2019 upptäcktes en ny form av Coronavirus av de kinesiska myndigheterna som snabbt spreds iflera länder innan det tillslut spreds globalt. Folkhälsomyndigheten gick ut medrekommendationer att arbeta hemifrån för att minska smittspridningen i samhället, vilket bidrogtill att många ledare behövde anpassa sig och förmedla ett e-ledarskap på distans. Det blev endrastisk förändring för många organisationer och ledare då de tvingades in i denna omställning.Vi har genomfört en kvalitativ studie genom att intervjua nio olika ledare på olika organisationerför att undersöka hur det påtvingade e-ledarskapet har upplevts för dem under den rådandesituationen. Vi har utgått från tidigare litteratur gällande e-ledarskap, distansledarskap samt treaspekter som varit tydligt framträdande i denna litteratur: kommunikation, sociala aspekter ochteknologiska färdigheter. Det visade sig att ledarnas upplevelser gällande det påtvingadee-ledarskapet inte skiljer sig avsevärt gentemot deras tidigare ledarskap och att om de lyckashantera eventuella nackdelar så finns det många fördelar för de att ta med sig för framtiden / In 2019, a new form of Coronavirus was discovered by the Chinese authorities, which spreadrapidly in several countries before it eventually spread globally. The Swedish Public HealthAgency issued recommendations to work from home to prevent the spread of infection insociety, which contributed to the fact that many leaders needed to adapt and mediatee-leadership at a distance. It became a drastic change for many organizations and they wereforced into this transition. We have conducted a qualitative study by interviewing nine differentleaders in different organizations to examine how the forced e-leadership has been experiencedfor them during the current situation. We emanated from previous literature regardinge-leadership, distance leadership and three aspects that have been clearly prominent in thisliterature: communication, social aspects and technological skills. It turned out that the leaders'experiences regarding the forced e-leadership do not differ significantly from their previousleadership and that if they manage to deal with any potential disadvantages, there are manyadvantages for them to bring into the future.

Att leda på distans har aktualiserats inom flera delar av den offentliga sektorn till följd av Covid-19 pandemin och dess tillhörande restriktioner. Tillitsbaserad styrning har varit en omdiskuterad styrform som från politiska beslutsfattare har försökt implementeras i offentlig sektor. Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur ledarskapet har påverkats i den offentliga sektorn till följd av den plötsliga omställningen till distansarbete och hur arbetet med tillit kan ha påverkats. Studiens ändamål är att identifiera de möjligheter och utmaningar ett distansledarskap kan medföra samt hur tilliten påverkas när arbetet bedrivs bortkopplat från den fysiska kontorsmiljön. Det empiriskt insamlade materialet består av intervjuer med 17 ledare som är verksamma i olika delar inom den offentliga sektorn i Västra Götalandsregionen. Samtliga chefer har medarbetaransvar och har till största del utfört sitt arbete på distans under Covid-19 pandemin. Resultatet från datainsamlingen som intervjuerna bidrog med visade att cheferna har upplevt många möjligheter, men även utmaningar med att arbeta på distans. De största möjligheterna ansågs vara den ökade flexibiliteten i arbetsdagen, ökad tillit och upplevd närvaro från cheferna. Utmaningarna har varit att hantera gränsen mellan arbetstid och privatliv, att upprätthålla goda relationer när en viktig del av den sociala interaktionen försvinner och behöver ersättas, upptäcka medarbetares mående samt anpassa kommunikationen efter de förändrade förutsättningarna. Kopplat till tillit ansåg cheferna att den har ökat i arbetsgrupperna. Vidare visar studien att den plötsliga förändringen har bidragit till att en mer tillitsbaserad styrning lättare har kunnat implementeras och vara en naturlig del i arbetsvardagen. En avslutande reflektion i studien är att en medvetenhet, utformandet av alternativa kommunikationsvägar samt ett ökat känslomässigt och individuellt fokus minskar dessa risker som utmaningarna kan medföra. Ytterligare en reflektion vi kan konstatera är att tilliten spelar en central roll för att skapa en välmående arbetsgrupp och att en mer tillitsbaserad styrning är något som har upplevts positivt inom verksamheterna. Avslutningsvis kan vi fastställa att distansledarskap och tillitsskapande är en process som kräver mycket resurser samt behöver upprätthållas och underhållas över tid. / Distance leadership has become a more important aspect in several parts of the public sector as a result of the Covid-19 pandemic and its restrictions. Trust-based governance has been a discussed form of governance that political decision-makers have tried to implement in the public sector. The purpose of this qualitative study is to investigate how leadership has been affected in the public sector as a result of the fast readjustment to work from distance and how the trust has been affected. The intention is to identify opportunities and challenges of distance leadership and how the work of trust is being affected when the workplace is disconnected from the physical workplace. The empirically collected material consists of interviews with 17 leaders who are active in various parts of the public sector in the region of Västra Götaland. All managers have responsibility over employees and have for the most part performed their work on distance during the Covid-19 pandemic.  The results from the data collection from the interviews showed that the managers have experienced both opportunities and challenges during the distance work. The greatest opportunities were considered to be the increased flexibility in the working day, increased trust and higher presence from the managers during the workday. The challenges have been to manage the boundary between working hours and a private life, to maintain good relations when an important part of the social interaction disappears and needs to be replaced, to discover employees' moods and to adapt communication to the changed conditions. Linked to trust, managers felt that it had increased. Furthermore, the sudden change had contributed to a more trust-based governance being easier to implement and be a natural part of everyday work. A concluding reflection in the study is that an awareness, alternative communication paths and an increased emotional and individual focus may reduce these risks. Another reflection is that trust has a central role in creating a prosperous working group and a more trust-based governance is something that has been experienced positively in the businesses. In conclusion, we can state that distance leadership and trust building is a process that requires a lot of resources and needs to be maintained over time.  This thesis is going to be written in Swedish.

Under våren 2020 beslutade Folkhälsomyndigheten (u å) om rekommendationen att alla arbetstagare som hade möjlighet att arbeta hemifrån skulle göra det. Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie där syftet var att ta reda på mer om chefers upplevelser av hybridledarskap. Studien gjordes i två organisationer, den ena hade ett hybridledarskap innan Covid-19 pandemin och den andra fick det som en följd av pandemin. Studien syftade också till att få kännedom om upplevelsen kring hybridledarskap skiljde sig åt mellan de olika organisationernas chefer. Vidare ville vi undersöka om chefer upplevde att delar av ledarskapet underlättas eller försvåras vid ett hybridledarskap. I Sverige har begreppet hybridledarskap förknippas med ledarskap som uppkommit på grund av Covid-19 pandemin. Det kopplas till förutsättningen att chefer leder medarbetare som inte alltid är på samma fysiska plats som chefen. Hybridledarskap fanns innan pandemin, men inte begreppet i sig med samma innebörd som idag. Studiens teoretiska referensram utgår ifrån olika teorier och begrepp tillhörande ledarskap. Teorier som tittats närmare på har en utgångspunkt i tillit, och de är LMX, Teori X och Teori Y samt tillit som ledningsfilosofi. Vi ville undersöka hur chefers ledarskap förhöll sig i relation till dessa teorier och begrepp. En upptäckt var att alla chefer anser sig leda utifrån ett tillitsperspektiv. Vi ville också titta på om chefernas upplevelser av hybridledarskap skiljde sig åt mellan organisationerna samt om det fanns några lärdom att dra utifrån det för de båda organisationerna. Vi har sett både skillnader, likheter samt upptäckt lärdomar att föra vidare.

I början av år 2020 drabbades vårt samhälle av Covid-19 pandemin, vilket medförde riktlinjer som innebar att flertal organisationer aktualiserade ett arbete på distans. Det har i mångt och mycket diskuterats kring hur distansarbetet har påverkat organisationerna såväl som de individer som organisationen innefattas av. Syftet med denna kvalitativa studie är undersöka och skapa sig en förståelse för hur ett ledarskap på distans har påverkat relationerna mellanchef och medarbetare. Relationen mellan ledare och medarbetare utgörs i denna studien av aspekter som stöd, kommunikation och ledarskapet på distans ur såväl medarbetarnas som ledarnas perspektiv. Vidare undersöks även om organisationsstrukturen har någon påverkan i hur relationerna på distans har sett ut. Genom att inkludera ledare likväl som medarbetare i undersökningen skapas en bredare förståelse kring ämnet och en tydligare inblick växer fram kring komplexiteten i ledarens förmåga att leda och utveckla starka relationer på distans. Undersökningen riktar sig i första hand till nuvarande och framtida ledare, i vilket ledarna kan skapa en uppfattning och därmed tillsätta sig kunskap för att enklare kunna planera och utföra sitt ledarskap på distans i framtiden. Det empiriska insamlade materialet innefattas av totalt 14 intervjuer, varav två av respondenterna är ledare och resterande är medarbetare. Undersökningen har genomförts på två större organisationer i Sverige, den ena statligt ägd och den andra privatägd. Vidare innefattas det empiriska materialet även av interna dokument i form av riktlinjer kopplat till distansarbetet. Resultatet från datainsamlingen visar i första hand på att distansen i sig inte är den avgörandefaktorn för hur relationerna mellan medarbetare och chef påverkats av arbete på distans, utan att det till stor del beror på vilken typ av ledarskap som chefen utövar. Vidare kan vikonstatera att kommunikationen är den faktor som påverkar relationerna i högst grad, där digitaliseringen förhindrar att kroppspråk framkommer lika väl som det gör fysiskt. På grund av det ledarskap som de intervjuade cheferna präglas av, har inte organisationsstrukturen haft någon direkt betydelse kring huruvida relationerna mellan chef och medarbetare påverkats av ett arbete på distans. Avslutningsvis kan vi konstatera att en hybridlösning, där de anställda har möjlighet att arbeta både hemifrån och på kontoret, ses som det bästa alternativet från såväl medarbetarnas som chefernas synvinkel. / At the beginning of 2020, our society was affected by the Covid-19 pandemic, which led to guidelines that meant several organizations implemented work at a distance. There has been a lot of discussion about how distance work has affected the organizations as well as the individuals that work in the organizations. The purpose of this qualitative study is to examine and create an understanding on how remote leadership has affected the relationships between manager and employee. In this study, the relationship between leader and employee consists of aspects such as support, communication and leadership at a distance from the perspective of both employees and leaders. Furthermore the study also aims to investigate whether the organizational structure, based on hierarchy, has any influence on the appearance of the relationships at a distance. By including leaders as well as employees in the collected empirical material, a broader understanding of the subject is created and a clearer insight emerges about the complexity of the leader's ability to lead and develop strong relationships at a distance. This study is primarily aimed at current and future leaders, in which the leaders can create an opinion and thereby acquire knowledge to be able to more easily plan and carry out their leadership at a distance in the future. The empirically collected material consists of14 interviews, of which two of the respondents are leaders and the rest are employees. The collected data was conducted on two major organizations in Sweden, one state-owned company and the other privately owned. Furthermore, in the empirical material internal documents in the form of guidelines linked to the telework by both organizations is also included. The results from the data collection primarily show that distance itself is not the decisive factor for how the relationships between employees and managers are affected by a work at a distance, but that it largely depends on the type of leadership that the manager exercises. Furthermore, we can state that communication is the factor that affects relationships to the highest degree at a distance, where digitalisation prevents body language from emerging as well as it does physically. Due to the leadership that the interviewed managers are characterized by, the organizational structure has not had any direct significance regarding whether relationships between manager and employees have been affected by remote work. In conclusion, we can state that a hybrid solution, where employees have the opportunity to work both from home and in the office, is seen as the most advantageous alternative from both the employees and managers point of view.

Människan tillbringar ungefär en tredjedel av dygnet på sin arbetsplats, därför är en god arbetsmiljö av stor vikt. Det finns faktorer i arbetsmiljön som påverkar den enskilda individen i olika utsträckning. Friskfaktorer är en sådan faktor som kan beskrivas med orden hälsa och frisk, som tyder på en frånvaro av sjukdomssymptom, medan hälsofaktorer beskriver de delar av arbetsmiljön som är positiva och hälsofrämjande. Den aktuella studien fokuserar på American Family Association insurance´s (AFA-försäkring) friskfaktorer. Arbetsmiljön i bemanningsbranschen kan i sin tur karaktäriseras som ett triangelledarskap, vilket kännetecknar branschen. Syftet med studien var att undersöka hur ett bemanningsföretag tillämpar AFA-försäkrings friskfaktorer. Metoden utfördes genom en kvalitativ intervjustudie med tolkande utformning. Det intervjuades totalt nio personer i de tre olika yrkeskategorierna, verksamhetschefer, konsultchef och konsulter på fältet. Den insamlade datan analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys och med en deduktiv ansats. Resultatet visade på att virtuellt ledarskap, socialt stöd och möjliga utbildningsinvesteringar var tre av sex friskfaktorer som var påverkbara på bemanningsföretaget. Ledarskapet uppehölls i sin tur genom kommunikationsteknik samt en fysisk träff i veckan. Upplevelsen av ledarskapet var bra trots förutsättningarna, men mer fysisk närvaro och kommunikation önskades. En faktor som påverkade det sociala stödet var konstruktiv feedback. Det erbjöds utbildningsmöjligheter, utnyttjandet av erbjudandet var inte så stort då en tidsbrist rådde. Slutsats, resultatet visade på att bibehålla en kontinuerlig kommunikation försvåras vid ett fysiskt frånvarande ledarskap och en god relation kan därmed vara svår att skapa. Det sociala stödet påverkades genom feedback, vid en minskad feedback reducerades känslan av det sociala stödet. Arbetsplatsen ansåg att investeringar i utbildning är väsentligt för kompetensutvecklingen hos personalen. / People spend about one third of the day at their workplace, therefore are a favourable working environment of great importance. There are factors in the working environment that affect the individual in different extents. Health factors are such a factor and can be described by the words, health and well-being, which indicates an absence of disease symptoms. While health promotion factors describe the parts of the working environment that are positive and health promoting. The current study focuses on American Family Association insurance (AFA-insurance) health factors. The work environment in the staffing company can be characterized as a triangular leadership, which characterizes the industry. The aim of the study was to investigate how a staffing company applies AFA insurance's health factors. Method, the study was performed by a qualitative interview study with a interpretive configuration. Nine people were interviewed in the three different job types, businessmanagers, consultant and consultants in the field. The collected data was then analyzed by using a qualitative content analysis and with a deductive approach. The result showed that the virtual leadership, socialsupport and possible educational investment were three of six health factors which were influential at the company. Leadership was held by communication technology as well as a physical session per week. The experience of the leadership works well given the conditions, but more physical presence and communication were desired. One factor that affected social support was constructive feedback. Education opportunities were offered, the utilization of the offer was poorly due to a shortage of time. Conclusion, the result showed that social support was influenced by feedback, reduced feedback decreased the sense of social support. The workplace considered that investment in education was essential and important for the competence development among the employees. Maintaining continuous communication was complicated when the leadership was physically absent.

Verktyg för informations- och kommunikationsteknik (IKT-verktyg) får en viktigare roll inom organisationer, både då medarbetare befinner sig på samma arbetsplats såväl på distans. Att arbeta på distans innebär nya förutsättningar för chefer och kommunikation, något som upplevs vara komplicerat (DeRosa et al., 2004; Alistoun & Upfold, 2012; Van Quaquebeke & Felps, 2018). IKT-verktyg är en grundförutsättning för kommunikation på distans (Sivunen, 2008; Kraft, 2019; Darics, 2020) och kännedom om vilka kommunikationskanaler som används av chefer vid vilka kommunikationstillfällen kan vara ett sätt att förbättra kommunikation (Kayworth & Leidner, 2000). Syftet med studien är därför att öka förståelsen för chefers kommunikation med hjälp av IKT-verktyg vid distansledarskap. Som delsyfte vill vi undersöka om det finns likheter och skillnader mellan distansledarskap och ledarskap på plats vad gäller kommunikation och val av kommunikationskanaler. Studiens ansats är kvalitativ, abduktiv och hermeneutisk. Semistrukturerade intervjuer med tolv chefer från tio organisationer genomfördes. Urvalet utgjordes av en kombination av ett målstyrt, snöbolls- och bekvämlighetsurval. Dataanalysen utgjordes av en tematisk analys.  Sex kommunikationstillfällen identifierades på distans och på plats. Kommunikationstillfällena var desamma både på distans och på plats. Ytterligare fem teman för likheter och skillnader skapades. Det vi kunnat uttyda är att distansledarskap och ledarskap på plats inte skiljer sig åt gällande kommunikationstillfällena utan att skillnaden snarare återfinns i hur kommunikationen sker. Vi har därtill funnit att kommunikation vid distansledarskap innebär fler utmaningar än kommunikation på plats.  Studien visar även att kommunikation kan underlättas om uttryckssymboler används i högre utsträckning vid skriftlig kommunikation samt om videosamtal nyttjas då det behövs på distans, eftersom icke-verbal kommunikation förstärker och förtydligar budskap. Kommunikationen kan på så vis bli mer effektiv då färre missförstånd uppstår då ömsesidig mening av budskapet enklare skapas. Videosamtal kan även leda till att kommunikationen blir mer tidseffektiv då mindre tid behöver läggas på att reda ut missförstånd. Dock används videosamtal i låg utsträckning vilket vi funnit kan bero på ovana att använda verktyget. Nya beteenden behöver därför skapas för att forma nya vanor om hur IKT-verktyg kan nyttjas vid distansledarskap. Därtill fann vi att chefer regelbundet behöver träffa sina distansmedarbetare fysiskt eftersom relationen upplevs bli bättre vid fysiska möten. En god relation har vi funnit är av vikt för att kommunikationen på distans ska vara effektiv. / Information and communication technology (ICT) tools are getting more important in organizations, both when employees are working at the same location as their manager as well as when employees are working remotely at other locations. Working remotely have led to new conditions for managers and communication, something perceived more complicated than when employees are at the same location as managers (DeRosa et al., 2004; Alistoun & Upfold, 2012; Van Quaquebeke & Felps, 2018). ICT tools are a prerequisite for communication when employees are working remotely (Sivunen, 2008; Kraft, 2019; Darics, 2020) and knowledge of which communication channels are used by managers at what occasions may be a way of improving communication (Kayworth & Leidner, 2000). The purpose of the study is therefore to increase the understanding of managers communication with ICT tools. Further, we want to investigate if there are similarities and differences regarding managers communication and choice of communication channel when employees are working remotely or on-site. The study's approach is qualitative, abductive and hermeneutic. Semi-structured interviews with twelve managers from ten organizations were conducted. The sampling consisted of a combination of purposive, snowball and convenience sampling. The data analysis was thematic analysis.  Six occasions for communication were identified. The occasions for communication were the same both remotely and on site. Another five themes for similarities and differences were detected. We found that the occasions for communication does not differ depending on distance, but rather that the difference lies in how the communication is carried out. In addition, we have found that communication at distance leadership poses more challenges than on-site communication.  The study also show that communication may be easier if emoticons are used more frequently and if video calls are used when needed, that is, when non-verbal communication reinforces and clarifies the message. In this way, communication can become more effective as fewer misunderstandings arise since it is easier to establish mutual meaning. Video calls may also make communication more time efficient as less time is needed for clearing up misunderstandings. However, video calls are not commonly used due to lack of habit using the tool. Therefore, new behaviors and habits should be created in order for managers to make efficient use of ICT tools. In addition, we have found that a good relationship is important for communication remotely to be effective. Therefore, managers regularly need to physically meet their employees working remotely as the relationship is perceived to get better with physical meetings.

Banksektorn är en av samhällets viktigaste funktioner och har genomsyrats av strukturella förändringar under åren som förklaras tvingat organisationerna att genomgå inre omställningar. Exempel på dessa förändringar är ny teknik och IT-utvecklingen som på senare år influerat branschen. Banksektorn som många andra branscher har drabbats av en kris i form av coronapandemin vilket innebär yttre påfrestningar. Krissituationen är intressant att studera för att skapa en förståelse för hur ledarskapet hos chefer inom banksektorn har fått hantera de yttre effekterna som coronapandemin medfört. I detta arbete är därför syftet att få en förståelse för hur chefer inom den svenska banksektorn upplever ledarskapet under coronapandemin. Arbetet riktas in på att skapa en förklaring för hur ledarskapet utövats och anpassats under krissituationen. Ledarskapsperspektiv som anses relevanta för den aktuella krissituationen används för att tolka upplevelserna. I studien används en kvalitativ undersökning i form av intervjustudier. Studiens data kommer från semistrukturerade intervjuer där respondenterna utgörs av bankchefer. Teorin kommer att beskriva tidigare forskning kring ämnet ledarskap samt perspektiv på ledarskap som berörs. Det redogörs för egenskaper som utlyser respektive ledarskapsteori. I empirin presenteras respondenternas upplevelse kring ledarskapet samt upplevelsen av ledarskapet under coronapandemin. Krisledning upplevts tillämpats i organisationer för att leda organisationen genom krisen. Det visar vidare på att den krissituation som uppstod medförde förändringar för organisationen och för ledningen, vilket visas genom en digital omställning. Vilket kan ha bidragit till att tillämpningen av distansledarskap och digitalt ledarskap ökat. Omställningen till ett digitalt arbetssätt har medfört att chefernas ledarskap har inkluderats mer av egenskaper som flexibilitet, individanpassning, kommunikation och coaching under pandemin. En slutsats är också att ledarskapet utifrån chefernas upplevelse har haft inslag av olika inriktningar inom ledarskapet som kan förstås genom olika ledarskapsperspektiv . / The banking sector is one of society's most important functions and has been permeated by structural changes over the years that are declared to have forced organizations to undergo internal changes. Examples of these changes are new technology and IT development that has influenced the industry in recent years. Like many other industries, the banking sector has been affected by a crisis in the form of the corona pandemic, which also means that the industry has been affected by external pressures. The crisis is described as interesting to study to create an understanding of how the leadership of managers in the banking sector had to deal with the external effects that the corona pandemic has brought. In this work, the aim is to understand how managers in the Swedish banking sector experience leadership during the corona pandemic and the leadership during the crisis. The study has focused on creating an explanation for how leadership has been adapted in a crisis. Leadership perspectives that are considered relevant to the current crisis are used to interpret the experience. In the thesis, a qualitative survey was carried out in the form of interview studies. The data is based on semi-structured interviews where the respondents are bank managers. The theory should describe previous research about leadership and perspective on leadership. For the theories presented, it is described as characteristics that proclaim respectively. The empirical presents the respondents' experience leadership and leadership experience during the corona pandemic. Crisis management has been used in the organization to lead the organization through the crisis. Furthermore, it shows that the crisis led to changes for organizations and the management, which shows by a digital change. The digital transformation may have contributed to the application of remote leadership and digital leadership. The change to a digital way of working that has taken place in leadership means that leadership has been included more in characteristics such as flexibility, individual adaptation, communication, and coaching extent during the pandemic. A conclusion is also that leadership based on the managers' experience has been influenced by specific leadership orientations that can be understood through a leadership perspective.

I och med den digitalisering som skett i samtliga delar av vår vardag, har nya möjligheter skapats som tidigare inte varit möjliga. Främst kan detta ses i den aktivitet vi lägger ner mest tid på, vårt arbete. Genom utveckling av digitala kommunikationsverktyg och utvecklingen av en digital arbetsmiljö, finns idag möjligheten att arbeta på distans. Denna fördel medför dock en rad utmaningar för chefer som nu behöver leda personal som cheferna inte träffar dagligen på samma sätt som man gjort tidigare. Även att den digitala kommunikationen gör det svårare för chefer att hantera de mjuka värdena i ledarskapet, exempelvis se hur personalen mår. Syf- tet med denna studie var därför att undersöka upplevelsen av att leda på distans, vilka utma- ningar cheferna står inför, hur de hanterar de mjuka värdena samt vilka egenskaper och ledar- skapsstil som kan vara till din fördel när det kommer till att leda på distans. För att undersöka detta genomfördes en kvalitativ studie, där data samlades in genom semistrukturerade inter- vjuer. Intervjuerna genomfördes med verksamhetschefer inom ett svenskt bolag som är en av de ledande aktörerna i sin bransch. Studien visade att cheferna står inför utmaningar som de inte tidigare stått inför och att de därför blivit tvungna att skapa strategier för att hantera dessa. Kommunikation och relationsbyggande var de största utmaningarna där tydlighet och feedback var delar i kommunikationen som upplevdes vara speciellt utmanande på distans. Tillit och tydlighet med förväntningar upplevdes utmanande i ett distansledarskap. Det fanns även fördelar med distansledarskapet, där systematiken och strukturen förbättrades samt att man enklare kunde genomföra administrativa arbetsuppgifter utan att bli störd. Slutsatsen för studien visade att chefer på distans främsta utmaningar är de mjuka värdena i ledarskapet. Ef- tersom området har begränsat med forskning bör därför detta vara ett framtida fokusområde i forskning kring ledarskap.

Tidigare forskning visar att det är svårt att skapa relationer i arbete på distans. Goda relationer bidrar till att organisationer uppnår sina mål. Därför behöver distansledare inneha egenskaper och kunskaper kring hur de ska hantera utmaningarna som finns i relationsskapandet på distans. Denna studie syftar till att utveckla en djupare förståelse för hur chefer upplever och skapar relationer till sina medarbetare i distansarbetet. Empiri har insamlats genom åtta semistrukturerade intervjuer med chefer i en offentlig organisation, vars svar har analyserats och tematiserats med hjälp av tematisk analys. Resultatet synliggör både utmaningar och möjligheter samt visar att kommunikation, social interaktion, tillit samt tillgänglighet och närvaro är tillvägagångsätt som chefer tillämpat i relationsskapandet på distans. / Previous research shows that it is difficult to create relationships at a distance. Good relationships help organizations achieve their goals. Therefore, distance leaders need to have qualities and knowledge about how to handle the challenges that exist in building relationship at a distance. This study aims to develop a deeper understanding of how managers experience and create relationships with their employees in distance work. Empirical data has been collected throughout eight semi-structured interviews with managers in a public organization, whose responses have been analyzed and thematized using thematic analysis. The results highlight both challenges and opportunities and shows that communication, social interaction, trust, accessibility and presence are means that managers have applied in creating relationships at a distance.

A flexible working environment in the form of teleworking is becoming more common among both managers and employees, where the office of the future should consist of flexibility. The digital capabilities that have increased in recent years, such as cloud services, other powerful software and accessibility to the Internet, can be seen as some of the crucial factors that have made this feasible. This creates opportunities as it provides access to work materials, whether they are in the office or elsewhere. Given the increased distance work, this study finds a reason to explore functionality and the use of digital tools. For this, the study should be able to serve as a guideline in, for example, operations in their distance work. The study has applied a qualitative approach together with a deductive approach. First, theory was collected and after that linked to the phenomena that are of interest to the study and then the empirical collection was collected by means of open interviews. These interviews have been analyzed to find recurring themes and categories, which have been the base of the study and its associated theory. The five themes that emerged during analyzes were the following: teleworking, leadership, digital tools, functionality in digital tools, future functionality in digital tools. The study shows that the needs have changed over the past decade, which has increased the interest in the functionality of the digital tools. What is evident from all respondents is that the IT industry is one step ahead in this development. The major challenge lies in recreating the physical space, where the study shows that the digital tools cannot yet satisfy the wishes of the interviewed mid-level managers. / En flexibel arbetsmiljö i form av distansarbete, blir allt mer vanlig både bland chefer och medarbetare, där framtidens kontor bör bestå av flexibilitet. De digitala möjligheterna som ökat på senare år, så som molntjänster, andra kraftfulla mjukvaror och tillgänglighet till internet, kan ses som några av de avgörande faktorer som gjort detta genomförbart. Detta öppnar upp för möjligheter då det ger tillgång till arbetsmaterial oavsett om de befinner sig på kontoret eller på annan plats. Med tanke på det ökade distansarbetet finner denna studie en anledning till att utforska funktionalitet samt användningen av de digitala verktygen. För detta skall studien kunna fungera som en vägledning för exempelvis verksamheter i sitt distansarbete. Studien har tillämpat ett kvalitativt angreppsätt tillsammans med en deduktiv ansats. Först samlades teori in kopplat till fenomenen som är intressanta för studien och därefter genomfördes insamling av empirin med hjälp av öppna intervjuer. Dessa intervjuer har analyserats för att finna återkommande teman och kategorier, som sedan varit grunden för studien och dess tillhörande teori. De fem teman som har framkommit under analysen var följande: distansarbete, ledarskap, digitala verktyg, funktionalitet i digitala verktyg, framtidens funktionalitet i digitala verktyg. Studien visar att behoven har förändrats det senaste decenniet jämfört med tidigare forskning, något som har gjort att intresset för funktionaliteten i de digitala verktygen har ökat. Vad som framgår hos samtliga respondenter är att IT-branschen ligger steget före i denna utveckling. Den stora utmaningen ligger i att återskapa det fysiska rummet, där det av studien framkommer att de digitala verktygen ännu inte kan tillfredsställa de önskemål som finns hos de intervjuade mellancheferna.