Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka möjligheterna vid arbete med laborativt material inom matematikundervisningen för de yngre åldrarna. Syftet är att sammanställa resultat från tidigare forskningslitteratur för att urskilja vilka hinder och vinster som kan uppstå i samband med användning av laborativt material. För att finna relevant litteratur till denna studie har vi använt oss av databaserna ERIC, MathEduc samt Swepub. Vårt analyserade resultat visar att användning av laborativt material kan resultera i många vinster för elevers lärande. För att undvika hinder bör läraren ha god kunskap om materialet samt alltid grunda och motivera användandet i ett matematiskt syfte. Det slutliga målet med att inkludera laborativt material i undervisningen är att eleverna inte ska behöva använda materialet. Det ska enbart användas som stöd när ny, abstrakt matematik introduceras.

Det finns en stor nyfikenhet kring teknikämnet i skolan och även om det inte finns några kunskapskrav för årskurs 3 sker det kontinuerligt förändringar inom teknikområdet. Det ställer krav på att lärare idag ska hålla sig uppdaterade med dagens teknikutveckling och skapa en relevant teknikundervisning. Vi har låtit lärare i årskurs 1-3 besvara en enkät för att synliggöra några ramfaktorer och hur lärarna syn på dessa. Utifrån den materiella ramfaktorn urskiljs användandet av laborativt material, användandet av skönlitterära böcker, läroböcker och i vilken grad lärarna granskar dessa. Tiden som ramfaktor blir synlig genom att lärarna värderar att de behöver mer tid för att bedriva en undervisning av god kvalitet.   Även om många lärare uppger att de är nöjda med sin teknikundervisning kan vi se att flera lärare önskar mer fortbildning, mer laborativt material och mer tid för teknikundervisning. Genom en avsaknad av didaktiska traditioner och en ständigt föränderlig teknikmarknad ställs det höga krav på lärare och sättet de undervisar. Vi kan se att många lärare inte använder läroböcker när de undervisar i teknik, istället använder lärarna material som de finner genom olika medier, vilket kan vara gratismaterial eller färdiga paket.

Med denna uppsats var vi intresserade av att ta reda på hur lärare ser på användningen av iPads, datorer, interaktiva skrivtavlor och laborativt material i matematikundervisningen. Vi ville även veta hur ofta och på vilket sätt dessa används samt om det fanns en skillnad i användningen mellan de olika matematiska områdena. Vi valde att göra en enkätstudie där 82 lärare deltog vars svar ligger till grund för vårt arbete. Utifrån denna studie var majoriteten av lärarna positiva till alla didaktiska verktyg men att tillgängligheten och användningen varierade. Interaktiva skrivtavlor fanns tillgänglig hos mindre än hälften av respondenterna medan laborativt material fanns i närmare 100 % av lärarnas klassrum. Datorer och iPads fanns tillgängligt i 70 av respondenternas klassrum och vi fann även att det var en tydlig överrepresentation av iPads. Enkätstudien visade att alla didaktiska verktygen användes för att variera samt individualisera undervisningen. Dock fanns en stor skillnad på lärares användning av iPads, datorer och laborativt material inom matematikundervisningen. iPads och datorer användes för att uppnå ett roligt och lustfyllt lärande medan laborativt material användes för att eleverna skulle få en ökad förståelse för matematik. Med detta arbete vill vi ge en inblick i hur lågstadielärare använder iPads, datorer, interaktiva skrivtavlor samt laborativt material i matematikundervisningen.

Många flerspråkiga elever misslyckas i ämnet matematik och enligt många forskare kan ett språkutvecklande arbetssätt vara framgångsrikt för dessa elevers kunskapsutveckling. Detta föranledde studiens syfte, att undersöka på vilka olika sätt matematiklärare arbetar språkutvecklande i matematikundervisningen. I studiens del om tidigare forskning lyfts arbetssätt som främjar språkutvecklingen i matematiken fram. Utifrån nio kvalitativa semistrukturerade intervjuer med matematiklärare från lågstadiet och gymnasiet, har vi samlat in data i syfte att få en bredare kunskap om lärares språkutvecklande arbetssätt samt att jämföra dessa. Studiens resultat analyserades i förhållande till det sociokulturella perspektivet, intellektuella och fysiska redskap som medierande verktyg, scaffolding och de två specialpedagogiska perspektiven, relationellt och kategoriskt. Studiens resultat visade att samtliga lärare ansåg språket vara en betydande faktor i matematikundervisningen. Därav utgjorde språket ofta ett hinder för flerspråkiga och skapade utmaningar inom problemlösning. Olika typer av samtal användes av alla lärare i syfte att utveckla matematiskt språk och förståelse. Dock fanns skillnader i utförandet, lågstadielärarna stöttade eleverna språkligt med hjälp av bilder och laborativt material medan gymnasielärarna stöttade eleverna genom att förklara nya ord och begrepp. Ingen av lärarna ansåg sig medvetet använda någon särskild metod för språkutvecklande arbete i matematikundervisningen, dessutom hade ingen ett fungerande samarbete med studiehandledare. Resultatets slutsatser ledde till följande förslag på tillämpningar inom det specialpedagogiska området. En medvetenhet kring språkutvecklande arbetsmetoder i matematik som gynnar flerspråkiga elever kan hjälpa speciallärare att handleda kollegor i skapandet av en språkfrämjande lärmiljö. Genom kunskap om flerspråkiga elevers förutsättningar och behov kan lärare och speciallärare gemensamt arbeta språkutvecklande och på så sätt förebygga uppkomsten av språkliga hinder i matematiken.

Denna studie har syftat till att undersöka hur lärare arbetar med undersökande arbetssätt i de naturorienterande ämnen i grundskolans årskurser 4–6 och vilka mål lärare har gällande undersökande arbetssätt i undervisningen. Denna studie har haft sin utgångspunkt i det pragmatiska perspektivet och för att besvara studiens syfte användes kvalitativ metod i form av semistrukturerad intervju med åtta lärare. Den analysmetod som användes på det insamlade materialet var innehållsanalys där mönster, likheter och skillnader hittades som gjorde att kategorier sedan kunde identifieras. Resultatet visar att majoriteten av lärarna arbetar med undersökande arbetssätt med material från NTA och att deras roll som lärare är viktig då de beskriver den som stöttande, uppmuntrande och ledande men även den som ställer frågor och följdfrågor till eleverna. Resultatet visar att lärarnas mål med det undersökande arbetssättet är att öka elevernas förståelse och intresse för de naturorienterande ämnena samt koppla ihop teori och praktik genom det undersökande arbetssättet.

Naturvetenskap är en viktig del av vårt samhälle och för att kunna bidra till en hållbar utveckling av samhället behöver eleverna få en bra, allmänbildande grund implementerad i naturvetenskapsundervisningen. Tidigare forskning visar att elevers intresse för naturvetenskap sägs avta under skoltiden och på grund av detta togs skolutvecklingsprogrammet NTA fram. NTA består av flera olika teman som används vid undervisning i de naturvetenskapliga ämnena. Denna studie är viktig eftersom den belyser hur NTA tas emot av eleverna samt hur NTA kan påverka lärares kompetens. Syftet med studien var att undersöka hur NTA bidrar till lärarnas undervisning samt hur elevernas intresse påverkas av de laborativa arbetsmetoderna. Datainsamlingen för denna studie har skett genom kvalitativa intervjuer med fem olika lärare som sedan analyserats och sammanställts. Resultatet visar att NTA ökar lärarnas kompetens, underlättar lärarnas planering och förmåga att fånga elevernas intresse. Resultatet av studien visar även att eleverna uppskattar det systematiska arbetssättet som NTA innefattar och möjligheterna att laborera och undersöka. Slutsatsen som kan dras är att NTA har påverkat både lärares undervisning inom främst naturvetenskap men även i andra ämnen. En annan slutsats är att elevers intresse påverkas positivt samt att NTA bidrar till ökad förståelse för naturvetenskap.

I detta examensarbete ställdes frågor som syftade till att ta reda på lärarens inställning och uppfattning kring användandet av laborativt material i bråkundervisningen. Genom att intervjua 7 stycken verksamma lågstadielärare fick vi det empiriska material som var grundläggande för att kunna utföra en analys. Resultatet kategoriserades in i olika teman, vilket gjorde att vi kunde komma fram till en slutsats. Det framgick i resultatet att lärare ser både möjligheter och utmaningar med laborativt material i bråkundervisningen. Bland annat upplevde lärare att det laborativa materialet kan hämma de elever som redan förstått det abstrakta. Vi kom även fram till att det laborativa materialet är betydelsefullt för de elever som behöver extra stöd och ej kommit lika långt i sin matematiska förståelse för bråk som sina klasskamrater. En slutsats som drogs var att lärares syfte med materialet är att ge eleverna stöttning, fler representationsformer samt förtydliga bråk. Studien gav oss en större inblick i elevers svårigheter med laborativt material och ökad förståelse för lärares val av material.

Laborativ matematik har funnits som arbetsmetod inom matematikundervisningen under lång tid och har varit föremål för många diskussioner. Med en litteraturstudie var vårt syfte att undersöka vad forskning säger om att arbeta med laborativt material i grupp och i helklass med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet. Databasen ERIC användes för att hitta vetenskapliga artiklar kring ämnet. Resultaten visar att det har gjorts mycket narrativ forskning på området. Laborativt material utgör en grund för konkretisering av abstrakta matematiska tankar och för kommunikation vid grupparbete och arbete i helklass. Det gäller även vid arbete i helklass där även lärarens roll är avgörande. De flesta studier visar en positiv effekt av att använda laborativa material, några få visar en negativ effekt och en studie har kommit fram till att det finns för lite forskning angående effekten av laborativa material. / Manipulatives have been used in mathematics for a long time and has been subject of debate. With a systematic literature review the purpose was to examine what research says about working with manipulatives in groups and in whole class based on the socio-cultural perspective. The ERIC database was used to gather scientific articles about the subject. The result shows that a lot of narrative research has been done in this area. Manipulatives can serve as a base for concretisation of abstract mathematical thoughts and for communication while working in groups or in whole class. During whole class work the teacher's role is especially crucial. Most studies show a positive effect when using manipulatives, a few show a negative effect and one study has concluded that there is too little research on the effect of manipulatives.

Studiens huvudsyfte är att undersöka hur lärare gör matematikundervisningen konkret för elever i årskurs 1, samt vilka verktyg de utnyttjar vid konkretisering av ämnet. Studien undersöker även vad lärare har för uppfattning om konkret material och andra konkretiserande verktyg samt hur synen på detta påverkar valet av arbetssätt.  Studien bygger på intervjuer med fyra lärare samt observationer av en av lärarnas matematikundervisning. Lärarna arbetar utifrån ett laborativt arbetssätt, i årskurserna 1-3. Resultatet av studien visar att lärarens syn på konkret material har stor betydelse för hur det används i undervisningen. Resultatet indikerar även att hur konkret material och konkretisernande verktyg används i undervisningen är avgörande för om de är gynnsamma för eleverna i deras lärande.

Syftet med denna studie är att undersöka olika lärarperspektiv på laborativt arbetssätt där undervisningssyftet är att lyfta fram elevernas nyfikenhet, fantasi och kreativitet i matematikundervisning. Hur upplever lärarna förutsättningarna respektive hindren för laborativt arbetssätt och hur det kan påverka elevernas lärande i matematik? Denna studie bygger på kvalitativa intervjuer med tio lågstadielärare från tre olika skolor och med varierande undervisningserfarenhet. Intervjuerna genomfördes enligt den semistrukturerade metoden. Först formulerade lärarna sina svar på intervjufrågorna utifrån sina tankar och erfarenheter av laborativt arbetssätt. Därefter ställdes uppföljningsfrågor för att kunna få förtydliganden och djupare svar. Resultatet visar att samtliga lärare använder sig av laborativa material i sin matematikundervisning. En fördel är att ett laborativt arbetssätt synliggör det abstrakta med konkreta exempel. Ett laborativt arbetssätt kan också öka elevernas motivation, nyfikenhet och lust att lära. En nackdel är att laborativt material används till ett avbrott under lektionstid där elever använder materialet till något annat än vad de egentligen bör göras.