Konståkningen är en del av något som kallas estetisk idrott. Det är en sport som kan vara väldigt påfrestande för atleten vilket kan resultera i antingen en bra kroppsuppfattning eller en dålig. På grund av detta blev syftet med studien att undersöka konståkares erfarenheter och upplevelser av kroppsuppfattning. Som teoretiskt ramverk användes en modell som består av olika faktorer som förklarar en individs kroppsuppfattning. Studien är gjord med hjälp av en kvalitativ design och semistrukturerade intervjuer. Deltagarna i studien var elva stycken konståkare som var i åldrarna 18-26 (M=20,8, SD= 2,4). Konståkarna som deltog åker antingen i landslaget i synchro eller på elitnivå samt på en högre nivå inom singelåkningen och satsar mot toppen. När intervjuerna var gjorda utfördes en tematisk analys med small q för att få fram ett tydligt resultat. Här skapades tre olika huvudteman med en deduktiv ansats; konståkarnas egna tankar om kroppsuppfattning, konståkarnas upplevelse kring tävling och träning samt påverkan hos konståkarna genom deras sociala förhållanden. Efter dessa skapade åtta subteman med en induktiv ansats. Resultatet påpekar att det är viktigt för en konståkare att ha ett bra socialt stöd för att kunna undvika en dålig kroppsuppfattning. Det visar också på att det är viktigt att kunna planera sitt liv för att enklare kunna hantera sin egen kropp. Resultatet som studien tagit fram kan ge hjälp till både tränare, familj och folk runt omkring individen att kunna se om individen har en dålig kroppsuppfattning eller inte. Diskussionen i studien skrevs med hjälp av resultatet samt det teoretiska ramverket. / Figure skating is part of something called aesthetic sports. It is a sport that can be very stressful for the athlete which can result in either a good body image or a bad one. Because of this, the purpose of the study was to investigate figure skaters' experiences and experiences of body image. As a theoretical framework, a model was used that consists of various factors that explain an individual's body image. The study is done using a qualitative design and semi-structured interviews. The participants in the study were eleven figure skaters who were aged 18-26 (M=20,8, SD= 2,4). The figure skaters who participated are either in the national team in synchro or at elite level as well as at a higher level in single skating and aim for the top. When the interviews were done, a thematic analysis was performed with small q to obtain a clear result. Here, three different main themes were created with a deductive approach; the figure skaters' own thoughts about body image, the figure skaters' experience of competition and training as well as the influence of the figure skaters through their social relationships. After these, eight subthemes were created with an inductive approach. The result points out that it is important for a figure skater to have good social support in order to avoid a bad body image. It also shows that it is important to be able to plan your life in order to manage your own body more easily. The results produced by the study can help both trainers, family, and people around the individual to see if the individual has a bad body image or not. The discussion in the study was written using the results and the theoretical framework.

Begrepp som alla människors lika värde, solidaritet och mänskliga rättigheter är ledord och värderingar som framgår i den svenska gymnasieskolans övergripande läroplan. Med detta förankrat även i den svenska skollagen är det tydligt att det svenska skolväsendet ska omfattas av undervisningsmoment där dessa förmågor kan tillämpas och utvecklas. I denna kontext har skönlitteraturen en avgörande roll och uppges vara ett av de främsta verktygen för att eleverna ska utveckla förmågor kring alla människors lika värde. Denna studie har sin utgångspunkt i just ovanstående värderingar och har som syfte att genom intervjuer undersöka hur gymnasieelever skildrar att svenskämnets skönlitterära moment berör de förmågor gällande värdegrund och dess fokus på alla människors lika värde som nämns i styrdokumenten. För att uppfylla detta syfte har följande frågeställningar formulerats: På vilket sätt uttrycker eleverna att arbetet med skönlitterära moment i svenskämnet ger dem insikter om värdegrund med fokus på allas lika värde? samt Hur framträder elevernas olika föreställningsvärldar samt olika lässtilar, i relation till allas lika värde, i arbetet med de skönlitterära texter de har tagit del av? Resultatet i studien visar att eleverna snabbt stiger in i den litterära föreställningsvärlden, mycket tack vare att de kan koppla innehållet i texten till sina egna erfarenheter. När eleverna tar del av en text är det först efter avslutad läsning som eleverna vanligtvis svarar på frågor om texten de har läst, antingen skriftligt på egen hand eller i form av boksamtal. I detta avseende uttrycker flertalet elever att de upplever att arbetet med skönlitteraturen blir mer efferent, att de läser för att kunna svara korrekt på de efterföljande frågorna. Under läsningens gång kan dock en mer estetisk läsning förekomma, främst i de fall eleverna lättare känslomässigt kan leva sig in i det de läser. I detta avseende lyfter eleverna att filmmediet ger dem större möjlighet till inlevelse, då de visuella presentationerna ökar inlevelsen.

Denna undersökning har fokus på frågor i relation till att professionella konstnärer är verksamma skolor som en del av att infria läroplanernas övergripande kulturuppdrag. Här problematiseras vad konstnärerna genom sin praktik kan tillföra skolan. Data till undersökningen baseras på erfarenheter av arbeten där barn och ungdomar har arbetat med konstnärer. Med en diskursanalytisk ansats undersöks hur olika aktörer beskriver konstnärers arbete i skolan.Citat ur statliga och kommunala styrdokument som rör samarbeten mellan skola och konstnärer återges i undersökningen, samt något om forskning om estetik i skolan. Projektet Skapande skola är ett av exemplen som beskrivs genom data som insamlats för att se vilken kompetens konstnärer kan behöva för att verka som konstnärer i skolan.Undersökningen lyfter fram fyra diskursiva förslag på positioner som beskriver hur konstnärer kan bidra till kunskap inom skolans ram. De fyra förslagen lyder;1. Konstnären som ögonöppnare (gör att andra elever och andra saker, än vanligtvis blir synliga, och att nya tankar tar form)2. Konstnären som pausfågel (gör så att lärare och elever i skolan får ett avbrott i den vardagliga undervisningen).3. Konstnären som specialist (gör så att eleverna får tillgång till nya material och tekniker och till ett nytt yrkesområde)4. Konstnären som samhällsguide (gör så att eleverna orienterar sig ut mot samhället).Genom beskrivning av vad konstnären kan bidra med i form av estetisk kunskap genom estetiska lärprocesser, syftar undersökningen till förståelse för konstnärens yrkesidentitet i skolans sfär. Diskurspositionerna kan sägas legitimera konstnärens verksamhet som komplement till ordinarie estetisk undervisning och i det övergripande kulturuppdraget inom alla skolans ämnesområden. / This investigation focuses on issues that arise when professional artists work in schools as part of a course of study to meet national curriculum programmes of study requirements and cultural education attainment targets.This thesis examines what artists can contribute to schools through their artistic residencies.The data for this study is based on experiences from artistic work with children and young people during artist residencies in schools and colleges. A discourse analytical approach has been used to investigate how different actors describe artists’ work in schools and colleges.Quotes from national and council policy documents on topics related to programmes that involve schools and artists can be found in this study, as well as selected research on aesthetics in schools.This study highlights four discursive suggestions of positions that describe how artists can contribute to knowledge within the realm of schools and colleges.The four discursive suggestions of positions are as follows:1.The artist as a catalyst (eye-opener) for new ways of thinking.2.The artist as a “break in routine”.3.The artist as a specialist. Gives access to new techniques or professional fields.4.The artist as a guide to society.Through describing what artists can contribute in the form of aesthetic knowledge and aesthetic learning processes, the aim of the study is to understand the artists’ professional identity in the educational sphere. The discursive positions one can say legitimises artists’ activities in schools as a complement to regular aesthetic teaching and in the overarching cultural attainment targets in all subject areas. / <p></p><p></p>

This essay reflects upon a group process where the goal was to use an art exhibition as a source of inspiration. The purpose of introducing art through an Exihibition was to generate associations that lead to subjects for dialogue and therefor developed a creative process amongst the group. We used the experience that came out of the visit and phrased questions regarding electrical light sources to mediate to the children. The main questioning is regarding the transformation from conformity to a more experimental approach to children’s learning. My dilemma concerns me getting caught in between two different points of view and not always knowing to whom the dilemma should be addressed, towards the staff or the organisation. My investigation concerns the role of a supervisors communications skills in relation to aesthetics as a learning process. Secondly, I reflect upon pedagogic documentation and how it can be used in the preschool practice. Through the pedagogic documentation, I can reflect upon the children’s becoming in relationship to the spatial dimensions and their relationships towards each other. My purpose of outcome was to investigate creative thinking in relationship to a group process in the preschool practice and how one can go about to introduce art as a catalysator for a creative process.

De konstnärliga högre utbildningarna med bild- och forminriktning har till övervägande del en studentsammansättning med kulturellt kapital1 hemifrån. För att hårdra betyder det att elever med litet ekonomisk, socialt eller kulturellt kapital inte söker estetiskt gymnasieprogram eller blir studenter på förberedande konstnärlig utbildning.Här ges en bild av hur villkoren ser ut på fältet och hur rekrytering till högre konstnärlig utbildning går till. Utbildningsanordnarna som intervjuas i undersökningen konstaterar den rådande sociala snedrekryteringen i Stockholm.En utbyggd användning av portfolio inom gymnasieskolan skulle kunna fungera som modell för att bryta den sociala snedrekryteringen. Portfoliomodellen ger elever och studenter utrymme att träna sig i självvärdering genom samlande och reflektion av egna alster. Att kunna värdera sig själv ger perspektiv och utvecklingsmöjligheter i förståelsen av sig själv som en del av ett större sammanhang, en helhet, en kultur. Genom de kriterier som innefattas av konstruktionen av portfolion, ges utmaning i att se nya möjligheter i sina framtida yrkes- och utbildningsval. / The education at an advanced level of Fine Arts is dominated by students with a cultural capital from their heritage2 In strong words this will mean that students with small economic, social or cultural capital won´t apply for aesthetic high schools or even become students in art schools.This degree thesis gives a picture of how the conditions look like in reality and how the recruitment to higher artistic education is conducted. The education organisers that were interviewed in the survey established that there is a prevailing social imbalance in Stockholm.A larger use of the portfolio in high-schools could stand as a model in order to break the prevailing social imbalance. The portfolio model gives each person the space, through collecting and reflection of their own material, to find and train in self evaluation. To be able to evaluate your own person it will give perspectives on his or hers development opportunities in the understanding of itself as a part of a bigger contexts, a whole, a culture. Through the criteria that are included of the structure of the portfolio, is given a challenge in seeing new possibilities in his or her future trade's - and educational choices.

This thesis focus on the change in goal within the revised curriculum where digital techniques are included and the preschool teachers’ perception of pedagogical work with aesthetic learning processes. The study has a phenomenographic approach. Semi-structured interviews were conducted to collect data. The analysis points out differences and similarities in the preschool teacher’s perceptions of image creation. The result of the study show that the preschool teachers’ perceptions show similarities and differences in children´s free image creation and the controlled image creation initiated by the adults. The preschool teacher’s perceptions of the controlled image creation show that it is often used as an aesthetic learning process to learn another subject or to process an experience while the perceptions of free image creation are that it happens more often spontaneously. It is used in the different theme areas of the preschool, because they perceive themselves lacking in knowledge and/-or interest. The preschool teacher’s perceptions of digital tools in relation to the preschool’s revised curriculum are that it is seen as a complement to analogue tools, but that the environment believes that the digital will replace analogue tools. The preschool teachers perceive that they lack knowledge about digital tools and that makes it difficult to implement it in teaching so that it will become a natural part of the teaching. The conclusion is that the preschool teachers are perceived to have a basic knowledge in the field of image creation and the digital tools. In order for the image creation and the preschool’s revised curriculum to be implemented, preschool teachers need more knowledge. Through knowledge is interest born and with more interest and knowledge, more aesthetic learning processes are created. / Med utgångspunkt i hur förskollärare uppfattar hur förskolans reviderade läroplan med digitala tekniker och förändrad målbeskrivning så är syftet för studien att fördjupa förståelsen kring hur förskollärare uppfattar det pedagogiska arbetet med estetiska lärprocesser med fokus på bildskapande. Undersökningen genomfördes med en fenomenografisk metodansats och halvstrukturerade intervjuer. Analysen genomfördes för att synliggöra skillnader och likheter i förskollärarnas uppfattningar om bildskapandet. Resultatet visar att förskollärarnas uppfattningar om det fria bildskapandet är barninitierat och sker spontant. Detta ses som det” riktiga” bildskapandet och barnen skapar tillsammans med kompisar. Förskollärarnas uppfattningar om det styrda bildskapandet visar att det ofta används som estetisk lärprocess till att lära ett annat ämne eller för att bearbeta en upplevelse. Det används inom förskolans olika temaområden, detta för att de uppfattar sig själva sakna kunskap och/- eller intresse. Förskollärarnas uppfattningar om digitala verktyg i relation till förskolans reviderade läroplan är att det ses som ett komplement till analoga verktyg, men att omgivningen tror att det digitala ska ersätta analoga verktyg. Förskollärarna uppfattar att de saknar kunskaper kring digitala verktyg och det gör det svårt att implementera det i undervisningen så att det ska bli en naturlig del i undervisningen. Slutsatsen är att förskollärarna uppfattas ha en grundkunskap inom bildskapandet samt de digitala verktygen. För att bildskapandet och förskolans reviderade läroplan ska kunna genomföras så behöver förskollärarna få mer kunskap. Genom kunskap föds intresse och med mer intresse och kunskap skapas fler estetiska lärprocesser.

Denna undersökning syftar till att hitta utvecklingsmetoder för hur jag som bildlärare i skakunna undervisa om graffiti och gatukonst, som en del av kontexten samtidskonst ur ettteoretiskt och estetiskt perspektiv på lärande. Jag valde att fördjupa mig i graffiti som visuellkultur och genom ett konstnärligt undersökande utveckla min egen praktik och estetiskakunnande utifrån tekniska metoder och material. Dessa hämtade från kreativa praktiker inomtraditionell graffiti för att utveckla min kunskap genom kroppslig upplevelse.Undersökningens frågeställning är: På vilka sätt kan graffiti som praktik förstås genom ettkonstnärligt praktiskt undersökande, i ett utvecklingsdidaktiskt syfte?Genom A/R/Tography som metodologiskt förhållningssätt har jag under studien agerat somkonstnären, forskaren och läraren (Artist - Researcher - Teacher) och undersökt graffiti somvisuell kultur . Under den gestaltande redovisningen och examensutställningen, menar jag attförsöka återskapa platsen för min studie, och synliggöra de förutsättningar som styrt minkreativa praktik och individuella lärprocess . Syftet med den slutgiltliga gestaltningen är attbjuda in till en interaktiv installation med en öppen vägg i ständig förändring. Här jag vill gebesökare möjlighet att få ny kunskap och själva få uppleva en graffiti inspirerad kreativprocess.

The purpose of this thesis is examining teachers’ view of working with aesthetic expressions in their teaching of the Swedish subject in first grade. The study examines the possibility to distinguish whether teachers’ aesthetic subject competence affects their choices of didactics in their Swedish subject teaching. Another important question in the study is how teachers believe that aesthetic expressions and methods can support the learners’ linguistic development. Carried out as a qualitative interview, the study asked four working class teachers questions primarily regarding their view of aesthetics and its relation to the Swedish subject. This thesis also includes questions related to the methods the teachers use in their daily work with the Swedish subject.  For the purpose of problematizing the status of aesthetics, assessment and organizational aspects also form a basis for the thesis. The outcome of the study indicates that all teachers interviewed recognize a connection between aesthetic expressions and children’s linguistic development. Yet, in the interviews, patterns appear that imply that only qualified music and art teachers are able to relate and account for how the aesthetic expressions can support the learners’ linguistic knowledge in the Swedish subject. Means for developing the learners’ verbal and oral ability mentioned here include singing and rhythms. A cautious conclusion from this would be that first grade class teachers consider aesthetics as important in relation to the Swedish subject, but their methods vary by their individual subject matter competence. The aesthetic methods are highly valued by all informants, however, only used as a supporting means for first grade learners’ linguistic development by teachers with aesthetic subject competence. Considering the education of the new future so called “f-3” teachers comprise no subject knowledge of art, music and other aesthetic subjects, the outcome of this study is particularly important for the Swedish Ministry of Training and Science. / Syftet med denna uppsats är att undersöka lärares syn på sitt arbete med estetiska uttrycksformer i sin svenskundervisning i årskurs ett. I undersökningen studeras om det går att urskilja om lärares ämnesbehörighet inom de estetiska ämnena påverkar deras motiveringar till sina ämnesdidaktiska val i svenskundervisningen. En viktig fråga i undersökningen är också hur lärare anser att estetiska uttrycksformer och arbetssätt kan gynna elevernas språkutveckling. Undersökningens tillvägagångssätt är därför en kvalitativ intervju där fokus ligger på fyra verksamma klasslärare och där intervjufrågorna behandlar företrädesvis deras syn på estetiken och dess relation till svenskämnet. Även frågor som berör lärarnas arbetssätt i vardagen i svenskämnet redovisas i uppsatsen.  Bedömningsrelaterade och organisatoriska aspekter utgör också en grund av problematiserandet av estetikens status i detta examensarbete. Resultatet av undersökningen visar på att alla av de intervjuade lärarna ser en koppling mellan de estetiska uttrycksformerna och barnets språkutveckling. Dock framkommer det mönster i intervjuerna att enbart de lärare med ämnesbehörighet inom musik- och bildämnet kan berätta och förklara hur de estetiska uttrycksformerna kan stödja elevernas språkliga kunskaper i svenskämnet. Exempelvis nämns sång och rytm som hjälpmedel för att utveckla elevens verbala och muntliga förmåga. En försiktig slutsats av studien blir därför att klasslärare i årskurs ett uppfattar estetiken som viktigt i relation till svenskämnet, men att deras arbetssätt varierar beroende på lärarens ämnesbehörighet. Det estetiska arbetssättet värderas av alla informanter stort, men används enbart av de lärare med estetisk behörighet som ett stödjande hjälpmedel för elevens språkutveckling i årskurs ett. För utbildningsdepartementet är resultatet av denna uppsats viktigt då lärarutbildningen av framtidens nya f-3 lärare helt och hållet saknar ämneskunskaper för bild, musik och andra estetiska ämnen.

<p>Georgii-Hemming, Eva (2005): Berättelsen under deras fötter. Fem musiklärares livshistorier. (The Story Beneath Their Feet. Five music teachers’ life histories.) Örebro Studies in Music Education 1, 377 pp.</p><p>The dissertation concerns five music teachers who teach on the course Artistic Activity at upper secondary school and the main aim is to acquire an understanding of the teachers’ views of the core subject Music. A further aim is to describe the five teachers' personal experiences of music in various social, educational and musical contexts, and how these experiences affect their teaching.</p><p>The empirical material is designated life stories and comprises narratives, written by the teachers themselves and orally related to the researcher through conversations. The problem area concerns relations between life’s different directions in a number of interacting temporal and contextual dimensions. For this reason the interpretation of the teachers’ views of music as experience and as school subject is carried out on three levels of abstraction regarded as interacting with one another. The individual teachers’ narratives concerning their lives were on a first level of abstraction analysed and contextualised biographically, from which emerged five life histories which constituted the basis for in-depth hermeneutic interpretation. By way of interpretations on the personal, educational and institutional level the discussion concludes on the third level of abstraction, where focus is on the relationship between the teachers’ work and the broader educational discourse in society.</p><p>The study also offers a discussion of the possibilities and problems of hermeneutics as an overall theoretical frame of reference. Furthermore it takes up theoretical angles of approach concerning narratives, this in connection with life history method.</p><p>The study indicates that what is essential in the relationship between the five music teachers’ personal experience of music and their work is not the concrete experience of different types of music, of different musical contexts or of particular educational environments where such experience has been acquired. There is no straightforward relation of cause and effect and indeed there are certain differences between the teachers in this respect. However, there is a vital relation in that what</p><p>the teachers have derived from their own musical experiences – pleasure and play, skill, a sense of community, outlet for emotion – is what they want to pass on to the pupils. Musical knowledge is regarded as personal and as being generated in processes where the pupils’ everyday culture is reconstructed. When this basic attitude to music comes into conflict with the teacher’s work, there appears another, joint discourse which is considered distinctive of contemporary life. Accordingly, the discussion takes up the theme of the individual in the centre, both in education – where the focus is on the pupil’s resources, requirements and need to assume responsibility – and in society as a whole, where such values as freedom of choice have acquired greater importance than collective ones.</p>

<p><p>Denna studie syftar till att undersöka manliga handelsanställdas uppfattning om klädsel och utseende i förhållande till maskulinitet. För att uppnå vårt syfte har vi valt att undersöka vilka yttre faktorer som påverkar mäns syn på utseende och klädsel i arbetet och privat. Vi har även undersökt på vilket sätt manliga handelsanställdas syn på manlighet är relaterat till deras synsätt på utseende och klädsel. Forskningen kring klädsel och utseende är omfattande, men den forskningen behandlar ämnet främst ur ett kvinnligt perspektiv, däri ligger en av bakgrundsfaktorerna till att vi fann detta ämne intressant att studera.</p><p>Arbetet vilar på teorier kring maskulinitet, ideal, stereotyper samt estetisk kompetens. Genom att genomföra intervjuer med manliga handelsanställda kom vi fram till att klädseln och utseendet inom arbetet, men även privat är av stor betydelse för synen på maskulinitet och manlighet. Dessutom visar studien på att det finns en ny typ av medvetenhet gällande klädsel och utseende samt vad den representerar framförallt i arbetslivet. Det som påverkar manliga handelsanställdas syn på utseende och klädsel i arbetet är framförallt kundens förväntningar men även arbetsgivarens krav. Studien visar vidare att det råder en förståelse och acceptans kring de estetiska krav som existerar. Relationen mellan manliga handelsanställdas maskulinitet och deras uppfattning av utseende och klädstil är komplex och i viss mån paradoxal. Studien visar tecken på att de hegemoniska maskulina värderingarna i stor grad lever kvar samtidigt som det metrosexuella utseendet idealiseras, därav det paradoxala i relationen mellan manliga handelsanställdas maskulinitet och deras uppfattning om klädsel och utseende. På samma grund är svaret på frågan hur manliga handelsanställda ser på maskulinitet och dess idealbilder paradoxal vilket leder oss in på en diskussion rörande den eventuella framväxten av en ”ny” idealisk maskulinitet.</p></p> / <p><p>This study aims to examine male commercial employee perception of dress and appearance in relation to masculinity. To achieve our purpose, we have chosen to examine the external factors that influence men's views on appearance and dress at work and in private. We examined the manner in which male commercial employee vision of masculinity affect their approach to the appearance and dress. Research on aesthetics is extensive, but the research deals mainly aesthetics from the female perspective, there’s the main factor to why we found this topic interesting to study.</p><p>The work is based on theories about masculinity, ideals, stereotypes, and aesthetic skills. By conducting interviews with male commercial workers we came to the conclusion that how you dress and appear at work, but also private is of great importance for the perception of masculinity and virility. In addition, the study shows that there is a new type of awareness of how you dress and appear, and what it represents primarily in the workplace. The relationship between male commercial employee’s masculinity and their perception of appearance and clothing stile is complex and to some extent paradoxical. The study shows evidence that the hegemonic masculine values largely remain at the same time as the metro sexual look is idealized, hence the paradox of the relationship between the male commercial employee’s masculinity and their perception of dress and appearance. On the same basis the answer to the question of how male commercial employee’s look at masculinity and its ideal image is paradox. This leads us into a discussion concerning the possible emergence of a “new” ideal masculinity.</p><p> </p></p>