The study Social Change and the Fragile Heart is an analysis of contemporary history in two neighboring Swedish cities, Linköping and Norrköping. The analysis has been made from a special perspective: the changes in deaths due to heart disease in the age group 50-74 years. The differences in mortality between the two cities is a measurable way to study how well a society functions and is governed. These cities in the county of Östergötland differ historically and socially. This has led to clear differences in socio-economic conditions and even variations in health and mortality that have been to Norrköping’s disadvantage. There is an exception, the 1970’s, when the rise in the numbers of deaths due to heart disease was broken in Norrköping, while the figures continued to increase in the neighboring city, especially among men. Uneasiness about the future and opportunities to make a living grew. This may have influenced health negatively, especially among middle-aged men who feared their jobs were threatened. In Norrköping the textile industry had definitely died in the beginning of the 1970’s. The closing of this industry meant at the same time that poor working conditions and low-paid work were phased out. The earlier rising trend in deaths due to heart diseases was broken, and instead a noticeable decline occurred that was especially clear among women. Deaths due to heart disease in ages 50–74 began to decline generally in the 1980’s and sank significantly in the following decade. The difference between the cities, however, grew from the relatively equal situation of the 1970’s. These are the years during which economic and political power shifted from Norrköping to Linköping. As the regional center and a relatively new university town, Linköping survived the recession of the 1990’s rather well. Simultaneously, Norrköping suffered from what might be called a “social exhaustion depression.” During the last decade of the 20th century long-term unemployment and illness affected far more people than in Linköping. The great transformation from an industrial to a post-industrial society left its mark on Norrköping in the form of increased differences between the cities in the case of premature deaths due to heart disease.

Im Rahmen dieser Arbeit wurden die Kinderskelete der frühbronzezeitlichen Mad'arovce-Kultur aus Jelšovce / Slowakei auf Erkrankungen untersucht. Diese Ergebnisse helfen die Lebensbedingungen der in der Frühbronzezeit in Mitteleuropa lebenden Menschen zu beschreiben. Es zeigt sich, dass schon in der Bronzezeit die Gesundheit der Menschen durch klimatische und geographische Faktoren stark beeinflusst wurde. Zu Vergleichszwecken wurden frühbronzezeitliche Populationen aus Niederösterreich und Anatolien, sowie mittelalterliche und neolithische Kinderpopulationen herangezogen. Im Laufe der Frühbronzezeit nimmt die Erkrankungshäufigkeit fast aller Krankheiten zu. Die Kinder der Mad'arovce-Kultur sind überdurchschnittlich häufig betroffen. Eine interessante Vergleichsmöglichkeit ergibt sich durch die frühbronzezeitlichen Populationen der Nitra-, und Aunjetitz-Kultur, die ebenfalls vom Gräberfeld in Jelšocve stammen, allerdings zeitlich früher datiert werden. Die diachrone Untersuchung der drei Kinderpopulationen von Jelšovce zeigt, einen Häufigkeitsanstieg der Infektions-, Zahn- und, mit Ausnahmen, auch der Mangelerkrankungen im Verlauf der Frühbronzezeit in Jelšovce, bei annähernd gleichem Krankheitsspektrum. Dies spricht für ein sehr ähnliches Biotop über den gesamten frühbronzezeitlichen Siedlungszeitraum hinweg. Für die dort lebenden Menschen waren die gleichen positiven wie negativen Aspekte relevant, wie sich in der annähernden Übereinstimmung des Krankheitsspektrums zeigt. Der beobachtete Unterschied in den Krankheitshäufigkeiten wurde sehr wahrscheinlich durch eine Erschöpfung der Ressourcen sowie die Zunahme der Populationsgröße verursacht. Ursachen für die beobachteten Unterschiede zwischen den weiteren bronzezeitlichen Populationen sind in den unterschiedlichen Biotopen sowie den sich im Verlauf der Frühbronzezeit deutlich ändernden klimatischen Bedingungen zu suchen. Sich wandelnde kulturelle und gesellschaftliche Grundlagen spielen offenbar ebenfalls eine Rolle. Auch die Größe der Populationen und deren materieller Reichtum und die damit verbundenen notwendigen Ressourcen beeinflussten die Lebensbedingungen der bronzezeitlichen Menschen. Obwohl es sich bei der Population der Mad’arovce-Kultur um eine relativ reiche Population handelt, sind ihre Kinder häufig von Erkrankungen betroffen. Dies zeigt, dass das Biotop in der Vergangenheit einen größeren Einfluss auf die Gesundheit der Menschen und das Auftreten von Erkrankungen hat als bisher angenommen wurde. Der Skorbut wird in dieser Arbeit bevorzugt behandelt, da zum einen ein System zur Diagnose von kindlichem Skorbut vorgestellt wird, welches eine Diagnosefindung erleichtern soll. Zum anderen treten in der Mad'arovce-Kultur in Jelšocve relativ viele Fälle von Skorbut auf, so dass sich hier eine genauere Betrachtung anbietet. Außerdem kann ein Skorbut als möglicher Cofaktor die hohe Prävalenz an entzündlichen Erkrankungen in der Mad'arovce-Kultur mit erklären. Spuren einer Kauterisation an einem Kinderschädel weisen auf einen Behandlungsversuch im frühbronzezeitlichen Jelšovce hin. In einem anderen Fall wurde ein ossärer Tumor nachgewiesen. Bei zwei Kindern konnten Erkrankungen der Knochen festgestellt werden, die es in dieser Form heute offenbar nicht mehr gibt. Somit liefert die Untersuchung der Kinderskelete von Jelšovce auch medizinhistorisch interessante Befunde.

Detta är en fördjupande studie baserat på en kvantitativ folkhälsoundersökning som visade samband i särskilt utsatthet bland förekomst av vilka som allvarligt övervägt självmord och demografiska faktorer hos folkbokförda i Umeå. Byggt på premissen av det pågående suicidpreventiva arbetet i Umeå tar denna studie i anspråk att utforska vilka livsomständigheter som skiljer sig åt mellan den generella populationen i Umeå jämfört med de som allvarligt övervägt självmord, samt föreslå suicidpreventiva åtgärdsförslag utifrån resultaten.    Data som omsattes i denna studie var ursprungligen insamlat av Övergripande planering Umeå kommun genom ett stratifierat urval som svarade mot olika demografiska områden av Umeå som resulterade i 2588 svaranden, med en svarsfrekvens av 37% som deltog i en folkhälsoundersökning som omfattade 102 frågor vilka var kvalitetskontrollerade av SCB.  Studieförfattarna utformade en metod för att skala ner urvalet av livsomständigheter till 15 variabler som skulle överensstämma med studiens teman: demografi, ekonomiska förutsättningar, vanor, mående och stöd som alla ställdes mot frågan: “Har du allvarligt övervägt självmord?”, där 10,7% av de tillfrågade svarade affirmativt. Slutsatser av denna studie är att undersökta livsomständigheter såsom socioekonomiska faktorer, vanor, demografiska faktorer, mående och stöd indikeras vara relaterade till en högre förekomst av att ha allvarligt övervägt självmord för folkbokförda i Umeå. Bland annat visas fulltidsanställda vara 22,9% mindre sannolika- där studerande är mer än dubbelt så sannolika- där personer som har sjuk- eller aktivitetsersättning var 444,9% mer sannolika att allvarligt ha övervägt självmord. Svaranden anger oftare sämre sömn (42,9% jämfört med 70,7%) hos de som allvarligt övervägt självmord. 77,4% av svaranden med ångestrelaterade svårigheter- 43,0% av svaranden med behov av psykisk vård som inte sökt- och 56,4% av svaranden med psykiska funktionshinder uppger att de allvarligt övervägt självmord jämfört med 10,7% hos generella svaranden. Utifrån studiens resultat föreslår studieförfattarna kompletterande lokala suicidpreventiva åtgärder, men finner behov av åtgärder med nationellt omfång för att svara mot de bredare socioekonomiska- och sociala problem som premissen och resultatet av denna studie belyser. / This is an in-depth study based on a quantitative public health survey which raised cause for concern about sociodemographic differences in occurrence of who has seriously considered suicide in the municipality of Umeå. Following the premise built on the current suicide prevention work in Umeå this study aims to give insight on which living circumstances differ regarding those with suicidal ideation in Umeå compared to the general population and what proposed actions might be indicated from the results.   The data used in this study was originally sampled by Övergripande planering, Umeå municipality using a stratified selection of different demographics in Umeå resulting in 2588 participants, an answer rate of 37% who answered a public health survey consisting of 102 questions, which was quality checked by SCB.   By process of elimination finding relevant living circumstances the authors designed a method of selection resulting in 15 variables consistent with the subtypes: demographics, economical circumstances, habits, health and support, all of which to correlate with the question translated to: “Have you seriously considered suicide?” where 10,7% of respondents answered positively.   Conclusions from this study are that certain life circumstances such as socioeconomic factors, habits, demographic factors, well-being and support is indicated being related to a higher prevalence of having seriously considered suicide amongst habitants of Umeå. Key findings include full-time employed was 22,9% less likely-, where students were more than two times more likely- and people on welfare or sick leave were 444,9% more likely to have seriously considered suicide. Respondents are less likely to have a good nights sleep (42,9% compared to 70,7%) if they have seriously considered suicide. 77,4% of those with anxiety-related issues, 43,0% of those in need of medical care for psychological health and 56,4% of respondents with psychological disability responds to have seriously considered suicide compared to the average of 10,7%. The authors provide examples of local implementations based on the findings but arrive at the need for a national scope to come to terms with the wider socio-economic and social issues that is suggested by the premise and result of this study.

No description available.

Denna studie undersöker hur skolpersonalen uppmärksammar och arbetar med barn som växer upp med en förälder eller flera föräldrar med ett skadligt bruk av alkohol eller andra droger. Studien undersöker även hur skolpersonalen upplever tillgången till resurser för detta arbete och syftar till att lyfta fram det sociala arbetet i skolan. Med hjälp av intervjuer med de yrkesverksamma i skolan studeras deras perspektiv på förebyggande arbete i relation till barn i utsatta miljöer. Intervjupersonerna arbetar på grundskolan i Stockholms samt Västerås län och har olika yrkesroller. Empirin i denna undersökning omfattas av en kvalitativ intervjustudie och därmed har data samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Resultaten visar att skolpersonalen understryker betydelsen av relationsskapande med barn som lever med en eller flera föräldrar med skadligt bruk. Resultatet framhäver även att brist på resurser för skolans arbete med dessa barn minskar möjligheterna att förstärka skyddsfaktorer som kan hindra framtida problem hos barnen. Synliggörande av barnens egna beteenden menas vara betydelsefullt i arbetet med att kunna identifiera och fånga upp de barn som lever i skadliga levnadsförhållanden. Den utvecklingsekologiska teorin används som en ram för denna studie då teorin centrerar kring barnets sammanhang. Begreppet risk- och skyddsfaktor har haft stor relevans för vår studie eftersom den hjälper oss att förstå barnens beteenden, de riskfaktorer som barnet utsätts för och hur skolan kan vara en skyddsfaktor. Begreppet ökar även vår förståelse för barnet som individ på en social och strukturell nivå. Studiens slutsats kan delas upp i tre delar och kopplar till de teman denna undersökning fått fram utifrån den tematiska analysen: (1) Förekomsten av bristande resurser i det förebyggande sociala arbetet i skolan; (2) betydelsen av relationsbyggande mellan elever och skolpersonal; (3) och observationer av barns avvikande beteende. / This study investigates how school personnel notice and work with children who grow up with one or more parents with harmful use of alcohol or other drugs. The study also examines how the school staff perceives the availability of resources for this work and aims to highlight the social work in the school. With the help of interviews with the professionals in the school, their perspective on preventive work in relation to children in vulnerable environments is studied. The interviewees work at primary schools in Stockholm and Västerås counties and have different work roles. The empirical work in this investigation is covered by a qualitative interview study and thus the data has been collected through semi-structured interviews. The results show that school staff emphasize the importance of relationship building with children who live with one or more parents with harmful use. The result also highlights that a lack of resources for the school's work with these children reduces the opportunities to strengthen protective factors that can prevent future problems in the children. Making the children's own behaviors visible is said to be important in the work of being able to identify and catch the children who live in harmful living conditions. The developmental ecology theory is used as a framework for this study as the theory centers around the context of the child. The concept of risk and protective factor has had great relevance to our study because it helps us understand the children's behavior, the risk factors the child is exposed to and how the school can be a protective factor. The concept also increases our understanding of the child as an individual on a social and structural level. The study's conclusion can be divided into three parts and links to the themes that this research has produced based on the thematic analysis: (1) The existence of a lack of resources in the preventive social work in the school; (2) the importance of relationship building between students and school staff; (3) and observations of children's deviant behavior.

This study has as an objective to compare and evaluate the living conditions of two immigrant children residing in different places in Sweden. Given that immigrants often are looked upon as a social and physical vulnerable group in relation to disadvantageous socioeconomic conditions the children's lives were analyzed in relation to four public health objects. By using Runkeeper, GIS, Equipop data, time geographic material, telephone conversations and a web survey the children lives are analyzed within their activity spaces. The children formed their lives in different socioeconomic environments and adapted their lives after their conditions. The perspective on individual level can be put in contrast with studies based on society level. In relation to this the lives of these two children are observed as deviant because they showed a good health status in social and physical aspects. Some theories and hypothesis could be verified and some of these could be falsified. Keywords: Activity spaces, immigrant, socioeconomic conditions, health status.

MPH / Department of Public Health / See the attached abstract below

The purpose of this study is to understand the lack of inclusion of young adults from resource-poor areas when it comes to public cultural institutions, e.g., visits to art exhibitions, theaters and libraries. Previous research has shown that the Swedish culture is socioeconomically divided when it comes to the cultural participation (Lundquist 2017; Myndigheten för kulturanalys 2019; Magnusson & Wärnlöf Bové 2019). There are still inequalities – not all residents have the same opportunity to participate in cultural contexts. With the help from six young adults from resource-poor areas in the city of Gothenburg, semi-structured interviews are held to evaluate the reasons of why the cultural participation is low. By applying key concepts from Pierre Bourdieu's (Bourdieu 1962 see Broady 1988) theory such as cultural capital and habitus, the findings suggests that there is a place-bound identity creation of the informants that not only creates their identity, but also limits them as individuals. Another key finding is that the multiethnic environment in these areas are also sociocultural conditions for participations in new contexts. Additionally, the informants cultural capital turned out to be low, yet different for every informant of why their cultural participation is low.

L’esclavage des Autochtones et des Noirs au Canada français est peu connu dans l’historiographie. Ce mémoire comble les lacunes de la littérature démographique existante sur cette population marginalisée en estimant la mortalité des esclaves avec les techniques de l’analyse des transitions. Au travers de ces analyses, ce mémoire répond à la question suivante : quelle est l’intersection du genre et de l’ethnie dans le risque de mortalité des esclaves du Québec ancien entre 1632 et 1834 ? Pour y parvenir, j’ai créé la BDPEQA (Base de données de la population esclave du Québec ancien) à partir des données qualitatives compilées dans le Dictionnaire des esclaves et leurs propriétaires par Marcel Trudel (1990). Une analyse descriptive des données de la BDPEQA montre que la population esclave du Québec ancien de 1632 à 1834 est composée à 65% d’esclaves autochtones et 35% d’esclaves noirs. Ces esclaves vivent surtout à Montréal et la moitié d’entre eux vivent sous le régime français. Ensuite, un calcul des médianes au décès et une analyse de survie est effectuée à l’aide des courbes de survie de Kaplan Meier et des régressions multivariées effectuées avec la méthode de Cox, pour évaluer l’association entre le risque de décès avant 40 ans et l’ethnie, le genre, la zone de résidence, les épidémies ainsi que les périodes. On découvre alors que les Autochtones décèdent à un âge médian de 17 ans et les Noirs à un âge médian de 40 ans. Cette étude démontre aussi que les hommes autochtones sont les esclaves les plus à risque de décéder jeunes, peu importe le milieu de vie, la période ou les épidémies. / The enslavement of Indigenous peoples and persons of African origin by French Canadians is seldom addressed in the historical demography of Québec. Even less is known of the mortality patterns of these two groups. This master’s mémoire fills the gaps in the existing demographic literature on this marginalized population, by estimating slaves’ mortality risk with event history analysis. Through these analyses, this master’s mémoire answers the following question: what was the role of gender and ethnicity in determining slaves’ mortality risk? To achieve this objective, I compiled biographical information about the enslaved population of Québec in the BDPEQA (Database of the slaves in ancient Quebec) from qualitative data in the Dictionnaire des esclaves et leurs propriétaires by Marcel Trudel in 1990. A descriptive analysis of the BDPEQA data shows that the enslaved population of Québec from 1632 to 1834 is composed of 65% Indigenous peoples and 35% Blacks, lived mainly in Montréal, and during the French regime. Descriptive analyses of biographical data from the BDPEQA (with Kaplan-Meier survival curves and median ages at death) as well as Cox regression models of slaves’ risk of death before age 40 indicate that Black slaves had better survival chances than their Indigenous counterparts. Indeed, Indigenous slaves had a median age at death of 17 years compared to 40 years for Black slaves. In addition, Indigenous men have the highest risk of dying, regardless of living environment, period or observation or exposure to epidemics.

Att ha ett lönearbete är centralt för individens tillvaro och identitet. En av grupperna i samhället som har det svårast att etablera sig på arbetsmarknaden är individer med funktionsnedsättning. Syftet med denna littraturöversikt är att öka förståelsen och kunskapen kring hinder och möjligheter på arbetsmarknaden för unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning. Artiklarna som belyser utanförskap, stigmatisering, hinder, lagstiftning, stödinsater och möjligheter kommer att undersökas för att beskriva deras samband till unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning. Vägen till arbete för individer med intellektuell funktionsnedsättning påverkas av olika faktorer. I Sverige har unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning en låg etableringsgrad på arbetsmarknaden. Trots stödinsatser kan personer med intellektuell funktionsnedsättning känna sig exkluderade från arbetsmarknaden vilket beror på arbetsgivarna synsätt, stigmatisering på arbetsmarknaden och låga förväntningar. Resultaten i denna stuide har analyserats utifrån teorier om KASAM (känsla av sammanhang) och stigma. Resultatet visar på att individer med intellektuell funktionsnedsättning kan trots stödinsatser uppleva exkludering av kollegor och arbetsgivare på arbetsmarknaden. Sammanfattningsvis diskuterades hinder och möjligheter som unga med intellektuell funktionsnedsättning upplever på arbetsmarknaden. / Having a paid job is central to the individual´s existence and identity. One of the groups in society that has the hardest time establishing themselves in the labor market are individuals with disabilities. The purpose of this litrature review is to increase understanding and knowledge about obstacles and opportunities in the labor market for young adults with intellectual disabilities. The path to work for individuals with intellectual disabilities is influenced by various factors. In Sweden, young adult with intellectual disabilities have a low rate of establishment in the labor market. Despite support efforts, people with intellectual disabilites can feel excluded from the labor market, witch is due to employers´attitudes, stigmatization in the workplace and low expectations. The results of this study have been analyzed based on theories of KASAM (sense og context) and stigma from Goffman. The results show that individuals with intellectual disabilites can experiece exclusion from colleagues and employers in the labor market, despite support. In summary, obstacles and opportunities that young adults with intellectual disabilities experience in the labor market were discussed.