Syftet med denna studie är att, genom en textanalys, undersöka hur en lärobok i spanska kulturellt representerar den spansktalande världen och om den innehållsmässigt lever upp till kursplanens krav när det gäller de kulturella aspekterna. Det visar sig att Spanien och Latinamerika behandlas monokulturellt och att den innehållsmässiga balansen vad gäller kultur mellan Spanien och Latinamerika är svag i läroboken och att den inte ger utrymme för diskussion och reflektion, vilket gör att ett stort ansvar läggs på läraren för att leva upp till kursplanens krav.

Abstract/Summary The study of history has always been a part of educational programmes throughout time. And the reasons behind it have also been shifting according to the needs of the society in a specific time and place. But the legitimacy of the history subject has always been in its said ability to help us understand the present through the past. Today the emergence of a globalized and multicultural society is changing both our way of life as well as our view on the world, and with it the skills and tools we need to make sense of it. And with it the reasons behind and the learning goals of history as an educational subject is shifting. International organizations have implemented guidelines and directives to its members regarding how educational goals can be used to adapt to this ongoing change. Research regarding curriculum policymaking has shown that the Swedish curriculum is influenced by the international guidelines, but the didactic specialists, Kenneth Nordgren and Maria Johansson, has found a lack of guidance for teachers to enact these general goals on a more practical day-to-day basis. This has led them formulate a concept especially designed for history education, intercultural historical learning. This essay’s aim is to find the conditions to apply the concept of intercultural historical learning through the history subject in the compulsory and upper secondary school in Sweden. By taking its departure in curriculum theory and using intercultural historical learning as an analytical framework, a hermeneutical text analysis is made on the Swedish history curriculum with its supporting documents as well as on the national tests of the subject. The results indicate that there are conditions that both encourages and discourages the implementation of intercultural historical learning in history education. The curriculum’s emphasis on the usage of historic source material and use of history examples are a major contributor to the applicably of the concept. In contrast the historical narrative created by the curriculum prevents a diversity of historical experiences and voices to be present in the teaching practice. Instead a Eurocentric and political historic narrative is dominant. However, further research is required to see what other factors than those this essay examine affect the implementation of intercultural historical learning in the Swedish history classroom. This essay’s main contribution is to serve as a starting point for such research.

This essay is about treatment in preschool and how important it is that we dare to do different based on each child's needs. I sometimes get the feeling that we educators in preschool, have alittle too much of the idea that the working methods we use should suit all children. Dealing with children and adults differently should be a matter of course, especially when we work inpreschool and school. What I mean by daring to do different, is that we need to have the knowledge to see each individual's needs to be able to respond in a clear way so that everyone is understood. According to the Education Act, we must “take into account the different conditions and needs of all children”(Skolverket 2018, p. 6). Which we do if we do not treat all children in exactly the same way, but dare to use different approaches. My dilemma, which I describe in different situations, is when children receive a treatment that does not benefit them and where we educators do not think about or do not have the knowledge of how we should do. The purpose I have with my essay, is to come up with an approach that we can use in the work team, to help the children who for various reasons "worry" us educators. I have tried to go more in depth in our Curriculum for preschool, to get a clearer view of ourmission. What I see and hear in my business has made me curious about how we interpret it and whether it can be used as an argument for me as a preschool teacher in a work team.  The method I use in my thesis is scientific essay writing, where I will be able to come up with how to understand my dilemma better, to be able to handle it in my future professional life. I do this through reflection with supervisors, course participants, literature and with myself. / Denna uppsats handlar om bemötande i förskolan och hur viktigt det är att vi vågar göra olika utifrån varje barns behov. Jag får ibland känslan av att vi pedagoger i förskolan har lite för mycket av tanken att det arbetssätt som vi använder ska passa alla barn. Att bemöta barn och vuxna olika borde vara en självklarhet, framför allt när vi arbetar inom förskola och skola.  Vad jag menar med att våga göra olika, är att vi behöver ha kunskapen att se varje individs behov för att kunna bemöta på ett tydligt sätt så att alla blir förstådda. Enligt skollagen ska vi ”ta hänsyn till alla barns olika förutsättningar och behov” (Skolverket 2018, s. 6). Vilket vi gör om vi inte bemöter alla barn på exakt samma vis, utan vågar använda olika tillväga gångssätt.  Mitt dilemma som jag beskriver i olika situationer är när barn får ett bemötande som inte gynnar dem och där vi pedagoger inte tänker oss för eller inte har kunskapen om hur vi bör göra. Syftet jag har med min essä, är att få fram ett förhållningssätt som vi kan använda oss avi arbetslaget, för att hjälpa barnen som av olika anledningar ”oroar” oss pedagoger.  Jag har försökt att gå mer på djupet i vår Läroplan för förskolan, för att få en tydligare syn på vårt uppdrag. Det jag ser och hör i min verksamhet har gjort mig nyfiken på hur vi tolkar den och om den går att använda som argument för mig som förskollärare i ett arbetslag. Metoden jag använder mig av i min uppsats är vetenskapligt essäskrivande, där jag ska kunna få fram hur jag ska förstå mitt dilemma bättre, för att kunna hantera det i mitt framtida yrkesliv. Det gör jag genom reflektion med handledare, kursdeltagare, litteratur och med mig själv.

This study has aimed to contribute to the learning and understanding of how music teachers interpret and teach the concept of multiculturalism. Music teacher have the task of teaching to promote students’ understanding of different musical cultures, while their teaching is increasingly rooted in Western musical traditions. Through a qualitative approach and semi-structured interviews, ten music teachers participated in the study. The material has been processed, coded, categorized, and linked to the concepts of intercultural learning, ethnocentrism and ethnomusicology. The study suggests that multiculturalism interpretation is based on the concepts ethnicity and identity. In this study, music teachers emphasize the value of working with multiculturalism and underline that the meeting between different cultures is central. However, the study shows that music teachers witness a lack of knowledge for more thorough teaching. Working with multiculturalism, can contribute to a greater understanding of different cultures and increased social cohesion. But this requires more learning, about how music teachers can interpret and work with multiculturalism in their teaching. One conclusion of the study is that music teachers know why they should teach about multiculturalism and what the teaching should include – but how they can teach multiculturalism is still uncertain. / Denna studie syftar till att bidra med ökad förståelse för hur musiklärare tolkar och implementerar begreppet mångkulturalitet i musikundervisningen. Musiklärare har till uppgift att undervisa för att främja elevers förståelse för olika musikkulturer, samtidigt som deras undervisning i allt högre grad är förankrad i västerländska musiktraditioner. Genom en kvalitativ ansats och med semistrukturerade intervjuer har tio musiklärare deltagit i studien. Materialet har bearbetats, kodats samt kategoriserats och sedan satts i relation till interkulturellt lärande, etnocentrism och musiketnologi. Studiens resultat visar på att mångkultur oftast tolkas utifrån etnicitet och identitet. I studien framhåller musiklärare värdet av att arbeta med mångkulturalitet samt betonar att mötet mellan olika kulturer är centralt. Dock upplever musiklärare bristande kunskap för en mer ingående undervisning. Arbete med mångkulturalitet kan bidra till större förståelse för olika kulturer och ökad social gemenskap. För detta krävs då mer lärdom om hur musiklärare ska tolka och arbeta med mångkulturalitet i sin undervisning. En slutsats i studien är därmed att musiklärare vet varför de bör undervisa om mångkulturalitet samt vad undervisningen bör innefatta – men hur undervisningen kan utformas för att omfatta multikulturalism är fortfarande ovisst.

Sammanfattning Sverige är idag ett mångkulturellt samhälle vilket har bidragit till en ökning av flerspråkiga barn i förskolan. Flerspråkighet får därmed en väsentlig roll i förskolan och utifrån styrdokumenten för förskolan har pedagogerna som uppdrag att stimulera och utveckla barns språk, såväl svenska som modersmål. Förskolan kan ses som en mötesplats där barn får möjlighet till kommunikation. De barn som har ett annat modersmål än svenska använder sig av olika strategier för att kommunicera med såväl pedagoger som kamrater på förskolan. Det är viktigt att pedagoger känner till olika strategier och har ett förhållningssätt som gynnar alla barns språkutveckling. Syfte med litteraturstudien är att undersöka vad forskning säger om språkutveckling hos barn som har annat modersmål än svenska, vilka strategier som används och hur förskolan kan möjliggöra språkutvecklingen.  För att besvara syftet används litteraturstudie som metod, där sökningar i databaserna Primo och DiVA har utförts utifrån begrepp kopplade till studiens syfte och frågeställningar. Avgränsningar utfördes utifrån årtal och språk, och de funna artiklarna är kvalitetsgranskade samt analyserade. Nio artiklar hittades och åtta kategorier identifierades. I resultatet framgår det att pedagoger i förskolan använder sig av olika strategier för att kommunicera med barn som har ett annat modersmål än svenska. De interagerar med barnen, stöttar dem och utgår ifrån arbetssättet translanguaging. Även de flerspråkiga barnen använder sig av olika strategier såsom imitation, uttrycksfullt kroppsspråk och kodväxling. Ytterligare i resultatet framgår det att miljön och pedagogers förhållningsätt har en inverkan på språkutvecklingen för de barn som har ett annat modersmål än svenska

Forskning visar på att lärare ofta undviker att diskutera kontroversiella frågor i sin undervisning då de känner sig osäkra om hur de ska hantera dessa. Att arbeta med kontroversiella frågor är ett komplext område men det blir oundvikligt att komma ifrån när våra klassrum präglas av samhällets mångfald. I kursplanen för religionsundervisningen är ett av syftet bland annat att eleverna ska utveckla sin förmåga att förstå sin, men även andras, livsåskådning. Syftet med detta arbete är att undersöka hur kontroversiella frågor tar sig uttryck i religionskunskapsundervisningen både ur lärar- och elevperspektiv. Detta är en kvalitativ studie där vi utgått ifrån semi-strukturerade intervjuer med lärare och elever, samt där vi använt forskningsanalyser som behandlar detta område. Resultatet vi kom fram till är att hur lärare arbetar med, och förhåller sig till, kontroversiella frågor grundas i vilken elevgrupp hen undervisar i. Samtidigt visar resultatet även på att elevers uppfattning av hur lärare arbetar med kontroversiella frågor inte alltid är densamma som lärarens egna uppfattning. Det är viktigt att man som lärare skapar goda förutsättningar för elever att våga uttrycka sina värderingar och åsikter i klassrummen, men att dessa i sin tur inte går emot skolans värdegrund och blir kränkande. Det är viktigt att tillägga ett av skolans huvudmål, vilket är att undervisning ska bidra till att fostra demokratiska medborgare.

Syftet med studien är att bidra med kunskaper om hur förskollärare skapar förutsättningar för samverkan och samvaro med nyanlända vårdnadshavare i förskolan i Sverige. Frågeställningen som har besvarats är: Hur beskriver förskollärare möten med nyanlända vårdnadshavare i förskolan? Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ metod och fem semistrukturerade intervjuer med förskollärare som besitter olika erfarenheter i mottagandet av nyanlända familjer. Studien har inspirerats av det relationella perspektivet och empirin har bearbetats genom en tematisk analys.  ​Resultatet visar att en majoritet av förskollärarna i studien upplever mötet med nyanlända vårdnadshavare som en utmanande uppgift i förskollärarens profession. Kommunikationen och att nå en ömsesidig förståelse mellan varandra är en av de största svårigheterna som framkommer i resultatet. Det framkommer även att det finns en osäkerhet hos förskollärarna om hur mycket de ska hjälpa de nyanlända vårdnadshavarna. I resultatet går det tyda både ett interkulturellt- och monokulturellt förhållningssätt i samverkan och samvaron med de nyanlända vårdnadshavarna. Det blir synligt i resultatet att ett interkulturellt förhållningssätt är eftersträvansvärt och att arbetet med samverkan och samvaro med nyanlända vårdnadshavare är ett utvecklingsområde.

Bakgrund: Vad en ledare är stämmer överens människor och kulturer emellan, men däremot vad som förväntas av en ledare och hur en ledare anses ska bete sig skiljer sig åt. När ledare från en kultur ska integreras med ett interkulturellt team är det inte en självklarhet att det går ihop. I Sverige lever människor i ett demokratiskt samhälle, vilket inte är en självklarhet i andra länder. Svenska organisationer bedrivs mer decentraliserade och medarbetare får ett större utrymme att föra en kommunikation med ledare och chefer. När svenska ledare ska arbeta med interkulturella team dyker både utmaningar och möjligheter upp. Syfte: Det övergripande syftet i studien är att undersöka vilka utmaningar en svensk ledare som är verksam inom eller över ett internationellt team kan stöta på och hur dessa uppkommer. Det är utifrån det svenska perspektivet samt ledarskapsperspektivet vi undersöker vad för slags inverkan varierande kulturer kan ha på relationer och samarbete i interkulturella team. Metod: Det har använts en kvalitativ forskningsmetod för studien. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med sex stycken respondenter där fem av dem kommer från Sverige och en från Sri Lanka där alla har en form av ledarposition. Empiri & slutsats: Studien visar att interkulturella team skiljer sig åt mellan Sverige och icke-nordiska länder, det är tydligt att det skiljer sig åt mellan ledarskap och chefskap. Där chefskapet är mer dominerande i andra länder, vilket även Kotter påtalar. Även kulturella distanser i form av maktdistans och maskulint förhållningssätt är de som skiljer de olika kulturerna åt allra mest. Vad som är avgörande för framgång som ledare över ett interkulturellt team är att vara medveten om alla de olika kulturerna inom ett arbetslag och veta hur distanserna hanteras och kommuniceras. / Background: What a leader is consistent across people and cultures, but what is expected of a leader and how a leader is perceived to behave differ. When leaders from one culture are to be integrated with an intercultural team, it is not obvious that it will go together. In Sweden, people live in a democratic society, which is not a matter of course in other countries. Swedish organizations are run in a more decentralized way and employees have more space to communicate with leaders and managers. When Swedish leaders have to work with intercultural teams, both challenges and opportunities appear. Purpose: The overall aim of the study is to investigate which challenges a Swedish leader who works within or across an international team may encounter and how these arise. It is from the Swedish perspective and the leadership perspective that we investigate what kind of impact varying cultures can have on relationships and cooperation in intercultural teams. Method: A qualitative research method has been used for the study. Semi-structured interviews have been conducted with six respondents, five of whom come from Sweden and one from Sri Lanka, where all have some form of leadership position. Empirical & conclusion: The study shows that intercultural teams differ between Sweden and non-Nordic countries, it is clear that there is a difference between leadership and management. Where management is more dominant in other countries, which Kotter also points out. Cultural distances in the form of power distance and masculine attitudes are also what separate the different cultures the most. What is crucial to success as a leader of an intercultural team is to be aware of all the different cultures within a work team and know how the distances are managed and communicated.

Bakgrund: Vintern 2019 vårdades en gosse på ett barnsjukhus i Sverige där språksvårigheter och viss kulturell kontextuell diskrepans försvårade kommunikationen. Missförstånd och okunskap ledde till att gossen avled. Eftersom personalen inte hade tillräcklig kunskap och tillräckliga redskap för att kommunicera med patienter från olika kulturer och med hjälp av tolk äventyrades patientsäkerheten med katastrofala följder. Att ta del av patienterfarenheter innan och under nya förbättringsarbeten bör ses som självklart för att vården ska utformas för barnet i centrum och avsågs införas på barnsjukhuset med fokus på tolkanvändning. Syfte: Det övergripande syftet för förbättringsarbetet är att utifrån verksamhetens mål införa samskapande förbättringsteam med interkulturellt perspektiv på H.K.H Kronprinsessan Victorias barn och ungdomssjukhus för ökad patient delaktighet och ökad patientsäkerhet. Förbättringsteamet avser förbättra tolkanvändningen på BAVA och Barnakuten. Studiens syfte var att beskriva avgörande händelser enligt medlemmar i ett samskapande förbättringsteam med fokus på interkulturellt perspektiv samt hur utveckling sker i teamet över tid. Metod: Ett samskapande förbättringsteam med interkulturellt perspektiv sattes samman och genomförde ett förbättringsarbete med metod inspirerad av Tänk om i 4 steg. Studiens genomförs inspirerat av Critical incident metoden (CIT) genom fokusgruppsintervjuer.Resultat: Med enkla medel så ökade antalet tolksamtal efter införandet av förenklad bokningsmetodoch tolkarnas utvärdering av tolksamtalen påvisade att samtalen hade god kvalitet. Medarbetarna har efter utbildning och med nytt bokningssystem tillfogat sig förbättrade kunskaper om tolkanvändning. I studien identifieras flera avgörande händelser som fick informanterna att formulera och utvecklas som team. Susan Wheelans utvecklingsmodell användes som förklaring till utvecklingen av teamet över tid. Slutsats:Målet för förbättringsarbetet gick att nå med hjälp av de förbättringsidéer som testades. Studien visade att ett interkulturellt sammansatt förbättringsteam snabbt kunde ta sig vidare i utvecklingsstegen genom att vara ett effektivt team och snabbare kom till beslut.

Syftet med föregående undersökning är att öka kunskapen om hur samhällskunskapslärare inkluderar nyanlända elever i undervisningen samt vilka utmaningar som finns i arbetet med detta. Genom en kvalitativ forskningsintervju med fem grundskollärare i årskurs 4–6 har data samlats in och kategoriserats utifrån tre teman som är följande: Betydande faktorer för inkluderingsprocessen, didaktiskt förhållningssätt och läroplan samt vikten av nyanlända elevers tidigare bakgrund och erfarenheter.   Resultatet av undersökningen visar att det finns flera utmaningar men även möjligheter i  arbetet med nyanlända elever i samhällkunskapsundervisningen. Inkludering är ett omtalat  begrepp vilket innebär att många uppfattar inkludering på skilda sätt. Detta påverkar givetvis undervisningens utformande. Men för att lyckas med inkluderingsproccsen framför samhällskunskapslärare olika strategier och verktyg som de anser vara viktiga. Tydlighet, användning av tidigare erfarenheter, repetition, diskussioner, grupparbeten, jämförelser, visualiseringsverktyg och samarbeten med CFL och modersmålslärare är de huvudsakliga verktygen. De svårigheter som lyfts fram i studien är bristande språkkunskaper, tidigare skolbakgrund och erfarenheter, socioekonomisk bakgrund, kulturkrockar samt samhällskunskapens abstrakta och komplexa innehåll. Även om samhällskunskapsämnet är ett brett ämne betonar samtliga samhällskunskapslärare att ämnet är viktigt eftersom de hjälper och vägleder de nyanlända eleverna att vara delaktiga i den nya kontext de nu befinner sig i. Avslutningsvis har resultatet analyserats utifrån tidigare forskning och det interkulturella perspektivet. / The purpose of the previous study is to increase the knowledge of how social science teachers include newly arrived pupils in the teaching and the challenges that are present in this work. Through a qualitative research interview with primary school teachers in grades 4–6, data has been collected. Collected data has been categorized based on three themes that are the following: Significant factors for the inclusion process, didactic approach and curriculum as well as the importance of newly arrived pupils previous background and experiences.   The results of the survey show that there are many challenges, but also opportunities in working with newly arrived pupils in social science subject. Inclusion is a well-known concept, which means that many perceive inclusion in different ways. This obviously affects the design of the teaching. But in order to succeed with the inclusion process the social science teachers emphasizes different strategies and tools they consider as important. Clarity, repetition, discussions, group work, comparisons, visualization tools and collaborations with CFL and mother tongue teachers are the main tools. The difficulties highlighted in the study are lack of language skills, previous school background and experiences, socio-economic background, cultural clashes, and the abstract and complex content of social studies. Although the subject of social science is a broad subject I the social science teachers emphasizes that the subject is important because they help and guide the newly arrived pupils to be included in the new context they apart of. In summary, the result has been analyzed from previous research and the intercultural perspective.