The purpose of this paper is to create increased understanding of how pupils learn statistics. This includes gaining insight into pupils' use of their own experience and group experience to help to get a better understanding of statistical problem solving. The study's research questions are about how pupils learn to work with data in tables and diagram and how pupils learn to work with measures. The theoretical framework consists of two approaches to studying learning. One approach is based on pupils’ cognitive conditions, called set-befores, and the pupils' previous experiences, called met-befores. The second starting point is the pragmatic mindset that focuses on the language game – how pupils learn during meetings between pupils and between pupils and teachers. The survey was conducted by using structured observations of pupils' statistical problem solving and the discourse that went on in the classroom. The one teacher and the teacher's pupils were observed during six sessions with small groups of Year 7 pupils, who in turn were part of two larger groups. The result showed that pupils were able to identify, understand and interpret statistical data by seeing patterns, similarities and differences. The participants' learning was affected by the language they used. Pupils were able to recreate images using reflective thought experiments during the meetings. The discussions helped the participants to get started with their thoughts and to give those thoughts some structure in developing and understanding the relationships between different diagrams. The teacher and the group helped the pupils to learn to interpret data while working. It made it easier if pupils to used the correct words when pupils had to argue. Proper use of words from the statistical register, when pupils worked with measures of center, also helped the pupils to develop cognitively. The pupils who could use the statistical register also became easier understood and respected by the group. / Syftet med denna uppsats är att skapa en ökad förståelse för hur eleverna löser statistiska uppgifter och lär sig statistik. I detta ingår det även att få insikt i elevers användning av sina erfarenheter och gruppens erfarenhet till hjälp för att få bättre förståelse för statistisk problemlösning. Studiens forskningsfrågor handlar om: Hur elever lär sig att arbeta med data i tabeller och diagram samt hur elever lär sig att arbeta med lägesmått. Det teoretiska ramverket består av två synsätt på lärande. Ett synsätt utgår från elevernas kognitiva förutsättningar, set-befores, samt elevernas tidigare erfarenheter, met-befores. Den andra utgångspunkten är det pragmatiska tankesättet som fokuserar på språkspelet. Hur eleverna lär sig under möten mellan eleverna samt mellan elever och lärare. Undersökningen genomfördes genom att använda strukturerade observationsstudier av elevernas statistiska problemlösning och de diskurser som pågick i klassrummet. Observationerna utgick från en lärare och den lärarens elever vilka observerades under sex lektionspass med smågrupper av årskurs 7 elever, vilka i sin tur ingick i två större grupper. Resultatet visar att eleverna kunde identifiera, förstå och tolka statistiskuppgifter genom att se mönster, likheter och olikheter. Deltagarnas lärande påverkades av språket och språkspelet som pågick. Eleverna kunde återskapa bilder med hjälp av reflekterande tankeexperiment under mötena. Mötena hjälpte deltagarna att komma igång med sina tankar och få struktur över dem samt utvecklas och förstå relationerna mellan olika diagram. Läraren och gruppen hjälpte eleverna att lära sig tolka data under arbetet. Det underlättade att använda rätt ord och statistikregister när eleverna behövde argumentera. Korrekt användning av ord från statistikregistret, exempelvis när eleverna arbetade med lägesmått, hjälpte även eleverna att utvecklas kognitivt. De elever som kunde använda statistikregistret blev också lättare förstådda och de respekterades av gruppen.

This Bachelor’s thesis examines the use of ancient bronze statues in the 2017 film Call me by your name by director Luca Guadagnino. Various scenes which feature ancient statues are examined individually using semiotic analysis. The scenes are examined individually, first described on a denotative level, then analyzed on a connotative level. The theoretical stand point is based on the studies of art works in film. Key theoretical concepts used are ”in between-ness” which is a state in which change in narrative is made possible through looking at art, and ”parallels”, a means of which to make art represent the characters in the film. The thesis finds the sculptures in Call me by your name to play a part in affecting the narrative of the film, mainly in regard to the love story between the two lead characters, two men named Elio and Oliver. The acts of looking, examining, and touching the statues in this film help the narrative turn in favor of the lead characters romantic relationship. The thesis argues that the nude bronze sculptures of men from ancient Greece are used in this film as signifiers of desire, timelessness and homoerotic lust.

This essay attempts to listen to meaning in the borderland, and asks in between which faculties and senses, through which we see and/or listen to the world, do we seek sense? My writing is located on this border, or more precisely on the erased border that I call an interspace or an interval, the place where we look for sense in the relation between language, philosophy, politics, and music. I have done this through the reading of three contemporary philosophers: Jacques Derrida, Jean-Luc Nancy, and Angela Davis. Derrida and Nancy have provided me with a theoretical and philosophical background for my approach to Davis’s philosophic and political claims. My analysis sets out from Derrida’s différance and what it reveals in the sign system of language. This is continued through a discussion of Nancy’s question: Is philosophy capable of listening, in all senses of the word? Is the philosopher not someone who always hears? In my reading, this connection is established through the blue notes. Davis, finally, provides me with a support for my claim that we, in the political significance of blues, in the traces of meaning that it contains, might be able to listen to Derrida’s différance. Keywords: Listening, meaning, différance, blues, sonority, blue notes, in between, border, subject, Jacques Derrida, Angela Y Davis, Jean-Luc Nancy. / Denna uppsats syftar till att försöka lyssna till meningen i gränslandet – mellan vilka relationer i våra förmågor och sinnen, av att se och/eller lyssna till världen, söker vi mening? Jag vill skriva om den gränsen, eller mer kanske den utsuddade gränsen i platsen jag kallar mellansfär och mellanrum, som den plats där vi söker mening i relationen mellan språk, filosofi, politik och musik. När vi idag söker mening och talar om varat, om individen och subjektivitet, kan det vara så att vi inte längre kan göra det genom fasta tecken, system och former? Istället för att stanna kvar i ett tillstånd av upprepande och separerande som landar i uteslutande och förtryck, i värdeskalor och normer, istället för att endast höra klassiska notsystem, eller förstå språkliga regler hos fasta teckensystem; kan det vara så att vi idag får vända oss till lyssnandet och mellansfären i de blå tonernas différance för att förstå olika individer och subjektivitet i relation till världen? Genom att göra en analys av Derridas term différance i hans text med samma namn: ”Différance” ur boken Margins of philosophy, ska jag försöka närma mig Nancys bok Listening samt läsa hans text genom tanken på différance i Nancys teori och förståelse om lyssnandet.  För att undersöka hur lyssnande och musik kan få ett praktiskt uttryck, av de teoretiska meningarna vi söker i différance, vill jag använda musikgenrerna blues och jazz och de blå toner som bluesen förhåller sig i och mellan. Min teori är att bluesen kan ge en plats (av flera) för var skillnader möts mellan text, värld och musik; platsen där différance kan lyssnas till, synliggöras och hörs. I den teorin vänder jag mig till Angela Davis bok Blues Legacies and Black Feminism som stöd för bluesens utveckling. Det jag ämnar närma mig hos Davis är just bluesens meningssökande och plats i samhället

For phenomenology, subjective experience is essential, as is the relationship with the other. But despite these central themes, the relationship between bodies is not primary focus. Philosophical understanding of bodily encounter is lacking. It is for this reason I have put Maurice Merleau-Ponty in dialogue with psychoanalyst and paediatrician Donald Winnicott who claims that the meeting between bodies is vital. Merleau-Ponty talks about the body's relationship with the other based on an intentional act of the subject. How the body comes into being with the world. Winnicott talks about the subject as continually developing through the interaction of bodies where the intention is expressed somewhat differently. He argues that it ́s not always the child's intention that matters. Winnicott also claims that my own body has not always had the experience of being a separate body. There is a phase in development where the child is a subjectobject as he puts it. With no border between the other. The purpose of this thesis is to investigate the formation of subjectivity. The thesis contribution is a complement to philosophical understanding of subject-construction with the desire to point toward the responsibility of the body who has come further in life.

“When a system gets cold, then images can warm it up - a vitalising journey using storytelling as part of a management system”. This essay wants to show that the rational language used in management and governance needs to come alive. I have spent a long time in business, moving from a rational programming mind to becoming a reflective storyteller, and I now use the metaphorical language of storytelling to add life and vitality to organisations. The form of an essay is used to reflect on practical knowledge and one’s own proficiency. I used storytelling in a workshop to deepen the significance and meaning of a company’s vision. The method reveals, through the process, the management team’s practical knowledge. The method and my own practical knowledge are in a hermeneutic spirit compared to contemporary philosophers. The development of rational thinking and its counterforces are explored. The possibilities of leadership within an organisation’s structures is compared to management research. It leads to the conclusion that the metaphorical language is a language that opens spaces in-between, “the nothingness” and as such opens a tear to the vitality of leaders. / ”När systemet är kallt kan bilder värma – en vitaliserande resa med storytelling i ledningssystem” vill visa att det rationella språk som används för ledning och styrning behöver få liv. Jag har börjat använda storytellings bildspråk för att tillföra liv och vitalitet i organisationer efter ett långt arbetsliv där jag rört mig från rationell programmerare till reflekterande berättare. Essän som form används för att reflektera över den praktiska kunskapen, det egna yrkeskunnandet. Med storytelling som metod har jag genomfört en workshop hos en ledningsgrupp för att fördjupa innebörden av organisationens vision. Metoden synliggör i processen lednings-gruppens praktiska kunskap. I en hermeneutisk anda ställs både metoden och min egen praktiska kunskap mot nutida tänkare. Det rationella tänkandets utveckling och motkrafter utforskas. Ledarskapets möjligheter i organisationers strukturer ställs mot ledarskapsforskning. För att slutligen se på bildspråket såsom ett språk som öppnar upp ett mellanrum, intet, revan som leder in till ledarnas vitalitet.

”Varje människa bär på en samling utav kunskap. Tänk om man kunde skapa en miljö där alla människor kunde få slå upp dörrarna till sitt lilla magasin. En miljö där man ser varje människa som en möjlighet. En möjlighet till att lära sig mer. En resurs i Kunskapsfabriken.” Kunskapsfabriken slår upp dörrarna i kvarteret Kronan och välkomnar stadens människor. Som en del utav Sundbyberg centrum bidrar byggnaden med ett center för det icke-formella lärandet där kreativitet, skapande och gemenskap är i fokus. Kunskapsutbytet, praktisk kunskap och tron på att alla människor är en möjlighet till att lära sig mer genomsyrar projektet. Kunskapsfabriken arbetar aktivt med integration och ger plats åt SFI-utbildning i programmet. Den traditionella språkundervisningen kan på så sätt kombineras med ett program för det praktiska lärandet där språket inte är en nödvändighet. Där kroppen och framförallt händerna blir det viktigaste verktyget för lärande. / ”Every individual carries a collection of knowledge. What if you could create a space where everyone could open the doors to their own little depository? A space where every individual is seen as an opportunity. An opportunity to learn more. A resource in the Factory of Knowledge.” The Factory of Knowledge opens its doors and welcomes the people of the city. As a part of central Sundbyberg it acts as a center for non-formal education where creativity, creation and community are the focal points. The sharing of knowledge, practical knowledge and the belief in every individual as an opportunity to learn more permeates the project. The Factory of Knowledge actively strives towards integration and makes space for ”Swedish for Immigrants”-education. The traditional language pedagogy can therefore becombined with a program for practical learning where language is not a necessity. Where our body and above all our hands become the most important tool for learning.