Syftet med studien var att belysa och analysera förekomsten samt betydelsen av ytliga samtal för äldre. Syftet var också att undersöka vilken betydelse ytliga samtal kan ha i äldres vardag och om det kan bidra till att skapa sociala gemenskaper. Utifrån syftet har studien haft följande frågeställningar: Hur kan ytliga samtal beskrivas och vad förmedlas i dessa samtal? Vilken betydelse har platsen för att skapa ytliga samtal? Hur kan ytliga samtal och platsen tillsammans bidra till att skapa sociala gemenskaper för äldre? Studien har en kvalitativ ansats och den vetenskapsteoretiska utgångspunkten är kritisk realism. Det empiriska material är inhämtat på en kommunalt driven lunchrestaurang. Sju deltagande observationer har genomförts, med cirka fyra informella intervjuer vid varje observationstillfälle. Vidare har fyra formella intervjuer genomförts, dessa har varit kvalitativa intervjuer; en kombination mellan semistrukturerad och ostrukturerad intervju. I samband med observationerna har dessa dokumenteras genom fältanteckningar, dessutom har alla formella intervjuer transkriberats. Respondenterna är män i åldrarna 40-90 år som lever ensamma i eget boende. Studiens resultat visar att det finns utvecklade sociala relationer på restaurangen som kan kategoriseras som tunna nätverksband. Resultatet visar också hur dessa sociala relationer kommer till uttryck och betydelsen av dessa nätverksband i förhållande till platsen. Resultaten har analyserats i förhållande till studiens teoretiska ram och tidigare forskning. Studiens slutsatser är att det ytliga samtalet har en betydelse för äldre att skapa sociala gemenskaper. Det visar även på att platsen har en betydelse, både ställt som sig själv men även i samverkan med det ytliga samtalet, för att skapa dessa gemenskaper. Platsen bidrar till att tunna nätverksband utvecklas och det ytliga samtalet bidrar till denna utveckling och håller dessa sociala relationer levande. En ökad förståelse om det ytliga samtalets betydelse skulle i socialpedagogiskt arbete kunna bidra till att hitta nya vägar för att förebygga socialt utanförskap och i arbetet med att utveckla mötesplatser för äldre. / The purpose of the study was to illustrate and analyze the occurrence and meaning of superficial conversation for senior citizens. The purpose was also to investigate what meaning superficial conversations can have regarding everyday life for the elderly and if it can contribute in creating social communities. Based on the objective of the study the following questions were formed: How can superficial conversations be described and what can be conveyed in these conversations? Of what importance is the place in creating superficial conversation? How can superficial conversation in conjunction with the place contribute to establishing social communities for the elderly? The study has a qualitative approach and the scientifically theoretical standpoint is critical realism. The empirical material has been gathered from a municipally driven diner. Seven participating observations has been conducted, where around four informal interviews have been conducted for every observation session. Furthermore four formal interviews were conducted; these have been qualitative interviews; a combination of semistructured and unstructured interviewing. Field notes were taken in conjunction to the observations and all formal interviews have been transcribed. The respondents are men in the ages 40-90 years old, living alone in private properties. The results of the study demonstrates that there are developed social relations at the restaurant which can be categorized as thin ties. The results also display how these social relations are expressed and the meaning of these thin ties in relation to the place. The results have been analyzed in relation to the studies theoretical framework and previous research. The conclusion is that the superficial conversation has a deeper meaning as a means for the elderly to create social communities. It also shows that the place is important, both in itself but also in conjunction with superficial conversation to help create these communities. The place is a contributing factor in the development of thin ties and superficial conversation nourishes this development and keeps these social relations alive. An increased understanding regarding the importance of superficial conversation would facilitate the social pedagogical work for finding new ways of preventing social exclusion and in the development of social meeting places for elderly people.

Det här är en kandidatuppsats i etnologi som bygger på ett fältarbete bestående av deltagande observationer och åtta intervjuer med stamgäster och personal på en sunkbar i centrala Stockholm. Syftet är att analysera hur olika maskulinitetsformer skapar en manlig stamgästgemenskap och hur detta uttrycks genom sexualitet och klass samt i relation till femininitet. Uppsatsen är teoretiskt inspirerad av framförallt maskulinitetsforskaren Raewyn Connell och kulturgeografen Linda McDowell där betoningen ligger på hegemonisk maskulinitet och förkroppsligandet av maskuliniteter i den specifika miljö som sunkbaren utgör. Stamgästernas olika positioner i klassamhället ger gemenskapen en dynamisk form samtidigt som heterosexualitet är en gemensam nämnare. Dessutom påverkar såväl avsaknad av kvinnor vid stambordet som att yrkeskvinnor intar maktpositioner i rummet hur maskulinitet formas och förhandlas på sunkbaren.

This thesis is based on a case study of a local museum that challenges the idea of what a museum constitutes today. The museum elaborates on the idea of considering the visitor as a participant and examines the possibility of contributing to empowerment among the local community. The aim of this thesis is to analyze the museum's external work and its participatory elements in a place characterized by migration and marginalization, and thereby achieve a deeper knowledge of the relationship between the museum and its visitors. The study is conducted through qualitative methods, such as participatory observation and interviews with museum staff and museum visitors, and a quantitative survey among local residents. The thesis' theoretical framework consists of the participatory museum perspective and theoretical concepts such as empowerment, community and place. Using these concepts, the character of the museum's external work and its participatory elements are analyzed regarding the issues of participation, empowerment and the social role of the museum. The analysis also include the site's demographic aspects in relation to the museum and what kind of challenges these imply. In addition, the museum's spatial character and its location is discussed. The result shows that the museum is a participatory museum that experiences the challenges associated with this perspective. The conclusion highlights the importance of clearly determining what kind of participation the work is based on. Furthermore, the result shows that the museum is part of a process whereby the participants are allocated resources, skills, authority and motivation. Thus, the conclusion is that the museum contributes to the empowerment among its visitors. The result also demonstrates several challenges of working in an area characterized by migration and marginalization. These challenges relate to the museum's role as a help centre, a discontinuity among the participants and cultural aspects. The conclusion is that these conditions require the museum to use other methods than the traditional museum, such as formative evaluation, outreach programs, culture specific knowledge and good insight into their communities. This is a two years master's thesis in Museum and Cultural Heritage Studies.

Denna studie har haft som syfte att belysa hur Stockholm uppfattas utav en specifik målgrupp, i detta fall HBTQ. Detta för att skapa diskussion bland Stockholms turismproducenter för att locka mer HBTQ-turism till staden. Utifrån frågeställningen var det relevant då att titta på vilka som hade viktigast åsikter för just detta syfte och en enkät skickades ut till medlemmar hos RFSL. Studien ville undersöka HBTQ-personers åsikter på Stockholm och dess varumärke “The Capital of Scandinavia”. För detta valdes en kvantitativ metod och en enkätundersökning lades ut på Facebook på rekommendation från RFSL. Enkäten fick sammanlagt 109 svar och utgjorde av 14 frågor uppdelat på tre delar; sex sakfrågor, sju påståendefrågor och en öppen fråga. Empirin ställdes sedan mot teori och analyserades där det framkom att svenska HBTQ-personers åsikter är viktiga för Stockholms utveckling. Detta på grund av de efterfrågar en tydligare HBTQ-scen och mer kunskap om HBTQ-rättigheter generellt i staden. Staden bör tydligare lyfta fram sitt varumärke, inte enbart mot marknader utomlands men även mot en svensk marknad då svenskar, boende i Stockholm eller ej, fungerar som platsambassadörer för hela landet. Studien har även belyst hur viktigt det är med identitet och plats och det symboliska värdet som går att ta vara på och lyfta fram.

Bakgrund - Varumärken fungerar som en bro mellan konsumenter och företag, skapar relationer, och sammanfattar det företaget står för i konsumentens sinne. Det är viktigt för företaget att varumärket säger rätt saker, och företaget måste vårda identiteten i varumärket. En del företag knyter an till en plats i varumärket för att dra nytta av det platsen står för, eller för att knyta an till dess kultur, dess historia och traditioner. Frågeställning - Hur använder olika företag plats för att bygga varumärket? Hur påverkar plats varumärkesidentiteten? Syfte - Arbetets syfte är att identifiera och skildra hur olika företag använder plats för att bygga ett varumärke samt hur en plats påverkar varumärkesidentiteten. Metod - Arbetet har utformats utifrån kvalitativ metod genom semistrukturerade videointervjuer med fyra skilda företag under vårterminen 2020. Företagen som valdes var Börjes i Tingsryd, Gekås Ullared, IKEA samt Cyan Racing. Samtliga valdes för att skapa variation i storlek och affärsmodeller. Som komplement till intervjuerna har företagens hemsidor samt artiklar relaterade till dem använts för att samla ytterligare empiriskt underlag. Slutsats - Samtliga fyra företag har likheter och skillnader i hur de använder plats för att skapa varumärket och dess identitet. Börjes i Tingsryd och IKEA använder den lokala småländska kulturen som grund i varumärket, samtidigt som både IKEA och Cyan Racing utgår från en egendefinierad “svenskhet” internationellt. För Gekås Ullared har platsen och företagets varumärke blivit synonymer med varandra som resultat av den turistattraktion företaget har blivit på orten. Hos tre av företagen är det de kulturella värdena för platsen man har velat komma åt, medan det för Gekås Ullared själva har skapat ett värde för platsen genom sin verksamhet på orten.

No description available.

I den här studien undersöks identitet hos geografiskt rörliga unga kvinnor som flyttat till Uppsala från olika delar av Sverige. Syftet med denna undersökning är att ta reda på vad identitet, dialekt och platsanknytning betyder för informanterna, samt hur de resonerar kring, förhåller sig till och ser på sin identitet i förhållande till dialekt och plats. Undersökningsmetoden är semistrukturerade enskilda djupintervjuer med tio unga kvinnor från olika landskap, i åldrarna 20–30 år. Analysmetoden är en kvalitativ analys av det insamlade intervjumaterialet, med utgångspunkt i tidigare forskning om och teoretiska perspektiv på bland annat identitet, dialekt kontra standardspråk, plats, språklig förändring och mobilitet. Resultaten pekar på att dialekt och platsanknytning fyller en viktig funktion för informanternas identitetskonstruerande, framför allt i form av koppling till rötter och trygghet och en känsla av samhörighet – men de kan också orsaka vara förknippade med stereotyper, fördomar och identitetsmässiga konflikter. Dialekten och ursprunget samt förhållningssättet till dem blir betydelsefulla på nya sätt efter flytten till Uppsala, på både gott och ont. Slutligen visar studien att identifikation med dialekt och plats på ett komplext sätt påverkar hur informanterna konstruerar sina identiteter i olika sammanhang och hur de orienterar sig framgent i livet.

Sveriges storstäder och många kommuner i större regioner tampas alltmer med bostadsbrist, där platsen inte räcker till för invånarna. På Sveriges landsbygder är problemet tvärtom, på platsen finns inte en fördelaktig befolkningsmängd. I Filipstads kommun är avfolkningen ett stort problem, inte minst när den unga befolkningen väljer att flytta, vilket leder till en hög medelålder och en minskad arbetskraft som bidrar med låga skatteintäkter. Att många unga väljer att flytta från landsbygden är ingen hemlighet, men i denna uppsats är syftet att förstå varför unga personer faktiskt väljer att bo kvar på landsbygden, med fokus på Filipstads kommun. Uppsatsens syfte är att förstå varför unga i Filipstads kommun väljer att gå mot den rådande urbaniseringsnormen som finns och faktiskt bo kvar på landsbygden. Utifrån detta är även syftet att studera om det finns skillnader i inställningen bland unga kvinnor och män. För att uppfylla syftet har elever på Spångbergsgymnasiet i Filipstads kommun tagits till hjälp genom en webbaserad enkät, för att få inblick i deras inställning till sin hemkommun. För att få förståelse för hur kommunen arbetar strategiskt i att bibehålla den unga befolkningen, har intervjuer utförts med tjänstepersoner på Filipstads kommun. I arbetet har tidigare forskning och teorier använts såsom push- and pullteorin, migration i förhållande till genus samt nyckelbegreppet plats som även inkluderat aspekter av platsbundenhet och bruksanda. Detta har gett oss stor förståelse till varför situationen ser ut som den gör i denna kommun. Resultatet visade att inställningen mellan unga kvinnor och män skiljer sig åt, då det framförallt är kvinnor som har en negativ inställning till Filipstads kommun. Den största skillnaden fanns dock inte mellan könen, utan mellan högskoleförberedande- och yrkesprogram. Detta då det främst var elever inom yrkesprogram som uttryckte en vilja av att bo kvar inom kommunen. Orsakerna till varför dessa unga människor i gymnasieålder vill bo kvar, grundade sig i en typ av platsbundenhet till familj och vänner samt även hopp och löfte om framtida arbete. Tjänstepersonerna på kommunen redogjorde i sin tur att kommunen inte har en övergripande strategi eller ett arbete för att bibehålla den unga befolkningen. Det är istället upp till varje förvaltning att göra det de kan i sitt arbete. Fokus inom Filipstads kommun ligger istället i att vara attraktiva för barnfamiljer, med hopp om att de utflyttande ska återvända när det är dags att bilda familj.

The purpose of this bachelor thesis is to study the discourse regarding the traditionalperception of libraries and how it’s portrayed in the most popular literary genre inSweden – crime fiction. The purpose of the study is also to examine how thedescriptions of the library as a traditional place contributes to enforcement of thetraditional library discourse in society.The study is done by using Winther Jørgensen och Phillips interpretation of ErnestoLaclau’s and Chantal Mouffe’s discourse analysis and discourse theory. Accordingto the theory, the world is structured by our language which affects different socialphenomena. These phenomena generate through language multiple perspectives ofthe reality that are created by discourse. Using this theory, as well as methodologicalstarting point, four nodal points were found that signifies the traditional librarydiscourse, The aged library, The book-oriented library, The quiet library and Therestricted library. The nodal points show in which ways the traditional librarydiscourse are most commonly portrayed, as well as what other signs or concepts arebeing used to describe the nodal points. Examples of these other signs, structured bythe nodal points, are dusty, valuable, deserted and selective.My findings show that the traditional library discourse is frequently recurring in thecrime fiction that I studied. The library is being portrayed as an aged, dusty andhistorical place where books are considered valuable. When entering the library,visitors should keep quiet and respect that there might be an inner circle ofindividuals who are considered more important than others while at the library. Thetraditional perception of libraries does however not necessarily seem to be negativein the eyes of fictional, nor ’real’ visitors. The frequently portrayed traditionallibrary discourse in crime fiction may contribute to the fact that it’s a common way,among visitors, of perceiving libraries in real life. This is in itself not an issue, butsince librarians and other library staff often view the library in a more complex way,this might create some difficulties amongst staff and visitors regarding what alibrary should be.

Krematorieanläggning vid Norra Begravningsplatsen. Ett projekt med fokus i gestaltning och, efter närmare studier av Dom Hans Van Der Laans arkitektur och skrifter, i en riktning främst mot proportionslära. Vad kan denna glömda och tidigare så viktiga funktion inom arkitektur lära oss idag? Ett försök att närma sig och förstå vad tradition och historia spelar för roll idag i ett annars eklektiskt tidevarv och ansluta till den pågående diskursen om vikten av en kontinuitet. Mötet mellan de nya tekniska och rationella lösningarna och konventioner blir intressant för diskussionen om en byggnad vars innehåll kämpar med detta möte. Å ena sidan denna fabrik, ett av moderniseringsprocessens tidiga barn, som skulle göra döden rumsren. Å andra sidan en plats för avsked, en sista passage in till det nya tillståndet. Jag tror det finns ett behov av att utöka programmet till att låta byggnaden få en vidare funktion, en helig plats för minnen. Inte bara ett sista avsked eller ett praktiskt och rationellt maskineri. / Crematorium at the Northern Cemetery in Stockholm. A project focused on aesthetics and, after closer studies of Dom Hans van der Laan's architecture and writings, in a direction mainly towards proportional theory. What can this forgotten and so important function in Architecture teach us today? An attempt to approach and understand the role of tradition and history today in an overall eclectic era and connect to the ongoing discourse about the importance of continuity. The meeting between the new technical and rational solutions and conventions will be interesting for the discussion of a building whose contents are struggling with this encounter. On one hand, this factory, a child of the early process of modernisation, which would make death clean and sanitary. On the other hand, a place of farewell, a last passage into a new state. I think there is a need to expand the program to let the building get a further feature, a sacred place to memories. Not just a final farewell or a practical and rational machinery.