The aim of our study is to examine how pedagogues deal with inclusion and exclusion in the preschools and how they work with special education to include children in need of special support. We will do this by conducting interviews with seven different pedagogues at different preschools in Stockholm city which we will compare to each other. Our study is a qualitative research and with our data collection, we have chosen to focus on data in the shape of interviews and interpretive analysis to gain a deeper understanding and knowledge about our chosen topic. We have used these following questions as the starting point of our research:1. How can pedagogues approach when working with special education in children’s groups?2. What kind of view do pedagogues have with children who are in need of special support and how can it be understood from a relational perspective?3. In what way do pedagogues deal with inclusion and exclusion in the preschool?4. Are there any differences or similarities between these preschools? And what can this be due to? We have also chosen the relational perspective as our starting point in our study. In our research this means that children can be understood in relation to the environment and to the current context. It involves an understanding of the surroundings, the environment and the context affecting the individual. This means that we should understand human actions in communications and interactions with others. The conclusion of our study shows a larger perspective with both similarities and differences in how pedagogues work with special education, their views on children in need of special support and how they deal with inclusion and exclusion inthe preschools.

The purpose of this bachelor thesis Leisure-time pedagogues physical positioning on the school playground from a gender perspective is to examine the interaction between the leisure-time pedagogues and pupils during school break activities and how their physical positions on the school playground, and the pedagogues’ gender, reduces or amplifies the current gender stereotypes. Previous research has indicated that the school’s pedagogues play a significant part in the development of the pupils’ identity. Pedagogues’ approach, treatment, interaction and expectations towards pupils’, along with the school playground’s layout, are of importance. This thesis uses gender theory based upon various feminist perspectives. These present relevant concepts such as gender order, feminism, “genderfication” and gender equality. The empirical data has been collected through three observations and three computer-aided interviews. The result has proven that the gender of the pedagogue plays a certain part in the interaction with the pupils. Popular sports such as football and basketball are preferred by boys and male pedagogues while softer activities without competitive elements are preferred by girls and some boys. Our interpretation is that there is some reinforcement of stereotypical gender patterns during the school break activities. We see a correlation between how pedagogues work at our observed schools and what other researchers have presented in their studies. / Syftet med den här uppsatsen är att utforska samspelet mellan fritidshemspersonalen och eleverna under rastverksamheten, hur de placerar sig fysiskt på skolgården och om pedagogens kön kan försvaga eller förstärka könsmönster. Tidigare forskning har indikerat att skolans olika pedagoger spelar en väsentlig roll för elevernas identitetsutveckling. Pedagoger förhållningssätt, bemötande, interaktion, förväntningar på eleverna och skolgårdens utformning är centrala. Den här uppsatsen använder sig av genusteori med rötter i olika feministiska perspektiv. Dessa presenterar relevanta begrepp som könsordning, feminism, genusifiering och jämställdhet. För att samla in det empiriska materialet har vi använt observation och datorstödd intervju som metod. Materialet består av tre observationer och tre intervjuer. Resultatet visar att pedagogens kön spelar en viss roll i arbetet med eleverna. Dels är sport som fotboll och basketboll dominerat av pojkar och manliga pedagoger medan lugnare lek utan tävlingsmoment lockar fler flickor och en del pojkar. Vår tolkning är att det råder viss förstärkning av stereotypa könsmönster ute under rastverksamheten. Sett till tidigare forskning uppfattar vi en klar korrelation mellan hur pedagoger arbetar på de observerade skolorna och vad andra forskare har presenterat i sina studier.

The purpose of this study is to investigate if pedagogues treat children differently, depending on the children's sex. In the study, interviews are made with pre-school pedagogues about their thoughts on gender education in pre-school. The research questions are as follows:  How do the pedagogues treat children depending on their sex in some pre-selected situations in pre-school? What do the pedagogues think about gender education in pre-school?  How do their reasoning about gender education differ from how they treat girls and boys in their every day practice? In total nine observations and six interviews have been made in order to analyse these questions. During the observations we wrote down keywords, and we used audio recording to record the interviews. The overall theoretical framework is based on Yvonne Hirdman's work on gender theory. The results of this study show, that the pedagogues on numerous occasions do not treat girls and boys equally. All pedagogues, however, say that they either treat girls and boys equally, or that they hope that they treat girls and boys equally. A conclusion in the study is that the reality of the pedagogues’ treatment of children of different sexes, is not compatible with the pedagogues’ perspective of how they treat the children

<p>Denna uppsats behandlar litteraturens samt några pedagogers syn på integrering av elever i behov av särskilt stöd i grundskolan. I inledningen beskriver jag orsakerna till varför jag valt att skriva om elever i behov av särskilt stöd. Syftet med arbetet är att belysa integrering samt lyfta fram vad litteraturen säger om integrering i en jämförelse med verksamma pedagoger ute på skolorna. Som bakgrund redogör jag för historiken, vad ordet integrering innebär liksom vad vi menar med särskilt stöd och vem som behöver särskilt stöd. </p><p>I litteraturgenomgången redovisas vad olika styrdokument säger om elever i behov av särskilt stöd, om skolans mål kan tolkas som en ideologi eller en praktik, vad ett oriktigt användande av ordet integrering medför, den specialpedagogiska modellen, beredskap och ansvar för att möta dessa elevers behov, elevintegrering i praktiken samt vad ett åtgärdsprogram innebär och när ett sådant upprättas. </p><p>Som metod genomförs fokusgruppsintervjuer med verksamma pedagoger ute på skolorna. Metoden består också av en litteraturstudie. I resultatet jämförs intervjusvaren och kategoriseras utifrån innehåll. Vad som bland annat framkom i undersökningen är att de flesta pedagogerna är överens om att man inte kan generalisera och säga att alla elever ska integreras, utan att man måste ta hänsyn till varje enskild individ och situation. Resultatet redovisas i löpande text tillsammans med vissa delar av fokusgruppsintervjusvaren som komplement. </p><p>I diskussionen knyts litteraturen samman med resultatet från fokusgruppsintervjuerna. Det man bland annat kan konstatera är att såväl litteraturen som de intervjuade pedagogerna har samma syn på integrering och att det är i styrdokumenten som åsikterna går isär eftersom dessa framhåller att integrering skall gälla för alla utan hänsyn till vare sig den enskilda eleven eller situationen den befinner sig i. arbetet avslutas med förslag på vidare forskning.</p>

<p>Denna studie inriktar sig på pedagoger som arbetar medvetet med sin matematikundervisning i förskolan och skolan. </p><p>Vi använder begreppet matematikande som står för all den verksamhet som innehåller matematik i alla dess former. Frågeformuleringarna är fokuserade på hur pedagoger tänker om grundläggande matematikkunskaper, arbetssätt och arbetsformer samt dokumentation. Studien bygger på sex kvalitativa intervjuer. Urvalet av pedagogerna har gjorts utifrån vetskapen om att de har satsat aktivt på sin matematikundervisning. Resultatet har sedan analyserats och kopplats till den bearbetade litteraturen. </p><p>Analysen av det insamlade materialet visar att språk och begrepp är grundläggande kunskaper i matematik, såväl som en god taluppfattning. De arbetssätt och arbetsformer som pedagogerna berättar om är individuellt arbete, par och grupparbeten. Samtal och diskussioner är viktiga för att barn och elever dels ska kunna sätta ord på sin kunskap och dels för att de ska få ta del av hur andra tänker och resonerar. Vikten av vardagsanknytning och meningsfullhet framhålls av alla i vår studie, liksom användandet av konkret och laborativt material. För att kunna utgå ifrån de kunskaper som barn och elever har är dokumentation en viktig del i arbetet. Genom dokumentation synliggörs lärandet.</p>

Denna uppsats behandlar litteraturens samt några pedagogers syn på integrering av elever i behov av särskilt stöd i grundskolan. I inledningen beskriver jag orsakerna till varför jag valt att skriva om elever i behov av särskilt stöd. Syftet med arbetet är att belysa integrering samt lyfta fram vad litteraturen säger om integrering i en jämförelse med verksamma pedagoger ute på skolorna. Som bakgrund redogör jag för historiken, vad ordet integrering innebär liksom vad vi menar med särskilt stöd och vem som behöver särskilt stöd. I litteraturgenomgången redovisas vad olika styrdokument säger om elever i behov av särskilt stöd, om skolans mål kan tolkas som en ideologi eller en praktik, vad ett oriktigt användande av ordet integrering medför, den specialpedagogiska modellen, beredskap och ansvar för att möta dessa elevers behov, elevintegrering i praktiken samt vad ett åtgärdsprogram innebär och när ett sådant upprättas. Som metod genomförs fokusgruppsintervjuer med verksamma pedagoger ute på skolorna. Metoden består också av en litteraturstudie. I resultatet jämförs intervjusvaren och kategoriseras utifrån innehåll. Vad som bland annat framkom i undersökningen är att de flesta pedagogerna är överens om att man inte kan generalisera och säga att alla elever ska integreras, utan att man måste ta hänsyn till varje enskild individ och situation. Resultatet redovisas i löpande text tillsammans med vissa delar av fokusgruppsintervjusvaren som komplement. I diskussionen knyts litteraturen samman med resultatet från fokusgruppsintervjuerna. Det man bland annat kan konstatera är att såväl litteraturen som de intervjuade pedagogerna har samma syn på integrering och att det är i styrdokumenten som åsikterna går isär eftersom dessa framhåller att integrering skall gälla för alla utan hänsyn till vare sig den enskilda eleven eller situationen den befinner sig i. arbetet avslutas med förslag på vidare forskning.

Denna studie inriktar sig på pedagoger som arbetar medvetet med sin matematikundervisning i förskolan och skolan. Vi använder begreppet matematikande som står för all den verksamhet som innehåller matematik i alla dess former. Frågeformuleringarna är fokuserade på hur pedagoger tänker om grundläggande matematikkunskaper, arbetssätt och arbetsformer samt dokumentation. Studien bygger på sex kvalitativa intervjuer. Urvalet av pedagogerna har gjorts utifrån vetskapen om att de har satsat aktivt på sin matematikundervisning. Resultatet har sedan analyserats och kopplats till den bearbetade litteraturen. Analysen av det insamlade materialet visar att språk och begrepp är grundläggande kunskaper i matematik, såväl som en god taluppfattning. De arbetssätt och arbetsformer som pedagogerna berättar om är individuellt arbete, par och grupparbeten. Samtal och diskussioner är viktiga för att barn och elever dels ska kunna sätta ord på sin kunskap och dels för att de ska få ta del av hur andra tänker och resonerar. Vikten av vardagsanknytning och meningsfullhet framhålls av alla i vår studie, liksom användandet av konkret och laborativt material. För att kunna utgå ifrån de kunskaper som barn och elever har är dokumentation en viktig del i arbetet. Genom dokumentation synliggörs lärandet.

Abstrakt En avgörande faktor för att kunna förebygga, avhjälpa eller lindra matematiksvårigheter är ifall pedagoger har kompetens att genomföra en kartläggning, som ger vägledning för fortsatta pedagogiska insatser (Lundberg &amp; Sterner, 2009). Med detta som utgångspunkt var syftet med studien att undersöka yrkesverksamma specialpedagogers syn på kartläggning och yngre elevers räknesvårigheter samt hur de går till väga vid en pedagogisk kartläggning i matematik. Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerad intervju som metod. Deltagarna i undersökningen är två specialpedagoger med gedigen utbildning och erfarenhet inom området. Resultatet av undersökningen visar att informanterna har en formativ syn på kartläggning. De fokuserade på att via individuellt anpassade kartläggningar försöka finna pedagogiska lösningar till svårigheterna. De uppgav flera orsaksförklaringar till att yngre elever hamnade i räknesvårigheter och de använde olika verktyg för att analysera dessa. Det fanns inga rutiner, utan det var specialpedagogens erfarenhet och kompetens som avgjorde, från fall till fall, hur de gick till väga. / Abstract One determinant key factor in averting, redressing or in mitigating difficulties in mathematics, is the pedagogues competence in implementing a guiding road map for continuous pedagogical efforts. This being the starting-point, the purpose of this study was to investigate working special pedagogues view on mapping and younger pupils difficulties in arithmetic. In addition the purpose included the issue of how they perform a pedagogical mapping in mathematics. The study has a qualitative approach using the method of semi structured interviews. The participants in this study are two special pedagogues with substantial education and experience in this area. The result of the study shows that the informers have a formative view on mapping. Their focus lies on trying to find pedagogical solutions for the difficulties through individually adjusted mappings. They pointed out a number of reasons to why younger students came to have difficulties in calculating, and used different tools to analyze these reasons. There were no guidelines and consequently it was the special pedagogues experience and professional skill that determined in each case, how this was performed.

Studien är en kvalitativ undersökning som bygger på guidade rundvandringar och intervjuer med sex pedagoger från tre olika förskolor, både på småbarnsavdelningar och på syskonavdelningar. Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse pedagoger tillmäter inomhusmiljöns utformning i förskolan med avseende på barns tillgångar till material och aktiviteter för sin utveckling och sitt lärande. Kunskapsöversikten redogör för ett historiskt perspektiv om hur förskolans inomhusmiljö har utvecklats och exempel ges på pedagogiska influenser som förskolorna kan ta idéer ifrån. Den belyser även miljöaspekten utifrån olika styrdokument och litteratur. Resultatet visar på att förskolornas inomhusmiljö har en fast objektiv miljö som utformas utifrån de resurser som finns tillgängliga för att få den subjektiva miljön i verksamheten. Pedagogerna skapar rum i rummen och när de utformar miljön utgår de från barnens intressen och tycker att det är av vikt att variera materialet i inomhusmiljön. Diskussionen reder ut resultatet att förskolorna har traditionella miljöer och material och att de till viss del är inspirerade av pedagogiska influenser. Pedagogerna själva har en viktig roll i verksamheten därför att den objektiva miljön begränsar hur tillgänglig miljön är för barnen. De utformar miljön utifrån barnens intressen som träder fram i förskolemiljön och utifrån läroplanens riktlinjer. / The study is a qualitative study based on guided tours and interviews with six pedagogues from three different preschools, both in small children departments and in sibling departments. The purpose of this study was to examine which meaning pedagogues attach the indoor environment design in preschool with regard to children's access to materials and activities for their development and learning.The knowledge review presents a historical perspective on how the preschool indoor environment has developed and examples are given to educational influences that preschools can take ideas from. It also highlights the environmental aspect from various policy documents and literature. The results show that the preschools indoor environment has a fixed objective environment designed according to the resources available to form the subjective environment. The pedagogues create room in the rooms and when designing the environment they proceed from the interests of children and think it is important to vary the materials in the indoor environment. The discussion sorts out the result that the examined preschools have traditional environments and materials and that they partly are inspired by pedagogical influences. The pedagogues themselves have an important role in the indoor environment because the objective environment limits the children's availability in the environment. The pedagogues design the indoor environment from the children's interests that occurs in the preschool environment and from the curriculum guidelines.

Abstract. The aim with this study was to investigate how pedagogues work with physics in pre-school and if their work differs depending on if they work in a public or in an independent pre-school.   Ten pedagogues from four pre-schools participated in the study and the method used was semi-structured interviews. This means that an interview consisted of a number of questions were used as a base and then questions were asked in relation to the answers the pedagogues gave. The result shows that work with physics looks quite similar in the pre-schools. The working method that dominates more than others is experiments and the majority of the pedagogues that work with physics use this method in pre-school. The result shows that the majority of pedagogues in public pre-schools were given opportunity to take part in further training in physics; only one pedagogue from the independent pre-schools did the same. Further training is important in the work of physics as it, according to the results, affects if pedagogues are working with physics in pre-school.