Uppsatsen studerar supporterkulturen inom svensk ishockey ur ett kulturantropologiskt perspektiv. Baserat på deltagande observationer, sensorisk etnografi och semistrukturerade intervjuer under två månaders tid, behandlar uppsatsen hur den sociala kulturen i form av gemenskap och gemenskapsbyggande i Leksands IF och Brynäs IF:s hejarklackar utformas. Den diskuterar skillnaden mellan hur människor uppträder i sin vardag jämfört med i hejarklacken, analyserar hur jämlikhet och hierarki uttrycks samt utforskar vad de har för påverkan på gemenskapsbyggande. Slutligen studerar uppsatsen centrala symboler i hejarklacken, deras betydelse samt påverkan på gemenskap. Analysen genomförs med hjälp av Victor Turners (1969) teori om friktionen mellan struktur och anti-struktur där bland annat communitas och liminalitet är två centrala begrepp som används för att analysera det empiriska materialet. När gemenskap och gemenskapsbyggande diskuteras, hänvisas det nästan uteslutande till Turners begrepp ”communitas”, vilket är en av de stora byggstenarna i uppsatsen.

The Sweden Democrats describe themselves as a social conservative party with a nationalistic view, others consider the Swedish democrats as a populistic party. Research on the Sweden Democrats describes the party as a nationalistic, populistic, and conservative party, but very little research has been conducted on the party’s ideological connection to the social democratic ideology or the social conservative ideology. The aim of this essay is therefor to examine if the Sweden Democrats’ politics is rooted in the social democratic ideology or in the social conservative ideology and if so to which extent. This is done through a qualitative idea analysis. The analysis is based on the Sweden democrats’ 2022 election manifesto on the basis of the ideologies social conservatism and social democracy. The analysis is based on the analysis of the Sweden Democrats’ standpoints on freedom, equality, and community in both the state and the civil society. Subsequently the analysis is made based on the analysis schemas for both social conservatism and social democracy to see if the Sweden Democrats’ politics can be connected to any of these ideologies. The result of the analysis shows that the Sweden Democrats 2022 election manifesto is largely rooted in the social conservative ideology, but there are parts of the election manifesto that fall into the social democratic ideology. The conclusions that can be made based on the result shows that more social conservative incentives can be found in the party’s election manifesto rather than social democratic incentives, even though some social democratic elements occur they are a lot less prevalent than the social conservative ideology.

Syftet är att undersöka konstruktioner kring avlönat hushållsarbete i 10 debattartiklar i Aftonbladet och Dagens Nyheter samt på företagshemsidorna Hemfrid och HomeMaid i förhållande till arbete, kön och etnicitet. Vidare undersöks hur jämställdhet och jämlikhet kan förstås. Materialurvalet är gjort med förhoppningen att visa en ideologisk och praktisk sida. Inledningsvis ges historisk bakgrund och sedan behandlas nutid och hur upptakten till det politiska beslutet angående Rut-avdraget sett ut. Två teoretiska utgångspunkter utifrån genusvetenskaplig och intersektionell kontext ges och sedan förklaras begreppen arbete, kön, etnicitet, jämställdhet och jämlikhet. Metoden är en kvalitativ textanalys med inspiration av diskursanalys. Här ligger fokus på språk och hur det skapar mening. Debattartiklarna talar om arbetet som både positivt och negativt utifrån arbetsmöjligheter och relationer mellan köpare och utförare. Så kallat manligt och kvinnligt arbete jämförs och en statusskillnad diskuteras. Etnicitet beskrivs utifrån jämförelsen av utföraren som invandrad kvinna och köparen som den vanliga människan, vilket kan ses skapa ”vi” och ”dem”. Jämställdhet och jämlikhet kopplas till lönearbete och makten att påverka sitt arbete. På hemsidorna ligger fokus på en servicebeskrivning och arbetet blir en kvinnlig domän där kvinnor återfinns i olika positioner, vilket kan sägas både återskapa och förnya synen på hushållsarbetet. Vidare är fokus på familjen med vit hudfärg, vilket kan ses vara företagens syn på hur potentiella köparna ser ut. Den invandrade kvinnan skildras utifrån en framgångsbeskrivning vilket skiljer sig från en så kallad eländesbeskrivning. Här ges sken av en jämställd och jämlik domän där ansvaret framförallt ligger på en kvinnans axlar. / The purpose of this paper is to examine the discussion about paid domestic labor in 10 debate articles from Aftonbladet and Dagens Nyheter and the companies Hemfrid and HomeMaids websites in relation to labor, gender and ethnicity. Furthermore it examines how gender equality and equality can be understood. The thesis intends to demonstrate an ideological and a practical side. A historical background and contemporary perspectives are given. Then theoretical aspects on gender and intersectionality are presented, and definitions on labor, gender, ethnicity, gender equality and equality are introduced. The method is a qualitative text analysis inspired by discourse analysis with focus on how language creates meaning. The result of the thesis shows how the debate articles discuss the paid domestic work as both positive and negative based on work opportunities and relationships between buyers and providers; in addition so-called male and female work is compared. Ethnicity is described based on the comparison of the performer as an immigrant woman and the buyer as a common person. Gender equality and equality are connected to paid work. On the websites the work is described as a feminized service where women are customers, workers and entrepreneurs, which can both restore and renew the perception of domestic work. Moreover, white families can be seen as the description of potential buyers. The immigrant woman is described as successful, which is different from so called negative descriptions. The companies describe a gender equal and equal domain where the responsibility lies on a woman's shoulders.

I takt med att demokratiska system världen över möter alltmer komplexa utmaningar har frågan om demokratins effektivitet blivit alltmer ifrågasatt. Jason Brennans epistokratiteori som argumenterar för ett epistokratiskt samhälle, där politiskt inflytande bör baseras på kunskap istället för allmän rösträtt, har framkallat betydande intresse och debatt. Denna uppsats ska genom en idékritisk metod utvärdera Brennans argument och premisser som presenteras i hans bok Efter demokratin. Genom en noggrann analys av han epistokratiska grunder, dess praktiska implikationer och de etiska frågor den väcker, syftar studien till att bedöma dess rimlighet och önskvärdhet. Uppsatsen inkluderar även argument från framstående kritiker som utmanar Brennans syn på politisk kunskap, beslutsfattande, rättvisa och jämlikhet. Slutsatserna pekar på att även om epistokrati kan erbjuda intressanta insikter för att adressera vissa av demokratins brister, innebär den också betydande risker och problem, särskilt när det gäller politisk jämlikhet och frihet. Teorin innehåller dessutom motsägelser, vilket minskar dess kredibilitet. Studien bidrar till den pågående akademiska debatten om demokratins framtid och utforskar alternativa regeringsformer som kan komplettera eller reformera de nuvarande demokratiska systemen för att bättre hantera dagens och morgondagens politiska utmaningar.

This study delves into the relationship between residential segregation and social sustainability in the municipality of Eskilstuna, Sweden. The question posed to the municipality is whether this interpretation influences its relationship with disadvantaged areas such as Årby. The study encompasses various forms of residential segregation and aims to explore the negative effects of segregated conditions in the municipality. In other words, are the current measures misdirected? By shedding light on these aspects, the thesis aims to contribute to a deeper understanding and management of social and urban planning challenges to promote a more socially sustainable and inclusive societal development.  To interpret social sustainability in the municipality, I utilized the "What's the Problem Represented to Be?" (WPR) method, introduced by Carol Bacchi, as a form of text analysis. This method offers an open interpretation of the problem of residential segregation, providing insight into how the problem is represented in the municipality's policy documents and the underlying societal issues. This analysis is structured around three selected WPR questions developed by Bacchi. The study represents the issues surrounding disadvantaged areas as mentioned by the municipality, considering social, economic, and criminological conditions. These issues are discussed based on Eskilstuna municipality's interpretation of equitable health, which closely aligns with the concept of social sustainability, thereby guiding the municipality's and police's focus areas. Grounded in theories such as social sustainability (Fell & Guziana, 2016), stigmatization (Wacquant, 2010), and unity in diversity (Young, 1999), the study reveals efforts toward social sustainability in the municipality. The municipal board often endeavors to promote safety and inclusion, aiming for favorable local environments concerning social, economic, and criminological conditions. These mentioned conditions mirror the theories upon which our study is based. Therefore, this study contributes to an enhanced understanding of the complex dynamics between residential segregation and social sustainability in urban development.

Bakgrund: Folkhälsan i Sverige blir allt bättre men trots detta ökar skillnaderna i hälsa mellan olika grupper. En individs hälsa i ungdomsåren påverkar hälsan resten av livet och detta är en av anledningarna att folkhälsoinsatser är prioriterade till barn och ungdomar. En individs livskvalitet förändras beroende på olika faktorer runtomkring. För att undersöka ungdomars livskvalitet krävs det att mätinstrumenten som används är validerade till målgruppen. Syfte: Studien syftar dels till att psykometriskt utvärdera och anpassa mätinstrumentet Minneapolis-Manchester Quality of Life Instrument – Adolescent Form (MMQL) till en svensk ungdomspopulation, dels till att beskriva livskvaliteten bland unga och analysera ojämlikheter utifrån klassiska bakgrundsfaktorer. Metod: En kvantitativ ansats med tvärsnittsdesign användes i studien. Datamaterial från Liv och Hälsa Ung 2014 användes och avgränsades till årskurs 9 på grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet i Västerås. Resultat: Faktoranalysen resulterade i en modell av mätinstrumentet MMQL bestående av sju faktorer innehållande 33 frågor. Den interna reliabiliteten av instrumentet undersöktes genom Cronbach’s Alpha vilket visade goda resultat. Ungdomarnas hälsorelaterade livskvalitet är generellt sett god och i nivå med vad andra internationella studier visat. Dock finns det betydande skillnader mellan grupper; tjejer har sämre livskvalitet än killar, de äldre ungdomarna sämre än de yngre och de med låg familjeekonomi har sämre livskvalitet än de med hög familjeekonomi. Slutsats: Den anpassade versionen av MMQL visade goda psykometriska egenskaper i en svensk ungdomskontext. Ungdomarnas livskvalitet är god och i nivå med andra internationella studier men fördelningen av livskvalitet är inte jämlik. / Background: Public health in Sweden is getting better, however, there are increasing differences in health between different groups of society. An individual’s health during adolescence continuously affects the health for life and is one reason why public health interventions are prioritized among children and adolescents. An individual’s quality of life change depending on various factors, which contributes to a better or worse quality of life. To examine young people’s quality of life it requires that the instrument that is being used is validated to the targets group. Aim: The study aims to both evaluate the psychometric properties and adapt the Minneapolis-Manchester Quality of Life Instrument – Adolescent Form (MMQL) instrument to a Swedish youth population, as well as to describe the quality of life amongst young people and analyzes inequalities based on classical background factors. Method: A quantitative approach to the cross-sectional design was used in the study. Data and material from Liv och Hälsa Ung 2014 was used but restricted to the 9th grade in elementary school and grade 2 in upper secondary schools in Västerås. Results: The factor analysis resulted in a 7-factor model of the measure instrument MMQL containing 33 questions. The internal reliability of the instrument was assessed by Cronbach’s Alpha, which showed good results. In regards to the distribution of health-related quality of life statistically significant differences were found between genders as well as between age groups. Conclusion: The customized version of MMQL showed good psychometric properties in the context of Swedish youth. Young people’s quality of life in Västerås is good and on par with other international studies, however, the distribution of quality of life is not equal.

Min studie och mitt syfte riktar sig mot pedagogers användning av barnboken i den dagliga verksamheten på förskolan. Utifrån användandet av barnboken så har jag valt att rikta mitt fokus mot ett genusperspektiv. Mitt syfte är därför att också titta närmare på om/hur pedagoger använder sig av barnboken i sitt genusarbete i förskolan. Mina frågeställningar är: Hur använder pedagoger, enligt dem själva, barnboken i den dagliga verksamheten? Och hur förhåller sig pedagoger till användningen av barnboken som ett pedagogiskt verktyg när det kommer till arbetet kring genus i förskolan? Jag valde att använda mig av metoden intervjuer i min studie för att kunna få pedagogers svar utifrån mina frågor. Jag har gjort en undersökande studie där jag har valt att intervjua två pedagoger från en kommunal förskola och två pedagoger från en fristående förskola. Jag har sammanställt förskolorna och sedan tittat på och jämfört svaren utifrån mina valda teoretiska perspektiv. Det färdiga resultatet visar på att barnboken används dagligen på de bägge förskolorna och att genus är något som pedagogerna alltid är medvetna om. / My study and my purpose is focused on teachers' use of children's literature in the daily activities in preschool. Based on the use of the children's book, I have chosen to aim my focus towards a gender perspective. My purpose is also to look into whether/how teachers use children's literature as a means to problematize gender. My questions are: How, according to themselves, do educators use children's literature during daily activities in preschool? And what are the attitudes of these educators to the use of children's literature as an educational tool when it comes to problematizing gender in preschool? I chose to work with interviews in my study to get teachers answers based on my questions. I have made an investigative study where I have chosen to interview two teachers from a public preschool and two teachers from an independent preschool. I have compiled the preschools and then looked at and compared the answers from my chosen theoretical perspective. The final result shows that children's literature is used daily in both of the preschools and that gender is something that educators always keep at the back of their minds.

Denna uppsats undersöker maktförhållandena i böckerna En piga bland pigor av Ester Blenda Nordström och Ett pennskaft som piga av Bonn i Taninge. Som metod och analysverktyg används intersektionellt perspektiv med utgångspunkt från de tre kategorierna kön, klass och funktionalitet. Vidare diskuteras maktförhållandena utifrån socialt- och genuskritiskt perspektiv för att spegla kvinnors och mäns villkor i det tidiga 1900-talets Sverige. Sammantaget visar litteraturanalysen att Ester Blenda Nordström besitter en maktposition även om hon utger sig för att vara en piga bland pigor. Den historiska kontexten som böckerna är skrivna i kännetecknas av modernitet och nationalskapande, och Ester Blenda Nordström blir rollmodell för den nya kvinnan som tar sig in på manliga domäner och kämpar för kvinnans rätt och jämlikhet i samhället.

<p>This essay aims to study how national tests in the ninth grade are being viewed upon in the Swedish school system. What are the affected people’s thoughts regarding its field of application? For further information about this matter, three different sub studies have taken place. In the first sub study, literature from The Swedish National Agency for Education (SNAE) has been studied and compared to other researches. In the second sub study, pupils who took part in the national tests during the previous year answered a survey about their experiences working with the tests. The third sub study includes interviews with 12 teachers who all work with national tests in the ninth grade. These teachers were asked questions about their experiences working with the national tests. Results from the three sub studies are discussed thoroughly and are being brought together through a neo-rationalistic perspective in the discussion part of the essay. The major conclusion made is that there is a difference between the guidelines given by SNAE and how the affected people within the schools look upon the test system.</p>

<p>This thesis investigates if privatization of the Swedish healthcare system influences our view on the meaning of equality. This system is based on the principle that all people are equals and that healthcare should be provided on the basis of need. I apply critical ideology analysis to investigate how our view of equality might change because of the evolvement of society. A critical view may be explained as an interest in exploring things that seem obvious to many. Important questions to answer are why equality is regarded as such a natural concept in the society and how healthcare is actually provided. I analyze government documents, such as debates and inquiries about privatization and identify a complexity regarding the conception of equality and its relation to ideas of freedom and justice.</p>