Elever i Eskilstuna kommuns förmåga att prestera i grundskolan är påverkad av vilket symboliskt kapital elever innehar. En uppväxt i en miljö som hedrar samma värden som skolan ger eleven ett habitus som i högre grad samstämmer med skolans och ökar därför elevens möjligheter. Ett motsatt förhållande kan ses hos elevgrupper med ett lågt symboliskt kapital. Elevers förmåga att prestera är även påverkad av hur elevsammansättningen ser ut. Denna effekt kan verka både i positiv och i negativ riktning. En hög andel elever med ett starkt kapital ger en positiv effekt på alla elevkategorier medan en hög andel med svagt kapital ger en negativ effekt. Genom en snedfördelad tilldelning av resurser försöker Eskilstuna kommun skapa mer likvärdiga förutsättningar mellan de olika elevgrupperna. Kommunens pengar når de elevgrupper som behöver dem men det återstår att säga om resurserna är tillräckliga och om de omsätts på ett effektivt sätt. Den tröghet som finns i den sociala strukturen gör relationen mellan missgynnade elevers habitus och skolans kapital naturligt problematisk och svår att överbrygga. Resultatet är framtaget genom regressioner och korrelationer mellan skolresultat, social bakgrund och pedagogiska incitament som sedan är analyserade utifrån Bourdieus teori om social reproduktion. / The performance in primary education of students in the municipality of Eskilstuna is affected by the symbolic capital that students possesses. A student growing up in an environment that treasures the same values as the school does is given a habitus that better corresponds with the habitus of the school and therefore has better prospects. The performance of students is also affected by the composition of students. The effect of the composition of students may result in both positive and negative outcomes.  A high share of students with strong capital results in a positive effect on all categories of students while a high share of students with weak capital results in a negative effect. The municipality of Eskilstuna is trying to create more equal conditions between the different categories of students by applying an unequal allocation of resources. The funds handed out by the municipality do reach the categories of students in need of them but whether the resources are sufficient and whether they are efficiently converted remains to be seen.  As inertia is inherent to the social structure, the relationship between the habitus of disadvantaged students and the capital of the school is innately problematic and hard to bridge. The results were retrieved through regression analyses and correlations between results in school, social background, and pedagogical incentives. They were then analyzed on the basis of Bourdieus’ theory on social reproduction.

<p>Positive action is measures that usually constitute discrimination but which are justified when achieving the purpose of an effective equality between people of the society. Positive action regarding gender is regulated in primary law, secondary law and case law of the EU whereas positive action regarding other discrimination groups is regulated in secondary law and negligible regulated in case law.</p><p>There is a boundary between positive action and discrimination. Primary law gives little guidance on determine that boundary. Secondary law provides more advanced guidelines of how to determining were the boundary is.</p><p>When determining were the boundaries lays between positive action and discrimination the guidelines given by the European court of justice in case law can be used. The majority of these guidelines are focused on positive action regarding gender. May these guidelines be used as an analogy to determining whether or not positive actions regarding the other discrimination groups are justified or not?</p><p>What constitutes de lege lata regarding positive action and is change required from a de lege ferenda perspective? Will de lege lata fulfill the aim of a full and effective equality between the people within the working life?</p>

Background: Despite being a central routine in hospitals worldwide the ward round hasnot been studied well, nor mentioned thoroughly in text books. Traditionally the wardround means that the responsible staff goes through the patients’ health status on theirown and thereafter meet the patient to update status, confirm diagnosis, adjust treatmentand predict prognosis. The ward round in its current form has been found to beproblematic: lack of integrity and lack of effective communication being the biggestissues. On several places there has been attempts to improve the ward round,höglandssjukhuset in Eksjö being the most prominent example. This study aims toexamine the patients’ experience of the ward round.Methods: Two individual interviews and one group interview were conducted among atotal of six patients in the ages from 52 to 91, all with experience of traditional wardrounds from höglandssjukhuset in Eksjö during January 2014. The interviews weretranscribed and analyzed using a phenomenological qualitative approach.Results: The main finding in the interviews were that the most important part of a wardround for the patients is a well-functioning communication with the doctor. The patientsdescribed the existence of honest questions during the ward round as a benchmark forthe quality of the communication. Four factors were identified as underlying causes fora well-functioning communication: Equality between doctor and patient, comprehensionof the ward round routines, enough time, and a preserved integrity of the patient.Discussion and conclusion: The social psychological concepts of social responsivity andpower were used to analyze and explain the findings. Suggestions were made to thetraditional ward round to change the routines to make the staff more equal to the patient,increase the knowledge of the patient about the routines, increase the time spent onevery patient and secure the integrity of the patient during the ward round.The findings from this study will be a part of a bigger research project about the wardround that also will be used in an improvement work about the ward round inHöglandssjukhuset in Eksjö and in the region of Jönköpings län.

The aim of this study was to examine four women’s experiences of and attitudes towards breastfeeding. In order to achieve this end, the four women were interviewed individually. Breastfeeding is a controversial subject, which is also mirrored by the women and the different advice and recommendation that they meet. Consequently, each woman has to take a stand for what she thinks is suitable regarding her individual situation. Moreover, breastfeeding is embedded in complex historical, political and cultural systems. This becomes obvious in the contemporary principle of breastfeeding on demand, according to which breastfeeding is adapted to the child’s needs. Thus, a majority of the interviewees have difficulties with combining breastfeeding on demand with ideas of gender equality. Due to breastfeeding on demand, the women must also breastfeed in public. In those situations, the women are keen on breastfeeding as discretely as possible. / Syftet med den här uppsatsen är att undersöka fyra kvinnors erfarenheter av och attityder till amning. Av den anledningen blev de fyra kvinnorna individuellt intervjuade. Amning är ett kontroversiellt ämne, som också speglades av kvinnorna och de råd och rekommendationer de möter. Konsekvensen av detta är att varje kvinna måste ta ställning till vad som passar deras individuella situation. Dessutom, amning är inbäddat i ett komplext historiskt, politiskt och kulturellt system. Detta blir tydligt genom den rådande fria amningsprincipen, som innebär att amningen är anpassad efter barnets behov. Majoriteten av kvinnorna har därför svårigheter med att kombinera fri amning med idéer om jämlikhet. På grund av fri amning, måste kvinnorna ibland amma offentligt. I de situationerna är kvinnorna måna om att amma så diskret som möjligt.

Uppsatsen är en litteraturstudie och syftar till att kritiskt belysa den nu pågående gymnasiereformen ur ett utbildningshistoriskt perspektiv med särskilt fokus på enhetlighet, jämlikhet och likvärdighet, för att se likheter med och avvikelser från tidigare strävanden. Reformen analyseras sedan ur ett liberalt jämlikhetsperspektiv efter John Rawls’ teori om rättvisa. I rättviseanalysen fokuserar jag särskilt differ-entieringen av gymnasiet i högskoleförberedande respektive icke högskoleförbered-ande program.    I min utbildningshistoriska analys visar jag hur reformen är ett trendbrott i svensk utbildningspolitisk tradition dels genom att ange kunskapsnivån i skolan som främsta orsak till reformen och inte sociala aspekter, dels eftersom den innebär en återgång till en differentierad gymnasieskola. Samtidigt visar det sig att utbildningspolitiken är klassiskt borgerlig och i det avseendet är reformen inte överraskande.    En rättvis skolstruktur erkänner den kultur- och kunskapstradition som eleverna är en del av, för dem tidigt in i denna tradition, och lär dem efterhand att använda sina kunskaper på ett personligt sätt. En rättvis struktur överlämnar allt mer ansvar till individen att själv välja sitt liv i enlighet med sina drömmar och mål i takt med att personen blir äldre. Min rättviseanalys leder till slutsatsen att reformen är rättfärdig-ad eftersom regeringen identifierar problem redan i grundskolan och sätter in extra resurser där för att höja kvaliteten. Förutsatt att elever har möjlighet att komplettera sin yrkesutbildning med högskolebehörighet både under och efter gymnasiet, vilket regeringen har utlovat, menar jag att GY 2011 är en rättvis struktur som bättre tar hänsyn till individens livsmål än den utgående gymnasieskolan.

Teorin om Leader- Member Exchange antar att en chef differentierar mellan olika anställda i arbetsgruppen, vilket därav kan kännas av i arbetsplatsomgivningen. Ett högt utbytesförhållande med chefen har visat sig få betydande konsekvenser inom en organisation. Utifrån det kan det vara viktigt att chefen upplevs som jämlik. Denna studie undersökte hur chefen brukar differentiera förhållningssätt gentemot olika anställda samt om chefen uppfattas som jämlik, detta för att utröna vilken påverkan det har på commitment till organisationen, och till arbetsgruppen. Beroende på om avdelningscheferna skiljer sig åt beträffande uppfattad jämlikhet undersöktes om anställdas commitment skiljer sig åt mellan avdelningarna. 60 anställda vid tre olika avdelningar inom ett sjukhus besvarade enkäten. Hierarkisk regression utfördes och signifikanta resultat visade att commitment till arbetsgruppen ökade genom att tillföra jämlikhet med hur chefen kan differentiera sig, men främst förklarade den commitment till organisationen. Beträffande resultaten av att avdelningscheferna signifikant skiljde sig åt i uppfattad jämlikhet samt att det fanns skillnader i anställdas commitment till organisationen diskuteras.

Positive action is measures that usually constitute discrimination but which are justified when achieving the purpose of an effective equality between people of the society. Positive action regarding gender is regulated in primary law, secondary law and case law of the EU whereas positive action regarding other discrimination groups is regulated in secondary law and negligible regulated in case law. There is a boundary between positive action and discrimination. Primary law gives little guidance on determine that boundary. Secondary law provides more advanced guidelines of how to determining were the boundary is. When determining were the boundaries lays between positive action and discrimination the guidelines given by the European court of justice in case law can be used. The majority of these guidelines are focused on positive action regarding gender. May these guidelines be used as an analogy to determining whether or not positive actions regarding the other discrimination groups are justified or not? What constitutes de lege lata regarding positive action and is change required from a de lege ferenda perspective? Will de lege lata fulfill the aim of a full and effective equality between the people within the working life?

Den här studiens syfte är att studera hur föräldraideal skapas i böcker riktade till föräldrar med barn i åldern 3-12 år. Med huvudfrågeställningen hur konstrueras idealt föräldraskap i litteratur riktad till småbarnsföräldrar? och frågeställningen Vilka råd om föräldrars förhållningssätt till barnet konstrueras i litteraturen? har jag med hjälp av Foucauldiansk diskursanalys och Foucaults begrepp diskurs, makt/kunskap och subjektspositioner analyserat fem böcker om föräldraskap som ligger på toppen av försäljningsstatistiken just nu. Resultatet är att en ideal förälder strävar efter att ge barnet självkänsla och uppnå en jämställd relation. Att ta barnet på allvar och lyssna på det konstrueras även det som idealt. Dock konstrueras det spänningar i föräldradiskursen vad gäller maktrelationen mellan barnet och föräldern och strävan efter en jämlik relation.

No description available.

Psykologer och barn- och ungdomspsykiatrin kan förstås som delar av de professioner och institutioner som i Sverige är med och formar föräldraskapets innehåll och utformning. Syftet med studien var att undersöka hur psykologer inom barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige konstruerar kön och etnicitet/ras i relation till föräldraskap samt att undersöka vilken funktion konstruktionerna har för att upprätthålla eller utmana hegemoniska konstruktioner av kön och etnicitet/ras. Tio psykologer verksamma inom barn- och ungdomspsykiatrin intervjuades och materialet analyserades med metoden kritisk diskurspsykologi. Resultatet visade att psykologer konstruerar kön som att moderskap består av självklar och nödvändig närvaro och faderskap av valbar, positiv och kompletterande närvaro. Moderskap konstrueras vidare som tillgänglighet och omsorgsfullhet, och som en möjlig orsak till barnets problem eller psykiska ohälsa. Psykologerna konstruerar även föräldrarnas kön heteronormativt samt konstruerar kön relaterat till föräldraskap som könsneutralt. Psykologerna konstruerar etnicitet/ras relaterat till föräldraskap som att etnicitet inte har någon betydelse, varvat med en konstruktion av ”vi mot dem”, där svenskar ställs mot icke-europeiska föräldrar, och där ”de andras” familjerelationer konstrueras som präglade av könsmakt. Konstruktionernas funktion diskuteras och värdera slutligen.