Gender is a universal factor that is unavoidable in classroom interaction between pupils and teachers. The principle aim of this essay is to illustrate whether, during the interaction between pupil and teachers still occurs behavior that expresses a gender order. We also want to establish if the ones who attract attention from the teachers is the individual, or if teachers still on a subconscious or conscious level, think of the pupils gender and ascribes him or her some characteristics or qualities. Especially we want to bring out the pupils thoughts and sights of there is a difference on how teachers treat boys and girls. Another purpose we wanted to achieve was to illustrate how teachers work with the concept of equivalence between the sexes, according to Lpo94. Our essay is built on our studies around what teachers think on how they treat the pupils, on the basis of gender perspective. The study has also a more objective view that builds on observations. The parts of the essay that explores earlier studies and different developments, deal with the issues that affect our society and the schools purpose as a rear. Our results have point out to more conscious pedagogical methods that teachers have come to use in order to turn the traditional gender stereotype around. But we cannot fully ignore the gender issue because we are all part of it and we will always carry it with us as part of our culture.

The purpose of this study is, by groupinterviewing students in upper secondary school, to investigate students comprehension of equality on a principle level and a concrete level. The questions at issue are as follows; how is the comprehension on respective levels described and is there any difference or similarities between the two levels? Further more, this study also aims to end with a discussion regarding the result from the mainpurpose in relation to the educational environment.   In my conclusion there is to be find a certain difference between the comprehensions of equality on the two levels. The conception of equality is in the beginning principled and there is no exception from the worth of every individual but however, when the conception is brought out in reality it gets depended of its context and the comprehension for equality becomes more dynamic. The project will be completed with a discussion regarding the results in relation to the educational environment. / Syftet med den här studien är att genom gruppintervjuer undersöka gymnasieelevers förståelse av jämlikhet på en principiell och på en konkret nivå. Uppsatsens frågeställning blir som följer; Hur ser gymnasieelevers förståelse av jämlikhet ut på principiell och konkret nivå och på vilket sätt förhåller de sig till varandra? Vidare ska också uppsatsen syfta till att i relation till resultatet från huvudsyftet mynna ut i en diskussion om den skolmiljö som är.   I min slutsats finner jag att det finns en viss skillnad mellan förståelsen av jämlikhet på de två nivåerna. Begreppet ses till en början som något principfast och det finns inga undantag från individens egenvärde men när begreppet förs ut i verkligheten och det blir beroende av dess kontext blir förståelsen för jämlikhet mer dynamisk då förståelsen blir beroende av vissa faktorer. Uppsatsen avslutas med att diskutera resultatet i relation till skolans värld.

Med hjälp av tre semistrukturerade intervjuer gjorda år 2010 undersöktes Uppsala kommuns möjligheter att planera sin skolverksamhet utifrån offentlig och privat bestämmanderätt, effektivisering och konkurrensanpassning, samt jämlikhet och segregation.  Uppsala kommun arbetar utifrån en hög tilltro till den konkurrensutsatta marknadens positiva inverkan på skolan och prioriterar individens rätt att välja. Valfriheten försvårar kommunens planering, men anses ha en positiv inverkan på den kommunala skolans effektivitet och kvalitet. Kommunen har möjlighet att påverka segregation genom att underlätta elevernas rörlighet samt utveckla instrument för informationsspridning och kvalitetsjämförelser.

No description available.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att genom intervjuer kartlägga samordnarnas arbete för fysisk aktivitet på recept(FaR®) i sex landsting. Tre av de landsting vars invånare i genomsnitt har bland den lägsta respektive högsta socioekonomiska statusen i Sverige. Statusen är baserad på disponibel inkomst, nivå av utbildning, antal mottagare av ekonomiskt bistånd och introduktionsersättning till flyktingar, arbetslöshet samt arbetslösa i arbetsåtgärder. Intervjuerna genomfördes för att undersöka om, och i så fall i vilken utsträckning, den socioekonomiska statusen hos invånarna har en koppling till FaR-samordningen och mängden förskrivna FaR i landstinget. Med detta var tanken att se om något tyder på att invånarna i de landsting vars invånare har lägre socioekonomisk status missgynnas. Metod • Vilka hinder respektive förutsättningar för FaR-samordningen finns i de sex landsting som ingår i studien? • Finns det tecken på koppling till den socioekonomiska statusen hos invånarna och FaR-samordning enligt samordnarna? • Hur ser omfattningen gällande antalet förskrivna FaR ut i respektive landsting? Som metod i studien användes kvalitativ ansats med halvstrukturerade intervjuer där sex informanter med rollen att samordna FaR i landstingen intervjuades. Resultat Generellt har ökning av intresse för förskrivning och FaR skett. För de med sämre socioekonomisk status finns hinder med FaR som är lättare att åtgärda jämfört med de andras. De med bättre status visar överlag ett bredare intresse samt insikt i problematik medan intresset att öka förskrivning lyfts mer hos landstingen med sämre status. De med bättre status har inte FaR-samordning med viktiga nätverk så som de andra landstingen. Slutsats Det finns för och nackdelar kopplat både till lägre, högre och oberoende av socioekonomisk status i studien. Samordning är en nyckelfunktion som framförallt finns i de landsting som har lägre socioekonomisk status och insikt gällande socioekonomisk status är mer omfattande för landstingen med bättre socioekonomisk status.

Svenska Metallindustriarbetarförbundet lade 1985 fram en rapport med namnet Det goda arbetet (Svenska metallindustriarbetarförbundet, 1985). I rapporten formulerades nio principer för vad som avsågs med "det goda arbetet" och hur det bör vara beskaffat. Syftet med denna studie är att undersöka i vilken utsträckning Metalls koncept för "det goda arbetet" fortfarande bär relevans inom ett modernt företag. De nio principerna tar tillsammans upp aspekter som trygghet, belöning, medbestämmande, samarbete, yrkeskunnande, utbildning, arbetstider, jämlikhet och arbetsmiljö. Vår uppfattning och utgångspunkt är att konceptet bär på en allmängiltighet som gör att det fortfarande är relevant för förståelsen av vad som konstituerar det goda arbetet. Innebörden av konceptet stöds av annan forskning, men det krävdes vissa modifieringar för att kunna överföra konceptet på den moderna arbetsmarknaden. De teorier och tidigare forskning vi använt oss av för att modifiera principerna är Karasek och Theorells "krav och kontroll" modell (1990), Antonovskys teori KASAM (2005), Gallies forskning om "Quality in work" (2008) och Barberich och Gardners forskning om "Good work" (2000). Genom dessa har vi kunnat addera en emotionell synvinkel på "det goda arbetet", vi har kunnat komplettera vissa principer med begrepp av relevans för dagens arbetsmarknad och vi har förankrat principernas relevans genom mer nutida forskning. Studien genomfördes med kvalitativa metoder på medieföretaget TV4 och vi intervjuade där nio anställda om deras upplevelser av sina arbeten. Vi kodade de transkriberade intervjuerna tematiskt efter de nio modifierade principerna och analyserade materialet i en iterativ process. Resultaten i studien visar på att Metalls koncept, om än med vissa kompletteringar kan användas som grund för förståelsen av det goda arbetet, detta trots de förändringar som skett på arbetsmarknaden sedan 1985 och att vi valt att studera en helt annan bransch. Resultaten visar att våra respondenter upplever samtliga aspekter som betydande och flertalet som goda i sitt arbete och analysen indikerar på att de anställda på TV4 upplever sig ha ett relativt gott arbete.

Individens roll har gått från att vara en del av ett kollektiv till att vara primär i den svenska skolan. Samtidigt har tidigare forskning visat på hur olika konkurrerande utbildningskonceptioner, som marknadisering, instrumentalisering, kommunikativa osv, format läroplanerna. I detta ställs individ mot kollektiv, effektivitet mot kommunikation och frågor om demokratiska värden samt etik och moral blir högst aktuella. Syftet med detta arbete är att se hur läroplanen eller mer specifikt värdegrunden från år 2011 förhåller sig till dessa konceptioner. Genom kritisk diskursanalys av värdegrunden i läroplanen från 2011 i förhållande läroplanen från 1994 samt till fysikämnets kursplan (1994/2011) diskuteras dessa konceptioner utifrån möjliga konsekvenser för lärares sociala praktik. I detta syntes tydliga indikatorer på ett marknadiserat, målstyrt och instrumentellt förhållningssätt till kunskap som ökat från 1994 till 2011. Kommunikationens roll blir därför avgörande för att kunna fullfölja vissa av de, i viss mån motstridiga, uppdrag läroplanen förmedlar i förhållande till demokratiska och moraliska värden.

No description available.

Studien har gjorts på uppdrag av stadsdelen Majorna i Göteborgs kommun och är baserad på kvalitativa intervjuer med tio stycken intervjupersoner. Intervjupersonerna är slumpvis utvalda där det enda vi hade i åtanke var att blanda kvinnor och män. Vårt syfte är att se vad det finns för föreställningar om jämställdhet och jämställdhetsarbete inom verksamhetsområdet skola/förskola för att kunna urskilja möjligheterna för intervjupersonerna att ge jämlik service till brukarna ur ett genusperspektiv (Wahl m fl 2001 s.171). Detta kan vi uppnå genom att synliggöra ett antal erkända sätt att tänka kring jämställdhet och jämställdhetsarbetet. Resultatet visar att det finns både skillnader och likheter i attityder, tankar och känslor angående jämställdhet och jämställdhetsarbetet hos de kvinnor och män vi intervjuat.   Resultatet kommer i kombination med de valda teorierna att användas som ett sätt att förstå hur detta kan komma att påverka hur det ges jämlik service till brukarna i stadsdelen. De teorier vi kommer att tillämpa är teorin om genussystemet, homosocialitetsteorin, teorin om roller, teorin om straff och övervakning samt diskursanalysen.  Slutsatser vi kunnat dra av vårt material är att det finns djupt inrotade föreställningar om könet som något annat än biologiskt. Det talas förutom om män och kvinnor i termer om manligt och kvinnligt. Dessa föreställningar är framträdande hos båda könen. En markant skillnad mellan könen är dock inställningen till ett aktivt jämställdhetsarbete samt en medvetenhet om hur våra intervjupersoners eget förhållningssätt kan påverkas av hur de ger jämlik service till brukarna ur ett jämställdhetsperspektiv.

Syfte med denna studie är att med utgångspunkter i aspekter av demokratibegreppet studera föräldrars val av utbildning för sina barn. Studien använder sig av en flerfaldig forskningsstrategi vilket innebär att en kombination av de båda ansatserna, kvantitativ och kvalitativ, nyttjas. Det empiriska underlaget utgörs av enkäter och intervjuer. Resultatet visar att föräldrars bakgrund påverkar valet av skola och att kunskapen angående skolval är differentierad. Det viktigaste motivet vid val av skola är föräldrars bedömningar av skolans kvalitet. Potentialen att uppfylla detta motiv för skolval begränsas av möjligheten att frångå närhetsprincipen. Föräldrainflytande som motiv är inte avgörande för val av skola, men inskränks inflytandet kan det utgöra orsak till skolbyte. Samband kan konstateras mellan resultaten och begreppen: valfrihet, föräldrainflytande, segregation, jämlikhet och likvärdighet. Dessa samband påverkar skolans demokratiska uppdrag.