Syfte och frågeställningar Denna studie vill undersoka varfor/varfor inte elever vill duscha i omkladningsrummet efter lektionerna i idrott och halsa. Fragestallningarna blir saledes: Hur stor andel av eleverna i arskurs nio duschar efter lektionerna i idrott och halsa? Finns det nagot samband mellan att duscha efter lektionerna i idrott och halsa och elevers vanor av fysisk aktivitet? Duschar lagidrottare efter lektionerna i idrott och halsa i storre utstrackning an andra som ar fysiskt aktiva? Finns det nagot samband mellan att duscha efter lektionerna i idrott och halsa och elevers installning till amnet? Skiljer sig duschvanorna efter lektionerna i idrott och halsa mellan konen? Metod Med en enkatundersokning fick arskurs nio-elever fran tva skolor svara pa fragor kring fysisk aktivitet i och utanfor skolan samt upplevelsen av omkladningsrummet, genom att kryssa for det alternativ de ansag passa in bast pa dem. Respondenterna valdes genom ett bekvamlighetsurval da god kontakt redan fanns till dessa skolor och elever. Av de 132 elever som deltog i enkatundersokning svarade alla pa hela frageformularet, vilket ledde till noll bortfall. Resultat Pa de skolor denna enkatundersokning genomfordes var det vanligare att duscha i skolans omkladningsrum efter idrott och halsa-undervisningen bland dem som var fysiskt aktiva pa fritiden. De som duschar ar i huvudsak aktiva inom lagidrotter. Endast 28% av de elever som deltog i studien uppgav att de duschar efter idrottslektionen, flertalet av dem tyckte mycket bra eller helt okej om amnet idrott och halsa. Killarna duschade i skolans omkladningsrum efter idrottslektionen i storre utstrackning an tjejerna. Slutsats Enligt studien duschar mindre an en tredjedel av eleverna i skolans omkladningsrum efter lektionerna i idrott och halsa och mer an halften av eleverna tycker inte att omkladningsrummet ar frascht. De som duschar ar fysiskt aktiva pa fritiden dar de utovar lagsporter.

I detta arbete har jag undersökt vad elever känner inför att befinna sig i omklädningsrummet innan och efter idrottslektionen. Jag har därmed undersökt om det förekommer oro hos eleverna inför situationen samt om det finns skillnader i flickors och pojkars föreställningar. Syftet har varit att undersöka elever i 10-12 års ålderns känslor inför intima situationer i slutna rum. Jag vill synliggöra elevers uppfattningar för pedagoger och vuxna inom skolan för att de ska kunna agera. Genusforskning har legat som grund för att se till flickor och pojkars upplevelser av omklädningsrummet. Tillsammans med Bourdieus habitusteori har elevers olika uppfattningar till situationen i omklädningsrummet diskuterats. Metoden var till störst del kvantitativ och enkäter användes. De öppna svarsalternativen behandlades kvalitativt och det var 129 elever som deltog. Det visade sig att de flesta eleverna alltid kände sig bekväma i omklädningsrummet, dock får inte de som kände sig obekväma negligeras. Det fanns inga signifikanta skillnader mellan flickor och pojkars upplevelser men emellertid kände sig pojkar i en viss utsträckning bekvämare än flickorna i omklädningsrummet. Vidare framgick att många elever kände sig obekväma inför att visa sig nakna inför andra. / In this paper I have examine how pupils feel about the changing-room before and after the Physical education. I have therefore investigated if it exist uneasiness among the pupils about the situation and if there is any differences between girls and boys experiences. The purpose of this paper have been to examine 10-12 years age pupils feelings about intimacy in closed rooms. I want to illustrate pupils experiences of the changing-room to teachers and adults in the school so that they could act. Genderstudies has been used as a foundation in my work to observe girls and boys experiences of the changing-room. Discussions have been made together with Bourdieus habitustheory to pupils different opinion of the situation in the changing-room. The method was first of all quantitative with questionnaires, but some open alternatives were treated qualitative, 129 pupils participate. It was proved to be most common that the pupils always felt comfortable in the locker room, although those who didn`t should not be ignored. It was no significant differences between girls and boys experiences other than that boys in som way felt more comfortable in the changing-room than the girls. Further appear that several pupils felt uncomfortable to be present of others when they were naked.

Who is welcome in the public swimming pool? What makes different spaces and rooms more comfortable and accessible than others? The empirical material of this study is built on four interviews with people who have a non-normative body. Their experiences and emotions concerning the public swimming pool are studied through an intersectional and phenomenological perspective. With these perspectives’ assumptions, emotions and approaches concerning swimming pools in relation to bodynormativity have become noticeable. Specific viewpoints have been centered on ableism, gender and body size. One observation has been made in a public swimming pool with the intention to raise awareness of my own body in the specific context. With that insight I can relate my observation to the statements that were reached through the interviews. Generally, bodynormativity is something that we are all aware of and likely adapted to. Dressing rooms and spaces where naked bodies meet are tending to bring awareness to your own body. The main conclusions of this study are that changing the design of dressing rooms and developing a private space to change and shower in will make the situation safer. Onward highlighting a public dialogue to question stigmas related to non-normative bodies will in the end benefit non-normative bodies to feel more welcome in places like public swimming pools.

Syftet med denna studie var att undersöka elevernas inställning till att duscha i samband med idrott och hälsa i skolan. Syftet var också att undersöka huruvida eleverna upplever att valet att inte duscha kan påverka det aktiva deltagandet på idrottslektionen. Frågeställningarna i studien är: Finns någon skillnad i inställningen till att duscha i samband med idrottslektionen hos elever i årskurs fem, sju och nio? Upplever eleverna i årskurs fem, sju och nio att valet att inte duscha i samband med idrotten blir ett hinder för att delta aktivt på idrottslektionen? Studien har en kvantitativ ansats med frågeformulär som datainsamlingsmetod. Urvalsgruppen bestod av 128 elever ur årskurs fem, sju och nio på en grundskola i Sverige. Resultatet visade att ju äldre eleverna var desto oftare valde de att inte duscha i samband med idrottslektionen. De äldre eleverna ansåg det också vara mindre viktigt att duscha efter idrottslektionen än de yngre. Resultatet visade även att valet att inte duscha efter idrottslektionen kan bli ett hinder för aktivt deltagande men att det inte alltid var så. / The purpose of this study was to examine students’ attitude regarding showering following lessons in physical education. The purpose was also to examine whether the students consider the choice of not showering following lessons in physical education can influence their active participation. The study seeks to answer the questions: Is there a difference in attitude between students in fifth, seventh and ninth grade regarding showering following lessons in physical education? Do the students in fifth, seventh and ninth grade consider that the choice of not showering following lessons in physical education becomes an obstacle for active participation? The study has a quantitative approach and the method used for the gathering of data was questionnaires. The selection group consisted of 128 students from fifth, seventh and ninth grade at an elementary school in Sweden.   The results showed that the older the students were, the more often they chose not to shower following lessons in physical education. The older students also considered it to be less important to shower after lessons in physical education than the younger students did. The results also showed that the choice of not showering following lessons in physical education could represent an obstacle for active participation but not always.

Sammanfattning I dagens sociala klimat är transpersoner brett omtalade inom elitsport. Men hur ser det ut för de transpersoner i vardagslivet som tränar, fast inte tävlar? Syftet med denna studie är att undersöka om transpersoner upplever inkludering i olika träningsverksamheter, samt tränings utrymmen i allmänhet på vardaglig nivå. Genom de teoretiska perspektiven ‘Genus’, samt ‘Hälsa’, har vi studerat tidigare forskning som berör personliga perspektiv från transpersoner gällande området. Med kvantitativ metod i form av enkät, samt totalt 30 transpersoner som respondenter, har vi analyserat deras svar och sett korrelationer i deras upplevelser. I resultaten har vi funnit att omklädningsrum är ett uppenbart återkommande besvär vad gäller transpersoners upplevelse gällande inkludering och trygghet. Dock ser vi även att ett antal av just dessa transpersoner känner av inkludering i sin träningsverksamhet. Utifrån personliga perspektiv mottaget från dessa transpersoner kan vi fastställa att de generellt har goda hälsovanor och goda kunskaper inom träning som ger dem stabila förutsättningar att må bra på eget bevåg, men att det då finns tydliga hinder runt om dom, speciellt för de som upplever att deras träningsverksamheter inte jobbar aktivt för att överkomma dessa hinder. Som slutats är vi överens om att behovet för träningsverksamheter som aktivt jobbar för att inkludera ett mångfald av könsidentifikationer är onekligen stort. Nyckelord: Transperson, Cisperson, Hälsa, Träning, inkludering, omklädningsrum / Abstract In today's social climate, transgender people are widely discussed in elite sports. But what does it look like for the trans people in everyday life who workout, but don't compete? The purpose of this study is to investigate whether transgender people experience inclusion in various training activities, as well as training spaces in general on an everyday level. Through the theoretical perspectives of gender, as well as 'Health', we have studied previous research that concerns personal perspectives from trans people regarding the area. With a quantitative method in the form of a survey, and a total of 30 trans people as respondents, we have analyzed their answers and seen correlations in their experiences. In the results, we have found that changing rooms are an obvious recurring problem in terms of transgender people's experience of inclusion and safety. However, we also see that a number from this group of trans people feel inclusion in their training associations. Based on the personal perspective received from these trans people, we can determine that they generally have good health habits and good knowledge of exercise that gives them sturdy conditions to be well on their own, but that there are clear obstacles around them, especially for those who feel that their exercise activities do not work actively to overcome these obstacles. In conclusion, we agree that the need for training associations that actively work to include a diversity of gender identifications is undeniably large. Keywords: Transperson, Cisperson, Health, Training, inclusion, changing rooms

Det här är ett examensarbete inom informationsdesign med inriktning rumslig gestaltning. Studien har berört högstadieelevers upplevda otrygghet utifrån omklädningsrummets fysiska utformning. Syftet har varit att undersöka hur rumsliga formelement kan bidra till ökad upplevelse av trygghet hos målgruppen samt underlätta användningen av omklädningsrummets funktioner genom rumslig information. Arbetet har utgått från en befintlig lokal.  För att öka förståelsen för människans rumsupplevelser har teorier inom miljöpsykologi, perceptionsforskning och färg- och formlära använts. Genom att kombinera metoderna platsanalys, workshop, fokusgrupp och intervju har undersökningen kunnat ge en samlad bild av vad som upplevs otryggt utifrån studiens kontext. Med stöd från den insamlade empirin och litteratur har ett designförslag tagits fram för att möta användarnas behov av trygghet. Ökad upplevelse av trygghet kan åstadkommas genom att organisera rumsliga formelement så att exponerade ytor minskar och mer avskildhet uppnås. Ett konceptuellt formspråk kan öka trivseln och bidra till tydlighet som underlättar för rummets aktiviteter. Utifrån omklädningsrummets fysiska förutsättningar har hänsyn tagits till ökad tillgänglighet. / This is a bachelor's thesis in information design with a focus on spatial design. The study concerns high school students' perceived exposure in relation to the physical design of the school gym's changing room. The purpose of the study has been to examine how spatial design elements can contribute to an increased sense of security for the target group and simplify the use of the changing room's functions through spatial information. The design has been based on an existing changing room. To increase the understanding of people’s experience of physical space, theories in environmental psychology, research in perception as well as shape and color theory have been applied. By combining the methods of spatial analysis, workshop, focus group and interview, the survey has been able to provide an overall picture of what is perceived as contributing factors to the feeling of insecurity based on the context of the study. Using the collected empirical data and literature, a design proposal has been developed to meet the users' need of perceived safety. An increased sense of integrity can be achieved by organizing spatial elements so that it creates fewer exposed areas and consequently more privacy can be achieved. Conceptual design elements can increase well-being and provide clarity to the room's intended activities. Based on the changing room's physical preconditions, an ambition to increase overall accessibility has been taken into account.

Syfte och frågeställningar Målet med denna studie var att undersöka hur elever upplever omklädningsrummet och omklädningssituationeni skolan samt vad som påverkar upplevelsen. Syftet med studien var således att problematisera tidigareforskningsresultat kring upplevelsen av omklädningssituationen kopplad till prestation inom ämnet samt attutifrån den förståelse som dessa resultat genererar kunna föreslå åtgärder. Utifrån detta syfte formuleradesforskningsfrågorna “Hur upplever högpresterande respektive lågpresterande elever omklädningssituationen?” samt “Vilka faktorer anser högpresterande respektive lågpresterande elever påverkar situationen?” Teori och metod Studien utfördes i form av en komparativ undersökning med sex respondenter från en gymnasieskola iStockholms innerstad. Dessa var indelade i två elevgrupper utifrån hög/låg närvaro, höga/låga betyg samttidigare idrottsbakgrund. Materialet skapades genom kvalitativa intervjuer av reflexiv och semistruktureradkaraktär, transkriberades sedan med orthographic och analyserades slutligen med inspiration från kvalitativ ochtematisk meningsinnehållsanalys. Det teoretiska ramverket för analysen bottnade i strukturalistisk,poststrukturalistisk och poststrukturalistisk feministisk teoribildning inspirerad av bland annat Pierre Bourdieu, Michel Foucault, Jean-Paul Sartre och Jean Baudrillard. Resultat Gemensamt för eleverna i båda grupperna är att de inte använder skolans duschar och även till viss del undvikerskolans omklädningsrum. Sammanhanget kring både dusch och ombyte upplevs som mer eller mindreobekvämt, onormalt och exponerande. Det sociala sammanhanget, nakenhet i grupp och den egna kroppen iandras ögon ses som centrala faktorer. Även tidsbrist, schemaläggning och behovet att ta med sig en handdukmenas påverka. De två elevgruppernas upplevelser verkar enbart skilja sig i viss mån från varandra. Dehögpresterande eleverna ser skolämnet som något positivt, ser det fysiska rummet som bristfälligt och önskarförändringar i schemat i högre grad. De lågpresterande eleverna verkar i högre grad se handduken som ett problem. Slutsatser Den vanligaste orsaken till att undvika dusch eller ombyte verkar handla om vad som anses normalt, snarare änupplevt obehag på grund av nakenhet. De elever som har större erfarenhet av idrottsverksamhet utanför skolanverkar dock vara mer bekväma med både ombyte och nakenhet i grupp, något som förklaras genom habitus ochsymboliskt kapital. Nakenhet och exponering är dock centrala faktorer för vissa elever. Upplevelsen av att kroppen som både objekt och subjekt inte lever upp till de förväntade kraven skapar tillsammans med en upplevelse av övervakning och dömande blickar ett beläggande av skuld- och skam på sig själv. Ett samband mellan hög frånvaro, låga betyg, en negativ inställning till ämnet och obehag kopplat till omklädningsrummet motsägs delvis av denna studie. Det är snarare upplevelsen av normalitet i sammanhanget som påverkar valet attanvända dusch- och omklädningsrum eller inte, oavsett närvaro, betyg eller inställning. / Aim and research questions The aim of this study was to investigate how students experience their school’s changing room and whatinfluences this experience. The purpose of the study was thus to problematize previous research results regarding the experience of the changing situation linked to performance within the school subject and to beable to propose measures based on the understanding these results generate. Based on this aim, the following research questions were formulated: "How do high-achieving and low-achieving students experience the changing situation?" and "Which factors do high-achieving and low-achieving students think influence thesituation?". Theory and method The study was carried out in the form of a comparative survey with six respondents from an upper secondaryschool in inner city Stockholm. These were divided into two student groups based on high/low attendance,high/low grades and previous sports background. The material was created through qualitative interviews of areflexive and semi-structured nature, then transcribed using orthographic and finally analyzed with inspirationfrom qualitative and thematic content analysis. The theoretical framework for the analysis was rooted instructuralist, poststructuralist and poststructuralist feminist theorizing inspired by, among others, Pierre Bourdieu, Michel Foucault, Jean-Paul Sartre and Jean Baudrillard. Results Common to the students in both groups is that they do not use the school's showers and also to some extentavoid the school's changing rooms. The context surrounding both showering and changing is experienced asmore or less uncomfortable, abnormal and exposing. The social context, group nudity and one's own body in theeyes of others are seen as central factors. Lack of time, scheduling and the need to bring a towel are also said tohave an effect. The experiences of the two student groups only seem to differ from each other to a certain extent. The high-achieving students see the school subject as something positive, see the physical space as deficient anddesire changes in the schedule to a greater degree. The low-achieving students seem to see the towel as aproblem to a greater extent. Conclusions The most common reason for avoiding showering or changing appears to be about what is considered normal, rather than perceived discomfort due to nudity. However, the students who have more experience of sportsactivities outside school seem to be more comfortable with both changing and nudity in a group, something thatis explained by habitus and symbolic capital. However, nudity and exposure are central factors for somestudents. The experience that the body as both object and subject does not live up to the expected requirements,together with an experience of surveillance and judgmental looks, creates a coating of guilt and shame ononeself. An association between high absenteeism, low grades, a negative attitude towards the school subjectand discomfort linked to the changing room is partially contradicted by this study. Rather, it is the experience ofnormality in the context that influences the choice to use the shower and changing rooms or not, regardless of attendance, grade or attitude.

Stockholm Stad behöver utöka kapaciteten på sina badhus samt idrottsanläggningar. Därtill är renoveringsbehovet stort på samtliga badhus. Badet i Västertorp täcker ett stort område och är populärt men behöver nu rivas pga. det dåliga skicket. Istället ska man bygga bostäder på platsen och flytta ner det nya badet till Mellanbergsparkens södra spets för att samtidigt bli en bullerbarriär mellan motorvägen (E4/E20) och parken som man vill börja programmera. Det nya badhuset blir ett fint avslut på parken och ska även innehålla två fullstora idrottshallar, gym och gruppträningslokaler varför jag har kommit att benämna det Sportcenter. Sportcentret är således indelat i tre volymer bestående av en idrottsdel, en gymdel och en baddel. Sportcentrets placering får en ökad tillgänglighet via motorvägen och undviker att belasta områdets befintliga trafik, till skillnad från om badhuset hade stått kvar. Jag har ritat en ny rondell som kommer lösa dagens svåra situation samt sänka farten in till stadsdelen. Därtill kommer två nya busshållplatser i båda riktningarna att få plats. Platsens befintliga utebad ska inte integreras i anläggningen då det bara används tre månader under hela året samt ska fortsätta förbli gratis. I övrigt bygger förslaget på riktlinjer från idrottsförvaltningen. Programmets funktion har fått forma den yttre volymen. Jag började låta analyser från platsen forma projektet och grunda konceptet med meshfasaden som ska representera vatten och fart. Den utanpåliggande fasaden har fyra grundtankar i sin formgivning: att ge ett spännande inre ljusspel, skydda från solens direkta strålar, absorbera bullret samt bli ett skådespel för bilarna på motorvägen natt som dag. Fokus var att lösa programmet logistiskt samt utan nivåskillnader och samtidigt få spännande estetiska lösningar vad gäller material och ljus. Därtill finns lösningar på hur badhuset kan hållas rent på ett enklare sätt. Att lösa programmet på den lilla tomten är dock grundutmaningen. Projektet har varit en övning i nya program för hur man projekterar arkitektur, samt loggar sin arbetsprocess. / Stockholm City needs to expand the capacity of their public baths and sports facilities. In addition, the renovation need is great for all bathhouses. The popular bath in Västertorp covers a large area but needs to be demolished due to its poor condition. Instead appartments will be built on the site and the bath will move to the southern tip of the park Mellanbergsparken to become a noise barrier between the highway (E4/E20) and the park that the city wants to start programming. The new bathhouse will be a nice end to the park and will also include two full-sized sport halls, fitness center and group training rooms hence the name "Sports Center". The sports center is thus divided into three volumes, consisting of the sport halls, a fitness part and the bath-house. The location of the center will have an increased availability through the highway and thus avoiding burdening the area's existing traffic. I have designed a new roundabout that will solve today's difficult traffic situation and reduce speed in the neighborhood. There are also two new bus stops in both directions. The site's existing swimming-pool should not be integrated into the plan as it is only used for three months during the year and should continue to remain with free entrance. Otherwise, the proposal is based on guidelines from the Sport Management department of the municipality. The function of the program has been shaping the outer volume. Analyses from the area has defined the project and the concept of the mesh facade is to represent water and speed. The facade has four basic ideas: to provide an exciting internal play of light, protect from the sun's direct rays, absorb the noise and become a spectacle for the cars on the highway day and night. The focus was to solve the program logistically while getting exciting aesthetic solutions in materials and light. In addition, there are solutions to how the bath house can be kept clean through easy design methods. The challenge was to fit all the functions on the relatively small plot. The project has been an exercise in new programs on how to project architecture, and logging the work process.