Issues regarding gender inequality within the Swedish armed forces are previously demonstrated and concluded by researchers. The problem is represented trough an organizational context by factors deemed important to explain the topic in question. The purpose of this study was to analyze these gender inequalities and partition of sexes in the organization. This was done by the way of applying a theoretical framework regarding a gender perspective. The study was implemented through interviews which supplied necessary data and the material was then categorized and analyzed through at thematical analysis based upon the answers given by the informants. The identified themes were organizational culture, equality work and organization identity The results show that a gender perspective can illustrate the current partition between sexes to a certain degree since organizational culture and organizational identity could be explains by the theoretical framework.  Furthermore, the result is not unambiguous since equality work could not in its entirety be explained by the theoretical framework. Thus, more research is required to better the frame the problem and more research is also required to enable better generalization of the results.

Våren 2020 tömdes svenska gymnasiums skolbyggnader och klassrum på både lärare och elever på grund av coronapandemin. Sveriges gymnasielärare skulle nu undervisa sina elever på distans och syftet med denna studie är att studera hur samhällskunskapslärare på två olika Stockholmsskolor upplevde möjligheterna att via denna distansundervisning utföra två av den svenska skolans viktigaste uppdrag: det kompensatoriska och det demokratifostrande. Svensk skola misslyckas sedan tidigare med sitt kompensatoriska uppdrag, då elevers sociala klasstillhörighet spelar allt större roll för deras möjligheter att klara skolan. Detta är ett faktum som också visat sig spilla över på samhällskunskapsämnets demokratifostrande uppdrag. Svenska elevers demokratikunskaper har nämligen också visat sig tätt kopplade till deras socioekonomiska bakgrundsfaktorer, där elever från högre social klass är mycket bättre demokratiskt »fostrade«. Samtidigt pressas denna svenska skola av besparingskrav och en konstant jakt på effektiviseringar, där just en ökad digitalisering ofta ses som en nyckel för att kunna genomföra dessa effektiviseringar i framtiden. Under våren 2020 öppnades en lucka i tiden där jag i detta examensarbete tilläts studera hur svenska samhällskunskapslärare upplevde hur det fungerade att utföra det kompensatoriska och demokratifostrande uppdraget via deras helt digitala distansdidaktik. Genom att undersöka två olika gymnasieskolor i Stockholm, med väldigt olika elevunderlag vad gäller social klass, når denna studie slutsatsen att såväl det kompensatoriska uppdraget som det demokratifostrande uppdraget upplevs försvårat under perioden med distansundervisning. Samhällskunskapslärarna på skolan med elever som har svårare att nå målen upplever att deras möjligheter att nå ut till dessa elever försämrats och att det kompensatoriska uppdraget kommit i kläm. På båda skolorna har lärarna upplevt tydliga problem med att utföra de delar som de brukar prioritera i det demokratifostrande uppdraget, vilket lär kunna förstärka skillnaderna i demokratikunskaper mellan elever från olika sociala klasser, enligt min analys. För att placera in studien i sin skolpolitiska nutidskontext lyfts också lärarnas upplevda arbetssituation in i studien, då det i relativt stor mån påverkat deras val av didaktik. Arbetssituationen upplevs försämrad för de lärare som försökt arbeta på ett kompensatoriskt sätt under distansperioden.

No description available.

In the summer of 2016, several sexual assaults of women occurred in Swedish music festivals. These assaults were all carried out by men. As a response to this the equality foundation Make Equal launched the initiative #killmiddag or in English, #guytalk. The concept is that men have dinner and talk about topics they usually do not discuss using conversation guides from #guytalks website. The conversation topics are love, friendship, ego, avoidance, fragility, and sex. The ambition with #guytalk is that guys and men will start working with themselves as a step towards an equal society. The aim for the study is to discuss constructions of masculinity and how meaning is created in relation to #guytalk. Questions that guided the investigation was: How can #guytalk be understood through diverse discourses? What meanings do the informants ascribe #guytalk? How is masculinity constructed in relation to #guytalk? To answer these questions, I have interviewed five men who has participated in #guytalk at least one time. Furthermore, I have analyzed what has been written on #guytalks website. The study shows that there are two dominating discourses through which #guytalk is articulated. There is the fight-discourse through which #guytalk is understood as part of the fight for equality. Then there is the therapy-discourse that is connected to individualism through which #guytalk is understood as a form of group therapy for men. Both discourses are prominent in the material and sometimes but not necessarily contradicting each other. The discourses are central in how the informants ascribe meaning to the concept but also how it is presented on #guytalks website. I suggest that the masculinity ideals that take form in relation to #guytalk, which are associated to emotional growth and displaying emotion should be understood through inclusive masculinity theory rather than the theorization of hegemonic masculinity.

Enligt Svenska Barnmorskeförbundet arbetar barnmorskor i Sverige inom området reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa. Det breda kompetensområdet inkluderar möten med såväl kvinnor som män. Dagens svenska barnmorskeutbildning är på avancerad nivå och omfattar 90 högskolepoäng. Den genererar en ny yrkesexamen och yrkeslegitimation som barnmorska, samt magisterexamen i reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa. I en svensk studie uttryckte barnmorskor att de hade bristande kunskap om mäns reproduktiva och sexuella hälsa och de önskade vidareutbildning i andrologi. Barnmorskor upplevde också att män uppvisar kunskapsbrister inom konception och reproduktion. I en annan studie uttryckte män att de upplevde sig begränsade att söka hälso- och sjukvård på grund av maskulinitetsnormer.  Syftet med föreliggande studie var att utforska lärandemål om mäns reproduktiva, perinatala och sexuella hälsa i relation till begreppsanvändning, vid barnmorskeprogram i Sverige.   Föreliggande studie baseras på kvalitativ metod med en induktiv ansats. Urvalet utgjordes av utbildnings- och kursplaner från samtliga 12 lärosäten som erbjuder barnmorskeutbildning i Sverige. Dataanalysen genomfördes med hjälp av en manifest och en summativ innehållsanalys av lärandemålen.   Den summativa innehållsanalysen visade bland annat att män benämns totalt fem gånger i lärandemålen från 12 stycken utbildningsplaner och 105 stycken kursplaner. Resultatet från den manifesta innehållsanalysen visade att barnmorskestudenten ska erhålla kunskap om den humanistiska människosynen och mänskliga rättigheter, mäns hälsa under den reproduktiva livscykelns alla faser och kunna stödja och verka för en god sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. Barnmorskans främjande arbete för föräldrar, familjen, närstående, partners och ungdomars reproduktiva, perinatala och sexuella hälsa tydliggjordes som kunskapsområden. Det framkom även att barnmorskan ska ha kunskap om föräldrautbildning till blivande och nyblivna föräldrar och föräldrars behov av individuellt stöd. Vidare kunskap om familjehälsovård, helhetssyn på patienten, närståendes autonomi och delaktighet samt partnerns eller parets behov av vård.  Föreliggande studies slutsats var att lärandemålen i svensk barnmorskeutbildning innefattar kunskap om män som patienter, föräldrar, familjemedlemmar, närstående, partners, individer och ungdomar. Barnmorskan ska kunna bemöta män under hela deras livscykel vilket förutsätter både kunskap och att vara tillgänglig för män som har behov av barnmorskans kompetens. Resultatet skapar implikationer om förtydligande från såväl profession som lärosäten om män som patientgrupp i såväl dagsläget som i framtiden. / According to the Swedish Midwifery Association midwives in Sweden work in the area of reproductive, perinatal and sexual health. The broad area of ​​expertise includes meetings with both women and men. Today's Swedish midwifery education is at an advanced level and comprises 90 higher education credits. It generates a new professional degree and professional credentials as a midwife, as well as a master's degree in reproductive, perinatal and sexual health. In a Swedish study, midwives expressed that they had a lack of knowledge about men's reproductive and sexual health and they wanted further education in andrology. Midwives also experienced that men experience lack of knowledge in conception and reproduction. In another study, men expressed that they felt limited to seeking health care due to masculinity norms. The aim of the present study was to explore learning objectives about men's reproductive, perinatal and sexual health in relation to concept use, in midwifery programs in Sweden. The present study is based on a qualitative method with an inductive approach. The selection consisted of education and curriculum plans from all 12 higher education institutions that offer midwifery education in Sweden. The data analysis was carried out with the help of a manifest and a summative content analysis of the learning objectives. The summative content analysis showed, among other things, that men are named a total of five times in the learning objectives from 12 educational plans and 105 curriculum plans. The results from the manifest content analysis showed that the midwifery student should gain knowledge about the humanistic view of human beings and human rights, men's health during all phases of the reproductive life cycle and be able to support and work for good reproductive, perinatal and sexual health. The midwife's preventive work for parents, the family, relatives, partners and adolescents’ reproductive, perinatal and sexual health was clarified as areas of knowledge. It also emerged that the midwife must have knowledge of parent education for expectant and new parents and parents' need for individual support. Further knowledge of family health care, a holistic view of the patient, relatives' autonomy and participation, and the partner's or couple's need for care. The present study concluded that the learning objectives in Swedish midwifery education include knowledge about men as patients, parents, family members, relatives, partners, individuals and adolescents. The midwife must be able to meet men throughout their life cycle, which presupposes both knowledge and accessibility to men who need the midwife's care. The result creates implications for clarification from both the profession and higher education institutions about men as a patient group in the current situation as well as in the future.

Huvudsyftet med denna studie är att bidra med kunskap om barns utanförskap på fritidshemmet. Detta genom att undersöka vilka orsaker som leder till utanförskap och hur fritidspersonal resonerar om socialt utanförskap i verksamheten. Idén till denna studie kom till då vi har erfarenhet om utanförskap bland barn samt ett intresse i hur fritidspersonal hanterar detta problem på fritidshemmen. Studien utgår från två forskningsfrågor som undersöker hur fritidspersonal resonerar kring orsaker till utanförskap på fritidshemmet och hur arbetet ska ske med att skapa relationer mellan barn på fritidshemmet enligt fritidspersonalens utsagor. Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex stycken personal på fritidshem från två olika skolor i södra Sverige. Intervjuerna genomfördes med syfte att få djupgående resonemang för att besvara forskningsfrågorna. Resultatet visar att enligt fritidspersonalens utsagor är vuxennärvaro viktigt för att kunna hjälpa samt förebygga utanförskap, det är också viktigt att göra barn delaktiga i arbetet med utanförskap. Resultatet pekar även på att det är viktigt med samverkan mellan fritidshemmet och skolan samt att personalen ständigt har en dialog. Vidare visar resultatet vikten av att ha gemensamma aktiviteter med barnen för att samtliga barn ska känna sig inkluderade och delaktiga så att alla barn ska kunna hitta sin plats. Slutligen belyser resultatet vikten av att arbeta med värdegrundsarbete på fritidshemmet för att motverka utanförskap, samt att bygga relationer med både barn och vårdnadshavare.

Att få tala är viktigt inom ramen för ämnet idrott och hälsa ur ett demokratiskt, jämlikhets- och betygsperspektiv. Därför avsåg detta arbete undersöka hur förhållandet ser ut mellan könen gällande talutrymme. Tidigare forskning inom området hade kommit fram till olika slutsatser och därför var det intressant att undersöka detta. Vidare har tidigare forskning inte berört talutrymme i förhållande till idrott och hälsa, något som detta arbete gör. Syftet uppnåddes genom att metoderna observation och enkät nyttjades i tre gymnasieskolor i Västerbotten. Det har visat sig att talutrymmet är neutralt och i stort fördelat på ett för eleverna tillfredsställande sätt. Med detta sagt varierade resultaten inom varje delgrupp och vidare, mer omfattande studier behövs.

The purpose of this study was to gain a more in-depth knowledge and understanding of the dating applications Tinder and Grindr and their structure regarding accented information and identity codes. I intended to gain an understanding of human perception and how this is applied to our modern dating applications. The main focus of the thesis was information hierarchies and visual hierarchies and how people perceive various visual elements. Another relevant aspect was the applications profile settings and self- presentation on the web. The method of the study was a qualitative content analysis with a deductive approach. The empirical material was categorized and summarized in a comparison between the two applications. In the study, discussions arose about the target group and the actual motives of the applications, which was a significant part of the result. Questions about gender, self and other specific identity aspects were also discussed during the study. This essay is written in Swedish.

Titel: Neutrala massmedierFörfattare: Jonathan Grönlund och Joakim Zakariasen Kurs, termin och år: C-uppsats HT 14Antal ord i uppsatsen: 8947 Problemformulering och syfte: Medierna har ett demokratiskt ansvar att informera medborgarna, speciellt inför ett val. Syftet med studien är att undersöka lokala morgontidningars rapportering av den lokala valrörelsen och se hur de uppfyller de journalistiska idealen objektivitet och mångfald. Metod och material: Kvantitativ innehållsanalys på fyra svenska morgontidningars pappersupplagor under valrörelsens tre sista veckor inför kommunalvalet 2014. Tidningarna är Norrländska Socialdemokraten, Sundsvalls Tidning, Nerikes Allehanda och Östgöta Correspondenten. Totalt har vi undersökt 193 journalistiskt bearbetade nyhetsartiklar. Huvudresultat: Svenska morgontidningar är ofta neutrala i sin bevakning av kommunalvalet. Generellt sett vinklas artiklarna på ett balanserat sätt gentemot de etablerade partierna. Sverigedemokraterna är det enda undantaget, med betydligt fler negativt vinklade artiklar än övriga etablerade partier. Något av de styrande partierna i kommunen är alltid det som förekommer mest i varje tidning. Partiet som förekommer mest är också partiet som uttalar sig mest i artiklar.Det finns flera sätt att mäta om proportionalitetsprincipen eller jämlikhetsprincipen råder. Om man sammanfattningsvis analyserar dessa sätt att mäta så ligger svaret någonstans mittemellan dessa båda. Dessutom finns det partier som inte riktigt passar in på någon av principerna, vilket kan bero på starkt profilerade lokala politiker eller att det finns ett stort nyhetsvärde i ett särskilt parti. Nyckelord: media, kommunalval, journalistiska ideal, objektivitet, mångfald, jämlikhet, proportionalitet, Luleå, Sundsvall, Örebro, Linköping.

I denna uppsats kommer den muslimska kvinnans ställning i religionsundervisningens läromedel i gymnasieskolans att granskas ur ett genusperspektiv. För att studera detta kommer den generella bilden av kvinnans status som troende muslim i det svenska samhället att belysas. Även den negativa bilden som media ger när det kommer till muslimer har påverkat islamofobi i samhället, vilket har en betydelse i skolans miljö när det kommer till undervisning i religionskunskap. Skolans uppgift är att undervisa eleven med en tolerant och demokratisk syn. Fokus är att bredda förståelsen när det kommer till genusforskning och varför skolmaterial fortfarande representerar kvinnan som underordnad. Frågeställningarna som uppsatsen utgår ifrån är hur den muslimska kvinnan framställs i kapitlet islam samt om islamkapitlen uppnår styrdokumentens mål gällande jämställdhet. Analysen i uppsatsen baseras på en enkätundersökning och en läromedelsanalys ur ett genusperspektiv där vi analyserar tre aktuella läromedel i religionsundervisningen 1 på utvalda gymnasieskolor i Sverige. Syftet med läromedelsanalysen är att undersöka hur läromedlen uppnår styrdokumentens jämställdhetsmål. För att få en förståelse om jämställdhetsmålet i skolan samt en syn på hur läraren arbetar med jämställdhet i undervisningen har vi gjort en anonym kvalitativ intervjufrågeställning till ett flertal religionslärare på gymnasienivå. Den valda metoden i uppsatsen är en kvalitativ innehållsanalys där metoden diskursanalys används för att i textinnehållets språkanvändning studera hur kvinnan framställs.   Analysen visar utifrån enkätundersökningen att begreppet jämställdhet är ett svårarbetat område. Utifrån läromedelsanalysen visar det sig att litteraturmaterialet inte följer styrdokumentets mål samt att textinnehållet utgår från en mansnorm där kvinnan framställs som underordnad. För att litteraturen ska uppnå skolans jämställdhetsmål behöver läromedelsförfattarna ha ett könsneutralt språk och en genusmedvetenhet.