Studien undersöker könsskillnader inom fastighetsmäklaryrket, med fokus på ett genusperspektiv och hur könskodning påverkar manliga och kvinnliga mäklare. Fastighetsmäklaryrket kännetecknas av individuell prestation och oftast en provisionsbaserad ersättning. Vid årsskiftet 2023 var könsfördelningen inom yrket nästan jämn, med 3 436 kvinnor och 4 169 män registrerade som mäklare i Sverige. Kvinnor hade en något högre avregistreringsfrekvens än män. Studiens resultat tyder på att manliga och kvinnliga mäklare har olika motiv för att välja yrket och återspeglar delvis samhällets könsstereotyper och normer. Medan män oftare dras till de tävlingsinriktade och prestationsbaserade aspekterna av yrket, betonade kvinnorna oftare kundrelationer, mental påfrestning och familjeliv. Dessa skillnader visade påverkan på karriärmöjligheter och upplevelsen av hur de uppfattas av kunder. Kvinnliga mäklare upplever i särskilda fall att deras kompetens ifrågasätts, ofta kopplat till könsstereotyper. Detta tyder på att kvinnor i dessa situationer kan behöva anstränga sig extra för att bevisa sin kompetens. Resultaten belyser vikten av att förstå och adressera de strukturella och sociala hinder som påverkar främst de kvinnliga mäklares yrkesupplevelser, men även faktumet att branschen förändrats över tid till ett mer jämställt yrke, vilket statistiken speglar men även upplevelserna. / This study investigates gender differences in the real estate agents profession, focusing on a gender perspective and how gender coding affects male and female real estate agents. The real estate agent profession is characterized by individual performance and typically commission-based pay. At the end of the year 2023, the gender distribution within the profession was nearly balanced, with 3,436 women and 4,169 men registered as real estate agents in Sweden. Women had a slightly higher deregistration rate than men. The study's results indicate that male and female real estate agents have different motivations for choosing the profession, partly reflecting societal gender stereotypes and norms. While men more often were attracted to the competitive and performance-based aspects of the profession, women more frequently emphasized client relationships, mental stress, and family life. These differences showed an impact on career opportunities and the experience of how they were perceived by clients. Female brokers sometimes experienced that their competence is questioned, often linked to gender stereotypes. This indicates that women in these situations may need to make an additional effort to prove their competence. The results highlight the importance of understanding and addressing the structural and social barriers that primarily affect female real estate agents and their professional experiences, while also acknowledging that the industry has become a more gender-equal profession over time, as reflected by the statistics as well as the experiences.

Barn spenderar en stor del av sin tid i olika institutioner som skola och fritidshem. I den delen av vardagen som definieras som fritid gör barn olika val av aktiviteter. Begreppet motorik är i detta sammanhang en aspekt av aktiviteter som är intressant att undersöka. Människors rörelseförmåga och rörelsemönster är den generella definitionen på motorik som delas in i finmotorik och grovmotorik. Tidigare forskning visar att pojkar generellt har en mer utvecklad motorik än flickor och att dessa skillnader blir större ju äldre de blir. Syftet med vår uppsats är att undersöka barns val och deltagande i finmotoriska och grovmotoriska aktiviteter på fritidshemmet. Vi har även tittat på hur faktorer som miljö, verksamhet och pedagogers samspel med barnen och deras aktiviteter relaterar till varandra. Studiens resultat grundar sig i observationer på två olika fritidshem i Sverige. Resultatet har granskats med hjälp av våra teoretiska utgångspunkter, genus och sociokulturellt perspektiv. Det som har framkommit i denna studie är att i valet av aktiviteter som är grovmotoriska eller finmotoriska väljer pojkar generellt grovmotoriska aktiviteter och flickor finmotoriska. Sammanfattningsvis i denna studie framgick det att miljö, pedagogers handlingar, barns intressen, förväntningar, föreställningar, normer och olika grader av strukturer i verksamheten utgör faktorer som kan ha betydelse för barns aktivitetsval på fritidshemmet.

How do management control systems function when under pressure to mainstream gender equality into a core business? This question is being discussed with an interpretive approach from both the institutional and the gender perspective. Empirical evidence stems from two longitudinal case studies within the Swedish public sector where management by objectives (MBO) is the current model for governmental control. The analysis is based on four aspects: management by objectives, gender mainstreaming, the concept of loose coupling from organization studies and institutional change as translation. The gender perspective highlights constructions that tend to enable or to hamper gender equality. The sociological institutional perspective sheds light over rules, norms and culture. In the empirical cases, it becomes evident that formal goals within MBO proved unable to overrule prevailing norms that have grounded a well established gendered (malestream) culture.  Control systems are designed to handle new issues; however, in the cases studied, this took place merely normatively and in line with the core business, not by changing the grounds on which the control system stands. The MBO model consequently lacks the ability to integrate gender in a transformative mode.

Among all the types of violence against women the economic abuse does not always appear that often in the context of domestic abuse. Previous research interprets and categorizes economic abuse as physical violence and controlling behavior and is not distinguished for what it can imply for the life of the woman. Men’s economic abuse against women can therefore affect women’s life in a lifelong and/or life sacrificing way. The aim of this study is to gain an in-depth understanding of social workers experiences of men’s economic abuse against women in heterosexual relationships and which consequences it may have for the women. The study is based on eight individual qualitative interviews with social workers and women shelter employees, both with and without a bachelor’s degree in social work. The empirical findings have been thematically analyzed with Yvonne Hirdman’s theory of gender system as a foundation. The result shows that the connection between the theory of gender system and men’s economic abuse against women, forms for example in gender contracts. The result also shows that social workers' experiences are that abused women suffer from multiple consequences of economic abuse, even after a separation, which can have lifelong negative impact for women as victims of violence.  The gender perspective is useful in social work, to understand and interpret men’s economic abuse against women, and to prevent reproducing these systems. It is also important to acknowledge the consequences, for women, that emerge after the separation to create a stronger safety network for women that have been victims of men’s economic abuse.

No description available.

This case study investigates perspectives and changes in gender roles in household activities from a gender (in)equality context in Tarime, northern Tanzania. The participants in this study part-took in a previous project called the Serengeti-Mara Ecosystem Project (SEMA) which aimed to integrate gender perspectives and sustainable livelihoods in rural parts of Tarime. Women in these areas often bear the primary responsibilities of caring for the household. The area is also controlled by male authority, and women are daily exposed to oppression and physical violence. Statistically, girls in the study area often miss the chance to higher education since boys are prioritized. Instead, girls risk the chances of early marriage and are exposed to female genital multination. So far, there has been little research on gender roles in household activities in these areas. Therefore, this case study strived to provide such material for future project operations. The main goal of this study was to investigate gender equality in households, focusing on how women and men describe norms linked to equality and gender roles in households, if norms and roles have changed after the project and if so, which circumstances have led to such a change. Both men and women were interviewed through semi-structured interviews, focus group interviews and informal interviews. The empirical data was later analyzed through the lens of the social role theory. Research findings showed that women are still living subordinate to men and unequal distribution of household duties still exists. However, education on equal rights and women empowerment from the SEMA project has changed people's perspectives on the matter, inspiring both women and men to fight for a sustainable change. The study explores root causes that hinder the implementation of equal rights. This study can contribute to more understanding of cultural traditions and finding new ways to sustain the implantation of equal rights. / Nyckelord: Fallstudie, könsroller, Tarime, norra Tanzania, ojämlikhet mellan könen, genusperspektiv, Serengeti-Mara Ecosystem Project (SEMA), hållbar försörjning, förtryck, fysiskt våld, kvinnlig könsstympning, hushållsaktiviteter, utbildning, jämställdhetDenna fallstudie undersöker perspektiv och förändringar i könsroller i hushållsaktiviteter i Tarime, norra Tanzania. Deltagarna i denna studie deltog i ett tidigare projekt kallat Serengati-Mara Ecosystem Project (SEMA) som syftade till att integrera genusperspektiv och hållbar försörjning på landsbygden i Tarime. Kvinnor i dessa områden bär ofta det primära ansvaret att ta hand om hushållet. Studieområdet kontrolleras också av manlig auktoritet och kvinnor utsätts dagligen för förtryck och fysiskt våld. Statistiskt sett saknar många flickor högre utbildning eftersom pojkarna är de främsta prioriterade. I stället ligger fokus på att flickor ska bli bortgifta och undergå kvinnlig könsstympning. Hittills har det gjorts lite forskning om könsroller i hushållsaktiviteter inom dessa områden. Därför strävade denna fallstudie efter att tillhandahålla sådant material för framtida projektverksamhet. Huvudmålet med denna studie var att undersöka jämställdhet i hushållen, med fokus på hur kvinnor och män beskriver normer kopplade till jämställdhet och könsroller i hushållen, om normer och roller har förändrats efter projektet och vilka omständigheter som i så fall har lett till sådan förändring. Både män och kvinnor intervjuades genom semistrukturerade intervjuer och fokusgruppsintervjuer. Den empiriska datan analyserades senare genom teorin om sociala roller. Forskningsresultat visade att kvinnor fortfarande lever under manligt styrande och att det fortfarande finns en ojämn fördelning av hushållsuppgifter. Utbildning om lika rättigheter och kvinnors egenmakt från SEMA-projektet har dock förändrat människors perspektiv på frågan, och inspirerat både kvinnor och män att kämpa för en hållbar förändring. Studien utforskar grundorsaker som hindrar genomförandet av lika rättigheter. Denna studie kan bidra till mer förståelse för kulturella traditioner och hitta nya sätt att upprätthålla införandet av lika rättigheter.