The purpose of this study is to investigate and analyze how organizational members experience the organizational culture of companies that claim to have diversity among employees. A qualitative research method was used in the study, where the empirical data was collected through semi-structured interviews. The interview questions are based on the study's chosen theory and a total of 10 interviews were conducted. The empirical data was analyzed with the chosen theory to be able to answer the research question. Broadly speaking, companies' organizational cultures are experienced as inclusive by employees. They feel that they need each other because they work together. However, there is a lack of trust between several employees, which may be due to too weak relationships. Not all employees agree on whether the companies have a diversity identity, but that it needs to be managed to a greater extent. Employees feel that there is potential in the development of diversity management, by including more people with other differences, especially among managers and recruiters. Employees feel recognized, where open communication plays an important role. Not all members of the organization agree on the companies' most important values, and many employees feel that they have no influence over them. Employees also emphasize the importance of individuals' impact on opportunities and convenience, which can affect their motivation. / Syftet med denna studie är att undersöka och analysera hur organisationsmedlemmar upplever organisationskulturen på företag som påstår sig ha mångfald bland anställda. I denna studie genomfördes det en kvalitativ forskningsmetod där empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Intervjufrågorna grundar sig utifrån studiens valda teori och totalt genomfördes 10 intervjuer. Empirin analyserades med den valda teorin för att kunna besvara forskningsfrågan. I stora drag upplevs företagens organisationskulturer inkluderande av anställda. De upplever att de behöver varandra eftersom de samarbetar. Dock upplevs det en bristande tillit mellan flertalet anställda, vilket kan bero på för svaga relationer. Alla anställda är inte eniga om företagen har en mångfaldsidentitet, men att den behöver hanteras i större utsträckning. Anställda upplever att det finns potentialer i utvecklingen av mångfaldshantering, i form av inkludering av fler personer med andra skillnader, speciellt bland chefer och rekryterare. Anställda känner sig erkända, där öppen kommunikation spelar en viktig roll. Alla organisationsmedlemmar är även inte eniga om företagens viktigaste värderingar, och flertalet anställda upplever att de inte har något inflytande av de. Anställda framhäver även vikten av enskilda individers påverkan av möjligheter och bekvämlighet, vilket kan påverka deras motivation.

As an institution, the preschool shall contribute to an active education of democracy andequality. Preschool educators are important intermediaries within the educational system andtheir work shall contribute to a democratic environment. The methods that preschooleducators use has a big impact on children’s education and application of democraticprinciples and how children get affected by this is based on the values that the preschool hasin their environment. The preschool supports different principles of equality, which meansthat they work actively to strengthen the child’s knowledge and values for equality in livingconditions. The preschool also teaches the children that everyone is equal regardless thegender. Research shows that children at the age of 2.5 begin to make use of their genderidentity, girls begin to show stereotypically female tendencies while boys showstereotypically male tendencies. The children’s identity is formed and created throughinteraction with other people, for example preschool educators at the preschool. Therefore, itis interesting to see how preschool educators affect children’s gender socialization in thepreschool by focusing on the roles that preschool educators take in the making of gender. Thepurpose of the study was to gain a deeper understanding of how preschool educators relate toboys and girls at the preschool. Are the children treated equally within the preschoolenvironment or is there a difference between what gender they have and further on howgender is created in practice. Our qualitative study was conducted at a preschool in middleSweden where we studied preschool educators’ interactions with the children. To answer thepurpose of the study, we made participant observations and interviews with preschooleducators at the preschool. The results of the study show us that preschool educators behavedifferently to boys and girls despite having conscious thoughts about gender. Howapproaching the gender happens unconscious in preschool educators’ interactions with thechildren. / Förskolan som institution ska medverka till en aktiv fostran av demokrati och jämställdhet.Inom skolväsendet är förskolepedagoger betydelsefulla förmedlare, förskolepedagoger skasåledes bidra till en demokratisk miljö. Förskolepedagogers arbete, vilka förhållningssätt menäven vilka värderingar de har på förskolan påverkar barnens fostran och tillägnandet av dedemokratiska principerna. Förskolan stödjer olika principer för jämställdhet vilket innebär attde aktivt stärker barnets kunskaper och värderingar för jämlikhet i levnadsvillkor. Påförskolan ska barnen lära sig att alla människor är lika mycket värda oavsettkönstillhörighet. Forskning visar att barn vid en ålder av 2,5 år börjar att använda sig av sinkönsidentitet, flickor börjar visa stereotypiskt kvinnliga tendenser medans pojkar visarstereotypiskt manliga tendenser. Barnens identitet formas och skapas genom interaktion medandra människor exempelvis förskolepedagoger på förskolan. Därför är det intressant attstudera hur förskolepedagoger påverkar barnens könssocialisation i förskolan genom attfokusera på förskolepedagogers roller i görandet av kön. Syftet med studien var att få endjupare förståelse om hur förskolepedagoger förhåller sig till pojkar och flickor på förskolan.Behandlas barnen lika inom förskolans miljö eller det skiljer sig åt på grund av barnens olikakönstillhörigheter, det vill säga hur genus skapas i praktiken. Vår kvalitativa studiegenomfördes på en förskola i mellansverige där vi studerade förskolepedagogers interaktionermed barnen. För att besvara studiens syfte gjorde vi deltagande observationer och intervjuermed förskolepedagoger på förskolan. Resultatet av studien visar att förskolepedagogerförhåller sig olika till pojkar och flickor trots att de har medvetna tankar om genus. Ettgörande av kön sker omedvetet i förskolepedagogers interaktioner med barnen.

Den här studien behandlar den massmediala debatten om skattereduktion för privat läxhjälp i hemmet. Den första januari 2013 fattade Sveriges Riksdag ett beslut om skattereduktion för privat läxhjälp, ett beslut som innebar en utökad möjlighet för hushåll att få en skattereduktion för privat läxhjälp i hemmet. I de stora dagstidningarna har en debatt förts mellan förespråkare och kritiker om positiva och negativa konsekvenser av en statligt subventione- rad läxhjälp. Förslaget har blivit en samtida, aktuell, diskussion som innefattar grundläggande utbildningspolitiska frågor om rättvisa, jämlikhet, valfrihet och om var skolans ansvar börjar och slutar. Mot denna bakgrund har syftet med studien varit att genom en analys av den massmediala debatten om läxhjälp, undersöka vilka uppfattningar om och vilken mening som tillskrivs förslaget om skattereduktion för privat läxhjälp i hemmet. En ytterligare av- sikt har varit att belysa hur frågor om likvärdighet och skolans ansvar behandlas i den massmediala debatten kring förslaget. Studiens empiriska material utgörs av sammanlagt trettiofem artiklar publicerade under perioden 29 maj 2012 till 9 mars 2013. Materialet är inhämtat från de två dagstidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, samt från Lärarnas tidning som är Lärarförbundets fackliga tidskrift. Resultatet av studien visar att frågor om skolans nega- tiva utveckling, om likvärdighet och om vem som skulle gynnas eller missgynnas av förslaget utgör centrala teman i debatten. Även förslagets eventuella effekter på likvärdigheten inom skolan är ett viktigt inslag. Slutsatserna av studien är att det råder en bred enighet gällande vikten av likvärdighet och om skolans negativa utveckling. Skilje- linjerna mellan kritiker och förespråkare rör framför allt synen på förslagets effekter och vad som är likvärdighet i relation till förslaget. Frågan om ansvarsfördelningen mellan skola, föräldrar och elever behandlas både uttryckli- gen och underförstått i debatten och kring den råder det inte konsensus.

Lärare har i uppdrag att skapa en inkluderande och jämlik undervisning för alla elever. Syftet med denna studie är att skapa en ökad förståelse kring lärares syn på och förhållningssätt till inkludering och jämlikhet i skolämnet idrott och hälsa. Vid datainsamlingen utnyttjades en webbenkät som 39 lärare i idrott och hälsa besvarade. Den insamlade datan analyserades med hjälp av läroplansteori och ramfaktorteori. Resultaten visar att lärarna har en gemensam syn på inkludering och jämlikhet i undervisningen samt dess styrdokument, vilket tyder på att lärarnas transformeringsarenor stämmer överens med formuleringsarenan. Däremot stämmer inte ett fåtal lärares tranformeringsarenor överens med formuleringsarenan, eftersom de beskriver att alla elever ska behandlas likadant. Vidare menar lärarna i studien även att de behöver erbjuda eleverna didaktiska val, nivåanpassningar, trygga relationer och tydliga strukturer och mål samt elevinflytande för att alla elever ska inkluderas i undervisningen och få lika möjligheter att nå målen. Avsaknad av tid, material och kunskaper är de ramfaktorer som försvårar arbetet för lärarna i studien, medan en positiv inställning och ett utökat kollegialt samarbete underlättar arbetsprocessen. Slutligen lyfter denna studie att många av lärarna har kunskaper kring begreppens innebörd men att det i praktiken kan bli svårt att implementera.

In modern times, the issue of gender equality has aroused the interest of the public arena and through this the interest for this study was aroused. The purpose is to examine women's experiences in regards to equality to aim to understand her situation in male-dominated university programs and the background lies in the fact that we, through theories by Yvonne Hirdman, have reasoned about ideas of a subordinate / superior gender. The subject will be investigated through a qualitative survey method where we use semi-structured interviews. We conducted 6 interviews with women studying male-dominated programs at Örebro University and we limited the selection to programs in engineering and finance. In previous research, we found that young women at the university can experience more challenges and in the labor market, women need to act masculine in a male-dominated market to fit in. We have used Yvonne Hirdman's and Candace West & Don H. Zimmerman's various theories. We want to find out how women's experiences have been and use the empirical data to analyze findings and draw conclusions with theories and previous research. After the work was completed, the results showed that women in male-dominated programs can experience a certain subordination which manifests in certain recurring situations. / I moderna tider har frågan om jämställdhet mellan könen väckt intresse i allmänheten och genom det väcktes intresset för den här undersökningen. Syftet med denna uppsats är att undersöka kvinnors erfarenheter gällande jämställdhet för att kunna förstå deras situation inom mansdominerade högskoleprogram. Bakgrunden ligger i att genom teorier av Yvonne Hirdman resonerar kring idéer av ett underordnat/överordnat kön. Detta kommer undersökas genom en kvalitativ undersökningsmetod där semistrukturerade intervjuer kommer användas. Sex intervjuer utfördes med kvinnor som studerar mansdominerade program vid Örebro universitet med en avgränsning mot program inom ingenjör och finans. I den tidigare forskningen fann vi att unga kvinnor på universitetet kan uppleva fler utmaningar och i arbetsmarknaden behöver kvinnor agera maskulint på en mansdominerad marknad för att passa in. Vi använde oss även av Yvonne Hirdmans och Candace West & Don H. Zimmerman olika teorier. Denna studie vill ta reda på hur kvinnors erfarenheter har varit och använder empirin för att analysera och dra slutsatser med teorier samt tidigare forskning. Efter slutfört arbete kom, visade resultatet att kvinnor inom mansdominerade program kan uppleva en viss underordning vid specifika återkommande situationer.

Bakgrund: Vägen mot rättigheter för personer med intellektuell funktionsnedsättning (ID) har varit lång. Ännu idag krävs fortsatta ansträngningar då personer med ID har avsevärt sämre hälsa och medellivslängden är minst 20 år kortare. Detta är undvikbart och ojämlikt samt en överträdelse mot lagar och förordningar. Ett paradigmskifte krävs för att undanröja hinder för tillgänglig och jämlik hälso- och sjukvård för personer med ID. Syfte: Syftet var att undersöka hur jämlikhet och tillgänglighet för personer med intellektuella funktionsnedsättningar synliggörs i hälso-och sjukvårdsregioners styrdokument. Metod: Dokumentgranskning med innehållsanalys av kombinerad typ, såväl kvalitativ som kvantitativ. Resultat: Många regioner berör i sina styrdokument flera aspekter av tillgänglig och jämlik hälso- och sjukvård för personer med ID. Dock är det enbart i få dokument som åtgärder, uppföljningar och mätbara mål konkretiseras. Flera regioner nämner mänskliga rättigheter och kopplar även ihop detta med begreppet Känsla Av Sammanhang (KASAM). Konklusion: Rätt utformade och konkreta styrdokument, tillsammans med organisatoriska anpassningar verkar ge goda förutsättningar för såväl synliggörande av målgruppen samt implementering av åtgärder för att gynna tillgänglighet och jämlikhet. / Background: The efforts towards equality for persons with intellectual disabilities(ID) has been under way for a long time. Still today, continuous efforts are needed when persons with ID suffer from significantly worse health and with a life expectancy at least twenty years shorter than the rest of the population. The situation is avoidable and unequal as well as a violation against laws and regulations. A paradigm shift is needed to remove obstacles for accessable and equal healthcare for persons with ID. Aim: The aim of the study was to examine how equality and accessibility for persons with intellectual disablities is made visible in municipal health care policy documents. Method: Document analysis with mixed method content analysis, qualitative and quantitative. Results: Policy documents in several municipal healthcare reflect on several aspects of accessible and equal healthcare for persons with ID. However, only a few of them mention concrete measures, follow-ups and measurable goals. Several regions mention human rights and relate it to the concept of sence of coherence (SOC). Conclusion: Adequately formulated and concrete policy documents, combined with organizational adaptations seem to facilitate visibility for persons with ID andfurthermore the implementation of measures to promote accessibility and equality.

Att den svenska skolan ska vara likvärdig tas för givet, samtidigt som likvärdighet är ett begrepp som befinner sig i konstant förändring. Ordets innebörd har varierat över tid och flertalet omdefinitioner har skett de senaste trettio åren. Det pågår en fortsatt diskussion om vad som gör en skola och en utbildning likvärdig. Likvärdighetsbegreppets betydelse är därför i konstant behov av utredning. Syftet med arbetet var således att se hur verksamma lärare i Sverige uppfattar begreppet år 2017. Fyra semistrukturerade intervjuer utfördes med verksamma lärare och specialpedagoger på flera orter. Resultatet visar på att likvärdighet som begrepp definieras som jämlikhet, rättvisa och enhetlighet. Informanterna talar om likvärdighet som jämlikhet mellan könen, rättvisa både för individen och för klassen, samt enhetlighet inom skolan lokalt och nationellt. Rättvisa är centralt i tankesättet, där elevens rätt till skola och utbildning står i centrum. Samtliga informanter framhåller elevens rätt till en enhetlig utbildning, oavsett bostadsort och bakgrund. Resultatet visar på att likvärdighet som begrepp definieras som jämlikhet, rättvisa och enhetlighet. Rent praktiskt utförs detta utförs enligt pedagogerna till stor del genom inkludering och kompensation, genom att undervisning och aktiviteter i klassrummet ska individanpassas, vilket begränsas av skolans resurser och lärarens arbetsbörda. Lärarna anser att eleven har rätt till inkludering i gruppen och ser det som sin arbetsuppgift att kompensera för elevens bakgrund och behov.

Försvarsmakten lanserar varje år kampanjer för att rekrytera personal till sin verksamhet. Myndigheten har även jämställdhets- och jämlikhetspolitiska mål att förhålla sig till, där ett krav är att andelen kvinnor ska öka inom organisationens alla områden. 2018, i syfte att säkra personalförsörjningen och stärka jämställdheten, återinförs värnplikten som legat vilade sedan 2010. Den återförda värnplikten görs könsneutral. Studiens syfte är att undersöka relationen mellan Försvarsmaktens reklamfilmer och de ovan nämnda villkoren för myndighetens verksamhet, för att kunna dra slutsatser om könsdiskursen inom Försvarsmakten. Analysen grundas i kritisk diskursanalys och sociosemiotik. Materialet är en reklamfilm från Försvarsmaktens rekryteringskampanj 2011 och en från 2019. Reklamfilmerna analyseras först som multimodala texter och sedan som diskursiv och social praktik. Resultatet visar att den presumtiva rekryten, och sålunda mottagaren för 2011 års reklamfilm, är en fysiskt stark man som vill arbeta och göra skillnad. Den presumtiva rekryten och mottagaren för 2019 års reklamfilm är en ung kvinna som står bakom jämlika värderingar. Resultatet visar även att 2011 års reklamfilm reproducerar en hegemonisk könsdiskurs, medan 2019 års reklamfilm dekonstruerar densamma. Slutsatsen är dock att ’rekryt’ fortfarande normaliseras som man inom Försvarsmaktens diskursordning.

I den kommande läroplanen Lgr22 skrivs normer, genus och könsidentitet fram och det blir tydligt hur viktigt det är att arbeta med dessa värdegrundsfrågor i sin undervisning. . Syftet med denna läromedelsanalys är att undersöka hur genus representeras i de tre läromedlen: Robin 2, Klara svenskan 2 och Prima svenska 2 för att uppnå ökad kunskap om detta. Utgångspunkten till analysen kommer från de skillnader som framträdde vid en analys av Lgr11 och Lgr22. De forskningsfrågor som analysen utgår från är: 1.      Hur förmedlas genus och normer på de bilder som finns i utvalda delar i de läromedel som analyseras? 2.      I vilken utsträckning används maskulina respektive feminina egennamn och pronomen i den text som analyseras? 3.      Hur stämmer de analyserade läromedlen överens med de delar av värdegrunden i Lgr22 som behandlar genusvärderingar?   De teoretiska utgångspunkterna som ligger till grund för denna studie är genus och normer i läromedel. Fokuset ligger på hur läromedel förmedlar genus och normer i text och bild. Detta för att få en inblick i hur läromedelsförfattarna har synliggjort könsordning och könstillhörighet. Metoden som användes var en kvantitativ och kvalitativ analys som genomfördes genom att studera hur genus representeras i läromedlen. I textanalysen har Rehnqvists och Svenssons (2012) definition av maskulina och feminina egennamn och pronomen använts som klassificeringsverktyg. Textanalysmetoden inspirerades av Jackie F.K Lees (2018) forskningsartikel i vilken hon analyserade genus genom att studera användningen av pronomen. Bild analyserades utifrån ett modifierat bildtolkningsschema som är inspirerat från Maria Nikolajevas (2017) schema för maskulina och feminina karaktärsdrag. Fler attribut lades till utifrån Fanny Ambjörnssons (2011) kategorisering av flick- respektive pojkfärger. Utöver detta så har båda analyserna utgått från Britt-Marie Berges (2018) analysverktyg som innebär att man ställer frågor till text och bild.   Den tidigare forskning som lyfts i denna studie visar att det är övervägande det manliga som dominerar i text och i bild i läromedel. Denna studies resultat motsäger detta då det finns en tydlig kvinnodominans i både text- och bildanalys, det är framförallt två av de analyserade läromedlen som är kvinnodominerade och ett är väldigt könsneutralt i sin text. Resultatet av bildanalysen visar att det förekom fler bilder som föreställer flickor och kvinnor än pojkar och män, i alla de tre analyserade läromedlen. I denna studies analys lyfts Maria Rosén (2010) som menar på att människor har en tendens att gruppera människor utifrån deras könstillhörighet istället för deras könsidentitet. Detta är något som visar sig tydligt i alla tre läromedlen då de allra flesta människofigurerna som har analyserats har kunnat placeras i de två könskategorierna, manligt och kvinnligt. Utav de totalt 130 människofigurer som analyserats i de tre läromedlen, så är det endast sex stycken som inte tydligt hör till någon av de två genuskategorierna kvinna eller man.

Människans exploatering av naturen genom sitt handlande är en av de främsta orsakerna till de klimatförändringar som idag drabbar jorden. Vad är det som får människan att rättfärdiga denna exploatering? I denna studie kommer två kärnkomponenter av politisk ideologi: acceptans kontra motsättning till ojämlikhet och motstånd kontra öppenhet till samhällsförändring, undersökas för att se vilken av dessa som bäst kan predicera en individs klimatrelaterade attityder. Studien ämnar även att undersöka om klimatvänliga attityder och beteenden främst beror på individens syn på samhällsförändring eller individens syn på förändring i det egna livet, samt undersöka sambandet mellan klimatvänliga attityder och självrapporterade klimatvänliga beteenden.  Dessa frågor besvarades med hjälp av enkätsvar från 251 individer, och analyserna bestod av korrelations- och regressionsanalyser. Sammanfattningsvis indikerade resultaten att synen på jämlikhet spelar större roll för individens klimatvänliga attityder än vad synen på samhällsförändring gör, att synen på samhällelig förändring är en starkare prediktor för både klimatvänliga attityder och beteenden än vad synen på förändring i det egna livet är, och att kopplingen mellan klimatvänliga attityder och klimatvänliga beteenden är stark i den population som undersöktes i denna studie. Exploratoriska analyser visade dock att syn på jämlikhet predicerar även klimatvänliga beteenden bättre än synen på samhällsförändring. Därmed belägger studien att denna dimension har större betydelse för individens klimatvänlighet överlag.