Syftet med denna uppsats har varit att undersöka manifestationer av en exkluderande migrationslagstiftning i en inkluderande frivårdspraktik. Fokus har legat på frivårdsinspektörers egna upplevelser av möjligheter att utföra sitt uppdrag i relation till irreguljära migranter dömda för brott, samt de sätt på vilka man förhåller sig till svårigheter och dilemman i det praktiska arbetet. Syftet har även varit att försöka förstå frivårdsinspektörers uppdrag och roll som frontlinjebyråkrater vid välfärdsstatens gränser. insamling av empiri har skett genom semistrukturerade intervjuer med åtta frivårdsinspektörer som arbetar med övervakning i samband med skyddstillsynsdom eller efter villkorlig frigivning. Studien visar på att frivårdsinspektörer upplever sina möjligheter att utföra sitt återfallsförebyggande och (åter)integrerande arbete som begränsade i relation till aktuell målgrupp. Att irreguljära migranter i hög utsträckning exkluderas från hjälp och stöd inom välfärdssystemen och samtidigt saknar rätt att arbeta anges som huvudanledningar. Denna exkludering förefaller även bidra till att den rationalitet med betoning på individens ansvar för val och beteenden och som ligger bakom implementerad arbetsmetod utmanas. Genom att den stöttande delen av uppdraget begränsas urholkas uppdraget till att främst omfatta den kontrollerande delen. Det visar sig även att avsaknad av riktlinjer och stöd i uppdraget kring målgruppens specifika förutsättningar bidrar till att nya praktiker skapas för gruppen irreguljära migranter som ej ligger i linje med myndighetens generella policy och målsättning. Genom analys med hjälp av gränsteorier blir det tydligt att frivårdsinspektörer blir delaktiga i en gränspraktik som genom de sätt på vilka dessa använder sitt handlingsutrymme bidrar till att antingen utmana eller befästa gränser för tillhörighet och rättigheter.

A Cantor set is a topological space which admits a hierarchy of clopen covers. A minimal Cantor set is a Cantor set together with a map such that every orbit is dense in the Cantor set. In this thesis we us inverse limits to study minimal Cantor sets and their properties. In particular, under certain hypothesis we find an upper bound for the number of ergodic measures for minimal Cantor set. / En Cantor mängd är ett topologiskt rum med en hierarki av slöppna täcken. En minimal Cantor mängd är en Cantor mängd tillsammans med en avblidning så att varje omlppsbana är tät. I den här uppsatsen använder vi omvända gränser för att studera minimala Cantor mängder och deras egenskaper. Särskilt under vissa omständigheter hittar vi en övre begränsning på antalet ergodiska mått på minimala Cantor mängder.

El propósito de la tesina presente es analizar la manera de expresar las dificultades de una identidad híbrida en dos poemas contemporáneos de dos escritoras de origen latinoamericano, Gloria Anzaldúa y Julia Alvarez. Se han analizado los dos poemas elegidos teniendo en cuenta la perspectiva de una identidad híbrida y los problemas que ello conlleva en una sociedad llena de normas y fronteras entre grupos étnicos, culturales y sexuales. Después del análisis de los poemas sigue una comparación entre los resultados de la investigación y finalmente presentamos nuestras conclusiones. El estudio muestra que a pesar de que los poemas parezcan muy diferentes se han encontrado puntos de relación, como por ejemplo la similitud de los mensajes principales de los poemas; que necesitamos aceptar las mezclas de culturas, etnias y sexos. / The purpose of this study is to analyse the expression of the difficulties with a hybrid identity in two contemporary poems written by two authors from Latin America, Gloria Anzaldúa and Julia Alvarez. The analysis of the two poems take into account the perspective of a hybrid identity and the problems that this entails in a society filled with rules, standards and boundaries between different ethnic, cultural and sexual groups.  The analysis of the two poems is followed by a comparison of the results of the investigation and ultimately is presented the conclusions. The study shows that the poems share several respects, despite that they at first seems very different. An example is the similarities of the main messages that the poems convey, that we need to accept the mix of cultures, ethnics and sexualities.

The typical tourism planning and development process can be divided into different phases: preparation (goals and objectives), research, conclusions, recommendations, implementation, monitoring & evaluation. This thesis is a part of such a development process and position itself in the research phase with the aim to create a knowledge base for future sustainable development of tourism in the world heritage city of Gjirokastra in the southern part of Albania. To create the socio-environmental map of the thesis, the authors lived two months in Gjirokastra, and with a holistic approach collected, compiled and analyzed an immense amount of data. Thus this thesis is only providing the first piece in the puzzle of the bigger project: to create a sustainable tourism development plan for the city of Gjirokastra.  Gjirokastra has special conditions for tourism since it is a World Heritage site, elected in 2005 for its rare type of Ottoman stone houses which the old bazaar/old town is dominated by. The management of a World Heritage site is both a national and a global concern involving many stakeholders exhibiting different desires and requests. World heritage management and tourism destination aspirations are only two of many other issues facing the city of Gjirokastra and the nation of Albania. Like many other post-communist countries Albania is struggling between a fast economic development and the restraints of preserving heritage: modernization vs. tradition. In Gjirokastra this is evident through the city’s division in a new and old town – each fighting for attention and resources.  The results of the thesis contains information on the tourism resources of Gjirokastra; this is described in chapters of supply research and culture-, economy- and natural resources. The current status and potential of each has been described and analyzed, data being collected through participant observation, analyzing written material and through interviews with visitors, local businesses and stakeholders.  The result describes a city facing many problems due to lack of laws and regulations creating a variety of issues both in nature, culture and economy: poverty, “brain-leakage” through migration, waste, water and pollution, unemployment, poor stakeholder collaboration, abandoned houses and traditions, bureaucracy, corruption, management issue, a lack of tourism activities and information, poor marketing and poor tourism services. Tourism development is identified as an important tool for problem solution and societal development by the stakeholders, however the municipality’s actions are focused on the citizens and by catering to them it is considered that tourists will also benefit. This approach results in interest conflicts between the stakeholders where the municipality is focusing on improving the new town and the cultural organizations on the old town. Even though many elaborate tourism strategies already exists amongst the different stakeholders no one has so far been successfully implemented due to unclear responsibilities, action time frame issues and a lack of funds. Since there is no budget for tourism the different strategies turns into wish-lists from which money is sought. The result is a few successful short term projects funded by various different European organizations. The problem of restoring houses is also the following revitalization of them. The citizens of Gjirokastra want a modern life which the old houses cannot under the world heritage regulation provide. Here is where tourism is considered to be the solution – creating an attractive living and business area that will revitalize the old town. As of now the world heritage suffers from not having a management plan, the old houses are stuck in after-communism-legal issues in many cases then abandoned or modernized. There is no waste management in Gjirokastra and the effects of this is not being researched. The observation and interview result shows that there are multiple environmental problems that now accumulate, in this study the tourist satisfaction was affected by the waste appearance. Without laws and restrictions on tourism, heritage and environment it is easy to turn the eyes away from carrying capacity and focus on short term solutions.  Tourism is in the meanwhile driven by private local entrepreneurship and innovation but without strategies, regulations or market research an imbalance in the tourism system is evident in the market and supply match. A bench marketing tradition or “copy & pasting” has so far resulted in restaurants, hotels, cafes and souvenir shops selling indistinguishable products and only a few other activities than sightseeing are being offered. In the visitor surveys from time to time it is apparent that tourists think Gjirokastra has great potential but the city’s problems are surfacing and affecting the level of satisfaction.   There is thus a pressing need for collaboration between the different stakeholders to create one sustainable tourism development plan, to define roles and responsibilities and action implementation. The natural and cultural resources and its potentials for tourism are huge but without these regulatory bodies tourism impacts might be irreversible negative. It is in this moment of time, before goals are decided upon, ideal that ideas of sustainability, in this case meaning that the environment’s, culture’s and economy’s interests are also taken in account and incorporated to shape the development process. This is highlighted throughout the thesis.

Meeting the food demands of a growing population is one of the currently most critical issues for the world community. Additionally, negative impacts of climate change on agriculture are expected in some densely populated regions of developing economies. In this thesis, I examine spatial patterns of future impacts of population development and climate change on food security and how these impacts correlate with current patterns of food security and poverty. I aim to assess the global spatial patterns of food insecurity, concerning the current situation and future prognosis, to quantify the impact of population development and climate change on food security, and to examine to what extent poverty can explain spatial patterns. To identify spatial patterns, I performed a multiple correlation analysis. The aggregated impact estimate of population development and climate change was calculated by adding their respective national predictions. The explanatory power of poverty was evaluated using regression models which contained population development  predictions and current food security as functions of poverty rate. Based on the my results and a literature review I discuss the future geographic disparities of food security and the corresponding consequences for combating hunger. My results show that global geographic disparities are likely to increase substantially, mainly because population, and in turn food demand, will increase strongly in sub-Saharan Africa, the region with the highest decline of resources in relation to population. Impacts of climate change show a similar geographic pattern where foodinsecure regions will be affected the most. I found that poverty is a significant explanatory variable for both population growth and food security. The literature review support causality between variables, which places poverty at the core of food security issues. Poverty causes both a barrier to access food markets and population growth,which ultimately decrease food availability. In order to reach zero hunger for the coming generations, there is an urgent need to redistribute resources, change direction in agriculture practices and implement extensive political measures that carefully consider both local and global contexts.

The purpose of my study is to investigate how working with ABC (All Children at the Centre) can be interpreted based on a democratic education in preschool. ABC is a socioemotional course provided by an external agency which is subsequently available to teachers and parents within certain councils, throughout the country. Through semi-structured qualitative interviews with four teachers I have explored how they describe their work on choosing battles - based on ABC methodology. This has subsequently been analyzed in the results section based on my interpretation of Gert Biestas (2006, 2011) theories of democracy. Results indicate that routine situations emerge as restrictive and can hamper children's potential actions. However, through the ABC methodology - choose battles, teachers claim to see a decrease in conflicts, due to an approach characterized by an awareness of the restrictive conditions the children face. My conclusion from the interviews is that the ABC-choosing battles methodology appears to contribute to a democratic education in preschool, however it seems in the interviews that it could also lead to an over-generalized perspective where children's actions are seen only as a strategy for attention. This could subsequently lead to a situation where an appreciation of Biestas definition of plurality is sorely lacking. / Syftet med min studie är att undersöka hur arbetet med ABC (Alla Barn i Centrum) kan förstås utifrån en demokratisk fostran i förskolan. ABC är ett socioemotionellt program från en extern agent, som vissa kommuner erbjuder till pedagoger och föräldrar runtom i landet. Genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger har jag undersökt hur de beskriver sitt arbete med att välja strider - utifrån ABC. Beskrivningarna har sedan analyserats i resultatdelen utifrån min tolkning av Gert Biestas (2006, 2011) teorier om demokrati. Resultatet visar att rutinsituationer framkommer som begränsande för barns möjlighet till handlande. Men genom ABC - välja strider anser pedagogerna att konflikter minskar, genom att pedagogerna reflekterar över vilka motstånd barnen möts av, och hur. Min slutsats utifrån ABC-pedagogernas beskrivningar är att det tycks vara möjligt att ABC - välja strider kan bidra till en demokratisk fostran i förskolan. Men det kan samtidigt finnas en risk att en syn där barns handlande förstås som endast en strategi för att få uppmärksamhet, kan leda till en stor generalisering. Det kan i sin tur medföra att det Biesta ser som pluralitet inte värdesätts tillräckligt mycket.

Syftet med denna studie är att synliggöra och beskriva förskollärares normer för barns användande av förskolans material i leken. De frågeställningar som har legat till grund för undersökningen har varit Vilka uppfattningar har förskollärare om barns användande av förskolans material i leken? Finns det regler för var och hur barnen får använda förskolans material i leken? och Finns det bestämda platser för var förskollärare anser att barnen bör leka med materialet?   I denna studie har en kvalitativ metod samt tematisk analys använts. För att samla in empirin har kvalitativa intervjuer använts. I studien har fem förskollärare deltagit.   I resultatet visade deltagarnas svar, att det finns normer och regler som både förskollärare och barnen rättar sig efter på förskolan. Resultatet visade även att förskollärare har regler för i vilka rum som barnen tillåts använda materialet samt vilka möjligheter de har till hur materialet får användas.   Slutsatsen av undersökningen är att förskollärare strävar efter en speciell ordning av förskolans material. Tanken med denna ordning är att materialets placering påverkar barnen. / The purpose this study is to make visible and describe preschool teachers norms for how children use of preschool material when they play. The issues underlying the investigation have been what perceptions do preschool teachers have on how children use preschool material when they play? Are there rules for where and how children are allowed to use preschool material when they play? and are there specific places for where preschool teachers consider that children should play with the material?   In this study, a qualitative method and thematic analysis have been used. Qualitative interviews have been used to collect empirical. Five preschool teachers participated in this study.   The response from the participants showed that there are norms and rules that both preschool teachers and children adapt to in the preschool. The result also showed that preschool teachers have rules for where the children are allowed to use the material and what possibilities they have for how the material is allowed to be used. The conclusion of the study is that preschool teachers strive for a special order of preschool material. The idea of this order is that the materials location affects the children.

Syftet med denna studie är att synliggöra och beskriva förskollärares normer för barns användande av förskolans material i leken. De frågeställningar som har legat till grund för undersökningen har varit Vilka uppfattningar har förskollärare om barns användande av förskolans material i leken? Finns det regler för var och hur barnen får använda förskolans material i leken? och Finns det bestämda platser för var förskollärare anser att barnen bör leka med materialet? I denna studie har en kvalitativ metod samt tematisk analys använts. För att samla in empirin har kvalitativa intervjuer använts. I studien har fem förskollärare deltagit. I resultatet visade deltagarnas svar, att det finns normer och regler som både förskollärare och barnen rättar sig efter på förskolan. Resultatet visade även att förskollärare har regler för i vilka rum som barnen tillåts använda materialet samt vilka möjligheter de har till hur materialet får användas. Slutsatsen av undersökningen är att förskollärare strävar efter en speciell ordning av förskolans material. Tanken med denna ordning är att materialets placering påverkar barnen. / The purpose this study is to make visible and describe preschool teachers norms for how children use of preschool material when they play. The issues underlying the investigation have been what perceptions do preschool teachers have on how children use preschool material when they play? Are there rules for where and how children are allowed to use preschool material when they play? and are there specific places for where preschool teachers consider that children should play with the material? In this study, a qualitative method and thematic analysis have been used. Qualitative interviews have been used to collect empirical. Five preschool teachers participated in this study. The response from the participants showed that there are norms and rules that both preschool teachers and children adapt to in the preschool. The result also showed that preschool teachers have rules for where the children are allowed to use the material and what possibilities they have for how the material is allowed to be used. The conclusion of the study is that preschool teachers strive for a special order of preschool material. The idea of this order is that the location of the materials affects the children.

Den här uppsatsen har för avsikt att undersöka vad invånares samhällsengagemang i ett ”särskilt utsatt område” i form av trygghetsvandringar och samrådsmöten kan säga om integration. Genom etnografiskt fältarbete och deltagande observation ämnar studien fånga deltagarnas perspektiv på sitt engagemang, undersöka vad engagemanget har för inverkan på lokalsamhället och invånarnas känsla av trygghet, samt vad samhällsdeltagandet och dess inverkan kan säga om integration. Det empiriska materialet analyseras och diskuteras utifrån relevanta teorier om gemenskap, sociala gränser, trygghet samt social respektive strukturell integration. Invånarnas verksamhet och engagemang syftar till att öka tryggheten i stadsdelen, och skapar parallellt ett forum för språkövande och personliga möten över sociala och etniska gränser. Relationsskapandet bland invånare i stadsdelen tycks i sig indirekt leda till ökad trygghet, samt en känsla av gemenskap. Strukturella faktorer på makronivå uppenbarar sig emellertid som barriärer för invånarnas deltagande och delaktighet i en övergripande samhällelig och nationell gemenskap. / The aim of this thesis is to examine what residents’ community participation by way of local night patrol for social reassurance and community meetings in a “deprived neighborhood” has to say about integration. Through ethnographic field study and participant observation the study aims to capture the participants’ perspective of the participation, examine what impact the engagement has on the local community as well as what the affects and participation has to say about integration. The empirical material is analyzed and discussed from the basis of relevant theories of community, social boundaries, social reassurance as well as structural respectively social integration. The engagement of the residents aims to increase the feeling of social security and reassurance in the local community, and parallelly it creates forum for language practice and social encounters that goes beyond social and ethnic boundaries. The increasement of personal relationships seems to indirectly lead to a higher level of social reassurance as well as a feeling of solidarity in the community. Structural factors on a macro level, however, seems to work as barriers for the residents’ participation and involvement in a general societal and national fellowship and community. / الهدف من هذا الأنشاء هو الوصول لكيفية تأثير اهتمام المواطنين لحالة المجتمع في " الضاحيه الخاضعة للأستضعاف الخاص عن طريق التجول لتأمين الأمان ولقائات التشاورية على موظوع الاندماج العرقي   عن طريق استخدام التكنيك للادراسات العليا التي يتم عن طريق الحضور في المكان المناسب للمشاركه الشخصيه والأنتباه المباشر على طريقة اشتراك واهتمام المواطنين لفهم جدية اهتمامهم وتأثير هذا الاهتمام لحصول المواطنين على المزيد بلاحساس بلأمان وكيف يؤدي هذا لفهم حالة الاندماج العرقي                                                                                                                                 المواد التي تحصل عن طريق التجربة تدرس وتناقش عن طريق نضريات وثيقة الصل .التحديات الأجتماعيه،الأمان والاندماج العرقي الاجتماعي التركيبي بموضوع المشاركه هدف اهتمام وعمل المواطنين هو توفير الأمان الأكثر في ضواحي المدينه وإيجاد امكان الغه ولقائات                                                           .اجتماعيه خارجه عن المعدوديات العرقي     بناء العلاقات مابين المواطنين في الضواحي تؤدي بطريقه غير مباشرة على مزيد من الأمان .وإحساس المشاركه العوامل الأنشائيه الغير قادرة للتغير تظهر وتؤدي الى ايجاد حواجز أمام حضور ومساهمة .المواطنين للمشاركة الوطنية

This thesis explores the relationship between inhalation amplitude and turn-taking in spontaneous multiparty conversations held in Estonian. Respiratory activity is recorded with Respiratory Inductance Plethysmography. The main focus is on how inhalation amplitude varies between the inhalations produced directly before turn onset compared to the following inhalations within the same speaking turn. The results indicate a significant difference in amplitude, realised mainly by an increase in inhalation end lung volume values. One of the possible functions of this pattern is to signal an intention of taking the conversational turn. Another could be a phrasing or grouping function connected to lower inhalation amplitudes within turns. / 2014-1072 Andning i samtal (Vetenskapsrådet)