Syftet med studien var att belysa och problematisera hur förskollärare beskriver att samverkan kommer till uttryck inom arbetslag med högre personaltäthet, för att alla barn ska ges möjlighet till utveckling och lärande. Ur ett sociokulturellt perspektiv beskrivs det teoretiska ramverk som har utgjort grunden för studien. Studien genomfördes på två olika förskolor där datainsamlingen skedde genom intervjuer med förskollärare, för att deras uppfattningar skulle kunna synliggöras. Datamaterialet transkriberades och analyserades utifrån processen med att sortera, reducera och argumentera tillsammans med utvalda centrala begrepp från det sociokulturella perspektivet. I studiens resultat framkom kommunikation, samsyn och kompetens som framträdande faktorer för en fungerande samverkan i arbetslag. Beroende på hur samverkan i arbetslagen fungerar kan det påverka varje barns utveckling och lärande. Respondenterna konstaterar att det finns både möjligheter och svårigheter med att jobba i ett arbetslag med högre personaltäthet där bland annat kommunikationen problematiseras. Det synliggjordes även att det alltid är barnen och barngruppens behov som ska vara i fokus för hur arbetslaget ska arbeta.

<p>Enligt skolverkets statistik har gruppstorleken i förskolan ökat samtidigt som personaltätheten minskat.  Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares syn på hur gruppstorlek och personaltäthet påverkar barns lärande och utveckling. I undersökningen intervjuades fyra förskollärare med olika lång erfarenhet av yrket. I Lpfö 98 står det att personalens uppdrag är att tillgodose alla barns behov och lägga grunden för ett livslångt lärande, där samspel, samtal och lek ska uppmuntras. Enligt den sociokulturella lärandeteorin lär barn i samspel, kommunikation och lek med varandra. Det är många faktorer i förskolan som inverkar på kvaliteten i förskolan, gruppens storlek och personaltäthet är några av de faktorer som påverkar barns lärande och utveckling. Resultatet i denna studie visade på att gruppstorleken uppfattades ha inverkan på barns lärande och utveckling både negativt och positivt.  Stora barngrupper uppfattades ge fler möjligheter för barnen att samspela och leka med varandra. Enligt informanterna gynnades barnens språkutveckling i stora grupper men det blev ofta envägskommunikation och det blir färre samtal med personalen. Hur barngruppen påverkades av minskad personaltätheten har enligt informanterna att göra med pedagogernas inställningar, kompetens och erfarenheter. Slutsatsen var att förskollärarnas syn, inställning, kompetens och erfarenheter var av stor betydelse för om pedagogerna såg negativt eller positivt på de stora barngruppernas påverkan på barnens lärande och utveckling.</p>

Enligt skolverkets statistik har gruppstorleken i förskolan ökat samtidigt som personaltätheten minskat.  Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares syn på hur gruppstorlek och personaltäthet påverkar barns lärande och utveckling. I undersökningen intervjuades fyra förskollärare med olika lång erfarenhet av yrket. I Lpfö 98 står det att personalens uppdrag är att tillgodose alla barns behov och lägga grunden för ett livslångt lärande, där samspel, samtal och lek ska uppmuntras. Enligt den sociokulturella lärandeteorin lär barn i samspel, kommunikation och lek med varandra. Det är många faktorer i förskolan som inverkar på kvaliteten i förskolan, gruppens storlek och personaltäthet är några av de faktorer som påverkar barns lärande och utveckling. Resultatet i denna studie visade på att gruppstorleken uppfattades ha inverkan på barns lärande och utveckling både negativt och positivt.  Stora barngrupper uppfattades ge fler möjligheter för barnen att samspela och leka med varandra. Enligt informanterna gynnades barnens språkutveckling i stora grupper men det blev ofta envägskommunikation och det blir färre samtal med personalen. Hur barngruppen påverkades av minskad personaltätheten har enligt informanterna att göra med pedagogernas inställningar, kompetens och erfarenheter. Slutsatsen var att förskollärarnas syn, inställning, kompetens och erfarenheter var av stor betydelse för om pedagogerna såg negativt eller positivt på de stora barngruppernas påverkan på barnens lärande och utveckling.

Denna studie vill belysa olika perspektiv som finns av vad kvalitet är i förskolan. Kvalitet är något som hela tiden behandlas i förskolans verksamhet men kan ses som ett väldigt komplext och subjektivt begrepp. Tidigare forskning visar på att politik och ekonomi är något som påverkar förskolans kvalitet. Forskare visar också på att utbildning och kompetens i förskolan är av stor vikt. Skolverket menar att inne och utemiljö, personalens kompetens, personaltäthet, antalet barn och sammansättning i barngrupperna har betydelse.Detta är en fallstudie som gjorts i en mellanstor norrländsk kommun. Metoden som har använts i studien är kvalitativa enskilda intervjuer och en fokusgruppsintervju, där två förskolechefer, två förskollärare, en barnskötare, en kvalitetssamordnare och två föräldrar intervjuades. Under intervjuerna användes inspelning som verktyg.I resultatet skildras informanternas olika perspektiv på kvalitet i förskolan. Det går att dra paralleller mellan resultat och litteratur. Studiens resultat visar på att kvaliteten enligt informanterna håller en hög kvalitet och att det finns ett väl utvecklat kvalitetsarbete inom den kommunala regin. Den röda tråden mellan verksamhet och styrning verkar dock behöva stärkas. Mycket av arbetet för att hålla en hög kvalitet ligger på pedagogerna i förskolan. Det är de som måste skapa en så bra verksamhet som möjligt efter de förutsättningar de får. Ett arbete som de ibland ger uttryck för att vara på gränsen till för mycket. Det skulle här gå att tolka som att det är strukturen och förutsättningarna som är subjekt i fråga om kvalitet och inte beror utav vad personer i sig tänker om kvalitet. / <p>Betygsdatum 2018-01-05 i Ladok.</p>

Vi har valt att skriva om hur trygghet skapas i de olika åldersgrupperna som finns på de två förskolor där vi genomförde intervjuerna med förskollärarna. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer, Bowlbys anknytningsteori och Vygotskys proximala utvecklingszon, är målet att studiens resultat ska ge svar på hur de intervjuade förskollärarna beskriver tryggheten och vilka faktorer som påverkar trygghetsskapande. Resultatet visar att tryggheten är grunden för barns utveckling och lärande oavsett vilken barngruppskonstellation barnet befinner sig i. Introduktion ses som en viktig del i trygghetsskapandet samt ett nära samarbete med hemmet. Att vara närvarande pedagog, lyhörd och använda sig av olika kommunikativa hjälpmedel i kommunikationen med barnen, är några av faktorerna som förskollärarna lyfter fram och som främjar arbetet med att skapa trygghet. Den största utmaningen i arbetet med att skapa trygghet är personalantalet i förhållande till antal barn i barngruppen som orsakar stress och en känsla att inte räcka till i de olika ålderskonstellationerna som finns på förskolorna.

The purpose with this qualitative text analysis is to study entire written C-essays in Sweden,about stress published between 2017 and 2022. The essay is gathered from DIVA using thekeywords “stress + förskola” and “förskollärare + stress” and includes 26 essays.The result indicates that stress preschool staff experience is connected to, the high workload, thegroup size of children, the high demands on pedagogical documentation, staff loss, high noiselevel, untrained substitutes, lack of substitutes and poor organization. In order to reduce stress,the documents show that fewer children in the children's groups are required or increased staffdensity and an organization that is responsive and strives towards a common goal.The study indicates a connection between stress and increased demands on preschool teachers inthe revised curriculum in 2016 and onwards. The increased number of long-term sick leave dueto stress in recent years among preschool teachers, might be a consequence. / Syftet med denna kvalitativa textanalys är att studera samtliga examensarbete och C-uppsatser iSverige som behandlar stress i förskolan 2017-2022. Dokumenten är hämtade från DIVA medsökorden “stress+förskola” och “förskollärare+stress” och omfattar 26 uppsatser.Resultatet indikerar att förskolepersonalen är stressad över: höga krav, för många arbetsuppgifter,som pedagogisk dokumentation, personalbortfall, barngruppens storlek och längre vistelsetider,hög ljudnivå, outbildade vikarier, brist på vikarier och dålig organisation. För att minska stressenkrävs enligt de granskade dokumenten, ökad personaltäthet över hela dagen, en organisation somär lyhörd och strävar mot samma mål.Studien indikerar ett samband mellan de höjda kraven på förskollärarna i de revideradeläroplanerna från 2016 och framåt och den ökade stressen. Detta skulle kunna knytas till attantalet långtidssjukskrivningar under samma period har ökat inom denna yrkesgrupp.Nyckelord: stress, förskola, förskollärare, barngruppsstorlek, personaltäthet, läroplanskrav

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares upplevelser av vaken-vila. Kvalitativaintervjuer med tio förskollärare har genomförts och resultatet har analyserats med IPA. Tvåhuvudteman har framtolkats. Konceptet vaken-vila visar hur förskollärarna uttrycker att vaken-vilaska vara en stund för lugn och återhämtning samtidigt som deras upplevelser skiftar, den upplevs bådesom bra och trevlig men också som svår och stressframkallande. Organisation av vaken-vila handlarom förskollärarnas upplevelser av möjligheter och begränsningar för aktiviteten i relation tillbarngruppsstorlek, personaltäthet, lokal och material. Studiens slutsatser är att vaken-vilan upplevssom en aktivitet med många dimensioner. Strukturella svårigheter såsom brist på personal i relationtill antal barn i förskolan skapar organisatoriska begränsningar för vad aktiviteten vaken-vila kaninnehålla. Detta leder till att några av förskollärarna upplever stress i samband med aktiviteten. Vi kangenom tolkning av vårt resultat se att vaken-vilan verkligen är det vår rubrik påstår: en svår nöt attknäcka. / The purpose of this study is to examine preschool teachers experiences of awake-rest. Qualitativeinterviews with ten preschool teachers have been conducted and the results have been analyzed withIPA. Two main themes have been interpreted: The concept of awake-rest and The organization ofawake-rest. Our interviews revealed that the concept of awake-rest is a moment where preschoolteachers wants there to be calm while allowing for mental recovery. But their experiences of awakerestis of different character. Feeling the activity as both good and enjoyable but also as difficult andstress related. The organization of awake-rest regards preschool teachers experiences about therestrains and opportunities of the activity in relation to child group size, number of staff, environmentand materials. The study concludes that the awake-rest is experienced as an activity with manydimensions. Structural difficulties such as lack of staff in relation to the number of children createsorganizational limitations on what the activity awake-rest may contain. This leads to some of thepreschool teachers experiencing stress in connection with the activity. We can, by interpreting ourresults, see that the awake-rest is really what our headline claims: a hard nut to crack.

The aim of this study is to illustrate the experiences of school age educare teachers when it comes to group sizes in Swedish school age educare. The quality of the Swedish school age educare has decreased and one of many factors seem to be essential to this development – big groups.  There are not many studies in this field, only a few related to preschool and compulsory school as in class sizes. That is why it is of interest to study this area. The research questions bring up the teachers’ possibilities and restraints in relation to the size of the groups of children in school age educare.  The empirical data consists of both a qualitative survey and qualitative interviews. The data has been processed by using hermeneutic perspectives and categorized and divided into themes. To analyze and discuss the results I’ve approached theories about the ecological systems theory by Bronfenbrenner and Dahllöf’s frame factor theory.  The conclusion is that in school age educare managing large groups, the staff experience difficulties to create relations to the children and because of the lack of space they need to structure the time, spaces, and activities. Hence, a bigger group and narrow spaces can have negative effects on the social relations and the spare time of the children which are two important aspects within Swedish school age educare. The teachers believe that a smaller group of children is preferable as well as appropriate locals and enough space to be able to fulfill the curriculum and to increase the quality.