This essay is about power in the classroom. It is about the power dimension of the student-teacher relationships that arise in that space. The overall aim has been to investigate which categories are fruitful in a power analysis of these relationships. My aim has therefore been to develop power categories and to use them to identify and to categorise cases of power interaction that take place between those particular actors in that particular setting. In order to gather material for my study I have both read literature that approaches the study of the student-teacher relationships from a power perspective and done a series of observations in a high school. My theoretical frame comprises a concept of power and a series of power categories. These categories include strength, authority, inducement, coercion, violence, resistance as well as to possess power, to have power, to exert power, the scope of power and the base of power. My theoretical definition of power is that power is the capacity to accomplish things. My operational definition is that power is the capacity of either teachers or students to accomplish change in he life of other individuals. My investigation shows that these categories are useful to deal with, classify and analyse a great number of student-teacher interactions. Other conclusions that I draw in this study are for example that power displays great variation in kind and in the situations where it occurs, that some sorts of power are more common than others, and that students’ power is more fragile than teachers’.

The aim of this work has been to investigate how it is that it sometimes can be difficult for special educators to gain access by teachers to the classroom/lesson to make observations. A partial order has been to determine whether the special educator can curb the negative response from the teacher in question, concerning access to the classroom/lesson.   The survey has a phenomenological perspective as the basis of the test procedures and the analyses made. Phenomenology has as its starting point that the human does not perceive the world in the same way, and that she has different motives and intentions for her actions. In order to understand why the human act like she does, you have to create an image of the personal meaning behind this action. To create this image, I have implemented conversational interviews with five teachers at a high school, in central Sweden.   The investigation revealed that it is missing that the school's teachers are clearly informed of which laws and regulations the special educator is subordinate to. None of the teachers had been informed by their headmaster on the importance of cooperation with the special educator. This means that when the special educator visits and because of confidentiality has been unable to tell us why, the special educator could be perceived as checking the teacher.   To inform before the visit about how the visit should be done, and what the purpose of the visit is are very important factors to make the teachers in the study to feel comfortable with having a special educator in the classroom. There were teachers in the study who demanded answers as to why the visit would take place, in order to let in special educator in the classroom. It was, however, none of the teachers who denied the special educator access to the classroom/lesson due to unwillingness, but there were underlying factors such as to protect students and provide them with an environment conducive to work.   Based on the descriptions, given by the teachers in the study, it appears as if the cooperation between all concerned to create good conditions for the pupils fails.

Information technology (IT) have for several decades been used in university education. An increasing number of classrooms today are built around a concept which uses IT in collaboration with the room itself. However, little is known about the experience of university teachers when working in such classrooms. This study examines the views and opinions of teachers at a Swedish university regarding using and interacting with these classrooms. Furthermore, we identify possible underlying factors that influence these views. Using data from qualitative interviews we apply Technology acceptance model (TAM) and Activity theory (AT) used in both education and human computer interaction to identify how different factors interact to form these opinions. Our study finds that teachers experience a lack of proper training in the use of classrooms as a concept and tend to stay in established norms of how education is to be conducted. These results leads to questions whether education in the use of these classrooms is adequate for teachers or if education needs to focus more on outcomes of the concept and changing established norms rather than to focus on the use of technology. Our study also shows that teachers do not view the classrooms as a whole where artefacts enable and form each other. Rather they view the physical room, the technology and themselves as separate entities that operate separately from each other.

I föreliggande studie redogörs för samtalet som språkutvecklande aktivitet och ett försök att bedöma dess konsekvenser för val av innehåll och arbetsmetoder i undervisningen. Ytterligare görs en undersökning av vilka språkutvecklande metoder som används på en grundskola med flerspråkiga klasser genom klassrumsobservationer för att studera interaktionen lärare-elev samt genom djupintervjuer med lärare, specialpedagoger och biträdande rektor. Denna studie använder både kvalitativa och kvantitativa metoder för att belysa undervisning, interaktion och lärande i flerspråkiga klasser. Resultatet av min studie visar att lärarna till stor del fortfarande dominerar talutrymmet i klassrumsinteraktion trots att den delade uppfattningen bland lärarinformanterna var att betona interaktionens betydelse för inlärningen av kommunikativa funktionella färdigheter. Resultatet belyser alltså en viss diskrepans mellan lärarnas egen uppfattning och den praktiska tillämpningen.

Projektet hade sin bakgrund i önskan att tillhandahålla en virtuell träningsmiljö för lärare där de kan öva på sin icke-verbala kommunikation med elever. Före det här projektet hade utvecklingen av träningsmiljön lett fram till ett visualiserings-system för ett tredimensionellt virtuellt klassrum med animerade karaktärer samt ett system för upptagning och igenkänning av användarens rörelser. För att en sådan träningsmiljö skall vara användbar krävs dock att de virtuella studenterna uppvisar ett trovärdigt mänskligt beteende. Den här rapporten avhandlar implementationen av mänskligt beteende i agenterna förkroppsligade i visualiseringssystemet. För detta ändamål användes det BDI-baserade multi-agent-systemet Jason tillsammans med inspiration från personlighetsteorin OCEAN, affektionsteorin OCC och beteendearkitekturen PMFserv. Rapporten avhandlar även resultatet av ett experiment som utfördes för att utvärdera systemet. I experimentet blev 16 testpersoner introducerade för två olika lärar-scenarion, varpå de, för var och en av dessa scenarion, fyllde i en enkät om deras upplevelse. / The project had its background in the desire to provide a virtual training environment for teachers in which they can exercise their non-verbal communication (e.g. gestures and orientation) with students. Prior to this project, the development of the training environment had led up to a visualisation system for a 3D virtual classroom with virtual students and a motion recognition system for capturing and recognising the user's movements. For such a training environment to be useful however, the virtual students need to express believable human behaviour. This report covers the implementation of human behaviour in the agents embodied in the visualisation system using the BDI-based Jason multi-agent simulation platform with further inspiration taken from the OCEAN personality theory, the OCC theory of emotions and the PMFserv cognitive architecture. It also covers the results of an experiment that was conducted to evaluate the system. During this experiment, 16 test persons were introduced to two different teaching scenarios and were asked to fill in a questionnaire about their experience after each scenario.

Abstract: The interest in this empirical study aims at assessment, more precisely feedback as part of ordinary activities within hairdressing education. The study investigates feedback practices related to assessment of knowing during production, with focus on communication between student and teacher. Communication is regarded as interactively constructed and is investigated through a multimodal social semiotic perspective which implies studying verbal as well as nonverbal resources in meaning making. Speech and body movements are not subordinate to each other and are studied as contributing in communication on their own terms. Video observations were used to investigate feedback practices in the hairdressing classroom, during a couple of lessons when last year’s students received customers for various treatments. From one hour recording, a selection was made showing communication between student and teacher with joint focus of attention during production. The selection is based on the assumption of feedback as interactively constructed and represented in a multimodal way. The analysis of the feedback practice shows a multifaceted result, since each interaction between a student and a teacher is unique. Nevertheless, a recurrent pattern of feedback construction could be discerned. Three important functions of feedback were distinguished, that of control, instruction and evaluation. Furthermore, these functions interact in temporal processes of cycles and loops. The core of feedback practice is found within the loop, where questions and wonders from the student are brought into a joint investigation. / Baksidestext: Cykler och loopar i Salongen handlar om återkoppling i yrkesgymnasiet, närmare bestämt på hantverksprogrammets frisörutbildning. Återkoppling studeras genom videoobservationer av kommunikation mellan lärare och elev under pågående undervisning, där elever arbetar med olika hårvårdsbehandlingar på kunder. Återkoppling görs genom olika meningsskapande resurser. Det verbalspråkliga är bara en del av kommunikationen. Kroppsrörelser, blickar och olika redskap används också för att kommunicera av både elev och lärare. Mönster i form av olika återkopplingsfunktioner och cykliska processer kan urskiljas i kommunikationen mellan lärare och elev. I det cykliska uppstår ibland loopar, som utgörs av händelser där något moment blir uppmärksammat i ett gemensamt utforskande. Looparna utgår från elevens frågor och funderingar och betraktas därför som centrala i återkopplingspraktiken. Studien bidrar med beskrivningar av den dagliga klassrumskommunikationen, där bedömning och undervisning är sammanvävda förlopp. Den riktar sig till forskare och lärare inom yrkesutbildning och andra skolformer, men också till övriga läsare med intresse för bedömningsfrågor och återkopplingspraktik. Licentiatuppsatsen är skriven inom ramen för Lic-forskarskolan i yrkesämnenas didaktik. / Intresset i denna studie är riktat mot klassrumsbaserad bedömning, närmare bestämt återkoppling som en del av den dagliga undervisningen. Studien undersöker återkopplingspraktik i frisörklassrummet relaterad till bedömning av kunnande under pågående arbete, med fokus på kommunikationen mellan lärare och elev. Kommunikationen betraktas som interaktivt konstruerad och studeras ur ett multimodalt perspektiv utifrån socialsemiotisk teori. Det innebär att återkoppling studeras både verbalt i samtalsform, men även icke-verbalt i form av bland annat gester, artefakter och blickar. De betraktas i detta perspektiv som jämbördiga resurser i meningskonstruktionen. Videoobservationer har därför varit ett lämpligt sätt att undersöka återkopplingspraktik i frisörklassrummet. Detta har gjorts under några lektionspass när elever i åk. 3 hade kundmottagning. Utifrån en timmes inspelningar, har urval gjorts som visar kommunikation mellan lärare och elev med gemensamt uppmärksamhetsfokus på ett pågående arbete. Urvalet baseras på grundantagandena om återkoppling som interaktivt konstruerad och multimodalt representerad. Analysen av återkopplingspraktiken visar på ett mångfacetterat resultat eftersom varje interaktion mellan lärare och elev är unik, således också deras kommunikation. Ändå har återkopplingspraktiken visat sig vara konstruerad enligt vissa återkommande mönster. Tre centrala återkopplingsfunktioner har kunnat urskiljas: den kontrollerande, den instruerande och den värderande, utgående från handlingar som kännetecknar dem. Vidare samspelar dessa över tid i cykliska processer och loopar. I looparna tas elevens frågor och behov tillvara i ett gemensamt utforskande. De kan betraktas som själva kärnan i återkopplingspraktiken.

The Swedish school has the task of allowing all pupils to develop their ability to verbally communicate in the classroom. Through communicating verbally, the pupils will gain confidence in their linguistic ability in the social-science subjects. The purpose of this study is to investigate how a random selection with “ice cream sticks” can help to create a dialogic classroom, and how the participants perceive this type of teaching method, and if there is possible change in communicating verbally. The questions the study will answer are:  ·       How do the teacher's questions and responses to the student responses affect student participation? ·       To what extent does mutual respect arise from classroom dialogue? ·       How do pupils and class teachers experience the random selection at the beginning and end of a period of three weeks? ·       To what extent and in what way has the changed way of teaching contributed to a dialogical classroom in the social-science subjects?   This survey includes pupils and teachers from two classes in grade four and five. The qualitative methods used in this survey are observations and interviews. The material has been analyzed using theories about how dialogue is created in the classroom and how the teaching form with “ice cream sticks” can be organized. The result that emerged from this research is that with the help of the teaching style and the teachers' approaches, which is how they ask questions and how they respond to the students, the quantitative student participation has contributed to an increased classroom dialogue.

Denna studie är en intervjustudie som presenterar lärares användning av flerformsundervisning (blended teaching), flippat klassrum (flipped classroom) och fjärrundervisning i engelskundervisning. I studien har totalt fem engelsklärare som undervisar i årskurs 4, 5 eller 6 och som använder sig av fjärrundervisning, flippat klassrum och/flerformsundervisning intervjuats. Resultatet har visat att dessa lärare generellt upplever att deras pedagogiska-, ämnes- och tekniska kunskaper inte påverkas om de undervisar med något av det tidigare nämnda eller i en klassrumsundervisningssituation (face-to-face teaching), vilket kan liknas med att undervisning som sker i klassrummet utan tekniska hjälpmedel. I intervjuerna har det även tydliggjorts för vilka tekniska verktyg och pedagogiska metoder som kan användas i flippat klassrum, flerformsundervisning och fjärrundervisning i engelskämnet. Dessutom uttrycker flera av respondenterna att de under utbrottet av covid-19 fått utveckla sina kunskaper om fjärrundervisning och att de dessutom kommer fortsätta med denna undervisningsform när covid-19 är över.

Detta är en kunskapsöversikt som redogör om olika metoder för att nå vad en god klassrumsmiljö är och vad det innebär. Denna kunskapsöversikt är baserad på frågeställningarna Vad skapar en god klassrumsmiljö för bild? och Vilka faktorer påverkar dynamiken mellan lärare och elever? I vår sökprocess har vi använt oss av databaserna Eric, ERC samt Swepub. Utifrån en bred pedagogisk utgångspunkt har vi analyserat forskning kring vad det innebär att ha en god klassrumsmiljö, och vilken betydelse den kan ha för bildundervisning i högstadiet. Baserat på frågeställningarna har det möjliggjorts att ta del av olika sätt att behandla och arbeta för en god klassrumsmiljö samt faktorer som påverkar dynamiken mellan lärare och elever. Forskningen berör ämnen som lärarens roll, innovativa lösningar, strategier, miljö och design. Vårt jobb är att angripa frågeställningarna från flera olika håll, för möjligheten  att få  en  variation på att forskningen gett resultat.  Bild är det ämne som är i vårt fokus, men många av strategierna och lösningarna går att applicera på mer än bara bildämnet.

Today more and more courses at both universities and at the municipal adult educations (Komvux) are given as distance courses. Therefore, the need for good digital resources is ever growing, to provide the same standard of education at the distance courses as it is on the regular courses. The following study is an investigation of some of the digital resources available for both aid in information intake and subject understanding, and also on the resources available for social interactions with other students as well as teachers during the courses. The study is conducted as a systematic literature study with a thematic analysis. The resources studied are LMS, virtual classrooms, the flipped classroom model and digital textbooks and libraries. Also, the importance of adaptive digital resources as well as how digital resources are best implemented are studied. Conclusions made shows that much can be improved in the distance courses and that a combination of flipped classroom presentations together with a program for social interactions (such as Edmodo) could be a better solution. For the parts of the courses in Biology where a more in depth understanding of processes is necessary, special model building programs would be favorable. Since the possibilities for individual adaptions is very limited in distance courses it would also be advantageous with adaptive digital resources, to increase the possibilities for a student to pass the course.