Syftet med den här uppsatsen är att undersöka elevers upplevelse av en virtuell laboration i matematik och av laborationens inverkan på deras motivation att lära och intresse för ämnet, på deras förståelse av stoffet och möjligheten till meningsfullt lärande och slutligen på deras skicklighet och arbetssätt. Även omfattningen av elevernas användning av dator och internet för skolarbete undersöktes för att ge en bakgrundsbild.En serie laborativa uppgifter placerades i följd på en webbsida. Uppgifterna tog början i det just behandlade momentet räta linjens ekvation och gick sedan steg för steg vidare till derivatans definition. Eleverna genomförde laborationen inom ramen för ordinarie matematikkurs. I en enkät efter laborationen besvarade eleverna frågor om hur de upplevde sitt lärande. Undersökningen pekar på att alla elever i gruppen ofta använder dator och internet i sitt skolarbete medan mycket få elever använder dator eller internet för skolarbete i ämnet matematik. Nästan alla elever i undersökningen redovisar uppfattningen att ”matematik är viktigt”. 75% av eleverna uppgav att de fått förståelse för sekant-modellen i laborationens inledande del, medan enbart ett fåtal uppgav att de förstod den avslutande definitionen av derivata. Flertalet elever löste uppgifterna i dialog med såväl websida som med andra elever och med lärare.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka hur användningen av konkreta material påverkar elevernas lärande och motivation i matematik i förskoleklass till och med årskurs tre. Kunskapsöversikten utgår ifrån frågeställningarna om vilken effekt konkreta material har på elevernas intresse och motivation i ämnet matematik, samt hur elevernas kunskap och lärande påverkas. För att besvara studiens frågeställningar har en informationssökning genomförts med hjälp av databaserna ERC (European Research Council) och ERIC (Educational Resources Information Center) som finns i gränssnitten EBSCO. En annan metod som använts är manuell sökning. Sammanlagt har nio vetenskapliga tidskriftsartiklar valts ut och analyserats. Resultatet visar positiva effekter som användning av konkreta material har på elevernas lärande och engagemang. Resultatet visar att användandet av konkreta material hjälper eleverna att förstå abstraktionen i de olika matematiska områdena, samt stärker elevernas lust att lära sig matematik. En del av forskningen redovisar också positiva resultat av CRA-metoden (Concrete-Representational-Abstract) som är en metod där eleverna lär sig genom att först bekanta sig med konkreta föremål, sedan genom bildliga representationer av de konkreta föremålen för att avslutningsvis genomföra abstrakta uppgifter. Slutsatsen av kunskapsöversikten är således att använda sig av konkreta material gynnar elevernas kunskap, lärande, motivation och intresse.

Studien visar vad lärarna har för uppfattningar samt vilka upplevelser de erfarit av laborativ matematikundervisning. Den är baserad på kvalitativa intervjuer samt observationer. Vidare tar studien upp vilka material som de intervjuade har tillgång till, även hur dessa används i undervisningen. Intervjuerna har även gett en förståelse för hur lärarna ser på elevernas kunskapsutveckling vid användandet av laborativ matematik.  Av intervjuerna kan utläsas att den egna inställningen till den laborativa matematiken är avgörande för hur mycket en lärare arbetar laborativt med sina elever. Samtliga lärare ansåg att en laborativ undervisning i matematik var bra men hur mycket det gav eleverna rent kunskapsmässigt fanns det skilda uppfattningar om. De flesta av lärarna uppgav att det är viktigt att eleverna förstår kopplingen mellan det konkreta och det abstrakta, även att valet av material kan vara bra att reflektera över. Studien visar en blandning av åsikter kring undervisningsmetoden laborativ matematik, dock kan man se en röd tråd som visar att den egna inställningen till laborativ matematik samt det egna självförtroendet till undervisningsformen var en faktor som avgjorde om läraren var positiv eller mer negativ i sitt förhållningssätt.

Denna studie undersöker lärares uppfattning om möjligheter och utmaningar med att arbeta med ett laborativt material tillsammans med neuropsykiatriska funktionsvariationer. Studien riktas till hur läraren använder sig av laborativt material för att påverka elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer och deras matematiklärande. Frågeställningarna är således ” Om och hur säger lärare, i tidiga skolår, att de använder laborativt material för att stötta elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer i deras matematiklärande? Vad upplever lärarna för möjligheter och utmaningar med att arbeta med ett laborativt material med elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer?”. Metoden utgjordes av semistrukturerade intervjuer med 6 stycken verksamma lärare inom matematiken i årskurs 1-3. Resultatet visar på att det finns fler möjligheter än utmaningar för elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer att arbeta med ett laborativt material i matematiken. Det ligger i hur läraren väljer att använda materialet och hur det introduceras för neuropsykiatriska funktionsvariationer elever, som bidrar till ett matematiklärande.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur och i vilket syfte lärare använder laborativa material och arbetssätt i sin undervisning. Ett klassrum idag kan bestå av en variation av elever rent kunskapsmässigt. Samtidigt ska alla elever genom varierade arbetsformer stimuleras att nå längre i sin kunskapsutveckling oavsett vilken nivå de befinner sig på. Tidigare forskning visar på goda effekter avseende elevers förståelse vid laborativt arbete. I denna studie undersöktes hur analoga och digitala laborativa material används i undervisningen. Undersökningen är en kvantitativ studie och bygger på 73 besvarade webbenkäter. Resultatet visar att analoga material företrädesvis används vid uppstart och konkretisering och vid arbete med extrauppgifter används främst digitala material. I studien framkommer även att syftet med laborativ undervisning är att eleverna utvecklar matematiska förmågor. Detta gäller dock inte alla elever, då de laborativa material som används vid extrauppgifter inte introduceras innan användning och därmed inte har samma förutsättningar att ge goda lärandeeffekter.

Syftet med denna studie är att undersöka vad lärare har för syn på laborativt material, hur lärare väljer att arbeta med laborativt material men även hur det ser ut med material i skolan. Metoden för denna undersökning är en kvalitativ metod, bestående av semistrukturerade intervjuer. Urvalet består av fyra lärare som undervisar eller har undervisat i matematik. Resultatet i studien visar att alla lärare har en positiv syn på laborativt material, och att alla lärare försöker använda det så mycket som möjligt i sin matematikundervisning. Lärarna beskrev det som att laborativt material hjälpte eleverna att se helheten i uppgiften och få en större förståelse för matematiska begrepp. Alla lärare var överens om att när man väljer att arbeta med laborativt material, försöker man göra det på alla matematiska områden som det går. Men att det är tidsbrist eller materialbrist som ofta stoppar de från att arbeta laborativt. Den stora skillnaden mellan lärarna som intervjuades var tillgången till material, både i klassrummet och på skolan. Vissa hade eget material i klassrummet och tillgång till mycket extramaterial som de kunde låna, medan andra inte hade eget material i klassrummet och inte heller hade möjlighet att låna material.

Syftet med detta arbete är att undersöka på vilket sätt laborativt arbete påverkarelevernas lärande i ämnet teknik i grundskolan. Studien utförs med två klasser som går iårskurs 9 och avser att undersöka lite närmare om laborationers struktur och utformning harnågon betydelse för elevernas lärande. Detta görs ur de två perspektiven lärande samt intresseoch motivation. Huvudsakligen används etnografisk metod i mätningarna, därundersökningen startas med ett laborativt moment som utförs av fyra olika elevgrupper. Tvåav grupperna gör laborationen med en styrd karaktär medan övriga två gör samma laborationfast med en öppen karaktär. Studien innefattar observationer i klassrummet, som följs av enenkätundersökning om själva genomförandet och avslutas med en intervju med ett antalelever från olika grupper. Resultatet visar att laborationens utformning och struktur äravgörande för elevernas lärande. Olika laborationer har olika effekter, vilket innebär att bådeöppen och styrd laboration har sina fördelar och nackdelar. Avgörande för valet av vilkenman ska välja är vilka mål och färdigheter man vill uppnå i ämnet. Resultatet visar atteleverna upplever en form av egen kontroll över laborations genomförandet då de harmöjlighet att planera vad och hur de ska göra, vilket medför ökad motivation och ökat intresse.

Denna kvalitativa studie med kvantitativa inslag har undersökt hur tillgången till laborativt material ger elever i årskurs 1 möjlighet att resonera kring del- och helhetsrelationer i talområdet 0-20. Studien undersöker dessutom hur kuberna bidrar till att eleverna kan kommunicera matematik och synliggöra sina kunskaper. Genom semistrukturerade intervjuer och ett genomfört arbetsblad, som gjorts i experiment- respektive kontrollgrupp, har data samlats in. Resultatet visar på att eleverna som gavs tillgång till Unifix-kuberna visade ett bättre resultat, än eleverna utan tillgång till kuberna. Yrkesverksamma lärare i årskurs 1 kan genom resultatet få inspiration till att arbeta med Unifix-kuber.

Den här studien undersöker hur mellanstadieelever upplever att laborativt material kan förbättra deras inlärning och förståelse av sambandet mellan bråktal, decimaltal och procent, samt lärares attityder till alternativa undervisningsmetoder. En kombinerad datainsamlingsmetod med såväl kvalitativa som kvantitativa metoder såsom kunskapstest, enkät och intervjuer med både elever och lärare, har visat såväl på positiva som negativa aspekter med laborativt material i matematikundervisningen, i synnerhet inom bråkräkning, decimaltal och procenträkning. Den insamlade data har bearbetats med tematisk analys för att lyfta fram lärarnas och elevernas upplevelser och attityder kring alternativa undervisningsmetoder och laborativt material samt kvantitativ analys av kunskapstester och enkät. Resultatet visar att användningen av laborativt material ger positiva effekter för elevers förståelse för bråktal, decimaltal och procent, särskilt för elever med lägre förkunskaper. Detta innebär att användningen av sådant material är relevant i matematikundervisningen.

Denna studie undersöker effekten av praktiska laborationer på årskurs 8 elevers lärande av det geometriska området volym i matematik. Genom kvalitativa och kvantitativa metoder inklusive diagnoser, intervjuer och enkäter, utfördes studien på två grupper elever: en testgrupp som utförde praktiska laborationer och en kontrollgrupp som erhöll traditionell undervisning. Resultaten från diagnoserna visar en signifikant bättre prestation hos testgruppen än kontrollgruppen. Resultaten från intervjuerna och enkäterna visar till övervägande del positiva effekter utav praktiska laborationer.  Slutsatserna pekar på att införandet av praktiska laborationer inte bara ökar elevernas förmågor och självsäkerhet inom volym, utan även deras engagemang och intresse för ämnet, vilket stöder pedagogiska teorier om aktivt och erfarenhetsbaserat lärande.