Denna studie behandlar tio invandrarkvinnors möte med dramapedagogiska metoder i deras lärande av svenska språket. I studien har jag genomfört fyra dramapedagogiska möten med tio invandrarkvinnor i åldersgruppen 50-70 år under våren 2010. Syftet med denna studie är att undersöka om pedagogiskt drama kan stimulera invandrarkvinnors kommunikativa kunskaper i svenska språket genom dramaövningar och att analysera vilka faktorer som har haft betydelse för detta. Jag har i studien använt mig av aktionsforskning som är ett kvalitativt tillvägagångssätt att påverka ett utvecklingsarbete genom praktiska experiment. I studien har jag varit både ledare och deltagande observatör. Jag har även använt mig av en kvalitativ fokusgrupp där deltagarna reflekterade och diskuterade utifrån fyra öppna frågor. Resultatet baseras på deltagande observation, den dramapedagogiska processen och fokusgruppintervjun. Vid sammankomsterna använde jag mig av dramaövningar med huvudfokus på det kommunikativa berättandet. Materialet är indelat i fyra kategorier, Initiativ, fantasi, användning av kunskap och gruppens betydelse. Kategorierna har utarbetats genom observationer, litteraturen och de teoretiska begreppen. Slutsatser som jag har kommit fram till i min undersökning är att de gemensamma gruppövningarna gav större möjligheter för invandrarkvinnorna att ta kommunikativa initiativ än vad de tycktes ha i parövningarna. Det kommunikativa flödet var även större i de gemensamma gruppövningarna och deltagarna hade större möjlighet att delta utifrån sina språkliga premisser, eftersom ansvaret fördelades. De gemensamma berättarövningarna bidrog i högre grad till att kommunikationen drevs framåt än i de övningarna där formen och innehållet ställde högre krav på en individuell kommunikativ förmåga.

Syftet med den här kvalitativa studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare och barnskötare använder textlösa böcker samt hur dessa böcker kan användas för att stötta barns förmågor att berätta. Studien baseras på fem videoinspelade observationer där en textlös bok används av en förskollärare eller barnskötare tillsammans med två barn. Det sociokulturella perspektivet användes som teoretiskt ramverk under analysen av empirin. Resultatet visar att förskollärarna och barnskötarna använde sig av åtta kommunikativa strategier för att stötta barns berättande: tillåtande klimat, turtagning, tydliggöra och bekräfta, medveten tystnad, kontextualisera handlingen, stötta och utveckla språket, vuxeninitierat berättande samt inlevelse. Slutsatser som dras är att de textlösa böckerna fungerar som medierande redskap där förskollärares och barnskötares kommunikativa strategier stöttar barns berättande. Stöttningen leder till att barn blir aktiva medberättare, vilket kan gynna deras litercyinlärning.

Studiens syfte är att synliggöra pedagogers uppfattningar gällande kommunikationsfrämjande arbetssätt för barn och innefattar tre frågeställningar. Vidare grundar sig arbetet i en kvalitativ ansats, vilket ses passande då studien genom semistrukturerade intervjuer uppmärksammar pedagogers uppfattningar om barns kommunikation. De semistrukturerade intervjuerna genomfördes med sju pedagoger som är aktiva inom förskoleverksamhet. Den analysmodell som användes i databearbetningen var teoretisk tematisk analys (Braun &amp; Clarke, 2006), där teman formades utifrån hur pedagogers uppfattningar beträffande kommunikationsfrämjande arbetssätt framkom i svaren. När det gäller studiens resultat visade det sig att kommunikation enligt pedagogers uttryckta uppfattningar ses som ett omfattat område innehållande många aspekter. De två vanligaste kommunikativa verktygen som synliggjordes var uttrycksformerna bildstöd och TAKK. Det största kritiska hindret som enligt pedagogers uppfattningar också ses som möjlighet med kommunikationsfrämjande arbetssätt anses vara pedagogerna själva, vilket innefattar exempelvis aspekterna kunskap och samsyn. Det kommunikativa förhållningssätt som pedagoger menar att de utövar är vidare något som framförts tillsammans med indikationer som handlar om att flexibilitet och bemötande mot barn i varierade kommunikativa situationer är avgörande. Närvaro, tydlighet och trygghet är tre ytterligare faktorer som enligt pedagogerna tillsammans med motiveringar och förklaringar visar sig avgörande. Resultatet för den här studien framställer vidare att ett kommunikationsfrämjande arbetssätt ökar möjligheter för barn att känna delaktighet och inflytande, samt att kommunikationsfrämjande arbetssätt ska gälla hela barngruppen, och inte endast barn i behov av särskilt stöd. Det ledde vidare till en av slutsatserna, som är att kommunikationsfrämjande arbetssätt utifrån pedagogernas anseenden ständigt bör användas samt präglas av allas lika värde och inte utifrån barn i behov av särskilt stöd. En annan slutsats är att olika uttrycksformer kan utifrån det som visat sig i resultatet ge stora möjligheter för barn att utveckla kommunikationsförmågan. Två avgörande aspekter som beskrivs centrala i barns kommunikationsutveckling är pedagogers kommunikativa kunskap och förhållningssätt, då de ser sig själva som kommunikativt verktyg. Det leder till slutsatsen som innefattar pedagogen som möjligt hinder, samt även möjlighet i kommunikationsfrämjande arbetssätt. / <p>Betyg i Ladok 2022-06-05.</p>

The availability of teaching materials for grades 4–6 is today extensive and is characterized by many different actors who strive to sell their teaching materials. The current teaching materials used in different schools and in different classes affect both students' learning and the teachers' professional practice. The survey is based on two questions: How much of the content in the Good Stuff Gold 4-6 workbook provides opportunities for students to practice productive and interactive oral skills from the central content in Lgr 22, and how are students given the opportunity to practice linguistic, strategic, pragmatic and discursive language competences through Good Stuff Gold 4-6 workbook? By comparing the teaching material Good Stuff Gold with the new curriculum for compulsory school that will be used during the autumn term 2022, the content has been analyzed with a focus on productive and interactive exercises according to the Common European Framework of Reference for Languages (GERS), as the curriculum in English is based on the framework. To visualize which types of skills students are given opportunity to practice with the help of the examined teaching aid, Lyle F. Bachman's definition of communicative skills has been applied in the analysis. Oral tasks have been categorized based on skills that the students get to practice. The results show that the opportunities students have in practicing and using English in their speech are limited to include specific competencies and do not offer the width of competency training that is necessary to develop an acceptable communicative competence. The conclusion is thus that the teachers must supplement the teaching material with exercises that they themself have to create in order to offer students exercises that give them opportunities to practice the different skills that are formulated in the knowledge requirements.

Syftet med denna studie har varit att undersöka om lärare använder sig av strategier och arbetssätt som möjliggör kommunikation i det matematiska klassrummet. Genom ett sociokulturellt perspektiv och ett matematiskt ramverk baserat på tio kommunikativa drag har vi besvarat vår forskningsfråga. Vi har observerat fyra olika klassrum i årskurs fem och sex och genom observationer samlat in kvalitativa data.  Resultatet belyser lärarens centrala roll och att lärarens val av arbetssätt påverkar antalet kommunikativa strategier som eleverna får tillgång till för att möjliggöra matematiska samtal. Observationerna understryker att olika kommunikativa arbetssätt gynnar elevernas aktiva deltagande och interaktion.  Slutsatsen av studien visar att ett av fyra klassrum möjliggör kommunikation mellan eleverna. Eleverna får tillgång till kommunikation när läraren väljer att använda sig av grupp och helklassdiskussioner med avslutande redovisning för varandra. För att ge eleverna så goda förutsättningar som möjligt att uppfylla läroplanens mål och syfte bör eleverna få tillgång till mer av denna typ av arbetssätt där eleverna får möjlighet att resonera kommunikativt tillsammans.

<p>Denna uppsats studerar fotbollssupportrarna i deras roll som konsumenter men framförallt som producenter – som värdeskapare. Syftet är att kartlägga och ana­ly­sera deras kommunikativa praktiker för att på så sätt ta reda på i vilken omfattning de producerar värde för sina fotbollsklubbar. Utgångspunkten är att supportrarnas identitetssökande supporterskap i kombination med projicering har stor betydelse för hur starka de band blir som knyts med fotbolls­klubben. Projiceringen syftar till att få bilden av klubben att passa in i den egna livsstilen. Emellanåt uppstår situationer då det är svårt att upprätt­hålla denna bild, exempel­vis då supportrarna för­väntas arbeta ideellt i elitfotbollsklubbar som allt­mer framstår som det de egent­ligen är; vinstdrivande företag.</p><p> </p><p>Forskningen har hittills bara ställvis beaktat supportrarna som värdeskapare för klubbarna och fotbollen. En central del i uppsatsen är därför att undersöka hur supportrarna skapar dessa värden och om klubbarnas strävan efter en mer köpstark publik leder till motsättningar mellan dessa och den traditionella publiken. Motsättning aktualiseras av att elitklubbarna anser att nya och ända­måls­enliga arenor har en avgörande betydelse för den ekonomiska utveck­lingen.</p><p> </p><p>Fallstudien Kalmar FF visar att klubben, med hjälp av en ny arena, strävar efter att attrahera nya publiker med större köpkraft och betalningsvilja än tidigare. Detta bekräftas tydligt, inte minst genom närvaro av sponsorloger, men en förmodad frånvaro av ståplatser. Om dessa har det uppstått en såväl konkret som symbolisk kamp mellan klubben å ena sidan och supportrarna å den andra. För supportrarna är ståplatserna en viktig del av identiteten och traditionen, för klubben förknippas ståplatser med det gamla och mindre lönsamma.</p><p> </p><p>Ur ett perspektiv är klubbens ståndpunkt ekonomiskt rationell, med fler sittplatser kan man sannolikt locka ny publik som kan betala mer. Ur ett annat perspektiv är den mindre rationell; man riskerar nämligen att förlora supportrar och deras många värdeskapande praktiker, bl.a. den karnevaliska närvaro som tycks utgöra en förutsättning för människor att vilja se fotboll på plats och via medierna.</p><p> </p><p>Analysen visar på en delvis ny dimension av supporterskapet, den värde­ska­pande, och visar därigenom hur vardagens konkreta handlingar är för­bundna med fotbollens ekonomi och det sportindustriella komplexet i stort.</p> / <p>This thesis is studying football supporters in their role as consumers but foremost as producers - as creators of value. The aim is to identify and analyse their communicative practices in order to see in what extent they produce value for football clubs. The point of departure is that the fandom based search for identity combined with projection has a great importance for how strong their ties to the football club will be. The purpose of projection is to make the club fit into the supporters lifestyle. Occasionally situations arise when it is difficult to maintain this image, such as when supporters is expected to work unpaid in the elite soccer clubs that more and more appears as what they really are, profit-driven companies.</p><p>Research has so far just occasionally considered supporters as value creators for the football clubs. A key part of this thesis is therefore to examine how fans create these values, and whether the football clubs desire for an audience with great purchasing power, leads to tensions between them and the traditional audience. The contradiction is on the agenda because the elite clubs believe that new and comfor­table arenas are crucial for their economic development.</p><p>The case study shows that the football club Kalmar FF, with the help of a new arena, is striving to attract new audiences with greater purchasing power than the traditional audience. This is clearly confirmed, especially by the presence of sponsor facilities, but with an assumed lack of terraces. This has generated a both practical and symbolic struggle between the club on the one hand and supporters on the other. For the supporters the terraces are an important part of identity and tradition because they are associated with the old and less profitable. From one perspective, the clubs position is economically rational; with more seating football clubs are probably able to attract new audiences who can pay more. From another perspective, the less rational, it runs the risk of losing fans and their many value-adding practices, including the carnival presence that seems to be a prerequisite for the audiences desire to watch football, both on the ground and through the media.</p><p>The analysis reveals a partly new dimension of fandom, the value-adding, and thereby shows how substantial everyday acting is bound to football economy and the sport industrial complex in general.</p> / En folkrörelse i medieekonomin: svensk elitfotboll och tv-pengarna.

Denna studie undersöker tjänsteannonser för specialpedagoger, i syfte att ta reda på hur specialpedagogens roll och uppdrag beskrivs i dessa. Likaså vilka egenskaper och kompetenser som efterfrågas, och hur dessa överensstämmer med examensordningen för specialpedagogexamen. De 309 undersökta annonserna består av en stor mångfald av beskrivningar och egenskaper, med konsekvens av ett brett spektrum av vad specialpedagogens roll och uppdrag innebär - sällan överensstämmande med examensordningen. Studien visar bland annat en stor efterfrågan av personliga egenskaper som kan sammanfattas som ambitiösa och stora krav. Att denna efterfrågan är så stor skapar ett dilemma – dels i att specialpedagogen riskerar att ses som något högre stående och dels försätts i en position att acceptera de ambitiösa och kravstarka egenskaperna trots att detta inte ingår i examensordningen. De olika beskrivningarna av specialpedagogens roll och uppdrag i tjänsteannonserna kan också ses som en del av en identitetsproblematik då kombinationen specialpedagog/speciallärare ofta är synlig i annonsernas efterfrågan. Detta kan möjligen vara ett resultat av den bakomliggande historien om skolan och utbildningen till specialpedagog. Att annonserna ibland och relativt ofta inte är tydliga med om de söker en specialpedagog eller speciallärare kan vara en rest av dåtidens ändringar av utbildningen. De beskrivningar och egenskaper som författas i annonserna är också präglade av ett maktperspektiv, eftersom förväntningarna på specialpedagogen troligen formas efter verksamhetens beskrivning av uppdraget. Det innebär en tolkning av att arbetsgivaren besitter makten över specialpedagogens arbete, oavsett vad som står i examensordningen. Beskrivningarna i tjänsteannonserna stämmer sällan eller endast till viss del överens med examensordningen för specialpedagogen. Detta landar i en vidare fråga huruvida landets specialpedagoger arbetar utifrån samma förutsättningar, och om deras arbete och uppdrag tolkas olika. Detta beroende av hur arbetsgivaren beskrivit tjänsten samt utifrån det behov som finns på skolan. Kanske är arbetsgivarna en bidragande faktor till den rådande förvirringen av skillnaden mellan specialpedagoger och speciallärare.

Denna uppsats studerar fotbollssupportrarna i deras roll som konsumenter men framförallt som producenter – som värdeskapare. Syftet är att kartlägga och ana­ly­sera deras kommunikativa praktiker för att på så sätt ta reda på i vilken omfattning de producerar värde för sina fotbollsklubbar. Utgångspunkten är att supportrarnas identitetssökande supporterskap i kombination med projicering har stor betydelse för hur starka de band blir som knyts med fotbolls­klubben. Projiceringen syftar till att få bilden av klubben att passa in i den egna livsstilen. Emellanåt uppstår situationer då det är svårt att upprätt­hålla denna bild, exempel­vis då supportrarna för­väntas arbeta ideellt i elitfotbollsklubbar som allt­mer framstår som det de egent­ligen är; vinstdrivande företag.   Forskningen har hittills bara ställvis beaktat supportrarna som värdeskapare för klubbarna och fotbollen. En central del i uppsatsen är därför att undersöka hur supportrarna skapar dessa värden och om klubbarnas strävan efter en mer köpstark publik leder till motsättningar mellan dessa och den traditionella publiken. Motsättning aktualiseras av att elitklubbarna anser att nya och ända­måls­enliga arenor har en avgörande betydelse för den ekonomiska utveck­lingen.   Fallstudien Kalmar FF visar att klubben, med hjälp av en ny arena, strävar efter att attrahera nya publiker med större köpkraft och betalningsvilja än tidigare. Detta bekräftas tydligt, inte minst genom närvaro av sponsorloger, men en förmodad frånvaro av ståplatser. Om dessa har det uppstått en såväl konkret som symbolisk kamp mellan klubben å ena sidan och supportrarna å den andra. För supportrarna är ståplatserna en viktig del av identiteten och traditionen, för klubben förknippas ståplatser med det gamla och mindre lönsamma.   Ur ett perspektiv är klubbens ståndpunkt ekonomiskt rationell, med fler sittplatser kan man sannolikt locka ny publik som kan betala mer. Ur ett annat perspektiv är den mindre rationell; man riskerar nämligen att förlora supportrar och deras många värdeskapande praktiker, bl.a. den karnevaliska närvaro som tycks utgöra en förutsättning för människor att vilja se fotboll på plats och via medierna.   Analysen visar på en delvis ny dimension av supporterskapet, den värde­ska­pande, och visar därigenom hur vardagens konkreta handlingar är för­bundna med fotbollens ekonomi och det sportindustriella komplexet i stort. / This thesis is studying football supporters in their role as consumers but foremost as producers - as creators of value. The aim is to identify and analyse their communicative practices in order to see in what extent they produce value for football clubs. The point of departure is that the fandom based search for identity combined with projection has a great importance for how strong their ties to the football club will be. The purpose of projection is to make the club fit into the supporters lifestyle. Occasionally situations arise when it is difficult to maintain this image, such as when supporters is expected to work unpaid in the elite soccer clubs that more and more appears as what they really are, profit-driven companies. Research has so far just occasionally considered supporters as value creators for the football clubs. A key part of this thesis is therefore to examine how fans create these values, and whether the football clubs desire for an audience with great purchasing power, leads to tensions between them and the traditional audience. The contradiction is on the agenda because the elite clubs believe that new and comfor­table arenas are crucial for their economic development. The case study shows that the football club Kalmar FF, with the help of a new arena, is striving to attract new audiences with greater purchasing power than the traditional audience. This is clearly confirmed, especially by the presence of sponsor facilities, but with an assumed lack of terraces. This has generated a both practical and symbolic struggle between the club on the one hand and supporters on the other. For the supporters the terraces are an important part of identity and tradition because they are associated with the old and less profitable. From one perspective, the clubs position is economically rational; with more seating football clubs are probably able to attract new audiences who can pay more. From another perspective, the less rational, it runs the risk of losing fans and their many value-adding practices, including the carnival presence that seems to be a prerequisite for the audiences desire to watch football, both on the ground and through the media. The analysis reveals a partly new dimension of fandom, the value-adding, and thereby shows how substantial everyday acting is bound to football economy and the sport industrial complex in general. / En folkrörelse i medieekonomin: svensk elitfotboll och tv-pengarna.

In the present study, the institutional discourse in health care was examined, focusing onspeech therapists and occupational therapists in interaction with a common patient withaphasia. The purpose of the present study was to identify common communication strategiesused in the professional conversation between a speech therapist and a patient and between anoccupational therapist and the same patient. Specific research questions were: Whatcommunicative strategies are used in interaction between a speech therapist and a patient withaphasia and between the occupational therapist and the same patient? Are theredifferences/similarities between how speech therapists and occupational therapists interactwith patients with aphasia?Six people in total, two patients in interaction with a speech therapist and an occupationaltherapist respectively, were recorded during treatment sessions of each profession. Generaland specific aspects of the institutional interaction were then analysed according to principlesof conversation analysis.Similarities in the use of closed questions as a strategy to increase the effectiveness ininteraction could be seen between the two different professions studied. The use ofevaluations in interaction was also relatively similar between the two occupations.Some differences were identified in the ways that each profession used repetitious behavior,co-constructions and non-verbal communication. In terms of use of communication aids tosupport the patient's understanding, clear differences between the professions were observed. / I föreliggande studie undersöks det institutionella samtalet inom vården, med inriktning pålogoped och arbetsterapeut i samspel med gemensam patient. Syftet med studien var attkartlägga de vanligt förekommande kommunikativa strategier som används i detprofessionella samtalet mellan logoped och patient med afasi samt mellan arbetsterapeut ochsamma patient. Specifika frågeställningar var: Vilka kommunikativa strategier används isamtal mellan logoped och patient med afasi och i relationen mellan arbetsterapeut ochsamma patient? Finns det skillnader/likheter mellan hur logopeder och arbetsterapeuterinteragerar med patienter som har afasi?Två patienter i interaktion med varsin logoped och varsin arbetsterapeut, sex personer totalt,spelades in under patientens behandlingstillfällen hos respektive profession. Generella ochspecifika aspekter av det institutionella samtalet analyserades sedan enligt samtalsanalytiskaprinciper.Likheter i användandet av slutna frågor som strategi för att effektivisera kommunikationenkunde ses mellan yrkeskategorierna i studien. Även användandet av utvärderingar var relativtlika mellan yrkesgrupperna.Vissa skillnader synliggjordes i respektive yrkesgrupps sätt att använda repetitioner,reparationer, samkonstruktioner och icke-verbal kommunikation. Gällande användande avkommunikativa hjälpmedel som stöd för patientens förståelse, sågs tydliga skillnader mellanyrkeskategorierna.

Matematikläromedel och matematiklärare spelar en stor roll i dagens matematikundervisning. Syftet med den här empiriska studien är att belysa hur två aktörer i matematikklassrummet, matematikläromedel och matematiklärare, främjar eleverna till att muntligt kommunicera matematik . För att uppnå syftet har det genomförts en kvantitativ läromedelsanalys där alla grundskolans förmågor har analyserats utefter förekomst i matematikläromedel och tre kvalitativa intervjuer med matematiklärare. Som hjälpmedel i analysen av resultatet har teorin för studien använts: kommunikation som mål och kommunikation som medel. Mål kan där ses i relation till kommunikationsförmågan, planering för matematikämnet och lärares kompentens rörande begreppet muntlig matematisk kommunikation. Kommunikation som medel innebär i denna studie matematikläromedel, konstellationer i klassrummet och lärarens undervisningsmoment för att uppmana eleverna till muntlig matematisk kommunikation. Resultatet från läromedelsanalysen indikerar att de utvalda matematikläromedlen främst innefattar uppgifter som utvecklar procedursförmågan. Kommunikationsförmågans existens är mindre än tio procent i bägge matematikläromedlen. Från intervjuerna med lärarna framkom det två intressanta slutsatser. Den första slutsatsen är att lärare har olika sätt att planera för matematikundervisningen med hänsyn till matematikläromedel. Den andra är komplexiteten med kommunikationsförmågan och hur det påverkar elevers möjlighet att muntlig kommunicera matematik i matematikklassrummet.