<p>Landstinget i Östergötland upphandlar sedan 2001 samtliga godstransporter från externa leverantörer. Detta examensarbete har som syfte att inför en kommande transportupphandling 2006 utreda behovet av godstransporter och hur kostnaderna för dessa transporter ska fördelas inom Landstinget i Östergötland. Målet var att förenkla existerande avtal och ta fram en lösning på hur förändringar av transportnätet ska kunna hanteras med minimal administrativ arbetsinsats. Lösningen skulle också innebära att landstingets kostnader kunde hållas låga.</p><p>Studien har visat att det genom att standardisera transporttider går att förenkla transportavtalen avsevärt. Transportören erbjuds också större frihet att anpassa landstingets körningar till övriga uppdrag, vilket möjliggör lägre priser. Genom att införa enhetstaxa inom huvudorterna Motala, Linköping och Norrköping och ortstaxa för övriga verksamhetsorter kan avtalsförhandlingar i möjligaste mån undvikas, eftersom det redan i avtalet är stipulerat hur förändringar ska hanteras ekonomiskt.</p><p>Landstinget i Östergötland har ett köp-och-säljsystem där varor och tjänster interndebiteras varje enhet. Huvuddelen av landstingets transporter är av sådan art att de inte kan påverkas av den betalande enheten, till exempel måste medicinska prover skickas in till centrallaboratoriet dagligen. Eftersom den styrande effekten av internpriset då uteblir kan transportkostnaden istället tas på högre nivå, vilket minskar administrationsbehovet. Därför rekommenderas Landstinget i Östergötland att föra upp kostnaden från varje enskild enhet upp på centrumnivå.</p><p>Då flera enheter från olika centrum delar på en transport bör kostnaden fördelas efter en viktningsprocent där enheter av olika typ har olika vikt. En vårdcentral har till exempel större behov av en provtransport än vad en tandvårdsklinik har av att frakta post med samma transport. Därför ska också vårdcentralen betala mer för denna transport.</p><p>Transportavtalet föreslås upphandlas i fem olika delar: lättgodstransporter i Motala, Linköping, Norrköping och Övriga Östergötland, samt förrådstransporter. Centrum för lättgodsnätet blir Universitetssjukhuset i Linköping.</p><p>Genom att genomföra de föreslagna förändringarna bör Landstinget i Östergötland kunna effektivisera sin avtalshantering, samtidigt som möjligheten för låga kostnader finns.</p> / <p>The County Council of Östergötland (CCÖ) purchases since year 2001 all transportation of goods from external suppliers. The purpose of this report is to investigate the need for transportation of goods and how to distribute the costs for the transports within the CCÖ. The underlying reason is a new procurement in year 2006. The goal was to simplify the supplier contracts and find a solution to how to handle changes in the transportation net with minimal need for administrative work. The solution should also make it possible to keep transportation costs low.</p><p>The study has shown that it through standardisation of transport time limits is possible to achieve considerable simplifications of contracts. The transport supplier is also given more time space to adjust the CCÖ transports to those of other customers. This will reduce the transportation cost and make lower prices possible. By introducing a unified fare for transports within the main cities Motala, Linköping and Norrköping and a specified fare to each other town or village where CCÖ has any activity, time consuming contract negotiations can be avoided. This can be achieved thanks to the fact that it is stipulated in the contract how to economically handle changes.</p><p>CCÖ uses a buy-and-sell system where costs for goods and services are distributed through transfer pricing to each unit. The main part of the CCÖ transports is of a kind that is not possible for each unit to have any influence on. For example the laboratory tests must be sent daily to the central laboratory. Since the cost managing effect of the transfer price then is zero the transportation cost can be moved to a higher organisational level instead, which will reduce administrative work. Therefore, the CCÖ is recommended to move transportation costs from single units to centres.</p><p>When several units from different centres share one transport a percentage share should divide the cost where different types of units will have different shares. A health centre is in more need of a test transport, than a dental clinic is of transporting mail with the same transport. Therefore the health centre should pay a bigger part of the cost than the dental clinic.</p><p>The transportation contract is suggested to be divided into five parts: supply transports as one and transport of mail, tests and parcels in Motala, Linköping, Norrköping and Other Östergötland as the other four. The transportation centre for mail, tests and parcels will be the Linköping University Hospital.</p><p>By conducting the suggested changes the CCÖ should be able to make its contract handling more effective. By doing that, there is also a possibility for low costs.</p>

Detta examensarbete genomfördes våren 2013 på Karlstads universitet där TD Rail &amp; Industry i Västerås stod som uppdragsgivare. Projektet innefattade att kartlägga nuvarande omlastningslösningar av enhetslaster mellan järnvägstransporter och vägtransporter, och utarbeta en konceptuell omlastningslösning med fokus på att öka järnvägstransporternas flexibilitet gentemot vägtransporterna. Där vikten lades på att utarbeta ett välarbetat helhetskoncept. Projektet genomfördes med designprocessen som grund och innehöll bland annat momenten; förstudie, kravspecificering, idégenerering, konceptval m.m. Resultatet blev en vidareutveckling av det redan befintliga systemet CCT som bygger på horisontell överföringsteknik och möjliggör därför omlastning av enhetslaster direkt under kontaktledning. Skillnaden mellan RES och CCT är att man tagit bort ombyggnationen av tågvagn och lastbilschassi, som var en av CCTs stora svagheter, genom två hydrauliska ”teknikplattor”. Tack vare detta tillsammans med sin låga investeringskostnad/driftkostnad öppnar RES nya möjligheter för omlastning på fler strategiska punkter direkt utmed järnvägsnätet och därmed ökar järnvägstransporternas flexibilitet. Som vidareutveckling av RES föreslås ett samarbete med CCT där man initialt utför mer detaljerade beräkningar på teknikplattorna. / This Bachelor of Science thesis was carried out in spring 2013 at Karlstad University for a company called TD Rail and Industry placed in Västerås, Sweden. The project included mapping of current transferring solutions of unit loads between railway and road transports, and the development of a conceptual transferring solution with the focus to increase the flexibility of the railway transport. The importance was to develop a well-made overall concept rather than small detailed parts of it. The project followed the design process methodology and included parts like: pre-study, requirements specification, idea generation, concept selection etc.The result was a further development of an already existing system called CCT based on horizontal transferring technology and therefore allow transferring of units directly under the overhead contact line. Thanks to this, together with its low investment / operating costs RES opens new opportunities for additional strategic transferring places along the railway, thereby increasing the flexibility of rail transports. The difference between RES and CCT is that you no longer need to rebuild the railway cars or the truckchassis , which was one of CCTs major weaknesses, instead the lifting mechanism is replaced by two hydraulic "technique plates". As a further development of the RES a partnership with CCT is proposed.

Landstinget i Östergötland upphandlar sedan 2001 samtliga godstransporter från externa leverantörer. Detta examensarbete har som syfte att inför en kommande transportupphandling 2006 utreda behovet av godstransporter och hur kostnaderna för dessa transporter ska fördelas inom Landstinget i Östergötland. Målet var att förenkla existerande avtal och ta fram en lösning på hur förändringar av transportnätet ska kunna hanteras med minimal administrativ arbetsinsats. Lösningen skulle också innebära att landstingets kostnader kunde hållas låga. Studien har visat att det genom att standardisera transporttider går att förenkla transportavtalen avsevärt. Transportören erbjuds också större frihet att anpassa landstingets körningar till övriga uppdrag, vilket möjliggör lägre priser. Genom att införa enhetstaxa inom huvudorterna Motala, Linköping och Norrköping och ortstaxa för övriga verksamhetsorter kan avtalsförhandlingar i möjligaste mån undvikas, eftersom det redan i avtalet är stipulerat hur förändringar ska hanteras ekonomiskt. Landstinget i Östergötland har ett köp-och-säljsystem där varor och tjänster interndebiteras varje enhet. Huvuddelen av landstingets transporter är av sådan art att de inte kan påverkas av den betalande enheten, till exempel måste medicinska prover skickas in till centrallaboratoriet dagligen. Eftersom den styrande effekten av internpriset då uteblir kan transportkostnaden istället tas på högre nivå, vilket minskar administrationsbehovet. Därför rekommenderas Landstinget i Östergötland att föra upp kostnaden från varje enskild enhet upp på centrumnivå. Då flera enheter från olika centrum delar på en transport bör kostnaden fördelas efter en viktningsprocent där enheter av olika typ har olika vikt. En vårdcentral har till exempel större behov av en provtransport än vad en tandvårdsklinik har av att frakta post med samma transport. Därför ska också vårdcentralen betala mer för denna transport. Transportavtalet föreslås upphandlas i fem olika delar: lättgodstransporter i Motala, Linköping, Norrköping och Övriga Östergötland, samt förrådstransporter. Centrum för lättgodsnätet blir Universitetssjukhuset i Linköping. Genom att genomföra de föreslagna förändringarna bör Landstinget i Östergötland kunna effektivisera sin avtalshantering, samtidigt som möjligheten för låga kostnader finns. / The County Council of Östergötland (CCÖ) purchases since year 2001 all transportation of goods from external suppliers. The purpose of this report is to investigate the need for transportation of goods and how to distribute the costs for the transports within the CCÖ. The underlying reason is a new procurement in year 2006. The goal was to simplify the supplier contracts and find a solution to how to handle changes in the transportation net with minimal need for administrative work. The solution should also make it possible to keep transportation costs low. The study has shown that it through standardisation of transport time limits is possible to achieve considerable simplifications of contracts. The transport supplier is also given more time space to adjust the CCÖ transports to those of other customers. This will reduce the transportation cost and make lower prices possible. By introducing a unified fare for transports within the main cities Motala, Linköping and Norrköping and a specified fare to each other town or village where CCÖ has any activity, time consuming contract negotiations can be avoided. This can be achieved thanks to the fact that it is stipulated in the contract how to economically handle changes. CCÖ uses a buy-and-sell system where costs for goods and services are distributed through transfer pricing to each unit. The main part of the CCÖ transports is of a kind that is not possible for each unit to have any influence on. For example the laboratory tests must be sent daily to the central laboratory. Since the cost managing effect of the transfer price then is zero the transportation cost can be moved to a higher organisational level instead, which will reduce administrative work. Therefore, the CCÖ is recommended to move transportation costs from single units to centres. When several units from different centres share one transport a percentage share should divide the cost where different types of units will have different shares. A health centre is in more need of a test transport, than a dental clinic is of transporting mail with the same transport. Therefore the health centre should pay a bigger part of the cost than the dental clinic. The transportation contract is suggested to be divided into five parts: supply transports as one and transport of mail, tests and parcels in Motala, Linköping, Norrköping and Other Östergötland as the other four. The transportation centre for mail, tests and parcels will be the Linköping University Hospital. By conducting the suggested changes the CCÖ should be able to make its contract handling more effective. By doing that, there is also a possibility for low costs.

Global climate change is already having a noticeable impact on the environment that threatens the future of all species including humans. Unfortunately, it is currently accelerating and global temperatures will continue to rise in the coming decades mainly due to greenhouse gases produced by human activities in daily life. One of the biggest contributors is emissions from the transport sector which accounts for 32% of Swedish total CO2 emissions. Within the transport sector, freight transportation is more disruptive to traffic flow than personal vehicles because they take up more space on the road and their speed cannot be controlled as nimble as personal vehicles which causes congestion, waste of fuel and greater emissions. Based on the forecast that freight transportation will grow at a faster rate in the next few years, there is a need to manage them more intelligently while keeping up the demand for daily transport. The concept of OHD with the purpose of traffic distribution has recently been proposed and discussed in some academic and pilot projects. By shifting freight transportation from peak hours to off-peak hours, traffic can be alleviated, thus reducing emission from fuel consumption and reducing the timethey and that parts of traffic operate during the day spent on the road.This thesis presents a more comprehensive assessment of the impact of sustainability on theconcept from multiple perspectives and applies the results to the external logistics of Swedish recycling companies. An empirical study was conducted through fourteen semi-structured interviews with researchers, experts within relevant fields and companies with OHD experience. The combination of the empirical and theoretical study concludes that the opportunities and challenges coexist when the industrial companies implement OHD. The most noticeable opportunity provided by the transition is to get rid of congestion which leads to efficiency improvements, fuel savings and reductions in emissions. However, the concept also has a damaging impact as it exposes residents in the surrounding to noise pollution at the time when they need quiet rest. In addition, another challenge in implementing OHD is getting customers’ cooperation which involves the issue of access. / Klimatförändringar har en märkbar inverkan på miljön och hotar framtiden av alla jordens arter. Dessvärre ökar klimatförändringar och de globala temperaturerna kommer att fortsätta stiga under de kommande decennierna, främst på grund av växthusgaser som produceras av dagliga mänskliga aktiviteter. Transportsektorn ansvarar för 32% av den totala svenskakoldioxid utsläppen och är därav den sektorn med mest utsläpp. Inom transportsektorn orsakar godstransporterna fler hinder i trafikflödet än personbilar eftersom de tar mer plats på vägen och har inte den tekniska möjligheten att accelerera, bromsa eller bibehålla hastigheter i samma mån som personbilar. Därav orsakar de trängsel, slöseri av bränsle samt bidrar till ökat utsläpp av koldioxid. Trafikprognoser förutspår att godstransporter kommer att växa i snabbare mån än andra transportmedel under de kommande åren. Därav finns det ett behov av att hantera godstransporten mer effektivt. Konceptet OHD vars syfte är trafikfördelning av trafiken har nyligen erhållit mycket uppmärksamhet både akademiskt i forskning samt praktiskt i pilotprojekt. Genom att flytta godstransporter från högtrafikerade tider till lågtrafikerade tider kan trafiken fördelas, vilket minskar utsläppen, bränsleförbrukning samt ökar trafik effektivitet.Denna avhandling presenterar en omfattande bedömning av hållbarhetens inverkan av OHDkonceptet från flera perspektiv. Det tillämpar resultaten på externa logistikavdelningen av ett återvinningsföretag. En empirisk fallstudie innehållande fjorton semistrukturerade intervjuer med forskare, experter inom relevanta områden samt företag med erfarenhet av konceptet har genomförts. Studien erhöll slutsatserna att återvinningsindustrin kan erhålla flerfaldiga möjligheter och utmaningar orsakad av implementeringen av OHD i deras verksamhet. Där möjligheterna kan sammanställas till effektivitetsförbättringar, bränslebesparingar och minskade utsläpp, utmaningarna kommer vara ljudföroreningar samt övertygande av alla berörande nödvändiga för dess implementering.

Climate change impose a major challenge to the world. About 23% of the world’s energy-related CO2 emissions derive from transportation. Urban freight transport has been increasing because of a growing demand for goods. Cities need to manage freight transportation to decrease its climate change impact. The purpose of this study is to investigate what the cities Gothenburg, Copenhagen, and Turku need in order to manage urban freight transport and what measures the cities have adapted to reduce the CO2 emissions deriving from urban freight transport. The study aims to reflect upon how the elements included in the practice of municipal freight transport management relate to the sustainable mobility paradigm and identify measures to decrease climate change impact and reach sustainable mobility. Social practice theory guided the analysis, where meanings, materials, and competences was searched for in the empirical material. Data was collected through a document analysis and interviews with employees at the cities’ administrations. The results showed that the reasons for managing freight is to reduce environmental and negative social impacts, ensure good ease of passage for freight transportation, strengthen the economy and create jobs, and avoid conflicting goals and find joint solutions. Needed materials are funding, guidelines, and personnel resources. Needed competences include taking a systems perspective, understanding the private sector, engaging in cooperation, seeking and managing funding, transport planning, and procurement and planning of the own municipal freight transportation. The need and behaviour that steers the freight transportation seem to be excluded from the freight transport management practice. This is the need for goods and its connected consumption behaviour. The cities’ adapted measures to reduce the climate change impact from freight transportation focus on technological and logistical improvements. The freight transport management practice includes features that are in line with the sustainable mobility paradigm as well as features that are not. To strengthen sustainable mobility, the inclusion of stakeholders when managing freight transport could be expanded to inhabitants and persons with competence in environmental and social aspects. / Klimatförändringar innebär en stor utmaning för världen. Ungefär 23% av världens energirelaterade CO2-utsläpp härstammar från transportsektorn. Urbana godstransporter fortsätter öka som ett resultat av en ökande efterfrågan på varor. Städer behöver hantera godstransportflöden för att minska klimatpåverkan från dem. Syftet med denna studie är att undersöka vad städerna Göteborg, Köpenhamn och Åbo behöver för att hantera godstransporter och vilka åtgärder de har antagit för att minska CO2-utsläppen från dem. Studiens mål är att reflektera kring hur elementen i den kommunala godstransportshanteringspraktiken förhåller sig till det hållbara mobilitetsparadigmet och identifiera möjliga åtgärder för att minska klimatpåverkan och nå hållbar mobilitet.   Social praktikteori guidade analysen där betydelser, material och kompetenser identifierades från det empiriska materialet. Data insamlades genom dokumentanalys samt genom intervjuer med anställda vid städerna. Resultatet visar att anledningarna till att hantera godstransporter är att minska miljöpåverkan, minska negativ social påverkan, säkerställa god framkomlighet för godstransporterna, stärka ekonomin och skapa jobb samt undvika målkonflikter och hitta gemensamma lösningar. Material som behövs inkluderar finansiering, riktlinjer samt personella resurser. Kompetenser som behövs är systemperspektiv, förståelse för den privata sektorn, söka och hantera finansiering, samarbetsförmåga, transportplanering samt upphandling och planering av stadens egna interna godstransporter. Behovet och beteendet som styr godstransporterna verkar vara exkluderat från praktiken. Detta är behovet av varor samt konsumtionsbeteendet som är kopplat till det. Åtgärderna som städerna har antagit för att minska klimatpåverkan från godstransporter fokuserar på tekniska och logistiska lösningar. Själva praktiken innehåller både drag som är i linje med det hållbara mobilitetsparadigmet och drag som inte är det. Den hållbara mobiliteten skulle stärkas ifall deltagandet breddas så att privatpersoner och personer med kompetens inom miljö och sociala aspekter också inkluderas i godstransporthanteringen.

There has been an increase in the carbon dioxide (CO2) emissions in the last 3 decades. A large share of these emissions is produced by the transport sector. In 2010 alone, global transport accounted for 7 GtCO2 eq and approximately 23% of total energy-related CO2 emissions. In order for the decarbonisation of the transport sector, one of the most important strategies is to reduce the use of fossil fuels. Fossil fuel consumption can be reduced by rolling out more battery electric vehicles (BEVs) on public roads. This is one of the methods by which the concept of electromobility is promoted. In order to increase the share of EVs, many countries have implemented different policies that promote the electrification of the transport sector. With respect to freight transport, electric commercial vans are one of the feasible choices.  This Master thesis involves a quantitative study which focus on the “total cost of ownership” (TCO) of light commercial vehicles (LCVs). Two diesel vans currently used in Curitiba, Brazil were selected - the Sprinter van by Mercedes-Benz and the Master van by Renault. In addition, their electric counterparts were also chosen; in conjunction, a sensitivity analysis with respect to fuel prices and annual distance driven was conducted. The results showed that the TCO of the electric LCVs is around 1.6 to 1.7 times higher than their diesel versions. As far as the two van model types were concerned, the Mercedes-Benz Sprinter had a higher TCO than the Renault Master over the chosen vehicle lifetime for both the diesel and electric versions, with the difference around 7.5% for the diesel versions and approximately 13% for the electric versions.  Based on the results of the TCO study, possible economic policies and fiscal instruments were recommended with regards to light commercial freight transport for Curitiba. / Det har skett en ökning av koldioxidutsläppen (CO2) under de senaste 3 decennierna. En stor del av dessa utsläpp produceras av transportsektorn. Bara 2010 svarade, global transport för 7 GtCO2 ekvivalenter och cirka 23% av de totala energirelaterade koldioxidutsläppen. För att avkolning av transportsektorn är en av de viktigaste strategierna att minska användningen av fossila bränslen. Fossil bränsleförbrukning kan minskas genom att rulla ut fler elektriska fordon (EF) på allmänna vägar när det gäller transportsektorn i allmänhet. Detta är en av metoderna som begreppet elektromobilitet främjas. För att öka andelen elbilar har många länder genomfört olika policyer som främjar elektrifiering av transportsektorn. När det gäller godstransport, är elektriska kommersiella lastbilar och skåpbilar två av de möjliga valen.  Detta examensarbete involverar en kvantitativ studie som fokuserar på “totala ägandekostnaderna” (TÄK) för lätta nyttofordon. Två dieselbilar som för närvarande används i Curitiba, Brasilien valdes - Sprinter-skåpbilen från Mercedes-Benz och Master-skåpbilen av Renault. Dessutom valdes deras elektriska motsvarigheter; i samband med detta genomfördes en känslighetsanalys avseende bränslepriser och årlig körd distans. Resultaten visade att T för elektriska LCV är cirka 1.6 till 1.7 gånger högre än deras dieselversioner. När det gäller de två typerna av skåpbilar hade Mercedes-Benz Sprinter en högre TCO än Renault Master under den valda fordonstiden för både diesel - och elektriska versioner, med skillnaden cirka 7.5% för dieselversionerna och cirka 13% för de elektriska versionerna.  Baserat på resultaten av TCO-studien rekommenderades möjlig ekonomisk politik och finanspolitiska instrument när det gäller lätt kommersiell godstransport för Curitiba.

The transport sector accounts for a third of Sweden’s total greenhouse gas emissions where cars and heavy trucks dominate the use of fossil fuels. The Swedish government is now intensifying the work for an electrified transport sector where electric roads could be an important part. Electric roads enable heavy vehicles to charge their batteries while driving, which is expected to contribute to environmentally friendly and time-efficient freight transports. To implement electric roads, availability of electric power along the electric roads will be required. This study presents a plan for connecting an electric road to the electricity grid in the electricity network area of Vattenfall Eldistribution. From the results, the idea was to present general conclusions from the experiences of the study, that could contribute in further implementation of electric roads.  The road that has been selected for the study was the E4 between Gävle and Stockholm. A model for calculating the power demand along the electric road has been modeled and connection possibilities to transformer stations has been investigated. The analysis was based on three scenarios where different degrees of strengthening of the existing electricity network were assumed. In addition, a forecast for 2030 and a cost estimation for each scenario has been carried out. The result of the study indicates that for road sections close to larger cities, there are a larger number of connection options in comparison to rural areas. Furthermore, the designed solution in the study required strengthening of the electricity grid and the investment cost was 362 million Swedish crowns.

The transport sector accounts for a third of Sweden’s total greenhouse gas emissions where cars and heavy trucks dominate the use of fossil fuels. The Swedish government is now intensifying the work for an electrified transport sector where electric roads could be an important part. Electric roads enable heavy vehicles to charge their batteries while driving, which is expected to contribute to environmentally friendly and time-efficient freight transports. To implement electric roads, availability of electric power along the electric roads will be required. This study presents a plan for connecting an electric road to the electricity grid in the electricity network area of Vattenfall Eldistribution. From the results, the idea was to present general conclusions from the experiences of the study, that could contribute in further implementation of electric roads. The road that has been selected for the study was the E4 between Gävle and Stockholm. A model for calculating the power demand along the electric road has been modeled and connection possibilities to transformer stations has been investigated. The analysis was based on three scenarios where different degrees of strengthening of the existing electricity network were assumed. In addition, a forecast for 2030 and a cost estimation for each scenario has been carried out. The result of the study indicates that for road sections close to larger cities, there are a larger number of connection options in comparison to rural areas. Furthermore, the designed solution in the study required strengthening of the electricity grid and the investment cost was 362 million Swedish crowns.

Syfte – Studiens syfte är att öka kunskapen om hur fordonstillverkares affärsmodeller påverkas vid förändring av statliga regelverk genom att studera ett framtida införande av HCT i Sverige. HCT, High Capacity Transports, är ett samlingsnamn för lastbilar som är tyngre och/eller längre än vad gällande lagstiftning tillåter. Regelförändringen övervägs för att sänka kostnader och miljöpåverkan.  Metod – Arbetet har genomförts i form av en case-studie. För att studera påverkan på både fordonstillverkares och åkeriers affärsmodeller har intervjuer genomförts med varuägare, åkerier och förare inom fjärrtransporter av styckegods. Detta har kompletterats med löpande kontakt med uppdragsgivande fordonstillverkare samt deltagande i konferenser inom ramen för det nationella HCT-arbetet.  Resultat – Inget större modalskifte mellan järnvägs- och landsvägstransporter förväntas eftersom järnvägens infrastruktur styr transportvalet och inte påverkas av ett HCT-tillåtande. Vidare riskerar fordonstillverkare att sälja färre lastbilar vid ett tillåtande av HCT men genom anpassning av affärsmodellen kan de öka värdet per fordon. Detta värde kan ökas genom att sänka kundernas driftkostnad, maximera fordonens drifttid och föra kundens talan mot myndigheter.  Praktiskt bidrag – Studien har resulterat i ett nytt affärsmodellsramverk för fordonstillverkare vid införande av HCT. Ramverket visar att samtliga nuvarande värdeområden bör inkluderas i kommande affärsmodell och att flertalet får ökad betydelse. På grund av nya förutsättningar blir vissa av dessa områden dessutom svårare att uppnå samtidigt som nya områden kan läggas till.  Vetenskapligt bidrag – Genom att öka kunskapen om affärsmodellspåverkan vid förändring av statliga regelverk utvidgar studien befintlig teori om förändringar av affärsmodeller. Studien belyser även vikten av att studera hela leverantörskedjan vid sådana förändringar. Detta eftersom statliga regelverk styr förutsättningarna för flera aktörer med starka inbördes relationer. Därmed sprider sig effekterna av en regelverksförändring till övriga aktörer i kedjan. / Purpose – The purpose of this study is to increase the knowledge about how legislative changes affect the business model of vehicle manufactures by studying a future allowance of HCT in Sweden. HCT, High Capacity Transports, is a generic term for trucks exceeding today’s weight and/or length regulations. Reasons for implementing HCT include reducing costs and environmental consequences. Method – Effects of legislative changes have been studied through a case-study of how HCT would affect the Swedish transport system. In order to study business model implications for both vehicle manufactures and hauliers, interviews have been held with transport buyers, hauliers and drivers within long distance haulage of break bulk cargo. This has been complemented by continuous contact with the commissioning vehicle manufacturer and participation in HCT conferences. Findings – Findings indicate that there will be no major modal shift between railway and road since the railway infrastructure determines the modal choice and is unaffected by HCT. Furthermore findings show that vehicle manufactures risk to sell fewer vehicles in case of HCT allowance but a business model adaption can increase the value per vehicle. This can be achieved by reducing customer operating costs, increasing vehicle uptime and being the voice of the customer against authorities. Practical implications – The study has resulted in a HCT business model framework for vehicle manufactures. The framework shows that all present value areas should be included in a future business model and that several areas will increase in importance. In the effect of new conditions several areas will become more difficult to fulfill. Furthermore new areas will be added. Theoretical implications – This study expands current theories within business model changes by increasing knowledge about how legislative changes affect business models. Furthermore this study highlights the importance of studying the whole supply chain in the event of these changes. The reason for this is that legislations affect the conditions for several players with strong peer relationships. Thereby effects due to changed legislations will spread to other players in the chain.

Battery electric trucks (BETs) offer environmental benefits in terms of reduced carbon emissions and enhanced energy efficiency but have been challenged with economic viability compared to conventional internal combustion engine trucks (ICETs) caused by substantial acquisition costs, limited charging infrastructure, and concerns regarding range and payload capacity.  Previous studies focus on TCO at the vehicle or policy level but overlook the system and firm-level impacts. Operational aspects like vehicle utilization, battery utilization, charging planning, and route optimization are often ignored, potentially underestimating electric freight cost-competitiveness.The research gap does not address the practical needs of fleet operators, especially in scenarios where charging infrastructure is lacking. There is therefore a need to consider the complex system level interactions, market dynamics, technology developments, and operational processes involved in freight shipping. By applying a decision-making under deep uncertainty (DMDU) framework, this study enables informed decisions in unpredictable scenarios, bridging the gap between strategic choices like battery capacity and operational optimization like route planning. This study identifies the most significant factors that affect the TCO of BET fleets and cost-competitiveness relative to ICET fleets, taking into account market-operational interfaces between unpredictable market dynamics and operational processes such as stochastic demand and feature selection from a strategic and operational perspective. 40 tonne truck-trailers for freight distribution networks with distances up to 250 km are considered in the study.  A TCO model of BET and ICET fleets was developed taking into account vehicle route optimization, vehicle selection, and vehicle utilization which was then programmatically iterated by sampling and simulating optimized vehicle routes for a total of 220 224 iterations. The parameter space was screened and reduced with Feature Scoring using Extra Trees approximation of 1st order Sobol Indices. The reduced parameter space was then sampled using Sobol sampling to conduct a Sobol Global Variance decomposition Analysis of TCO, TCO delta, and service level in order to identify the most significant factors affecting BET fleet TCO and cost-competitiveness.To identify cost-competitive scenarios, the Patient Rule Induction Method (PRIM) was used to identify parameter sub spaces to determine scenarios where BET fleets have a lower TCO than ICET fleets. Further visual analysis was done using linear and polynomial regression and kernel density estimation. The analysis shows that both TCO and cost-competitiveness of BETs are primarily affected by shipment demand, distance between distribution center and delivery sites, and battery size, and that a trade-off is made between cost-competitiveness and service level. The results show that cost-competitiveness of electric freight scales with demand, with larger fleets being better able to optimize routing and shipment allocation; balancing the shipment demand to minimize charging times that otherwise would make the fleet less competitive than their fossil-fuel counterparts. This, paired together with higher degrees of vehicle utilization and appropriate battery sizing, allow for electric freight to be cost-competitive even for long-haul distances up to 250 km.  Furthermore, optimization of the Electric Vehicle Routing Problem (E-VRP) with shifts and time windows is shown to have a highly significant effect when minimizing TCO on a fleet level, with the vast majority of optimal ICET routes not being optimal for BETs.The benefits of E-VRP optimization scales with demand and fleet size, indicating that large-scale electrification is required to make BETs cost-competitive.Electrification of road freight is therefore highly contingent on effective route planning and charging scheduling with E-VRP optimization in order to be cost-competitive, which has not been considered in previous literature. Thus previous literature have therefore likely underestimated the cost-competitiveness of electric freight, particularly at medium-long haul distances. / Battery electric trucks (BETs), även kända som batterielektriska lastbilar, erbjuder miljömässiga fördelar genom minskade koldioxidutsläpp och förbättrad energieffektivitet. Men de har utmanats när det kommer till ekonomisk konkurrenskraft jämfört med konventionella lastbilar med förbränningsmotor (ICETs) på grund av höga inköpskostnader, begränsad laddinfrastruktur och oro över räckvidd och lastkapacitet. Tidigare studier har fokuserat på TCO (totala ägandekostnader) på fordon- eller policynivå men har inte betraktat TCO på nätverksnivå och från det enskilda företagets perspektiv. Operativa aspekter som fordonssutnyttjande, batteriutnyttjande, laddningsplanering och ruttoptimisering ignoreras ofta, vilket potentiellt leder till en underskattning av elektrisk frakts kostnadskonkurrenskraft. Forskningsluckan tar inte upp de praktiska behoven hos fordonsflottoperatörer, särskilt i scenarier där laddinfrastrukturen är bristfällig. Det finns därför ett behov av att granska komplexa systemnivåinteraktioner, marknadens dynamik, teknikutveckling och operativa processer som är involverade i godstransport. Genom att tillämpa \textit{decision-making under deep uncertainty} (DMDU) möjliggör denna studie informerade beslut i scenarier präglade av osäkerhet och studerar interaktionseffecter mellan strategiska val som batterikapacitet och operativ optimering som t.ex.\ ruttplanering. Denna studie identifierar de mest betydande faktorer som påverkar TCO för BET-flottor och deras kostnadskonkurrenskraft jämfört med ICET-flottor, med beaktande av gränssnitten mellan marknadsdynamik och operativa processer såsom stokastisk efterfrågan och urval av funktioner ur såväl strategisk som operativ synvinkel. 40-ton lastbilssläp för nätverk med avstånd upp till 250 km beaktas inom omfånget för studien. En TCO-modell för BET- och ICET-flottor utvecklades med hänsyn till ruttoptimering, fordonsval och fordonsutnyttjande, vilket sedan programmässigt itererades genom provtagning och simulering av optimerade fordonsrutter för sammanlagt 220 224 iterationer. Parameterrummet granskades och minskades med hjälp av funktionsskattning med hjälp av Extra Trees-approximation av Sobol-indices av första ordningen. Det reducerade parameterrummet provtogs sedan med Sobol-provtagningsmetod för att genomföra en global variansdekomponering av TCO, TCO-delta och servicenivå för att identifiera de mest betydande faktorerna som påverkar BET-flottans TCO och kostnadskonkurrenskraft. För att identifiera kostnadskonkurrenskraftiga scenarier användes Patient Rule Induction Method (PRIM) för att identifiera parametrarum som visar scenarier där BET-flottor har lägre TCO än ICET-flottor. Vidare utfördes visuell analys med linjär och polynomisk regression samt kärnskattning. Analysen visar at kostnadskonkurrenskraft för tunga elektriska fordon primärt påverkas av efterfrågan, köravstånder och batteristorlek, och att det görs en avvägning mellan kostnadskonkurrenskraft och servicenivå. Resultaten visar at kostnadskonkurrenskraft ökar i takt med efterfrågan, då större flottor kan mer fördelaktigt optimera rutter och allokering av leveranser till varje fordon genom att transportefterfrågan balanseras sådan att tiden för laddning minimeras, vilket hade annars gjort de elektriska flottorna mindre konkurrenskraftiga gentemot fossildrivna flottor av tunga fordon. Detta i samband med högre utnyttjandegrad av fordonen och val av rätt batteristorlek gjör att elektrisk godstransport kan vara kostnadskonkurrenskraftig även vid längre körsträckor upp till 250 km. Vidare visar ruttoptimering för BETs (E-VRP) sig vara av stor betydelse när det gäller att minimera TCO på flottnivå, medan majoriteten av optimala ICET-rutter inte är optimala för BETs.Fördelarna med E-VRP optimering skalar med ökande efterfrågan och flottstorlek, vilket tyder på att storskalig elektrifiering behövs för att göra BETs kostnadskonkurrenskraftigaElektrifiering av godstransport är därför starkt beroende av effektiv rutt- och laddningsplanering med E-VRP-optimering. Tidigare litteratur har sannolikt underskattat kostnadskonkurrenskraften för elektrisk godstransport, särskilt vid medellånga och långa transportavstånd.