valdes ut till resultat och dessa är: 1. Information om tolkning 2. Tolken som samordnare 3. Tolkens roll. Information om tolkning handlar om vilken information eleverna får och behöver ha för att tolkningen ska fungera. Tolken som samordnare utgår från Wadensjös (1998) syn på samordning som en reglering av det tolkade samtalet som tolken måste sköta. Tolkens roll undersöktes med främst Metzgers (1999) fundering kring huruvida tolken kan vara neutral. Resultatet pekar på att skolledare och lärare anser att eleverna får mycket information om tolkning, men det tycker inte eleverna själva. Tolkarna anser att mer information behövs för en förståelse för tolkprocessen. Tolkens roll, som neutral och samordnande, är tydlig för tolkar och elever, men inte när det är en lärare som tolkar. Tolkning inom specialskolan är något naturligt som sker ofta och som upplevs fungera till största delen väl när det är tolkar som utför uppdragen. / In this study, a principal, two interpreters, one teacher and two focus groups with students were interviewed about their views on interpretation in Swedish Schools for the Deaf. Data from semi-structured interviews were analyzed according to a qualitative content analysis where similar responses are organized into themes. Three themes were chosen for results: 1. Information concerning the interpretation 2. The interpreter as a coordinator 3. The interpreter's role. Information about interpretation is what kind of information the students receive in order for interpretation to work. By coordination the study assumes Wadensjö's (1998) view of coordination as a regulation of the interpreted conversation. The interpreter's role is examined primarily according to Metzger’s (1999) reflection of whether the interpreter can be neutral. The results indicate that the principal and the teacher believe students receive a lot of information about interpretation, but the students claim not to be given information. The interpreters also believe that more information is necessary for an understanding of the interpretation process. The interpreter's role as neutral and as a coordinator is clear to both interpreters and students, but not when a teacher is interpreting. Interpreting in Schools for the Deaf is something natural that occurs frequently and experienced to work well for the most part when interpreters are translating.

Denna uppsats behandlar läsförståelse i svenskundervisningen för döva. Syftet har varit att få en uppfattning om lärares syn på läsförståelse, deras erfarenheter kring döva läsare och deras arbete med läsförståelse i svenskundervisningen för döva. Mina informanter är lärare och de undervisar på riksgymnasiet för döva. Metoden har varit kvalitativa intervjuer. Jag har varit intresserad av lärarnas kunskaper och erfarenheter samt åsikter och därför har jag valt denna metod. Läsförståelse innebär enligt informanterna utvunna upplevelser utifrån texten kopplade till läsarens tidigare erfarenheter. Enligt merparten av informanterna är det inte så stora skillnader mellan vana döva läsare och vana hörande läsare. När det gäller ovana döva läsare kan element i texten som fraser, homonymer, synonymer, referensbindningar och verbpartiklar vålla problem. De har ofta svårt att uppfatta kontexten i texten. I fråga om undervisningen handlar mycket om elevernas redan förvärvade kunskaper och erfarenheter samt intressen, enligt informanterna. Det gäller för läraren att börja där eleven befinner sig. Informanterna betonar bland annat texter med rimlig nivå. En stor del av texten skall eleverna kunna känna till och resten skall vara nytt. På så sätt blir läsningen träning. Annat som informanterna betonar är samtal mellan lärare och elev kring texten. Sålunda kan mycket bli klargörande för eleven. Högläsning, vilken sker på svenskt teckenspråk, kan ge förståelse av textens innebörd men fungerar framförallt som ett redskap för att framkalla läsintresse och nyfikenhet hos eleverna. När det gäller lärarens förkunskaper betonar informanterna kunskaper i och om svenskt teckenspråk och svenska språket. Kunskaper om andraspråksinlärning och om svenskundervisningen för hörande kan vara viktiga. Nyckelord: Läsning, Läsförståelse, Svenskt teckenspråk, Svenska som andraspråk, Döva

Denna studie undersöker teckenspråkiga elevers upplevelse av tvåspråkig undervisning där det förekommer tolkning. Det är en kvalitativ studie där totalt 14 elever från två olika specialskolor har deltagit i semi-strukturerade gruppintervjuer. Resultaten visar att lärare, assistenter och elever tolkar i skolan. Utbildade tolkar används sällan i undervisningen. En annan sak som framkommer är att resultaten mellan skolorna skiljer sig åt; på den ena skolan är eleverna nöjda och anser att lärarna har god språkkompetens, på den andra är eleverna mindre nöjda och anser att lärarnas språkkompetens brister. Vidare anser eleverna att det är fördelaktigt då en lärare tolkar för att de känner läraren, men lyfter fram att det ofta blir informationsbortfall. Eleverna anser utbildade tolkar vara en kvalitetssäkring. Dessutom visar resultaten att majoriteten av eleverna är negativt inställda till tolkning i undervisningen och anser att det inte ska behövas då lärarna ska vara tillräckligt språkkompetenta. En slutsats dras om att det är direkt olämpligt att elever har tolkat sin egen undervisning och att det är något som inte borde förekomma, samt att det vore intressant med fler kompletterande studier inom området, exempelvis en komparativ analys av specialskolan och en annan tvåspråkig skola och studera om tolkning förekommer där. / This study examines pupils who use sign language and their experience of bilingual education where there are instances of interpreted interaction. This is a qualitative study in which a total of 14 pupils from two different schools for the Deaf have participated in semi-structured group interviews. The results shows that teachers, assistants and pupils interpret in the school. Trained interpreters are rarely used in the education. Another thing that emerges is that the results between the schools differ; at one school, pupils are satisfied and believe that teachers’ have good language skills, at the other, pupils are less satisfied and believe that teachers’ language skills lack. In addition, the pupils believe that it is beneficial when a teacher interpret, because they know the teacher, but emphasize that it often results in information loss. The pupils consider trained interpreters to be a quality assurance. Furthermore, the results show that the majority of pupils are critical of that the school for the Deaf should have need for interpreted teaching, because the teachers would instead have sufficient language skills. A conclusion has been reached that it is inappropriate that pupils have interpreted their own teaching and that it is something that should not occur, and that it would be of interest with more complementary studies in the area, e.g. a comparative analysis of the school for the Deaf and another bilingual school to see if interpreting occurs at that school.