På ett år anger 27% av alla vuxna i åldern 18–65 inom EU, Island, Norge och Schweiz någon form av psykisk ohälsa. Trots denna statistik finns en kunskapslucka kring forskning mellan ledarskap och hälsa, då ledarskap tidigare har undersökts i relation till effektivitet, produktivitet och resultat (Wallo & Lundqvist, 2020). Denna studie undersöker i stället hur enhetschefer inom kommunal äldreomsorg beskriver att deras ledarskap kan bidra till psykiskt välbefinnande hos sina medarbetare. För att göra detta är studien utformad som en kvalitativ studie för att få en djupare förståelse om enhetschefernas upplevelser kring ämnet. Semistrukturerade intervjuer har utförts på nio respondenter för att kunna besvara syftet och studiens tre frågeställningar. Empirin som har samlats in har bearbetats genom en hermeneutisk ansats eftersom vi är intresserade av att tolka och förstå de meningsfulla fenomen som respondenterna har delat med sig av. Därefter har materialet tolkats utifrån våra valda teorier KASAM och Salutogent ledarskap. Resultatet i studien visar att enhetschefernas uppfattning om hur de kan arbeta för att öka det psykiska välbefinnandet är genom situationsanpassat ledarskap, men också att vara närvarande och bidra till gemenskap. Om ett mindre fungerande ledarskap hade tagit plats visar resultatet att effekterna hade blivit att medarbetarna kan känna en meningslöshet att gå till jobbet och en känsla av att inte bli stöttad. Till sist visar studiens resultat att effekten av ett fungerande ledarskap, där ledaren är närvarande, tydlig och kommunicerar med sina medarbetare, är ett ökat psykiskt välbefinnande. / In one year, 27% of all adults aged 18-65 in the European Union, Iceland, Norway and Schweiz report some form of mental illness. Despite these statistics, there is a knowledge gap around research between leadership and health, as leadership has previously been investigated in relation to efficiency, productivity and results (Wallo & Lundqvist, 2020). This study examines how unit managers in municipal elderly care describes that their leadership can contribute to the mental well-being of their co-workers. To do this, the study is designed as a qualitative study which aims at increasing the knowledge of the unit manager’s experiences within the subject. Semi-constructed interviews have been executed with nine respondents to be able to answer the purpose and the study’s three questions. The collected empirics have been processed through a hermeneutic approach since we are interested in interpreting and understanding the meaningful phenomena which the respondents have shared. After this, the material has been interpreted from our chosen theories KASAM and Salutogenic leadership. The results of this study show that the unit managers perception of how they can work to increase mental well-being is through situation-adapted leadership, but also to be present and supportive. If a less functioning leadership had taken place, the results show that the effects would have been that the employees could feel a meaninglessness to go to work and a feeling of not being supported. Finally, the results of the study show that the effect of a functioning leadership, where the leader is present, clear, and communicates with the co-workers, is an increased mental well-being.

Previous studies show that hybrid work is now a big and important part of the society, both for employees and organizations. Hybrid work can be described as one of the consequences of the Covid-19 pandemic, which forced a lot of companies to implement extensive changes to reduce the spread of the virus. A big part of previous studies in this area has focused on hybrid work from an employees’ perspective. This purpose of this study is to examine how middle managers view the hybrid work model and how it affects different parts of the organization. The most central concept in the study is hybrid work, which allows employees to combine traditional office work with remote work. To answer the purpose of the study, a qualitative interview method has been used with four different companies participating. The analysis is conducted based on the presented empirical data in relation to the theoretical framework. Based on the results of the study, the conclusionis that hybrid work has become an important part at many companies after the pandemic. Hybrid work creates competitiveness and flexibility, but requires clear communication and individualized solutions to succeed. Challenges that exist are security, technology, lack of interaction, and the balance between work and private life. / Tidigare studier visar på att hybridarbete är en stor och viktig del av dagens samhälle, både för medarbetare och organisationer. Hybridarbete kan beskrivas som en av konsekvenserna av Covid-19-pandemin, vilket tvingade många företag att genomföra omfattande omställningar för att minska smittspridningen. En stor del av tidigare forskning inom detta område har berört hybridarbete ur ett medarbetarperspektiv. Den här studien syftar till att undersöka hur mellanchefer ser på den hybrida arbetsmodellen och hur den påverkar olika delar av organisationen. Det mest centrala begreppet i studien är hybridarbete, som innebär att medarbetare har möjlighet att kombinera kontorsarbete med arbete på distans. För att svara på studiens syfte har en kvalitativ intervjumetod använts där fyra olika företag har deltagit. Analysen är genomförd utifrån presenterad empiri i relation till den teoretiska referensramen. Utifrån studiens resultat är slutsatsen att hybridarbete blivit en central del på många arbetsplatser efter pandemin. Hybridarbetet skapar konkurrenskraft och flexibilitet, men behöver tydlig kommunikation och individanpassade lösningar för att lyckas. Utmaningar som finns är säkerhet, teknik, bristen på interaktion och balansen mellan arbetsliv och privatliv.

Idag består befolkningen av flera generationer som är i åldersgrupperna 65 år och äldre som behöver hjälp med olika vård- och omsorgsinsatser. Inom vård och omsorg förekommer en hög sjukfrånvaro och uppsägningar som bidrar till en hög personalomsättning. Arbetsmiljön brister där det är vanligt med hög arbetsbelastning, stress och underbemanning. Därför är det användbart att ta reda på vad det finns för friskfaktorer och riskfaktorer så arbetsmiljön blir bättre och undvika att medarbetare blir sjuka. Studiens syfte är att studera och analysera tidigare forskning för att undersöka vad det finns för riskfaktorer och friskfaktorer som påverkar arbetslivet och arbetsmiljön för medarbetare inom vård och omsorg. Metoden är en litteraturstudie där befintlig forskning i form av vetenskapliga artiklar analyseras och sammanställs. Denna metod gör så att det går att få en bra översikt kring vad det finns för forskning kring litteraturstudiens syfte. De viktigaste slutsatserna i resultatet är att det finns en rad olika faktorer som påverkar medarbetarnas upplevelse av arbetstillfredsställelse och som i sin tur påverkar viljan att stanna kvar i yrket. Dessa faktorer är bland annat arbetsvillkor, engagemang, delaktighet, meningsfullhet, få uppskattning och att kunna kombinera arbetsliv med privatliv. I diskussionen framkommer det att mer forskning behövs kring friskfaktorer samt hälsosam arbetsmiljö. Det resoneras kring de utmaningar som finns inom vård och omsorg som handlar om att det finns hög sjukfrånvaro och brist på medarbetare som dessutom saknar relevant kompetens. Med hjälp av arbetsmiljöarbete går det att utveckla arbetsplatser som är attraktiva och hälsosamma där medarbetarna är hållbara.

De flesta organisationer idag har insett att för att tillväxt ska kunna ske, är det nödvändigt att rikta fokus mot det mänskliga kapitalet - medarbetarna. För att attrahera nya talangfulla medarbetare, men kanske främst behålla befintliga, är kompetens- och karriärutveckling starka och vissa gånger avgörande verktyg. Att erbjuda karriär-och utvecklingsmöjligheter är fördelaktigt då detta tenderar att öka medarbetarnas motivation, lojalitet och engagemang. Kompetenta och tillfredsställda medarbetare kommer i sin tur att gynna strategiska målsättningar samt organisationen i stort. Däremot kan det många gånger vara utmanande att balansera individuella målsättningar med vad som faktiskt är möjligt ur ett organisatoriskt perspektiv. Syftet med denna studie är att undersöka relationen mellan en organisatorisk karriärutvecklingsstrategi med hur medarbetarna konkret upplever sina karriärmöjligheter. Vidare ämnar studien att utforska medarbetares drivkrafter och motivation inom området för att därigenom identifiera viktiga aspekter för att behålla medarbetare genom just karriärutveckling. Studien har genomförts med en kvantitativ ansats och datan har inhämtats genom en enkätundersökning hos ett stort energibolag i Sverige. Resultatet har analyserats i sin helhet, men också delvis i jämförelse mellan undersökningsgrupper i form av kön, ålder och anställningstid. Slutsatserna som studien resulterat i är att karriär- och kompetensutveckling visar sig vara viktigt för många medarbetare i organisationen samt att individanpassning efterfrågas. Medarbetarnas olika anställningstider tenderar även att generera olika uppfattningar om möjligheterna till karriärutveckling och att det inte bara är viktigt att erbjuda utvecklingsmöjligheter utan även möjliggöra tid för genomförandet. Karriärutvecklingsstrategier som kan verka exkluderande behöver vidare vara välmotiverad och grundad med andra erbjudanden till de som inte omfattas. Dessutom genererade studien, som det kanske tydligaste resultatet, att kommunikation vad gäller karriärutveckling är av hög betydelse. Detta både för att medarbetarna ska känna sig tillfredsställda och informerade kring vad som finns att tillgå, men också för att organisation och medarbetare ska jobba mot samma målbild.

Arbetsgivare väljer ofta att rekrytera internt för att tillsätta vissa tjänster. Dessa typer av rekryteringar går inte alltid smärtfritt då de som befordras sällan får fullständig introduktion till arbetet och känner rädslor inför sin nya roll. Tidigare forskning är inriktad på hur chefen och organisationen hanterar en sådan förändring även om relationen mellan medarbetare och chef är av stor vikt för att verksamheten ska fungera. Syftet med denna uppsats är att belysa de utmaningar som personer ställs inför när de går från att vara en kollega till att bli chef för samma personalgrupp. Studien ämnar även att belysa om förändring sker i personalgruppen i och med att en person går från att vara kollega till att bli chef. Tre chefer och fem medarbetare intervjuades med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Transkriptionerna av intervjuerna lästes och analyserades med deduktiv ansats. Till hjälp användes Tuckmansgrupp utvecklingsteori och FIRO. Dessa användes även för att stärka resultaten i diskussionen. Resultatet visade på både fördelar och nackdelar med internrekryterade chefer. Medarbetarna kände en trygghet i att få en chef som kände dem och som visste hur verksamheten fungerade. Cheferna upplevde att de inte fick den introduktion de behövde och de förlitade sig på kollegor för att lära sig vad som skulle göras. Mycket tyder på att gruppen backar i sin grupputveckling under en sådan transition. Med tanke på att antalet deltagare i studien är litet är resultaten svåra att överföra på populationen även om den överensstämmer till stor del med tidigare forskning. / Employers often choose to recruit internally to fill certain positions. These types of recruitment do not always go smoothly as those promoted rarely receive a full induction to the job and feel apprehensive about their new role. Previous research focuses on how the manager and the organization deal with such a change, although the relationship between the employee and the manager is of great importance for the organization to function. The purpose of this paper is to shed light on the challenges that people face when they go from being a colleague to becoming a manager of the same staff group. The study also aims to shed light on whether change occurs in the staff group when a person goes from being a colleague to becoming a manager. Three managers and five employees were interviewe dusing semi-structured interviews. The transcripts of the interviews were read and analyzed using a deductive approach. Tuckman's group development theory and FIRO were used to assist in the analysis. These were also used to strengthen the results in the discussion. The results showed both advantages and disadvantages of internally recruited managers. Employees felt secure in having a manager who knew them and who knew how the organization worked. Managers felt that they did not receive the induction they needed and relied on colleagues to learn what to do. There are strong indications that the group regresses in its group development during such a transition. Given the small number of participants in the study, the results are difficult to generalize to the population, although they are largely consistent with previous research.

The purpose of this study is to gain understanding of how the communicative ability affects creativity in an organization. Qualitive research with semi-structured questions with a purpose of collecting material from four respondents. Research Question -How do large organizations work with the communicative ability? -How should organizations work with the communicative ability to increase the creativity among their employees? Conclusion: -Organisations should work with a communication strategy that allows the staff to be a part of the communication ability. -The organisation's staff should have an awareness of how the communication ability work and how to use it by example education. -Clear goals and visions where the staff knows its importance and feel an involvement in the organisation. -Organisations should have an open environment that allows the staffs ideas and creative suggestions. -Using various communication channels as individuals absorb information differently. -A creative channel, a digital tool where the staff can help with creative suggestions. -A leadership that will help the staff to engage in the communication ability. / Syftet med studien är att få en förståelse om hur den kommunikativa förmågan påverkar kreativiteten i stora organisationer.  En kvalitativ forskningsmetod med deduktiv ansats och semi-strukturerade intervjumetoder har använts i uppsatsen. Forskningsfrågor -Hur arbetar stora organisationer med den kommunikativa förmågan? -Hur ska organisationer arbeta med den kommunikativa förmågan för att öka kreativiteten? Slutsats: -Organisationer ska arbeta med en kommunikationsstrategi som tillåter personalen att vara en del av den kommunikativa förmågan. -Organisationens personal ska ha en medvetenhet om hur den kommunikativa förmågan fungerar samt hur den ska användas genom exempelvis utbildningar. -Tydliga mål och visioner där personalen vet sin betydelse och kännner en delaktighet i organisationen. -Organisationer ska ha ett öppet klimat som tillåter personalens idéer och kreativa förslag. -Att använda varierande kommunikationskanaler eftersom individer tar åt sig information olika. -En kreativitetskanal, ett digitalt verktyg där personalen kan bidra med kreativa förslag. -Ett ledarskap som hjälper personalen att engagera sig i den kommunikativa förmågan.

This study aims through a qualitative approach to study how agile methods are practised in a Swedish bank. The aim of the study is to understand the motives behind the choice to implement the agile methods, how the change process has been practised and finally what effects it gives to the employees in the company. Interviews with both the employees and the management of the bank has led to an understanding of their different views on the agile way of working through their individual experiences. Observations has visualised how the method is practiced, which contributed to a wider perspective. As analytical tools, theoretical concepts such as organizational recipes, the stakeholder model, process change, resistance, cynefin, human relations and efficiency are used. The result of the study shows that there has been both internal and external factors as the basis for the implementation of agile methods. The bank has intended for the change process to be agile with constant improvement as a goal. Uncertainty is an effect of the agile methods and is explained by a difficulty in applying the method throughout the business. The primary effect is increased efficiency, which is the management's main goal. How it affects the employees positively is through increased well-being for those motivated by the agile way of working and negative for those who is not. The study's conclusion is that it is difficult to implement a working method that generates positive effects for all employees. / Denna uppsats studerar, genom ett kvalitativt angreppssätt, hur agila metoder som arbetssätt tillämpas på en bank. Syftet med studien är att förstå motivet bakom att implementera metoderna, hur förändringsprocessen har genomförts och vilka effekter det ger på de anställda i företaget. Intervjuer av både medarbetare och ledning har genomförts och deras individuella erfarenheter har genererat i en förståelse för att det finns olika uppfattningar om arbetssättet. Observationer har synliggjort hur arbetssättet praktiseras, vilket har bidragit till ett större helhetsperspektiv. Som analysverktyg används teoretiska begrepp som organisationsrecept, intressentmodellen, processförändring, motstånd, cynefin, human relations och effektivitet. Studiens resultat visar på att både interna och externa faktorer utgjort motiv till implementeringen av agila metoder. Banken har ämnat genomföra förändringsprocessen agilt med ständig förbättring som mål. Osäkerhet är en effekt av implementationen och kan förklaras av en svårighet att tillämpa metoden i hela verksamheten. Den största effekten av arbetssättet är ökad effektivitet, vilket är ledningens främsta mål. Hur det påverkar de anställda positivt är genom ökad trivsel för de som motiveras av arbetssättet och negativt för de som inte gör det. Studiens slutsats pekar på svårigheten att implementera ett arbetssätt som genererar positiva effekter för samtliga anställda.

Denna uppsats belyser hur medarbetare på ett gruppboende inom LSS upplever hur det är att arbeta med äldre intellektuellt funktionsnedsatta personer. Syftet med undersökningen är att beskriva medarbetarnas subjektiva upplevelser av att bemöta åldrande brukare och samtidigt förhålla sig till lagstiftningen samt arbetsgivarens riktlinjer. Den teoretiska grunden i uppsatsen bygger på symbolisk interaktionism då en central del i studien handlar om att beskriva social interaktion. De underliggande teorierna och begreppen berör byråkrati och social handling samt rolltagande, empati och bemötande, där de två förstnämnda har valts eftersom de på ett relevant sätt kan bidra med förståelse vid tolkning av medarbetarnas beskrivningar av att bemöta brukarna och samtidigt förhålla sig till lagar och riktlinjer. De tre sistnämnda valen har gjorts då ett stort fokus ligger på bemötande, vilket i sin tur hänger ihop med empati och rolltagande. Vidare baseras det teoretiska utgångsläget på Trost och Levins definition av symbolisk interaktionism, där underliggande teorier och begrepp bygger på Webers diskussion om byråkrati och social handling, Trost och Levins tolkning av Meads teori om rolltagande, samt Henriksen och Vetlesens beskrivning av empati och bemötande. Uppsatsens metodologiska ansats är dubbel hermeneutik som innebär tolkning av något som redan är tolkat, och som ansågs lämplig eftersom studien gjorts genom att jag tolkat medarbetarnas beskrivningar, vilka i sin tur bygger på deras tolkningar av olika situationer. Studien har genomförts med intervjuer med personal på ett gruppboende, där det framkom att medarbetarna antingen ser bemötandet av brukarna som rutinmässigt eller som en utmaning. De flesta upplevde att det i vissa hänseenden är problematiskt att bemöta brukarna enligt arbetsgivarens riktlinjer, enligt någon berodde det på att riktlinjerna var otydliga, medan flera uppgav att de inte var praktiskt genomförbara. Medarbetarnas olika upplevelser kunde till stor del bli förståeliga med stöd av Webers diskussion om olika handlingstyper. I stort sett rådde det enighet om att svårigheterna att praktiskt tillämpa arbetsgivarens riktlinjer innebar negativa konsekvenser för brukarnas rätt till självbestämmande, eftersom de både är äldre och omfattas av LSS.

This thesis aims at investigating how consultants enable affective commitment to change amongst customers’ employees during implementation of customer relationship management (CRM) in the client organization. Further, Herscovitch and Meyers (2002) model of commitment to organizational change with an emphasis on affective commitment to change has been used as the theoretical framework to guide the empirical study conducted in the thesis. To answer the research question, a qualitative research method has been applied in which eleven semi-structured interviews with consultants at four consulting firms have been carried out.Finally, the thesis makes a contribution in terms of five guidelines that imply how consultants through change management may enable affective commitment to change amongst customers’ employees. Ultimately, these guidelines relate to managing people facing change given the organizational change that implementation of CRM entails. / Denna uppsats syftar till att undersöka hur konsulter arbetar för att skapa känslomässigt engagemang till förändring bland kundens medarbetare vid implementering av customer relationship management (CRM) hos kund. Vidare har uppsatsen använt Herscovitch och Meyers (2002) modell för engagemang till organisationsförändring med fokus på känslomässigt engagemang till förändring som teoretiskt ramverk. Detta för att vägleda den empiriska studien som har utförts inom ramen för uppsatsen. En kvalitativ forskningsmetod har använts och elva semistrukturerade intervjuer med konsulter på fyra konsultföretag har genomförts för att besvara uppsatsens forskningsfråga.Uppsatsen lämnar ett bidrag i form av fem riktlinjer för hur konsulter genom förändringsledning kan arbeta för att skapa känslomässigt engagemang till förändring bland kundens medarbetare. Detta för att skapa möjligheter för människor som står inför förändring som följd av de förändringar som implementering av CRM innebär.

This thesis holds how to reach a new target group through market mix. The purpose of the thesis is to study how the organization can reach a new target group which is new potential employees in the care of the elderly by working on the market mix. The theory that was used are offensive quality development by which continuous improvements can be achieved. Theory about communication was used and the importance of rhetorical skills while presenting the information to the target group. When it comes to transformation theory the digitized change, employees are often determined that it is important to start marketing themselves digitally and get the equipment needed. A major role played also the theory about marketing mix which was a major part of this study. Examination methods used were written interviews and the letter method. The written interviews was done by contacting the municipalities in Sweden to know how they do the marketing to the potential employees. On the other hand the letter method was done by contacting the studied organizations employees to know their ideas about how to encounter the new employees. The results of this study was that the organization’s employee mentioned that marketing should be done by digital channels because the time we are living in requires it. Lastly, the conclusions was that market mix can be a great strategy to reach the new target group and to always improve the marketing by doing a plan and then also realize the plan by doing the events and campaigns. / Examensarbetet handlar om att nå en ny målgrupp genom marknadsmix. Syftet med examensarbetet är att studera hur organisationen kan attrahera en ny grupp av medarbetare genom att arbeta med marknadsmixen. Teorin som användes är offensiv kvalitetsutveckling genom vilken kontinuerliga förbättringar kan uppnås. Därefter användes teori om kommunikation och betydelsen av retoriska färdigheter samtidigt som informationen presenterades för målgruppen. Teorin om förändring tar upp den digitala förändringen som avgörande då det är viktigt att börja marknadsföra sig digitalt och få nödvändig utrustning. Teorin om marknadsmix var en viktig del av denna studie. De använda undersökningsmetoderna var skriftliga intervjuer och brevmetoden. De skriftliga intervjuerna gjordes genom att kontakta kommunerna i Sverige för att veta hur de marknads för sig mot de potentiella medarbetarna. Brevmetoden gjordes genom att kontakta den studerade organisationen för att samla in deras idéer om hur man skulle möta de nya medarbetarna. Resultaten av denna studie var att organisationens anställda nämnde att marknadsföring bör ske genom digitala kanaler på grund av att den tid vi lever i kräver det. Slutligen var slutsatserna att marknadsmixen kan vara en bra strategi för att nå den nya målgruppen och att alltid förbättra marknadsföringen genom att göra en plan och sedan genomföra planen genom att göra kampanjerna.