For the last decades, Sweden has transformed from a state with strong elements of corporatism, to a governance of pluralistic character. This development has opened up to a new form of participation – lobbyism – which since has spread and commercialized. Because of this, a report on the state of Swedish democracy – Demokratiutredningen – was issued to examine the phenomenon of lobbyism as it was feared to challenge the functioning of a representative democracy. The report issued a warning of the negative impact on transparency and political equality a professionalization of lobbying could have. Even some forms of regulation were thought to have a negative impact on the political equality. Since the report was released in 2000, nine bills regarding lobbyism have been presented to the Swedish parliament, but no regulation has yet been implemented. The report identified problems regarding transparency and political equality with both regulated and unregulated lobbying. The aim of this thesis is to examine how the parliamentary bills handle the democratic problems voiced by the report. The bills are analyzed with the ideal types of “transparency” and “political equality”, based on Robert Dahl’s ideal of democracy. The study found that the problem of transparency was of a high priority in the bills, while the problem of political equality was hardly addressed. Three of the bills actually ignored the warning issued by the report, where a regulation in the form of registration was thought to have a negative impact on political equality. The fact that the bills hardly addressed the problem of political equality, and in some cases even worsened it, represents a democratic deficit in the regulation debate. / De senaste decennierna har Sverige förvandlats från en stat med starka inslag av korporativism, till ett styrelseskick med pluralistisk prägel. Utvecklingen har öppnat upp för en ny deltagandeform, lobbyism, som sedan dess brett ut sig och kommersialiserats. Med anledning av detta tillkallade regeringen Demokratiutredningen för att analysera lobbningen då den ansågs utmana den representativa demokratins funktionssätt. Demokratiutredningen varnade för att professionaliseringen av lobbying kunde påverka öppenheten och den politiska jämlikheten negativt. Även vissa regleringar ansågs kunna försämra den politiska jämlikheten. Sedan Demokratiutredningen överlämnade sitt slutbetänkande år 2000 har nio motioner gällande lobbyism lagts fram i Sveriges riksdag utan att resultera i en reglering. Demokratiutredningen identifierade demokratiproblem med både öppenhet och politisk jämlikhet i oreglerad, såväl som reglerad, lobbyism. Uppsatsen studerade hur motionerna i ärendet hanterat de demokratiproblem som utredningen framhävde. Studien genomfördes med idealtyper som analysverktyg. Idealtyperna, ”öppenhet” och ”politisk jämlikhet”, byggdes upp med hjälp av Robert Dahls demokratiideal. Studien fann att problemet med öppenhet uppmärksammades i hög grad av motionerna, medan politisk jämlikhet knappt hanterades alls. Tre av motionerna ignorerade till och med den varning som Demokratiutredningen utfärdade, där en reglering i form av registrering skulle påverka den politiska jämlikheten negativt. Att motionerna inte hanterar problemet med politisk jämlikhet, och i flera fall även förvärrar den, innebär ett påtagligt demokratiskt underskott i regleringsdebatten.

Hur landets skolpolitik bör utformas och implementeras är en återkommande fråga i den politiska debatten. Den jämlika skolan, som bottnar i likvärdighet, menar regeringen är målet. Den jämlika skolan uppnås enligt regeringen främst genom riktade ekonomiska resurser till de skolor med elever som är socioekonomiskt utsatta men också genom en fortsatt satsning på inkluderingsarbetet i skolmiljön. Vad inkludering egentligen innebär och hur det vardagliga arbetet med inkludering bör se ut finns det dock lite olika uppfattningar om i inkluderingsforskningen.                       Den här studien undersöker en skolpersonals uppfattningar av inkludering samt hur denna personal ser på skolans AST-verksamhet i förhållande till begreppet. Syftet med undersökningen är att fördjupa kunskaperna av inkludering och utifrån det diskutera hur begreppet kan kopplas till idéer om jämlikhet inom utbildningen. Studien använder sig av en kvalitativ ansats, där intervjuer utförts utifrån tre olika frågeområden med fem stycken utav de i skolpersonalen som har undervisning med eleverna från skolans AST-klasser. Resultatet av studien visar på skilda uppfattningar av såväl inkluderingens innebörd som hur ett effektivt inkluderingsarbete bör se ut. Av resultatet framgår även att det finns skilda uppfattningar i huruvida en ökad grad av inkludering är något eftersträvansvärt när det gäller elevgruppen i AST-klasserna – som har ett neuropsykiatriskt funktionshinder- autism. Studiens resultat överensstämmer väl med tidigare inkluderingsforskning som visar på stora oenigheter i synen på inkludering i skolmiljön. Skolrelaterad forskning påvisar också att skilda uppfattningar av begrepp, som inkludering, påverkar de pedagogiska förhållningssätten gentemot elever och i undervisningen – vilket i sin tur kan försämra förutsättningarna för likvärdighet och jämlikhet inom utbildningen.

Syftet med denna studie är att analysera hur manlig och kvinnlig makt konstrueras i fantasyromanen Vindens namn. Ett intersektionellt perspektiv på maktkonstruktioner utgör studiens teoretiska och metodologiska utgångspunkt, med fokus på hur genus-, klass- och etnicitetsaspekter samvarierar i romankaraktärernas maktpositioner. Målet med studien är också att diskutera romanens möjligheter i svenskämnets värdegrundsarbete. Vidare belyses komplexa mönster för maktkonstruktion i romanen som lärare bör vara uppmärksamma på om man använder den som utgångspunkt för klassrumsdiskussioner om hur makt skapas i såväl romanen, som i det samhälle den tillkommit i. Analysen visar att männen karaktäriseras på ett stereotypiskt vis, där deras handlingar lägger grund för maktpositionerna, medan kvinnorna på motsvarande stereotypa sätt karakteriseras som maktlösa utifrån kropp, utseende och underordning. Detta framställs på ett explicit och ibland övertydligt sätt. Mer implicit framställs etniciteters och klasstillhörighetens betydelse för de manliga karaktärernas inbördes maktpositioner medan kvinnliga karaktärer är objektifierade och underordnade i Vindens namn.

Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på vårdnadshavares vetskap och tankar kring genusarbetet i förskolan. Med hjälp av en enkätundersökning har vi samlat in vårt empiriska material. Studien visar att vårdnadshavare har blandade tankar, vetskap, uppfattningar, åsikter och erfarenheter utav genusarbetet som pågår i förskolan.  Men den visar även att de flesta vårdnadshavare ser förskolans genusarbete som något betydelsefullt, både för deras egna barn men även för samhället i stort.

Med det ständigt ökande informationsflödet som träffar den svenska medborgaren varje dag, är det av stor vikt att kritiskt kunna filtrera informationen. Det är därför betydelsefullt att denna kritiska förmåga tidigt blir en del av skolgången. I denna litteraturstudie presenteras den pedagogiska metoden critical literacy. En metod med marxistiska anor, utformad till att ge läsaren verktyg att exponera dominanta strukturer i såväl text, som tal och bild. Det övergripande syftet är att fostra kritiskt tänkande individer, vilket är en förutsättning för ett demokratiskt samhälle. Empirin visar på utmaningar i att bryta mot tidigare pedagogik; att omfördela fokus från de nationella proven till kritisk reflektion, att flera lärare måste utbildas i critical literacy samt det faktum att kritisk granskning kan leda till insikter som upprör och skapar motstånd till de förändringar som följer. Möjligheterna och vinsten; nedbrytandet av förlegade, dominanta samhällsstrukturer och stärkandet av demokratin, talar för att utmaningarna är väl värda att möta.

Syftet med studien var att med hjälp av en frameanalytisk metod studera hur det politiska partiet Socialdemokraterna ramar in problem, aktör, orsak och lösningar av migrations- och integrationspolitiken efter flyktingkrisen 2015. Studien har också studerat hur inramningarna förhåller sig till ett jämlikhetsperspektiv. Det empiriska materialet som primärt har används för att genomföra den kvalitativa analysen har varit Socialdemokraternas dokument om partiets politiska riktlinjer från kongressen 2017. Detta material har sedan kompletterats med dokumentet Framtidskontraktet 2017 som också har synliggjort partiets politiska riktlinjer. De två empiriska materialen har båda samlats in från Socialdemokraternas egna hemsida. Studien har bidragit med att visa på tendenser av hur ett parti i Sverige genom inramningar i sitt partiprogram under samma tidsperiod omvandlat diskursen om migrations- och integrationspolitik från ett humanitärt problem till ett arbetsmarknadsproblem, vilket implicerar olika synsätt på flyktingen och vem eller vad som skuldbeläggs som problemets orsak. Studien visar att Socialdemokraterna har i samma partiprogram frångått en mer jämlik och inkluderande syn på flyktingen till en mer utpekande syn på utrikesfödda som en separat grupp i samhället skild från gemenskapen. Konsekvenserna av detta är att inramningen säger underförstått att flyktingar inte är en självklar del av statens avgränsade befolkning. Detta i sin tur implicerar att det finns en outtalad ojämlikhet mellan medborgare och flyktingar, där flyktingar undervärderas som mindre än jämlikar. Detta innebär underförstått att flyktingar inte förtjänar att leva på basis av faktumet att de enbart är människor, utan flyktingar måste istället visa sig förtjänta av att betraktas som jämlikar genom prestationer.

This essay examines the historical development of group rights for cultural minorities in Sweden between the years 1970 and 2010. The purpose of the study is to analyze the development of political measures taken at government level for different minority groups, foremost explaining the division that have arisen between measures aimed at the five national minorities, the Sámi, the Swedish Finns, the Roma, the Jews and the Tornedalians, and measures directed at other ethnic groups. My conclusions are that the division in Swedish public policy between one the one hand national minorities, and on the other hand immigrant groups, is in no way self-evident. The division has arisen from an international standard on how democratic states, such as Sweden, should treat their cultural minorities. Further, this division has had an immense impact in shaping public policy as well as determining the type of group rights introduced for minority groups in Sweden. A difference has also been found in how the minorities are perceived by state actors. Immigrant groups are currently perceived as less entitled to group rights due to their short presence in Sweden, whereas national minorities are seen as more entitled to group rights due to their long historic presence in the country. However, as this essay shows, this view has not always been the prevailing view in Swedish politics in the 1970s and the 1980s, a time when national minorities had little or no say in matters concerning minority rights.

This study examines differences and similarities in how two animal ethicists living in different times have argued for a liberation of the animals, the basis for the study is Lewis Gompertz Moral Inquiries: On the Situation of Man and of Brutes (1824) and Peter Singers Animal Liberation (1975). The analysis has been conducted with a historical perspective where close reading and contextualization have been used to further understand both the sources and the authors. The investigation is limited to four themes: animal's ability to experience, to kill animals, using animals and products of animals, and finally the idea of equality. The study concludes that there are significant similarities between the arguments Gompertz and Singer use, and that their ideas are rooted in a view of equality where the ability to suffer and have needs should be fundamental for our moral caring towards other creatures. A significant difference between the authors is their relationship to reason, where Gompertz highlights the animals' ability to reason as a cause to treat them well while Singer dismisses the idea that such abilities are of any interest for our moral considerations. The study also points out that the differences in the authors' conclusions and arguments can be understood on the basis of the scientific and intellectual context they operate in, where Gompertz can be described as an enlightenment philosopher with a strong belief in the developable reason within creatures, while the modern-day philosopher Singer rather sees reason as excluding, not only of animals but also of human beings. For animals to be liberated from man's oppression, both writers argue that it is necessary for man to eat a vegetarian diet.

Det kommer ständigt nya förslag om hur demokratin ska utvecklas och förnyas. Syftet med denna uppsats är att Polismyndighetens verksamhetsidé medborgarlöften, som är en form av medborgardialog, ska analyseras för att se om medborgarlöften är ett bidrag till utvecklingen av den representativa demokratin. Det teoretiska ramverk som studien utgår ifrån är modellen EPG som innehåller ett antal kriterier som bör uppnås för att medborgardialogen ska vara ett bidrag till förnyandet av demokratin. Undersökningen ska ske genom textanalys av dokument samt intervjuer som ska analyseras utifrån modellen EPG. Resultatet av undersökningen är att alla kriterier inte uppfylls i varken dokumentanalysen eller intervjuerna. Polismyndighetens målbild av medborgarlöften är större än vad verkställandet lyckades åstadkomma. Eftersom att alla kriterier inte är uppfyllda är slutsatsen att Polismyndigheten i Halmstad och Halmstads kommuns samarbete med framtagandet av medborgarlöften i nuläget inte är ett bidrag till förnyandet och utvecklingen av den representativa demokratin.

Bakgrund: Varje barn har rätt till att känna sig trygg i skolan. En av elevhälsan viktigaste uppgifter är att förebygga kränkningar och mobbning. Skolsköterskan har en central roll i skolan genom att finnas tillgänglig i barnens skolmiljö och en unik möjlighet att få insikt i hur skolans arbetsmiljö påverkar barnens hälsa. Syfte: Syftet med studien är att undersöka skolsköterskors erfarenheter av att arbeta förebyggande mot kränkningar och mobbning.  Metod: Studien har utförts med en kvalitativ metod. Muntliga intervjuer har genomförts som har analyserats med hjälp av beskrivande innebördsanalys. Resultat: Analysen har resulterat i fem innebördsteman som beskriver skolsköterskans förebyggande arbete mot kränkningar och mobbning: att arbeta förebyggande via hälsosamtal och andra elevbesök, att arbeta för en trygg miljö, att informera och undervisa, att stärka eleven och kamratrelationer och att samarbeta. / Background: Every child is entitled to feel safe at school. One of the main tasks of student health is to prevent violations and bullying. The school nurse has a central role in school by being available in the children's school environment and a unique opportunity to gain insight into how the school's work environment affects children's health. Aim: The aim of the study is to investigate the school nurse's experience of preventing abuse and bullying. Method: The study has been conducted using a qualitative method. Oral interviews have been conducted that have been analyzed by means of descriptive meaning analysis. Result: The analysis has resulted in five themes describing the school's preventive work against abuse and bullying: to work through prevention of health and other student visits, to work for a safe environment, to inform and teach, to strengthen the student and companionship and to cooperate