Out of the debate in Swedish media about homework, the idea for this study was born. The idea was to investigate the popular belief of many foreign language teachers which suggest that homework glossing is a necessity in the English classroom for pupils vocabulary acquisition, while other assumes this method doesn’t lead to knowledge that last. Therefore, the purpose for this study was to examine how learners of English as a foreign language (EFL) manage to learn new words when they received glossing as homework and when they studied the words in a context during class. Furthermore, out of the argument that homework stress pupils and lowers their interest and motivation for the subject, a secondary purpose was to find out pupils’ opinions about learning new words through glossing as English homework. The study was focused on two teaching methods for vocabulary acquisition: the traditional teaching method designed to teach vocabulary by giving glossing as homework, and teaching new words during class with a focus on teaching the new words in context. Through the survey of these two different methods for vocabulary learning and an empirical study with two primary school classes in which these two methods were put on test, contrary to the expectation that learning words through homework glossing wouldn’t lead to vocabulary knowledge that last, the results of the empirical study showed that the group which received glossing as homework, did better on both test than the group which studied the word in context. Similarly, the data results showed the average pupil had a positive attitude to vocabulary homework as for the most part they felt it benefited them to study this method because of the effects of learning.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare och rektorer organiserar undervisningen för den integrerade grund-särskoleeleven samt vilka förutsättningar för inkludering som finns. Med hjälp av klassrumsobservationer och in-tervjuer söktes svar på följande frågeställningar: Hur organiseras undervisningen, vilka förutsättningar för inkludering finns, hur beskriver lärare och rektorer samarbetet mellan lärare, resurspersoner och speciallärare samt vilken kunskap om grundsärskolan finns på skolorna? Teoretisk förankring utgörs av Lundgrens ramfaktorteori (1972), relationell pedagogik enligt Aspelin (2013) samt de specialpedagogiska perspektiven, individperspektiv och relationellt perspektiv. De kvalitativa undersökningsmetoderna observation och intervju användes i studien. Observationer av undervisningen i klassrummet kompletterades med semistrukturerade intervjuer med lärare respektive rektor. Sammanfattningsvis pekar resultaten på ett stort engagemang hos främst lärarna i att skapa en bra organisation för elevernas undervisning. Överlag är undervisningen anpassad efter elevernas behov och förutsättningar. Lärarna beskriver att tid för planering och samarbete mellan lärare och mellan resursperson och lärare samt utbildning i grundsärskolans läroplan är bristfällig. Denna studie, om än slutsatser ska dras med viss försiktighet, pekar på att en del rektorer i grundskolan inte är tillräckligt insatta i grundsärskolans läroplan eller vad det innebär att undervisa en integrerad elev. Speciallärare med kunskap om grundsärskolan behövs därför i grundskolan så att integrerade elevers rätt till rätt utbildning utifrån grundsärskolans läroplan kan säkerställas samtidigt som de, utifrån inkluderingstanken, får vara socialt och pedago-giskt delaktiga (Nilholm & Göransson, 2013). / The aim of this study was to investigate how teachers and principals organize teching for pupils with intellectual disabilities in ordinary schools, so-called integrated pupils. With the help of classroomobservations and interviews answers were sought to the following questions: How is the teaching organized, what conditions for inclusion exists, how do techers and principals describe the collaboration between teachers, assistants, and special teachers and what knowledge exists about the curriculum for pupils with intellectual disabilities? As theoretical framwork Lundgren´s Frame factor-theory, Aspelin´s relational pedagogy and the special educational perspectivs, individual and relational perspectiv were used. The qualitative surveymethods were observation and interview. Observations of classroom-teaching were supplemented with semi-structured interviews with teachers and principals. The results of the studie point to a great commitment among the teachers in creating a good organization for the pupils. Overall the teaching is adapted to the pupils needs and conditions.The teachers describe that there is lack of time for planning and collaborations between teachers and assistants. Education of the curriculum for pupils with intellectual disabilities is also insufficient. This study, although conclusions should be drawn with some caution, points out that some principals are not sufficiently familiar with the curriculum for pupils with intellectual disabilities. Special teachers with knowledge about this curriculum are therefore needed in ordinary schools. Based on the inclusive idea the pupils then can be more socionally and educationally involved in their schools.

In a school system with fewer teachers, larger groups, and less resources, functionally oriented music therapy (FMT) could be a useful method of helping children function better at school.  In what way can FMT help improve children’s ability to deal with the challenges facing them at school?  During a project that lasted for 26 weeks, two children from a Swedish preschool class were offered individual FMT once a week.  The group as a whole was divided in two and offered group music (according to the Music in preparation for school (MUISC) programme) every second week.  There was an interview with the teacher, along with an assessment of function for the two individuals, at the beginning and at the end of the project.  The two individuals receiving regular FMT functioned better at school at the end of the project.  FMT could be an effective resource to help improve children’s ability to deal with the challenges facing them at school.

Projektet skapades från viljan att framställa en virtuell träningsmiljö där blivande lärare kan öva och bättra på sin icke-verbala kommunikation när dem undervisar. Projektet funkar genom att fånga användarens rörelser och rendera virtuella agenter på en skärm framför användaren. Att stå framför en statisk skärm och undervisa kan dock inte kännas helt realistiskt. Denna rapport kommer gå igenom implementationen av en huvudmonterad display, mer specifikt Oculus Rift, för att skapa en virtuell verklighet och utökningen av de virtuella agenternas beetende och nya sätt att interagera med agenterna. De täcker även resultaten från experimenten där den nya funktionaliteten blev utvärderad. Experimenten gjordes genom att låta 18 personer testa systemet i både den gamla och nya uppsättningen och sedan fylla i frågeformulär efteråt. / This project was created from the desire to provide a virtual training environment for teachers-intraining to practice and improve their non-verbal communication with students. The project worked by capturing the user’s movements and rendering the virtual agent’s to a screen in front of the user. Standing in front of a static screen to hold a lecture might however not feel entirely realistic. This report covers the implementation of a head-mounted display, specifically the Oculus Rift, to create a virtual reality as well as the extension of the virtual agent’s behavior and new ways to interact with the virtual agent’s. It also covers the results of an experiment where the new functionality was evaluated. The experiment was done by allowing 18 persons to test the system in both the old and new configurations and fill in questionnaires afterwards.

Vi har undersökt hur instruktionernas utformning inför deltagande i en kamratrespons påverkar högstadieelevers motivation att lära sig samt måluppfyllelse av kunskapskravet att utforma egen undersökning i ämnet biologi. Efter en kort genomgång av hur en egen undersökning ska utformas fick eleverna från tre åk 7 klasser och två åk 8 klasser i uppgift att utforma en egen undersökning i ämnet biologi. Uppgiften var utformad efter nationella provet del 3 från 2017. Vid nästa lektion blev elever indelade i par efter likvärdig måluppfyllelse. Slumpmässigt fick elevparen antingen förenklade, ospecificerade instruktioner som inbjöd till öppen, elevledd dialog eller detaljerade, punktformade instruktioner som uppmuntrade till en specifik innehåll och samtalsstruktur. Vi genomförde en enkät före och efter deltagandet i kamratresponsen som uppmätte elevens motivation att lära sig de olika kunskapskraven för biologi i högstadiet samt elevens upplevelse av deltagandet och sitt eget lärande. Uppgiften bedömdes efter Skolverkets bedömningsmall för rättning av nationella prov. Vi fann inga belägg för att elevers motivation att lära sig kunskapsmålen i ämnet biologi påverkades av varken kamratrespons som helhet eller instruktionernas utformning. Däremot fann vi en högre förbättringsgrad av måluppfyllelse bland de elever som fick de detaljerade, strukturerade instruktionerna jämfört med de förenklade, öppna instruktionerna. Vi drar slutsatserna att kamratrespons är ett användbart pedagogisk verktyg för att ge individuell formativ bedömning som leder till förbättrad måluppfyllelse under arbetes gång i kunskapskravet att forma egen undersökning och att utformningen av instruktionerna bör vara tydliga och detaljerade för att nå maximal resultat.

Denna uppsats undersöker hur elever på det industritekniska programmet ser på sitt egetanvändande av språket i undervisningen. I undersökningen riktas fokus på hur elevernauppfattar sitt eget användande av språket i både program- och gymnasiegemensamma ämnen.Undersökningen har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer som sedan har analyseratsmed hjälp av en tematisk analys. De tre teman som arbetats fram är Det informella och detformella språket, Det samarbetande och jämlika språket och Självinsikter och språket.Samtliga presenterar olika perspektiv på hur eleverna inom programmet upplever ochuppfattar språket och användningen av det. Tematiken visar hur olika normer och regler styranvändandet av språket beroende på vilken undervisningssituation man som elev befinner sigi. Utifrån den data som inhämtas visar den att eleverna har en stor medvetenhet om att språketanvänds olika och att det finns olika strategier för att använda det. Det språk som helstanvänds och som eleverna känner sig mest bekväma med är det muntliga språket. / This thesis examines how students at the industrial-technical program views their use oflanguage within teaching. The survey focuses on how students percieve their own use oflanguage in both program specific and general subjects. The survey was conducted usingquialitative interviews which were then analyzed with the help of a thematic analysis. Threethemes has been found and those are The informal and the formal language, The collaborativeand equal language and Self insights and language. All of these present different perspectiveson how students within the program experience and percieve the language and its use. Thethemes also shows how different norms and rules govern the use of language depending onwhich teaching situation the student is situated in. Based on the data collected, it shows thatstudents have a keen awareness that the language is used differently and that there aredifferent strategies when using it. The language that is most used and that students feel mostcomfortable with is the oral language.

Arbetet adresserar dels problematiken med att flera klassrums fysiska lärmiljö inte har hängt med i utvecklingen och inte förändrats sedan de första klassrummen utformades, och dels problematiken med att när en lärmiljö utformas kan det uppstå ett glapp mellan arkitektens intentioner och pedagogens praktik, som kan överbryggas förutsatt att pedagoger blir involverade i arbetet, förstår och kan granska gestaltningsförslaget innan det realiseras.  Syftet har varit att undersöka hur ett befintligt och idag traditionellt utformat klassrum, med givna förutsättningar, kan anpassas och gestaltas för dagens undervisning baserad på forskning och beprövad erfarenhet. Målet har varit att gestalta klassrummet så att klassrummet och dess lärmiljö ska fungera som verktyg och stöttning för dagens behov, undervisning och lärande. Under arbetet har jag använt mig av mina 13 års erfarenheter som pedagog, mina studier och lärdomar inom didaktik, av litteratur och forskning samt inspirerats av liknande arbete.  Mitt gestaltningsundersökande och arbete har kretsat kring de fyra aspekterna: lärmiljöer, flexibilitet och variation, kunskapsutbyte och belysning. Min tolkning av dessa aspekter är materialiserade och visualiserade i ett gestaltningsförslag. Sammanfattningsvis ska den fysiska lärmiljön stödja individualisering och att elever kan använda varandra som resurs. Den fysiska lärmiljön bör således bjuda in till och stödja olika lärsituationer, aktiviteter och kunskapsutbyte mellan elever, som pedagogen initierar till och aktivt håller igång. För detta bör klassrummet delas in i väldefinierade mindre rum för: grupparbete, olika funktioner och behov, där alla rum är inom synhåll och räckhåll för pedagogen. Flexibilitet och variation handlar om att eleven kan byta och variera aktivitet och plats, efter behov, under lektionen. Möbler står kvar och är olika. Eftersom möbleringen inte förändras kan belysningen anpassas till platsens aktivitet. Belysningen bjuder i sin tur in till och stödjer lärsituationen.  Syftet med arbetet har också varit att undersöka och använda tekniken Virtual Reality (VR) som gestaltningsverktyg och i dialog med skolledare, pedagoger och elever.  Resultatet av VR som verktyg i gestaltningsarbetet talar för att VR på många sätt underlättar gestaltningsarbetet för arkitekten, och gestaltningen kan ta en helt annan riktning tack vare upplevelsen av rummet med och genom VR, då VR låter oss uppleva rummet med vår egen kropp, på ett smidigt, välbekant och snabbt sätt. Olika verktyg kommunicerar och visualiserar olika aspekter, kvalitéer och delar i ett gestaltningsundersökande, som påverkar gestaltningsarbetet. Därför föreslår jag att VR används som gestaltningsverktyg, kontinuerligt under gestaltningsarbetet, som komplement och parallellt med andra verktyg. Jag rekommenderar att VR introduceras och implementeras som gestaltningsverktyg i utbildningen för inredningsarkitektur, jämte andra verktyg.  VR som verktyg i dialog med skolledare, pedagoger och elever kan vara ett potentiellt och användbart verktyg i en samgestaltning, då VR bjuder in till samtal och diskussion kring den fysiska lärmiljön och klassrummets utformade i relation till pedagogens praktik. VR kan bidra till att glappet mellan arkitektens intentioner och pedagogens praktik kan överbryggas, då pedagoger ges möjlighet till att utvärdera och diskutera ett gestaltningsförslag, på ett sätt som de förstår. VR bjuder även in eleven till diskussionen. Jag föreslår att VR som verktyg undersöks vidare, t ex i forskning/studier med participatory design som metod, när utforskande av co-design verktyg testas.

Abstract  This thesis deals with the linguistic concept of mediation. Although mediation is very common and oc- curs naturally in communication between people, there is no uniform international definition of this linguistic phenomenon. One of the aims of this thesis is to gain clarity about the term and three different definitions of mediation are presented in the theoretical part of the thesis. The Common European Framework of Reference for Languages: Learning, Teaching, Assessing (CEFR) was published by the Council of Europe in 2001 and in the framework, mediation is presented as one of four linguistic activi- ties, alongside production, reception and interaction. In 2018, the CEFR was complemented by a com- panion volume, in which new descriptors for aspects of mediation are presented. The CEFR and the companion volume are documents that have a major influence on the design of curricula and syllabuses for foreign language education in many European countries, to some extent also in Sweden. Neverthe- less, mediation is deliberately omitted from Sweden's school legislation. The reason given for this is that it should be possible to hold lessons solely in the target language (Skolverket 2011b: 11). Transla- tion and interpreting, both aspects of mediation, should therefore not be taught in class. As shown in this thesis many aspects of mediation can however take place within a single language. The result of the text analysis of the Swedish school legislation for the subject German as a foreign language is that some mediation aspects are implemented in the Swedish school legislation, even if they are named differently.

Många studier har genom åren visat på effektiviteten av aktiva lärmetoder hos studenter på universitet och senare även i undervisning av små barn. Effekten av dessa metoder på högstadieungdomar är däremot inte väl kända. Genom nyckelordssökningar fanns tio studier som mötte kriterierna a) en experimentbaserad studie, b) inom naturvetenskapsundervisning, c) för högstadieåldern eller motsvarande och d) en av metoderna; Problembaserat lärande, Peer Instruction, Just-in-time Teaching eller Flippat klassrum. Studiernas resultat undersöktes för att identifiera metodernas effekter och dessa analyserades sedan med bakgrund i sociokulturell utvecklingsteori. Tre huvudsakliga effekter av aktiva lärmetoder identifierades: förbättrade akademiska resultat, utveckling av kognitiva förmågor och ökat engagemang. Dessa effekters implikationer för svensk skola diskuterades, och förslag har getts på fortsatta forskningsmöjligheter.

I svenska läromedel för religionskunskap på högstadienivå är det vanligt att de “abrahamitiska religionerna” behandlas för att ge eleverna en ökad förståelse för religiös mångfald och främja interreligiös tolerans. Tyvärr finns det dock tendenser där islam och judendom framställs som "den andre" i förhållande till kristendomen. Denna framställning varierar beroende på författare och förlag, vilket kan leda till att negativa betoningar får större utrymme i böckerna då skillnader lättare uppmärksammas än likheterna mellan de tre religionerna. Som en följd kan eleverna få en förenklad och stereotypisk bild av religionernas innehåll, historia och praktik. Eftersom kristendom ofta framställs som den samhälleliga normen, blir judendom och islam ofta jämförda i omfång och innehåll, vilket leder till att de hamnar i en position som "den andre" och oftast blir offer för stereotypiseringar och förenklingar. Ibland kan islam porträtteras och tolkas som “bakåtsträvande” och “sexitiskt” då författarna medvetet fokuserar på kontroversiella aspekter som kvinnoförtryck, utan att ge en djupare bild av religionens historiska helhet. Detta kan skapa en ensidig och negativ bild av islam i klassrummet och förstärka fördomar och missuppfattningar som redan finns i samhället. På samma sätt förminskas judendom till att handla enbart om historiska händelser som Förintelsen och den israeliska staten, vilket inte rättvist representerar religionen och det judiska folket. Detta kan förstärka uppfattningen om judendomen som stagnant och gammalmodig, samtidigt som dess många nyanser ignoreras. För att undvika att porträttera islam och judendom som “den andre” i kontrast till kristendom är det viktigt att läromedel ger en rättvis och balanserad bild av de “abrahamitiska religionerna” i deras helhet. Det bör betonas att alla religioner har många olika tolkningar och utövare runt om i världen, och det är därför viktigt att undvika generaliseringar och stereotyper. Genom att presentera religionerna på ett ödmjukt och respektfullt sätt kan läromedel bidra till ökad förståelse och tolerans bland eleverna, samt främja en mer givande interreligiös dialog.