Arbetet har syftat till att undersöka hur och vilka verktyg som kan förbättra lavinsäkerheten för friåkning i opreparerad terräng.Riskbedömningar avseende lavinfara är komplexa och svårbedömda även för den vana utövaren. De flesta verktyg som används idag är främst hjälpmedel för när lavinen väl har utlöst och verktyg för hantering efter händelsen. Verktyget utvecklat i detta arbete är tänkt att förebygga lavinolyckor.Designen av detta verktyg syftar till att få utövare av friåkning att göra medvetna val och att kombinera verktyget med passande tekniker. Verktyget är av pedagogisk karaktär.Arbetet har följt en tydlig designprocess i format av dubbeldiamanten. Intervjuer med utövare och återkoppling på konceptvalet har vägt tungt i val av koncept.Slutresultatet är AvyBuddy, en produkt som hjälper användaren att vara uppmärksam på tecken på lavinfara och att reflektera över vägval och beslut. / The purpose of this work has been to examine how and what types of tools that can enhance avalanche safety for freeskiers in backcountry terrain.Risk assessment regarding avalanche danger is complex and hard to judge, even for the experienced recreationist. Most tools used today are aids for when an avalanche have been set off and for handling after the event. The tool developed through this work is meant to prevent avalanche accidents.The design of this tool means to help freeskiers be more aware of their decisions to combine the tool with existing techniques. The tool is of a pedagogical character.This work has followed a design process according to the double diamond method. Interviews with users and the feedback from users have been of immense importance for the decision making and choice of concept.The end result is the AvyBuddy, a product that will help the user become aware on signs of avalanche danger and to reflect over route selection and decisions.

Denna studie behandlar film som ett medierande redskap i undervisning av samhällskunskap i mellanstadiet. Studiens syfte är att visa hur spelfilm kan användas som ett redskap för att nå lärande och utveckling. Studiens empiri har samlats in via en kvalitativ metod i form av intervjuer med samhällskunskapslärare som arbetar i årskurs 4–6. För att förstå empirin har tidigare forskning som rör film i undervisning samt en teoretisk anknytning gjorts. Den teoretiska anknytningen utgår från begreppet mediering som har sitt ursprung i det sociokulturella perspektivet. Resultatet svarar på om, hur och varför lärare använder film som ett pedagogiskt verktyg samt dess för- och nackdelar. I resultatet framkom att samtliga informanter har använt sig av film så länge de arbetat som lärare och att de främst använder det för att variera och illustrera lektionsinnehåll med ett syfte att nå fler elever genom olika inlärningsstilar. Att visa film kan förekomma vid olika tillfällen men gemensamt är att filmvisning oftast följs av reflektion, diskussion och samtal, något som ett medierande redskap kan vara en utgångspunkt för. Med denna studie kan det konstateras att film förekommer i samhällskunskapsklassrummet och att det hjälper eleverna att inhämta ny kunskap samt att det sker medvetet med ett lärandesyfte. / <p>Godkännande datum: 2022-06-08</p>

I den föreliggande forskningsöversikt och densamma uppsats är syftet att skildra hur ett fenomen kan bemötas på olika sätt. För att uppnå detta syfte presenteras olika metoder med en utgångspunkt i fem vetenskapliga artiklar. I de fem vetenskapliga artiklarna skildras respektive fem olikartade studier inom vilka vardera studien presenterar olika metoder som på varierande tillvägagångssätt bemöter rasism. Även tillkommande i uppsatsen presenteras och appliceras en teori som påvisar den avgörande betydelsen som utvecklingen av en medvetenhet har, för att lyckas inom problemområdet.Samtliga metoder prövas på ett teoretiskt plan mot den svenska skolan och ämnet samhällskunskap. Där del-syftet i forskningsöversikten visar resultatet att en integrering av det vetenskapliga metoderna till skolans sfär är möjlig. I detta illustreras att det finns flertal valbara pedagogiska verktyg som går att nyttja för att bemöta rasism i skolan.

Studiens syfte är att undersöka förskollärares uppfattningar om familjekonstellationer i förskolan samt hur och med vilka pedagogiska verktyg de arbetar med olika familjekonstellationer i förskolan. Eftersom fler olika sorters familjer växer fram i dagens samhälle blev det därmed intressant att undersöka hur arbetet med olika familjekonstellationer ser ut i förskolan idag. Studien har utgått från en kvalitativ metod med utgångspunkt i semistrukturerade intervjuer med fem förskollärare i södra Sverige för att undersöka deras uppfattningar om arbetet med familjekonstellationer. Resultatet påvisar att förskollärare har en positiv bild av arbetet med familjekonstellationer i förskolan men att de arbetar i olika utsträckning. Resultatet har analyserats med hjälp av det utvecklingsekologiska perspektivet och tidigare forskning. Slutsatsen av studien indikerar att det finns en medvetenhet kring samhällets olika familjekonstellationer men att förskollärare inte alltid får rätt förutsättningar för att möjliggöra arbetet i förskolan. En vidare aspekt som framkom i slutsatsen är frågan huruvida de barn och vårdnadshavare som kommer från olika sorters stjärnfamiljer får samma bemötande och möjlighet till igenkänning motsvarande de barn som kommer från den traditionella kärnfamiljen.

The aim of this study is to investigate how different approaches and methods for giving feedback can be articulated, problematized and discussed. Also, to produce a bigger knowledge about how feedback is used in a contemporary dance teaching context and to pay attention to feedback in dance teaching. The investigation is made by qualitative methods there three dance teachers have been interviewed and their answers were analyzed by disposing their answers in categories. The result of the study shows that teachers’ feedback can have different forms and their choices depends on several factors. Teachers’ intention is to not comment their pupils’ appearance and instead focus on dance-related aspects and use feedback consciously. The aim of teachers’ feedback is to develop and improve pupils’ dance practice and includes also problems and difficulties that can be encountered in the communication. However, the study contains and present how just a small part of dance teachers experience feedback and cannot be representative for the all dance teachers in one country or even institution.

I vårt examensarbete är vi intresserade av att lyfta fram effekterna i engelskämnet som framkommer vid användning av de estetiska lärprocesserna. Tidigare forskning om musik, sång och drama som undervisningsstrategier visar på positiva effekter på elevers språkutveckling i engelska. Vår sökning efter artiklar om bild som undervisningsstrategi i engelskämnet visade på att det fanns enbart ett fåtal vetenskapliga artiklar, eftersom vi enbart fann en artikel. Detta tyder på att det finns en kunskapslucka i intresseområdet som vi vill fylla genom att göra ett examensarbete om bild och jämföra med tidigare forskning inom de estetiska lärprocesserna.  Syftet med examensarbetet är att belysa lärarnas erfarenheter kring effekterna som uppstår i elevernas språkutveckling i engelska vid användning av bild som undervisningsstrategi i engelskämnet. Vårt syfte är dessutom att undersöka lärares erfarenheter kring betydelsen av att använda den estetiska lärprocessen bild i engelskundervisningen. Syftet är också att lyfta fram bild som undervisningsstrategi tillsammans med andra undervisningsstrategier som grundskollärarna använder i engelskämnet. Frågeställningarna i examensarbetet är följande: Vilka undervisningsstrategier använder grundskollärare, som undervisar i årskurserna 1-6, i engelskämnet tillsammans med den estetiska lärprocessen bild? Vilken betydelse ger den estetiska lärprocessen bild som undervisningsstrategi utifrån lärarnas erfarenheter? Vilka är lärarnas, som undervisar i årskurserna 1-6, erfarenheter kring effekter som uppstår hos elevers språkutveckling i engelska vid användning av estetiska lärprocessen bild som en undervisningsstrategi? I vårt examensarbete ingår en kvalitativ metod med fenomenografisk inriktning. Den kvalitativa metoden innefattar även etiska aspekter, semistrukturerade intervjuer, inspelning, transkribering och en fenomenografisk analysmodell. Resultatet i examensarbetet tyder på att bild som en undervisningsstrategi är viktig, eftersom bild ökar elevers motivation, ger positiva effekter på språkutvecklingen i engelska och skapar ett positivt klassrumsklimat.

Syftet med denna studie är att belysa hur nyutbildade förskollärare upplever sig rustade för mötet med barns socioemotionella utveckling mot de krav som de har mött i förskolans verksamhet. Förskolan har under de senaste 50-åren förändrats vilket ställer ökade krav på förskollärarens kapacitet. Det ställer även krav på samarbetet inom arbetslaget där samverkan och förhållningssätt blir avgörande för den pedagogiska kvaliteten i förskolan. I studien används en kvalitativ forskningsmetod bestående av intervjuer med nyutbildade förskollärare. Genom att välja denna metod kunde vi synliggöra deltagarnas upplevelser och åsikter. Resultaten tyder på att de nyutbildade förskollärarna inte fullt ut känner sig förberedda för att möta och stödja barns socioemotionella utveckling i förskolan. Följden av bristande samverkan mellan utbildning och verksamhet kan resultera i att barnen i förskolan inte erbjuds de förutsättningar som krävs för att kunna lyckas. Resultaten synliggör en önskan och ett behov av en mer praktiknära utbildning för att stärka den pedagogiska kvaliteten och motverka pedagogiska begränsningar i förskolans verksamhet. / The purpose of this study is to highlight how newly trained preschool teachers feel they are equipped to deal with children's socio-emotional development against the demands they have encountered in preschool. The preschool has changed over the past 50 years, which increases the demands on the preschool teacher's capacity. It also places demands on the collaboration within the work team, where consensus and approach become decisive for the pedagogical quality in the preschool. The study uses a qualitative research method consisting of interviews with newly graduated preschool teachers. By choosing this method, we were able to make the participants' experiences and opinions visible. The results indicate that the newly qualified preschool teachers do not feel fully prepared to meet and support children's socio-emotional development in preschool. The consequence of a lack of cooperation between the education and the preschool practice can result in the children in preschool not being offered the conditions required to be able to succeed. The results visualize a desire and a need for a more practical education to strengthen pedagogical quality and counteract pedagogical limitations in the preschool's activities.

Övergången är en komplex process för alla barn. Tidigare forskning visar att barn med autism har en mer ingående övergångsprocess än andra barn i förskolan, men inte alltid samma förutsättningar. Vårt syfte var att lyfta hur övergångsprocesserna mellan förskola och förskoleklass kan se ut och vilka rutiner som följs vid en överlämning av barn med autism. Studien utgår från en teoretisering av känslan av tillhörighet samt den sociokulturella teorin, som tillsammans har koppling till trygghet och gemenskap. Studien baseras på semistrukturerade intervjuer av fem pedagoger från tre olika yrkesroller i två skolformer som genomfördes digitalt. Resultatet visar att det finns varierade men detaljerade rutiner för hur övergångsprocessen ska gå till, dock är det upp till rektorn och samverkan mellan verksamheterna och hemmet som avgör huruvida övergången blir framgångsrik eller inte. Slutsatsen som vi kom fram till är att mer resurser behövs för att tillgodose behoven hos barn med autism och på grund av det ökade antalet barn i behov av stöd kan vidare kompetensutbildning vara en god förutsättning för pedagogerna i skolformerna.

Ballet and somatic practice are two different fields with separate approaches regarding the body and its movement. Ballet in general is structured by a specific frame emerging from traditions and conventions which have effect on the dancer’s movement patterns and body. On the other hand, a somatic approach initiates movement from within which depends on the individual daily condition. The practitioners are encouraged to work from their own terms, therefore all bodies can be included in somatic practices. The aim of this study was to find out which somatic principles and perspectives ballet teachers use in their ballet teaching and how they relate it to their teaching methods. Our empirical material consist of observations and interviews with three different ballet teachers that took place in Stockholm, which later are processed with content analysis. The content analysis resulted in five main categories. Based on the data collection the result showed that the ballet teachers use somatic approach in their teaching. It also revealed three basic components in their teaching which are: anatomy, the use of language and the use of touch. These three components complement each other and provide the dancer tools to support their dancing as well as becoming more aware of their body’s function. A fundamental element in somatic is the dancer’s negotiation about their bodily needs. Through their choices the dancer can develop a deeper awareness that can maintain a physical balance which leads to a sustainable body.