Syftet med denna studie är att redogöra för arbetssätt och strategier lärare i åk 4-6 använder för att gynna nyanlända elevers språkutveckling i den ordinarie engelskundervisningen. Studien utgår från ett lärarperspektiv och belyser utmaningar som lärare anser att nyanlända elever möter när de deltar i den ordinarie engelskundervisningen. Vidare framhävs de arbetssätt och anpassningar som tillämpas i undervisningen i syfte att möta dessa utmaningar. Studien har utgått från en sociokulturell teori på grund av studiens fokus som utgår från ett gemensamt lärande. Undersökningen utfördes med hjälp av en kvalitativ metod och det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med respondenter som har lång erfarenhet av att undervisa nyanlända elever i åk 4-6 i engelska. Resultatet som framgått i den empiriska undersökningen har visat att nyanlända elever möter utmaningar som grundar sig i deras motivationsnivå samt ämneskunskaper i stödspråket svenska men även i engelska. Vidare har det framgått att lärarna använder mycket transspråkande i sin undervisning i syfte att gynna elevernas språkinlärning samt skapa en samhörighet. För att göra individanpassningar utgår lärarna från den kartläggning som har gjorts av elevernas tidigare kunskaper. Anpassningarna framhävs främst vid lektionsplaneringen och implementeras senare i undervisningen. / The purpose of this study is to highlight working methods that English teachers in years 4-6 use to benefit newly arrived pupils’ English language development in the regular EFL classroom. This study is based on a teacher perspective and highlights challenges that teachers believe that newly arrived pupils face when participating in the regular English teaching. Furthermore, working methods and adaptations that are applied in the teaching in order to meet the challenges that newly arrived pupils face with regard to the English subject are emphasized. The survey has been based a qualitative method and the empirical material has been collected through semi-structured interviews. All the respondents who took part in the study have long experience of teaching newly arrived pupils English.  The results established by the empirical study have shown that newly arrived students face challenges based on their level of motivation and on their subject knowledge in the support language, Swedish, but also in English. Furthermore, it has been shown that the teachers use a lot of translanguaging in their teaching in order to benefit the students' language learning and create a sense of belonging. In order to make individual adaptations, the teachers use the mapping that has been done of the students' previous knowledge. The adaptations are emphasized mainly in the lesson planning and are implemented later in the teaching.

The aim of this essay is to examine how digital media are used during English teaching in Sweden for students in grades 4-6. The reason is that students in those grades practice a lot of English out of class, especially when they use different digital medias such as computer games, TV-shows, YouTube etcetera. Activities with digital medias is something students does for pleasure, driven by intrinsic motivation. Intrinsic motivation is reached when three basic psychological needs are fulfilled; autonomy, competence and relatedness. For this reason, a text analysis has been done on tasks in English coursebooks and also interviews with teachers in grades 4-6 to find out in what extent students have the opportunity to work with digital medias and how these fulfills the psychological needs that lead to intrinsic motivation. The results shows that tasks in the examined coursebooks rarely deals with use of digital medias. When digital medias are included, the tasks can fulfill the psychological needs. The interviews indicates that teachers include digital media in teaching, but there is often a lack of autonomy for students.

I uppsatsen undersöks översättningsekvivalenter för de ryska konstruktionerna кто-кто, а och что-что, а i Russian National Corpus (RNC) för att komma åt deras språkspecificitet. Med hjälp av parallellkorpusar (engelsk-ryska, rysk-engelska, svensk-ryska, rysk-svenska) bestäms graden av språkspecificitet hos de ryska konstruktionerna i förhållande till engelska och svenska, med avseende på spridning och nollekvivalens som variabler på språkspecificitet. Resultaten visar att spridningen är stor i sju av åtta språkriktningar i korpusen; samt att nollekvivalens är den mest frekventa översättningsekvivalenten för кто-кто, а och что-что, а i fem (en majoritet) av språkriktningarna. Trots det mycket begränsade materialet har korpusanalysen gjort det möjligt att hitta tendenser för språkspecificitet hos båda konstruktionerna gentemot engelska och svenska, med avseende på spridning och nollekvivalens som variabler på språkspecificitet. Vid en jämförelse mellan språkriktningarna inom samma korpus påvisas även vissa skillnader: översättningar med ryska som målspråk förefaller besitta en högre grad av språkspecificitet än motsatt språkriktning; nollekvivalens är mycket frekventare som översättningsstrategi vid översättning till ryska, vid översättning till engelska och svenska används den knappt, översättaren försöker istället hitta motsvarande konstruktioner på målspråket. / This paper studies translation equivalents for the Russian constructions кто-кто, а and что-что, а in the Russian National Corpus (RNC) in order to access their language specificity. Using parallel corpora (English-Russian, Russian-English, Swedish-Russian, Russian-Swedish), the degree of language specificity of the Russian constructions visavis English and Swedish is determined, by relying on dispersion and zero equivalence as variables of language specificity. The results show that the dispersion is large in seven out of eight language directions in the corpus; and that zero equivalence is the most frequent translation equivalent of кто-кто, а and что-что, а in five (a majority of the) language directions. Despite the very limited material, the corpus analysis has made it possible to find tendencies for language specificity in both constructions towards English and Swedish, with regard to dispersion and zero equivalence as variables of language specificity. In a comparison between the language directions within the same corpus, certain differences can be discerned: translations with Russian as target language seem to possess a higher degree of language specificity than the opposite language direction; zero equivalence is much more frequent a translation strategy when translating into Russian, when translating into English and Swedish it is hardly used, the translator instead tries to find corresponding constructions in the target language.

I vårt examensarbete är vi intresserade av att lyfta fram effekterna i engelskämnet som framkommer vid användning av de estetiska lärprocesserna. Tidigare forskning om musik, sång och drama som undervisningsstrategier visar på positiva effekter på elevers språkutveckling i engelska. Vår sökning efter artiklar om bild som undervisningsstrategi i engelskämnet visade på att det fanns enbart ett fåtal vetenskapliga artiklar, eftersom vi enbart fann en artikel. Detta tyder på att det finns en kunskapslucka i intresseområdet som vi vill fylla genom att göra ett examensarbete om bild och jämföra med tidigare forskning inom de estetiska lärprocesserna.  Syftet med examensarbetet är att belysa lärarnas erfarenheter kring effekterna som uppstår i elevernas språkutveckling i engelska vid användning av bild som undervisningsstrategi i engelskämnet. Vårt syfte är dessutom att undersöka lärares erfarenheter kring betydelsen av att använda den estetiska lärprocessen bild i engelskundervisningen. Syftet är också att lyfta fram bild som undervisningsstrategi tillsammans med andra undervisningsstrategier som grundskollärarna använder i engelskämnet. Frågeställningarna i examensarbetet är följande: Vilka undervisningsstrategier använder grundskollärare, som undervisar i årskurserna 1-6, i engelskämnet tillsammans med den estetiska lärprocessen bild? Vilken betydelse ger den estetiska lärprocessen bild som undervisningsstrategi utifrån lärarnas erfarenheter? Vilka är lärarnas, som undervisar i årskurserna 1-6, erfarenheter kring effekter som uppstår hos elevers språkutveckling i engelska vid användning av estetiska lärprocessen bild som en undervisningsstrategi? I vårt examensarbete ingår en kvalitativ metod med fenomenografisk inriktning. Den kvalitativa metoden innefattar även etiska aspekter, semistrukturerade intervjuer, inspelning, transkribering och en fenomenografisk analysmodell. Resultatet i examensarbetet tyder på att bild som en undervisningsstrategi är viktig, eftersom bild ökar elevers motivation, ger positiva effekter på språkutvecklingen i engelska och skapar ett positivt klassrumsklimat.

This study investigates if year 9 pupils’ vocabulary size correlates with how much they engage in out-of-school English activities, and whether any specific out-of-school English activities correlate more with vocabulary size. 32 second language learners in year 9 participate in this study and the students are from two classes in the same school in a medium-sized town in Sweden. Two standardized vocabulary tests are done, namely a picture vocabulary size test (PVST) and a vocabulary size test (VST). The students also answer a questionnaire with questions about how often they engage in the following spare time activities: watching TV, playing video games, listening to music, watching YouTube, speaking or writing and reading. Parametric statistics are used to compare a high vocabulary group and a low vocabulary group in relation to their engagement in out-of-school activities. Even if this is a very small study, and no conclusions can be drawn on a larger population, the results indicate that the students’ vocabulary size correlates with how much they engage in out-of-school English activities and that the most important activities are reading and speaking or writing in English. / Syftet med denna studie är att undersöka om ordförrådsstorlek hos elever i årskurs 9 har ett samband med hur mycket eleverna ägnar sig åt fritidsengelska. Den undersöker också om några av dessa aktiviteter har ett särskilt samband med storleken på ordförrådet. 32 elever med engelska som andraspråk i årskurs 9 deltar i studien och eleverna går i två olika klasser på samma skola i en medelstor stad i Sverige. Två standardiserade ordförrådstester genomförs; ett picture vocabulary size test (PVST) och ett vocabulary size test (VST). Eleverna får också svara på en enkät med frågor kring hur ofta de ägnar sin fritid åt följande aktiviteter på engelska: titta på TV, spela datorspel, lyssna på musik, titta på YouTube, prata eller skriva och läsa. Parametrisk statistik används för att jämföra elever grupperade efter höga och låga resultat på ordförrådstesterna i relation till hur mycket fritidsengelska de ägnar sig åt. Även om studien är mycket liten och inga slutsatser kan dras för en större population, indikerar resultaten att det finns ett samband mellan storleken på ordförrådet och hur mycket fritidsengelska elever ägnar sig åt. De aktiviteter som påverkar mest är att läsa, prata eller skriva på engelska.

Syftet med innevarande studie är dels att belysa gymnasieelevers medvetenhet om hur de gör för att förstå talad engelska och hur denna medvetenhet samspelar med motivation,dels att åskådliggöra vilken betydelse det har för förståelse, motivation och förmåga att använda sin engelska utanför skolan. Genom en enkätundersökning av 132 gymnasieelever har jag kommit till slutsatsen att gymnasieelever, oavsett förmåga att förstå talad engelska, är väl medvetna om hurde gör detta och att de i hög grad drivs av inre motivation. Flickoroch pojka rskiljer sig åt med avseende på hur de använder sin engelska utanför skolan och hur svårt de upplever att det är att förstå talad engelska. Skillnaden ligger i att flickor inte spelar onlinespel i samma utsträckning som pojkar och att flickor också upplever en högre grad av svårighet med avseende på att lyssna och förstå. Elever på högskoleförberedande gymnasieprogram är mer medvetna om hur de gör för att förstå än andra gymnasielever och elever som använder sin engelska utanför skolan uppger en lägre grad av motivation. / The purpose of this study is to illustrate Upper Secondary School students’ awareness of what methods they use to understand spoken English and how that awareness correlate with motivation. Furthermore, it is to illustrate what significance it has for understanding, motivation and ability to use ones English outside school. By implementing a questionnaire, investigating 132 students, I found that students at Upper Secondary School, regardless of ability, are well aware what they do to understand spoken English and that they to a large extent are driven by intrinsic motivation.Boy sand girls differ regarding how they use their English outside school and how difficult they experience understanding of spoken English. The difference is that boys play online games to a larger extent than girls. Girls also find understanding spoken English more difficult than boys. Students at training lines preparing for university are more aware of the methods they use to understand than other students and students who use their English outside school declare a lower degree of motivation.

In the current study, we explore and present different advantages creative writing can have on ESL and EFL-students’ writing and their attitude towards writing. We have also discovered some problems ESL or EFL-learners can come across in terms of writing in another language. In the syllabus for English in upper secondary school, it is stipulated that the students should be able to use their English in different situations. However, this is not always as easy as it might seem. Many ESL and EFL students claim that they feel anxious when it comes to writing in English, especially in an academic way, and do not feel confident enough with their own language production. This self-doubt is not unique for a specific country or region, it occurs all over the globe, and our Swedish students are certainly not an exception. Research shows that by practicing writing in a more creative and free way, the students can develop their language in a more relaxed setting, and at the same time increase their confidence and self-esteem regarding their language production.

Det engelska språket har genom åren börjat undervisas i allt yngre åldrar i Sverige där muntlig produktion utgör en stor del av undervisningen. För många elever är detta kul och spännande men för vissa elever uppstår talängslan. Talängslan avser att känna oro och obehag inför att tala. Den här studien har genomförts utifrån intresset att undersöka vad elever har för attityder till den muntliga kommunikationen i engelskundervisningen samt vad lärare har för uppfattningar om talängslan och hur de arbetar för att främja muntlig produktion i ämnet. Studien är genomförd utifrån både elev- och lärarperspektiv genom metodkombination där enkäter och semistrukturerade intervjuer använts. All insamlad empiri har koncentrerats, kategoriserats och tolkats utifrån en induktiv ansats samt teorin WTC och det sociokulturella perspektivet. Informanterna i denna studie var 38 elever i årskurserna 2 och 3 samt tre lärare med behörighet att undervisa engelska i årskurserna 1–3. Resultatet visar att elever i årskurserna 2 och 3 till stor del har en positiv inställning till den muntliga produktionen i engelskämnet. Sammantaget visar resultatet från både elevenkäter och lärarintervjuer att talängslan förekommer, om än i liten grad. Resultatet visar även att elevernas trygghet ligger till grund för elevernas vilja att kommunicera på engelska, där varierade arbetssätt, mindre grupper och elevernas intressen förespråkas. / Over the years, the English language has started to be taught at younger ages in Sweden where oral production forms a large part of the education. For many pupils this is fun and exciting, but for some pupils language anxiety can occur. Language anxiety refers to feeling anxiety and discomfort towards speaking. This study has been carried out based on the interest to investigate pupils' attitudes towards oral communication in English education, and teachers' perceptions of language anxiety and how they work to promote oral production in the English language class. The study is carried out from both pupils and teacher perspectives through a combination of methods where questionnaires and semi-structured interviews were used. All collected data has been compiled, categorized, and interpreted based on an inductive approach as well as the WTC theory and the socio-cultural perspective. The informants in this study were 38 pupils in grades 2 and 3, and three teachers with authorization to teach English in grades 1–3. The results show that pupils in grades 2 and 3 mainly have a positive attitude towards oral production in the English subject. Overall, the results from both pupils’ questionnaires and teacher interviews show that language anxiety occurs, albeit to a small degree. The results also show that the pupils' sense of safety is the basis for the pupils' willingness to communicate in English, where varied working methods, smaller groups and the pupils' interests are advocated. / <p>Engelska</p>

The aim of this study is to examine and identify the different ways in which secondary and upper secondary school teachers perceive the use of fiction to teach English as well as their beliefs about the outcome or benefits of doing so. Five secondary and upper secondary school teachers in Sweden who teach English as a foreign language were interviewed about how they use fiction to teach English. A phenomenographic cross-case analysis was used to analyse the data. The teachers’responses were categorized and labelled into two main themes, that is, teaching methods and benefits of using fiction to teach English. However, the teachers’ descriptions about the definition and medium of expressing fiction was first established. The data from the theme ‘teaching methods’ were later sorted, categorized, and labelled into six instructional strategies. The teaching strategies included: selecting authentic learning material for students; building knowledge about themes in the fictional works; using classroom discussions to support students' learning; encouraging students to use their previous knowledge and learning experiences to understand the content of the fictional works; using audio-visual aids to enhance students' understanding of themes in the fictional works; and designing tasks that reinforce learning. These strategies were common amongst all five teachers. However, there were some subtle differences in the teaching methods, caused by factors such as the students’ mastery of the English language, the English course(s) the teachers were teaching and the fictional material they were using to teach English. / Syftet med denna studie är att undersöka och identifiera de olika sätt på vilka högstadielärare och gymnasielärare uppfattar användningen av fiktion för att undervisa engelska samt deras uppfattning om fördelarna med att göra det. För att få insikter om detta intervjuades fem lärare som undervisar engelska som främmande språk på högstadiet och gymnasiet i Sverige. En fenomenografisk tvärfallsanalys användes som metod för dataanalys och lärarnas beskrivningar av vad fiktion betyder samt på vilket sätt den kan uttryckas framställdes. Lärarnas svar kategoriserades i två huvudteman och märktes som: undervisningsmetoder och fördelarna att undervisa engelska genom fiktion. Data från temat ’undervisningsmetoder’ sorterades, kategoriserades och delades in i sex undervisningsstrategier. Undervisningsstrategierna innefattar: att välja autentiskt undervisningsmaterial; att bygga upp kunskap om teman i de fiktiva verken; att använda klassrumsdiskussioner för att stödja elevernas lärande; uppmuntra eleverna att använda sina tidigare kunskaper och erfarenheter av lärande; använda audiovisuella hjälpmedel för att förbättra elevernas förståelse av teman i de fiktiva verken; utforma uppgifter som förstärker lärande. Dessa strategier var gemensammabland de fem lärarna. Det fanns dock några små skillnader i undervisningsmetoderna som orsakades av elevernas behärskning av det engelska språket, de engelska kurserna som lärarna undervisade i och de fiktiva materialen som de använde för att undervisa engelska.

Följande kunskapsöversikt ämnar att undersöka effekten serietidningsliknande läsmaterial har på läsförståelsen hos andraspråksinlärare av Engelska. För att undersöka detta formulerades följande forskningsfråga: I vilken mån kan serietidningsliknande material påverka läsförståelsen hon andraspråksinlärare av Engelska? En prototypisk definition av serietidningar (Mayer, 2007) användes för att tillåta denna kunskapsöversikt att använda både studier som använde serietidningar och studier som använde seriestrippar som läsmaterial. I denna kunskapsöversikt kommer därför termen serietidningsliknande läsmaterial (Comic reading materials) användas som en paraplyterm för de två mediumen. För att granska om serietidningsliknande material kan påverka läsförståelsen för andraspråksinlärare i engelska har nio vetenskapliga artiklar som behandlar ämnet valts ut. Studierna I denna kunskapsöversikt har delats upp beroende på om de använder seriestrippar eller serietidningar/grafiska noveller då dessa två material bör åkalla effekten av de kognitiva teorier som presenteras i studien. Studierna gav inte ett tyligt svar på huruvida läsmaterialen påverkade läsförståelsen bland deras deltagare. Studierna hade även olika definitioner av nyckelord så som läsförståelse, skilda metoder för att mäta läsförståelse samt variation i hur de utförde texter tester. De olika resultaten från studierna har lett till följande slutsatser. Serieliknande läsmaterial har en potential som läromedel då de kan främja läsförståelse trots att det i fallet av de valda studierna inte alltid gör det. Det behövs vidare forskning i ämnet, då definitioner av nyckelbegrepp samt tester varierar i hög grad och detta gör det svårt att dra en tydlig slutsats.