The present study deals with task-oriented conversations between a person with hearing loss and a relative or friend. The purpose was to investigate how the participants in the task-oriented context co-construct understanding, and to focus on different kind of repair strategies that the participants may use to make the hearing loss relevant in the conversation. The method used was Conversation Analysis (CA). The material consisted of eight videotaped task-oriented conversations between a person with hearing loss and their significant other. Altogether eight persons participated in the study – four of them had a hearing loss and the other four had normal hearing. The essay also presents a summary of previous research on communication involving persons with hearing loss. The occurrence and usage of repair strategies was brought to focus as this was of particular interest for this study. It was revealed that quantitative measures of these phenomena previously have been the most commonly used method. The analysis demonstrated that the participants used several different types of repair initiatives during the studied sequences. The categorization was based upon these repair initiatives. The different initiatives were primarily classified according to the manner in whish they specified the nature of the repairable. The study pointed out that the underlying phenomena that were addressed in these sequences were of a complex and various nature. It was proposed that this might demonstrate a need to complement the approaches made earlier in this area with a more qualitative one. / Föreliggande studie behandlar uppgiftsorienterad interaktion mellan en person med hörselnedsättning och dennes anhörig eller vän. Syftet var att undersöka hur deltagarna i den uppgiftsorienterade kontexten samkonstruerar förståelse, och att fokusera på olika reparationssekvenser som deltagarna eventuellt använder för att göra hörselnedsättningen relevant för samtalet. Arbetsmetoden omfattade samtalsanalys i bemärkelsen Conversation Analysis (CA). Materialet bestod av åtta videoinspelningar av uppgiftsorienterade samtal mellan person med hörselnedsättning och anhörig. I studien deltog sammanlagt åtta personer, varav fyra hade hörselnedsättning och fyra var normalhörande. I uppsatsen presenteras även en sammanfattning av tidigare forskning kring kommunikation hos personer med hörselnedsättning. Fokus lades på studier om förekomsten och användandet av reparationsstrategier eftersom dessa var av särskilt intresse för studien. Det visade sig att mer kvantitativa mätmetoder av dessa fenomen tidigare varit det vanligaste tillvägagångssättet. Genom analys av samtalen framkom att deltagarna under aktuella reparationssekvenser använde sig av flera olika typer av reparationsinitiativ. Kategoriseringen i analysen utgick från dessa reparationsinitiativ. Initiativen indelades främst utifrån vilket sätt de preciserade vad som behövde repareras. I studien framkom att de bakomliggande fenomenen som adresserades i dessa reparationer var av komplex och varierande natur. Det föreslogs att detta demonstrerar ett behov av att kunna komplettera de metoder som tidigare använts inom detta forskningsområde med en ett mer kvalitativt synsätt.

Problem formulation: ”What significance does the real estate agents communicative skills, to gain the confidence of home sellers during the sales process?   Purpose: The purpose of this paper is to create a theoretical framework on the importance of real estate agents communication skills for home sellers confidence. The theoretical framework is expected to explain the interaction between real estate agents and home sellers to create an understanding of the real estate agents communicative skills but also home seller trust and the link between them.   Theoretical  framework: The theoretical framework aims to describe the sales process seven steps according to Moncrief & Marshall (2005). It also describes the parties that are relevant to the sales process based on our issue. Then the communicative skills and confidence sets of meaning and significance is explained. This culminates in an analysis which we assumed when we made the analysis.   Methodology: To examine our issue, we have chosen to do a qualitative study in the form of interviews. We interviewed two home sellers and two real estate agents about communication skills and confidence. We also examine these concepts using secondary data in the form of scientific articles and books.   Analysis: The analysis in this paper is divided into two sections. One part is focusing om house sellers and the other part is focusing om the real estate agents we interviewed. In this analysis the sales process and its seven steps is the starting point. We have also tried to include our key words in this analysis, especially communication skills and confidence.   Conclutions: Based on previous research, empirical data and the analysis. This study show that the real estate agents communicative skills are important for the confidence of home sellers during the sales process. The communicative skill that proved to be most significant to confidence building was the communicative ability the ability to listen. / Frågeställning: ”Vilken betydelse har fastighetsmäklarens kommunikativa färdigheter, för att skapa förtroende hos bostadssäljare under säljprocessen?   Syfte: Syftet med denna uppsats är att skapa ett teoretiskt ramverk kring betydelsen av mäklares kommunikativa färdigheter för säljarnas förtroende. Det teoretiska ramverket förväntas förklara interaktionen mellan fastighetsmäklare och bostadssäljare för att skapa förståelse för mäklarens kommunikativa färdighet men också bostadssäljarens förtroende och kopplingen däremellan.   Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen syftat till att beskriva säljprocessens sju steg enligt Moncrief & Marshall (2005). Vidare beskrivs de parter som är aktuella för säljprocessen utifrån vår frågeställning. Därefter förklaras de kommunikativa färdigheterna och förtroendesets innebörd och betydelse. Detta mynnar ut i en analysmodell vilken vi utgått från när vi gjort analysen.    Metod: För att undersöka vår frågeställning har vi valt att göra en kvalitativ undersökning i form av intervjuer. Vi har intervjuat två bostadssäljare och två fastighetsmäklare där vi ställt frågor kring kommunikativa färdigheter och förtroende. Vi har även undersökt dessa begrepp med hjälp av sekundärdata i form av vetenskapliga artiklar och böcker.    Analys: Analysen i denna uppsats är indelad i två avsnitt. Ett om bostadssäljarna och ett om fastighetsmäklarna vi intervjuat. Vi har i denna analys utgått från säljprocessens sju steg och försökt koppla an till våra nyckelord, framförallt kommunikativa färdigheter och förtroende.    Slutsatser: Utifrån tidigare forskning och empirisk datainsamling samt analysen av detta visar denna studie att fastighetsmäklarens kommunikativa färdigheter har betydelse för förtroendet hos bostadssäljarna under säljprocessen. Den kommunikativa färdighet som visade sig ha störst betydelse för förtroendeskapandet utifrån de genomförda intervjuerna var den kommunikativa färdigheten konsten att lyssna.

En majoritet av svenska barn deltar i förskoleaktiviteter, vilket indikerar att förskolemiljön spelar en viktig roll för de erfarenheter barn får i sin vardag. Förskolans verksamhet baserar sig i hög grad på grundläggande värderingar och idéer beträffande bland annat barnuppfostran, förskolans uppdrag och synen på förskolans roll i samhället. Syftet med den här studien är att beskriva och analysera lärarnas konstruktion av mening och vardagskunskap beträffande förskolan som pedagogisk praktik. Fokus för den empiriska studien är hur delad kunskap om förskolan genereras och artikuleras av lärare som arbetar i förskolan. Den teoretiska ramen tar sin utgångspunkt i teorin om sociala representationer. Studien syftar till att svara på frågor om innehåll och teman i lärarnas samtal samt lyfta fram de kommunikativa resurser som används av deltagarna när de skapar en gemensam förståelse av vardagsarbetet i förskolan. Empirin i föreliggande studie utgörs av diskussioner i fokusgrupper. Sju grupper med sammanlagt 45 deltagare deltog i dessa fokusgruppsintervjuer. Resultatet visar att lärares samtal om förskolans yrkespraktik inkluderar underliggande sociala representationer. Ett antagande som är centralt i studien är att representationerna ligger till grund för hur arbetet organiseras och genomförs. Deltagarna i studien var arbetskamrater och deras diskussioner tog sin utgångspunkt i stimulusmaterial som jag tillhandahöll i syfte att stimulera diskussionen. En analys av data visar att lärarna utvecklar delade kunskapssystem vilket inkluderar olika, sinsemellan motsatta idéer och värderingar av förskolan som pedagogisk praktik. Begreppet relationella kategorier bidrar till att lyfta fram och synliggöra dessa motsatta idéer. De skall dock betraktas med utgångspunkt i ett ömsesidigt beroende och i relation till varandra snarare än särskiljande dikotomier. De relationella kategorierna formar kulturella antaganden utifrån vilka människor tänker och talar. Att tala utifrån en position innebär således att vi tar något för givet. Analysen resulterade i ett flertal relationella kategorier vilka tycks ha inverkan på lärares tal om sin praktik. I studien beskrivs även förankringsprocesser och kommunikativa resurser som deltagarna använder för att skapa gemensam förståelse för vardagsarbetet i förskolan. Resultatet visar att lärarna ger uttryck för två, sinsemellan olika, sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik: Förskolan som en plats för alla och Förskolan som en plats för några. Dessa båda representationer innefattar skilda representationer av barn och barns kompetenser, lärarens yrkesroll samt förskolans roll i samhället. Begreppet cognitive polyphasia bidrar tillatt belysa och beskriva relationen mellan stabil och föränderlig kunskap samt hur det kommer sig att lärarnas sociala representationer av förskolan framstår som ambivalenta och i viss mån t.o.m. motsägelsefulla. Studien bidrar till en fördjupad förståelse för den komplexa och dynamiska kunskap som involverar lärarens konstruktion av mening beträffande förskolan som pedagogisk praktik. Teorin om sociala representationer möjliggör analys och beskrivning av denna komplexitet. / A majority of Swedish children take part in preschool activities. This indicates that the pre-school environment plays an important role in children’s everyday experiences. However, what happens in the preschool is largely based on fundamental values and ideas in society as well as those held among teachers. The study aims to describe and analyze teachers’ constructions of meaning and common sense knowledge concerning preschool as a pedagogical practice. It focuses on how shared knowledge of preschool practice is articulated and generated by teachers. The theoretical framework is the theory of social representations. The study investigates the content in teachers’ talk as well as communicative resources used when discussing their everyday work. The empirical data has been obtained from seven focus group discussions with a total of 45 participants. The participants in the groups were colleagues and they were given material to support their discussions. The results indicate that teachers’ discussions about their daily practice include underlying social representations. Analyses of data show that the teachers develop shared knowledge systems. This indicates that teachers have contradictory ideas and values about preschool as a pedagogical practice. The analytical concept of ‘relational categories’ draws attention to these contradictory ideas as mutually interdependent, where one point of view makes sense only in terms of the other. Several relational categories were identified in the teachers’ talk. The study also gives support to the process of anchoring, showing how communicative resources are used by the participants to create a common understanding of everyday work. The results suggest two different social representations of preschool as a pedagogical practice: Preschool as a place for everyone and Preschool as a place for just a few. Hopefully, this study will increase our knowledge of teachers’ constructions of meaning in relation to preschool as a pedagogical practice. The theory of social representations enables analysis and descriptions of this complexity.

I denna uppsats undersöks språkliga strategier i tre webbtexter från den ideella organisationen Djurens Rätt. Djurens Rätt måste i sina texter möta kommunikativa utmaningar i form av en diversifierad målgrupp och att fylla olika syften, eller funktioner, i texterna. Dessa funktioner innebär dels att försöka väcka intresse hos mottagaren för innehållet i texterna och dels att försöka påverka mottagarens attityder till en djurvänlig livsstil. För att undersöka olika strategier använder jag mig av argumentationsanalys och legitimeringsanalys.   Undersökningen visar på olika fynd, bland annat att Djurens Rätt i sina webbtexter arbetar mycket med auktoriteter, konsekvenser och exempel, men att de däremot inte arbetar med berättelser, explicita teser eller analogier. Dessa strategier verkar för att beroende av ämnet i den aktuella texten väcka mottagarens intresse eller påverka dennes attityder. Användningen av argument och legitimeringar beror på flera faktorer: ämnet, den tänkta målgruppen och den tänkta funktionen i den specifika texten. Djurens Rätt verkar även arbeta mycket med kunskap och förmedlingen av denna. Genom språket legitimeras denna kunskap, och att följa en vegansk kost.

The purpose of this study is to explore how and which communicative tools five different pre-school teachers use to communicate with children in the ages of one to two years old, and in that way contribute to the area of knowledge about how to use communicative tools in pre-school. To answer the purpose and the questions of issue I used non-participating observations as my method, which means that I kept myself in the background to influence the situation as little as possible. The result shows that pre-school teachers use different artifacts, ACC and the pre-school environment to communicate with children. ACC was for example used in connection to food situations. / Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur och vilka kommunikativa redskap fem olika förskollärare använder sig av för att kommunicera med barn i åldrarna ett till två år, och på så sätt bidra till kunskapsfältet om hur kommunikativa redskap kan användas i verksamheten. För att få svar på syftet och frågeställningarna använde jag mig av icke-deltagande observationer, vilket innebär att jag höll mig i bakgrunden för att påverka situationen så lite som möjligt. Resultatet visar på att förskollärare använder sig av artefakter av olika slag, TAKK och förskolans miljö när de kommunicerar med barn, TAKK användes till exempelvis i samband med matsituationer.

Participation is a human right. Participation is a complex concept, including a variety of different aspects such as attendance, involvement and engagement. The aim of this study was to investigate the levels of participation of individuals with either congenital or acquired communication impairments. A systematic review was carried out, which included 24 studies published between 2010 and 2020. The results showed participation restriction in the following areas: leisure activities, school/work, social networks and communication. Individuals with communication impairments participated in few activities, left the home more rarely and interacted mostly with family members and familiar people. They often had a passive role in communicative contexts. These restrictions affected both individuals with congenital impairments and those with acquired brain injury. Communication is fundamental to participation. Therefore, it is important that speech and language interventions include a focus on communicative aspects that enhance participation. Keywords: participation, communication impairments, congenital impairment, acquired brain injury. / Delaktighet är en mänsklig rättighet. Begreppet är komplext och innefattar en mängd olika aspekter såsom närvaro, involvering och engagemang. Denna magisteruppsats syftade till att undersöka delaktighet hos individer med kommunikations-, språk- och/eller talsvårigheter som beror på antingen medfödd funktionsnedsättning eller förvärvad hjärnskada. En systematisk översikt gjordes och den innefattade 24 studier publicerade mellan åren 2010 och 2020. Resultaten visade att det finns delaktighetsinskränkningar inom områdena fritidssysselsättningar, skola/arbete, sociala nätverk och kommunikation. Individer med kommunikations-, språk- och/eller talsvårigheter deltar i ett begränsat antal aktiviteter, vistas ofta hemma och interagerar mest med familjemedlemmar eller kända personer. De blir ofta passiva i kommunikativa sammanhang. Dessa begränsningar gäller både individer med medfödd funktionsnedsättning och dem med förvärvad hjärnskada. Kommunikation spelar en stor roll för delaktighet, därför är det viktigt att logopedisk intervention inkluderar ett fokus på språkliga aspekter som bidrar till ökad delaktighet. Nyckelord: delaktighet, kommunikationssvårigheter, medfödd funktionsnedsättning, förvärvad hjärnskada.

Denna rapport redovisar ett examensarbete på Civilingenjör och Lärarprogrammet på KTH och SU.Examensarbetets syfte är att öka förståelsen för och kartlägga hur olika presentationsmodelleruppfattas påverka intresset och möjligheten att ta till sig kunskapen om mekaniken i fjädrandekonstruktionselement (FKE). Tre olika presentationsmodeller har kartlagts därpresentationsmodellernas kommunikativa angreppssätt har varierat mellan auktoritativ ochdialogisk. Presentationsmodellerna som kartlagts är: Seminarie utifrån problembaserat lärande Seminarie utifrån casemetodiken Auktoritativt seminarieGenom deltagande observation och intervjuer har deltagarnas uppfattningar om de olika KPM, vadavser intresse och möjlighet att ta till sig kunskap, testats och kartlagts och studiens slutsatserredovisats. Denna studie utförs inom ämnet FKE och målgruppen för presentationsmodellerna ärvuxna personer med grundläggande kunskaper i mekanik.Resultatet av studien visar att möjligheten till inlärning och intresset ökar om det kommunikativaangreppssättet dialogiskt betonas. Det kommunikativa angreppssättet ska inte planeras vararenodlat dialogiskt eller auktoritativt. Detta beror på att intresset tenderar att minska närkommunikationen blir för auktoritativ samt för att deltagarna kan få det för svårt att styra seminarietdå kommunikationen är för dialogisk. Det blir speciellt svårt för deltagarna att styra detkommunikativa angreppssättet om deltagarna inte har förkunskaper som behövs för att ta till sigkunskaper från seminariet. Den seminariemodell som ökade inlärningen och intresset mest var detcaseutformade seminariet.NyckelordVuxenutbildning, / This essay is the report of my master's dissertation for Master of Engineering and Teacher Program atKTH and SU in Stockholm. The aims of the master’s dissertation are to increase the understandingand compose a map of how different presentation models affect the interest and ability to learnwhen the subject is resilient construction element is presented on a one day seminar.I have composed maps of three different presentation models in which the presentation models’communicative approach varied between authoritative and dialogic. The presentation models thathave been composed a map of are:• Seminar designed by problem-based learning• Seminar designed by the case method• Authoritative seminar The presentations models were tested and based on the tests, the feedback from participants and myparticipation studies, the presentation were surveyed and conclusions drawn about the learning and theinterest. This study was performed in the subject resilient construction element with the target groupadults with a basic skill in mechanics.The result of this study is that the potential for learning and interest increased if the communicativeapproach is in the dialogic direction. The communicative approach should neither be veryauthoritative or very dialogic. This is because the interest tends to decrease when the communicativeapproach is too authoritative and because the participants have problem with directing the seminarif communicative approach is too dialogic. Difficulties occur for the participants to control thedialogic communicative approach if they don’t have prior knowledge. The seminar model thatincreased learning and interests the most was the case-seminar format.

Uppsatsen är en retorisk studie av Ebba Buschs och Nyamko Sabunis kommunikation på Instagram ur ett identifikationsperspektiv. Studiens material är Instagraminlägg från partiledarnas Instagramprofiler och undersökningen studerar vilka tekniker de använder för att skapa igenkänning och social gemenskap. Något som är viktigt på sociala medier är personlig närvaro och att ge intryck av sin privatperson. Uppsatsen undersöker även hur Busch och Sabuni skildrar sin individuella person i inläggen.  Studien är en komparativ studie av de två svenska partiledarna och syftet med studien är att studera vilka retoriska tekniker som används för att skapa identifikation och gemenskap. Det är intressant att studera eftersom sociala medier används som en källa till social kontakt och igenkänning. Huvudteorin är Burkes identifikationsteori och studien utgår även ifrån teorier om politisk kommunikation.  Studien visar att intrycket av transparens är viktigt för att skildra sin privatperson och att det finns skillnader mellan Buschs och Sabunis inlägg. Busch flöde ger intryck av henne som privatperson, vilket är en viktig strategi när det gäller att skapa band med väljarna. Medan Sabunis flöde ger intryck av henne som partiledare och hennes vision inom politiken. Studien visar att partiledarna använder olika retoriska och kommunikativa strategier för att skapa gemenskap och igenkänning.

Kommunikation kan ske via tal, skrift eller kroppsspråk. Elever kommunicerar dagligen både hemma och i skolan. Syftet med studien är att undersöka vad som kan påverka elevers muntliga förmåga, där studien är avgränsad till kommunikativa förhållningssätt, arbetsmetoder och klassrumsmiljö. En annan avgränsning är att studien genomförs på endast en skola eftersom det är begränsat med tid och resurser. Studien grundas på en kvalitativ ansats och de verktyg som används är observationer i två klasser och intervjuer med två lärare. Det hermeneutiska paradigmet och det sociokulturella perspektivet är den teoretiska ramen för studien. Under observationerna framkommer det att dialogisk, interaktiv, icke- interaktiv och auktoritativ kommunikation genomsyrar klassrummen. Dessutom visar resultatet att den arbetsmetod som lärarna använder mest är grupparbeten och att mindre grupper är mest givande. Det som framkommer under intervjuerna är att lärarna anser att relationer och motivation är sammanvävda och påverkar varandra, vilket överensstämmer med den tidigare forskningen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare från olika förskolor i Stockholm beskriver arbetet för att göra barn i behov av stöd delaktiga i förskolans verksamhet. Det teoretiska perspektiv som valts till denna uppsats är det sociokulturella, där tyngdpunkten lagts på att synliggöra betydelsen av socialt samspel för att barn i behov av stöd ska få möjlighet att utvecklas. Men även språkets betydelse för barns utveckling är något vi velat belysa i vår undersökning. De centrala sociokulturella begrepp som använts i denna uppsats är samspel, språk, kommunikativa stöttor och den närmaste utvecklingszonen. Metoden som använts är semistrukturerade intervjuer av 6 förskollärare som arbetar på 6 olika förskolor i Stockholm. Ur empirin kunde vi finna två framträdande teman som vi valde att namnge anpassningar och förhållningssätt. Förskollärarna gjorde ständiga anpassningar efter barnens behov i syfte att möjliggöra för dessa barns delaktighet. Det förhållningssätt som nämndes ha betydelse i arbetet med dessa barn var ett relationellt förhållningssätt där en god relation till barnet och att utgå från det specifika barnets behov var det som förespråkades. Slutsatsen vi kom fram till var att arbetet med delaktighet för barn i behov av stöd i förskolan inte vara helt enkelt utan kantades av hinder, som framförallt handlade om bristande strukturella förutsättningar i förskolans verksamhet. Förskollärarna uppgav också att begränsad språklighet hos barnen försvårade arbetet med delaktighet. Utifrån detta menade de även att språket var av stor betydelse i arbetet med delaktighet för barn i behov av stöd.