I denna vetenskapliga essä beskriver jag två möten med personer som drabbats av stroke. I reflektion kring dessa möten redogör jag för dilemman i min yrkesvardag. Jag försöker att beskriva vikten av att förståelse uppnås mellan mig som sjukgymnast i neurologisk rehabilitering och de personer jag möter. Detta för att rehabiliteringen ska bli bra. Mitt ansvar är att göra personen engagerad i rehabiliteringen och personens ansvar är att aktivt delta. Problem uppstår när personen på grund av sjukdom inte har autonomi och därmed inte kan ta ansvar för sig själv. Kring begreppen praktisk kunskap, möte, ansvar och reflektion redogör jag för filosofers och andra författares tankar och reflekterar vidare kring dessa begrepp kopplat till de möten jag beskriver. Min slutsats är att jag behöver både teoretisk kunskap och praktisk kunskap i mitt arbete. Den praktiska kunskapen är ofta tyst kunskap. Reflektion är viktig för att jag ska kunna utföra mitt arbete så bra som möjligt och samla erfarenhet och praktisk kunskap. Trots att jag försöker att göra etiska val i min yrkesutövning ingår att jag ibland misslyckas. I reflektion och besvikelse över dessa misslyckanden bygger jag mer erfarenhet. / This scientific essay depicts two encounters with individuals who have suffered stroke. While reflecting about these encounters I describe dilemmas in my professional everyday work. I try to describe the importance of understanding between me as a physiotherapist working with neurological rehabilitation and the individuals I encounter. The purpose is achieving good rehabilitation. My responsibility is to make sure the individual feels invested in the rehabilitation and thus actively participate. Problems arise when the person as a result of disease do not have autonomy and consequently is unable to take responsibility. Philosophers’ and other authors’ thoughts and opinions about practical knowledge, encounters, responsibility and reflection as well as my own thoughts about the encounters I have had are described and analyzed. My conclusion is that both theoretical and practical knowledge are needed in my work. The practical knowledge is often tacit knowledge. Reflection is essential for me to be able to do my work as well as possible and to earn experience and practical knowledge. Even though I try to make ethical choices in my occupation I am not always successful. It is when reflecting and feeling disappointed about these failures that I emerge a more experienced professional in my field.

The research describes the theoretical and practical learnings about evaluation offered in the process of formation, assimilated by the students and used in the practices developed by graduates of the course of pedagogy at the Federal University of Alagoas, with specificity for the Campus of the backwoods, to answer the following question: between the theoretical and practical references on learning evaluation offered in the course of pedagogy of UFAL/Campus Sertão, which were assimilated by students in conclusion of course and how are worked by graduates? In this sense, were questioned fourteen graduatings in the 8th period of 2016.2, five graduates who work in basic education and the Coordinator of the course of pedagogy. The methodology is the descriptive study with a qualitative approach, whose investigative instruments consisted in the application of questionnaires to undergraduates and interviews with graduates and Coordinator. The interpretation of the data is based on content analysis proposed by Bardin. The theoretical reference discusses the main ideas of the authors who define the line of thought on the subject of teacher training and Learning evaluation, including Hoffmann, Furlan, Balzan and Sobrinho, Libâneo, Berger, Charlot among others. As a contribution, we analyzed the law of Guidelines and Bases for National Education nº 9394/96, the National Curriculum Guidelines for the course of pedagogy and the PPC of the course of Pedagogy of UFAL/Campus Sertão. The results of this investigation have made it possible to draw apicture of the current evaluation practices in the course of pedagogy and meet the conditions offered for teacher education from the perspective of the participants. The collected data evidenced that the students in conclusion of course and the graduates in professorial exercise were evaluated mainly by tests, seminars and micro classes, revealing the presence of an evaluative conception aligned to the old traditional verification of the learning, in which the critical perspective is not considered in the voices of the subjects. The research made it possible to explain an important knowledge built on evaluation of learning in the course of Pedagogy, also revealing that there is a criticism to the directions of the course, which appears as positive fact, since it was observed in the interviewees reports that they experience a slow and difficult process of changing evaluative practices, due to experiences in the university. It was verified, according to the graduating students, the contradiction between the theoretical reference worked in the discipline and the way of evaluation of some teachers. It was revealed that the graduates are formed with good knowledge, tending not to reproduce in the practical life the criticized method of evaluation in the university. Finally, the research provided important elements for reflection and possible transformations in teaching and evaluation practice for the good formation of pedagogues in general. / A pesquisa descreve as aprendizagens sobre avaliação ofertadas no processo de formação, construídas pelos graduandos e utilizadas nas práticas desenvolvidas pelos egressos do curso de Pedagogia da Universidade Federal de Alagoas – Campus do Sertão, para responder à seguinte questão: entre os referenciais teóricos e práticos sobre avaliação da aprendizagem trabalhados no curso de Pedagogia da UFAL/Campus Sertão, quais foram construídos pelos concluintes e como são trabalhados pelos egressos? Nesse sentido, foram questionados quinze concluintes do 8º período do semestre 2016.2, cinco egressos que atuam na Educação Básica e o Coordenador do curso de Pedagogia. A metodologia adotada é o estudo descritivo com a abordagem qualitativa, cujos instrumentos investigativos consistiram na aplicação de questionários aos graduandos e entrevistas com os egressos e o coordenador. A interpretação dos dados está alicerçada na análise de conteúdo proposta por Bardin. O referencial teórico discute as principais ideias dos estudiosos que definem a linha de pensamento sobre a temática da Formação Docente e Avaliação da Aprendizagem, destacando-se Hoffmann, Furlan, Balzan, Sobrinho, Libâneo, Berger, Charlot, entre outros. Como aporte documental, analisou-se a Lei de Diretrizes e Bases da Educação Nacional nº 9394/96, as Diretrizes Curriculares Nacionais para o curso de Pedagogia/Resolução CNE/CP nº1/2006 e o PPC do curso de Pedagogia da UFAL/Campus Sertão. Os resultados desta investigação permitiram traçar um quadro das práticas avaliativas vigentes no curso de Pedagogia e conhecer as condições ofertadas para a formação docente a partir da ótica dos participantes. Os dados coletados evidenciaram que os concluintes e egressos foram avaliados principalmente por provas, seminários e microaulas, revelando a presença de uma concepção avaliativa alinhada à verificação da aprendizagem, em que a perspectiva crítica pouco aparece nas vozes dos sujeitos. A pesquisa possibilitou explicitar um importante conhecimento construído sobre avaliação da aprendizagem no curso de Pedagogia, revelando também que há uma crítica aos direcionamentos do curso, o que surge como positivo, visto que se observou nos relatos dos entrevistados, que estes experimentam um lento e dificultoso processo de mudança das práticas avaliativas em razão das vivências na universidade. Verificou-se, segundo os concluintes e egressos, a contradição entre o referencial teórico trabalhado na disciplina e o modo de avaliação de alguns professores. Desvelou-se que os egressos formam-se com amplo aporte de conhecimento, tendendo a não reproduzirem na vida prática o método criticado de avaliação na universidade. Por fim, a pesquisa proporcionou importantes elementos para reflexão e possíveis transformações das práticas de avaliação e de formação de pedagogos de modo geral. / São Cristóvão, SE

Denna essä syftar till att belysa och problematisera rådande ekonomiska och management-baserade styrningsformer och dess effekter inom hälso- och sjukvårdssystemet genom att undersöka hur läkekonsten och allmänläkares praktiska kunskap påverkas i en marknadsstyrd vård. Utgångspunkten är en gestaltning av en allmänläkares arbetsdag på en vårdcentral i Stockholm. Med avstamp i en hermeneutisk och politisk filosofisk tanketradition utforskar essän frågor kring patientens narrativ, läkares utmattning, samvete och empati, reflektion och motstånd, arbete och alienation samt konflikten mellan olika rationaliteter och kunskapsparadigm. Essän visar hur den nyliberala rationaliteten och nuvarande naturvetenskapliga och biotekniska paradigmen förstärker varandra och en reduktionistisk och ekonomisk människosyn. Essän förespråkar förändring genom en mer balanserad kunskapssyn och medicinsk praktik med en mobilisering av kollektiv och individuell fronesis hos läkare för att upphöja värdet av det mellanmänskliga mötet, den praktiska kunskapen och läkekonsten. / This essay aims to highlight and problematize current economic and management-based forms of governance and its effects in the healthcare system by exploring how the art of medicine and general practitioners' practical knowledge are influenced in market-based health care. The starting point is a narrative of a general practitioner's working day at a healthcare centre in Stockholm. The theoretical framework is mainly within the fields of philosophical hermeneutics and political philosophy. The essay explores questions about the patient's narrative, physician burnout, conscience and empathy, reflection and resistance, work and alienation, and the conflict between different rationalities and knowledge paradigms. The essay shows how neoliberal rationality and current paradigms of natural sciences and biotechnology reinforce each other and a reductionist and economic view of human being. The essay advocates change through a more balanced understanding of knowledge and medical practice with a mobilization of collective and individual phronesis in physicians in order to elevate the value of the interpersonal meeting, the practical knowledge and the art of medicine.

Denna uppsats tar avstamp i en gestaltning där samlingen samt övergångssituationer ter sig som problematiska. En lärare i förskoleklass vill fostra barnen och gör det utan att kanske se till barnets bästa. I gestaltningen sker det först att barnen behöver bryta upp sin lek för att sedan gå in till en samling som inte är didaktiskt genomtänkt. Sedan kommer övergångssituationer som överlappar varandra och dessa ger upphov till konflikter då de är stressande för både barnen och pedagoger eftersom de måste vänta, vänta fastän de är färdiga att gå. Syftet med uppsatsen är att diskutera vilken fostrande och didaktisk funktion samlingar och olika övergångssituationer fyller i fritidshemmet. Jag lyfter även in barnperspektivet som ett perspektiv. Uppsatsen tar upp normer och dolda läroplanen som påverkar vår undervisning. Uppsatsen är skriven i formen av en vetenskaplig essä där min reflektion ger mig möjlighet att belysa och fördjupa mina frågeställningar samt söka svar på dessa kopplat till litteratur inom pedagogiken. Slutsatsen av denna uppsats är att vi inom fritidshemmet ofta styrs av gamla mönster genom de normer som vi upprätthåller i verksamheten. Det visar sig att fostran är en större del av fritidshemmet än tidigare trott. / This study takes off in a dilemma where the circle time as well as transitional situations appear to be problematic. A teacher in preschool class wants to educate the children and might not always be mindful of what is best for them. In this scenario, the children need to break up their play and then go to a circle time that is not didactically through. Then there are transition situations that overlap, and these give rise to conflicts as they are stressful for both the children and the educators as they must wait, and wait until they are ready to go. The purpose of the study is to discuss what fostering and didactic function circle time and different transition situations fulfil in the after-school activity. I also look at it from a child perspective. The discussion sets out norms and hidden curriculum that affect our teaching. Essay as a method means to reflect on a dilemma where my reflection gives me the opportunity to clarify and deepen my questions and seek answers to these in connection with literature in teaching. The conclusion of this study is that we in the after-school activity are often governed by old patterns by the standards we maintain in the activity. It turns out that fostering is a larger part of the after-school activity than previously thought.

The interest for doing this study is developed during my time as a student in textile history atUppsala university, Sweden. Textile history, as it is taught in Uppsala, uses both practical andtheoretical knowledge as a base for analysing, understanding and interpreting, textiles as sourcematerial in research. As a student in textile history I have sometimes experienced a lack ofunderstanding for the position it takes in the academic field, both from people within the textilehistorical field and from the outside. In this study, I take the opportunity to explore this position.I understand textile history research as a field in between the practical and theoretical.Knowledge in craft are used as a base for understanding source material, but are then oftenconnected to the theoretical framework of Material culture studies (MCS) for interpretation.But, even though this is an often-used theory, the problems of finding relevant texts and frame-works are difficult.By generating a grounded theory about the field of craft- and practical research in Swe-den, and then moving on to see what kind of literature the field of MCS can offer, I discuss theposition that textile historical research take between them. The generated theory shows that themain concern in the field of practical research are the aim to be an accepted part of the academy.The analysis of the literature in the field of MCS shows that the areas of technology and materialsciences need tools to understand the human aspect of production. From this I conclude thattextile history, as a field that is already part of creating a meeting between practical researchand MCS, could well take up the position to write its own theories. Theories grounded in prac-tical knowledge, but as a part of the field of MCS. Doing that would be of gain for both fields,and for the textile historians inhabiting and creating a meeting in between the fields.

Skam förlamar och förminskar. Den fördärvar och fördämmer. Men kan man också utvecklas genom skam? Det tar denna vetenskapliga essä upp på ett tvärvetenskapligt sätt. Som logonom och pedagog har jag uppmärksammat min och mina studenters kommunikation i rummet under påverkan av skam eller i situationer då skam kan uppkomma. En yrkesrelaterad händelse som utlöste ett kraftigt skamtillstånd i mig startade en process som ledde vidare till ett utforskande av två pedagogiska situationer där jag detekterade och förebyggde skam under inlärningssituationerna. I dessa situationer visade sig att kommunikationen bortom orden blev avgörande för om inlärningsprocessen skulle gå vidare på ett konstruktivt sätt. Syftet är att undersöka betydelsen av den ickeverbala kommunikationen i rummet, de kroppsliga och röstliga signalerna, att läsa mellan raderna för att medvetandegöra denna kommunikation hos studenter och pedagoger. I sökandet efter det skamfria rummet fann jag att olika förändringar i min pedagogik kunde förebygga skam för mig och mina studenter och på så sätt kunde skapa en bättre lärandemiljö. Med hjälp av bland annat fenomenologin, Nathanson, Cullberg Weston, Dreyfus & Dreyfus och en förståelse för olika skammekanismers påverkan på det ickeverbala mötet ledde det till en insikt om preventiva åtgärder för att undvika skam och skuld under inlärning. Det går att utvecklas genom skam, den möjliggjorde en förändring för mig som pedagog. / Shame and nonverbal communication in learning processes Shame, dishonour, disgrace. However described, it is often paralysing and diminishing. It is crippling and destructive. But is it possible to develop through shame? This research paper takes an interdisciplinary look at this subject. As an aesthetic voice and speech pedagogue I have observed how shame has affected communication between my students and myself in situations where shame could and/or has occurred. One particular vocational event invoked a powerful sense of shame within me and launched a process which led to the investigation of two pedagogical situations where I detected and prevented shame in the learning process. These situations revealed that communication beyond words were crucial for the learning process to continue in a constructive manner. The purpose of this study is to explore the importance of nonverbal communication, the wordless cues of paralanguage, in body language and voice in the learning process, increasing the awareness of the students and pedagogues to this type of communication. In this quest for a shame free workspace, I found that changes in my pedagogy had the ability to prevent shame for both my students and myself, whilst doing so shaping an improved learning environment. A phenomenological approach by way of Nathanson, Cullberg Weston, Dreyfus & Dreyfus along with an understanding of the different mechanisms of shame and its influence on nonverbal interaction has led to the realisation of the preventive measures that can be taken to avoid shame and guilt in learning situations. It is possible to develop through shame, it enabled a change within myself as a pedagogue.

Detta är en kvalitativ studie med ett hermeneutiskt anslag skrivet ur en dramalärares synvinkel om praktisk kunskap inom estetiska ämnen på gymnasiet. Metoden kallas ”Södertörns-modellen”, en professionell induktiv metod baserad på en fenomenologisk introspektion som hänvisas till som handlingssituationen. De öppna frågorna gäller didaktik och frågor om skillnaden mellan estetisk och konstnärlig i ett pedagogiskt sammanhang. Inlärningen undersöks utifrån en verklig situation med hänvisning till Viola Spolins improvisationsmetoder och särskilt koncentrationspunkten (POC), där studenten är sido-coachad. Tekniken är alienation som beskrivs uti-från ett teaterperspektiv. Genom stöd av teaterpraxis och filosofer som John Dewey, Hans-Georg Gadamer och Susanne Langer, kunskapsteori, metodik för teori och praktik, vägs samman för att beskriva och analysera hur lärandet sker. Ett kritiskt tolkningsutrymme med hänvisning till Platon och Sokrates blir logiken av en hermeneutisk öppenhet. Metoden som sådan bygger på ett dialektiskt förhållande, vilken var grunden för hur både lärandet i handlingssituationen och forskningens framskridande. För att ge svar på vilken kunskap som beskrivs i den svenska sko-lans styrdokument har begreppen för kunskap granskats genom en innehållsanalys. Det finns en dialog mellan teori och praktik för att ta reda på om det finns någon skillnad mellan estetisk och konstnärlig kunskap, där Aristoteles spelar en roll, när ett nytt förslag med estetiska ämnen som åter obligatoriska i gymnasieskolan inom kort introduceras. / This is a qualitative study with a hermeneutical approach written from a drama teacher's point of view on practical knowledge in aesthetic subjects in a secondary school. The method is referred to as “the model of Södertörn”, a professional inductive method based on a phenomenological introspective referred to as the situation of action. The open questions concern didactics and questions about the difference between aesthetic and artistic in a pedagogical context. The learning is examined based on an actual situation with reference to Viola Spolin’s methods of improvisation and point of concentration (POC), where the student is side–coached. The technique is alienation as described from a theatre perspective. Through the support of the theatre practice and philosophers such as John Dewey, Hans-Georg Gadamer and Susanne Langer, knowledge theory, methodology of the theory of practice are weighed together to describe and analyse how the learning occurs. A critical interpretation space with reference to Plato and Socrates becomes the logic of hermeneutic openness. The method as such is built on a dialectic relationship were the basis for how both learning and the research took place. In order to provide answers to what knowledge is, described as in the Swedish schools governing documents, the concepts of knowledge has been reviewed through a content analysis. There is a dialogue between theory and practice to find out, if there is any difference between aesthetic and artistic knowledge, where Aristotle play a role, when a new proposal for introducing aesthetic subjects as mandatory in secondary school makes a new entrance.

Denna uppsats undersöker genom en fallstudie av hemtjänsten hur organisering och styrning enligt principerna för New Public Management påverkar omsorgspersonalens möjlighet att medvetandegöra, utveckla, föra vidare samt tillämpa sin praktiska yrkeskunskap. Materialet till studien baseras på semistrukturerade intervjuer av vårdbiträden med lång yrkeserfarenhet som upplevt de förändringar av verksamheten som genomförts sedan början på 1990-talet. Studiens syfte är att med hjälp av organisations- och managementteori, med fokus på rationalitet och effektivitet, samt teorin om praktisk kunskap analysera om organiseringen påverkar villkoren för utövandet av den praktiska kunskapen i verksamheten. Resultaten visar att organisations- och styrningsmodellen som manifesterats genom en utpräglad tids- och detaljstyrning av omsorgsarbetet påverkat verksamhetens praktiska kunskap negativt då den inneburit att vårdbiträdenas handlingsutrymme begränsats. En slutsats som kan dras av studiens resultat är att den utpräglade strävan efter kostnadseffektivitet kommit i konflikt med vårdbiträdenas möjlighet att tillämpa sin praktiska yrkeskunskap. Dagens organisering av verksamheten präglas med andra ord av motstridiga logiker då jakten efter kostnadseffektivitet sker på bekostnad av den praktiska kunskapen och omsorgsrationaliteten. / The thesis investigates through a case study of the home care service how organisation and management by the principles of New Public Management influences the home care staff´s possibilities to awareness rising, to develop, to communicate and to practice their practical knowledge. The study is based on semi-structured interviews with home care personnel of long professional experience who have experienced the organisational chances that begun in beginning of the 1990:s. The aim of the study is to analys whether the model of organization and mangement influences the conditions of the personnels work practise. The analytical tool of the study is a theoretical framework of organizational theories, with the fokus on rationality and efficiency, and the theory of practical knowledge. The findings show that the organizational- and management modell that is displayed through a distinct exemplary of time- and detail-mangement have had a negative influence on the practical knowledge of the sphere of activities. It is so because of the limitations the organizational model put on the home care staffs possibility to act in accordance with their experience acquired practical knowledge. In other words the current organization of the work in the home care service constitutes of contradictory logics by the fact that the aspiration for cost efficiency takes place on the expence of the practical knowledge and the rationality of care.

Syftet med vår essä är att undersöka hur fritidshemslärarens roll påverkas av digitaliseringen inom skolan. Vi undersöker hur vi kan främja digitalisering samtidigt som vi fullgör vår pedagogiska uppgift och behåller en god relation till kollegor. Vi undersöker också förutsättningarna för den förändrade kravbilden som digitaliseringen innebär. I vår essä har vi använt oss av etiska perspektiv som metod för att undersöka vad som kan anses vara vår plikt som fritidshemslärare i förhållande till digitalisering, pedagogiskt uppdrag och kollegor. Vi använder oss av bröderna Dreyfus kunskapsteoretiska perspektiv för att bidra till förståelsen av reaktionerna som våra kollegor har inför digitaliseringen. Etiska teorier om plikt och dygd samt kunskapsteoretiska begrepp som praktisk kunskap är centrala i vår essä. Vi har i vår essä kommit fram till hur främjandet av digitaliseringen och användandet av digitala verktyg hänger ihop med förutsättningarna. Det pedagogiska uppdraget och digitaliseringen går att fullfölja utan att något av områdena behöver prioriteras bort. Det går i hög utsträckning att integrera dessa i fritidshemmets aktiviteter och verksamhet. Det går även att främja digitaliseringen och bibehålla en god relation till våra kollegor. / The purpose of our essay is to investigate how the role of the after-school center teacher is affected by digitalisation within the school. We investigate how we can promote digitalisation while fulfilling our pedagogical task and maintaining a good relationship with colleagues. We are also examining the conditions for the changed picture of requirements that digitalisation entails. In our essay, we have used ethical perspectives as a method to investigate what can be considered our duty as after-school programme teachers in relation to digitalisation, pedagogical assignments and colleagues. We use the Dreyfus brothers' epistemological perspective to contribute to the understanding of the reactions that our colleagues have before digitalisation. Ethical theories of duty and virtue as well as epistemological concepts such as practical knowledge are central to our essay. In our essay, we have come to the conclusion that the promotion of digitalisation and the use of digital tools are related to the conditions. The pedagogical mission and digitalisation can be completed without any of the areas having to be prioritized away. It is to a large extent possible to integrate these into the after-school center's activities and activities. It is also possible to promote digitalisation and maintain a good relationship with our colleagues.

In our independent work, the purpose for us is to gain an increased insight into the complex collaboration that exists between educators and guardians and to gain an increased insight into the relationship between educator and student. We believe that this is not a sufficiently explored topic in the after-school center and the challenge therefore lies in finding suitable literature that relates to our independent work. In this independent work, we start from our professional experiences in two difficult-to-assess dilemmas in school and leisure activities. Christopher's dilemma text is about his empathy for "his" student, and that Christopher chooses to tell a white lie to his student's mother to protect the student in question. Fredrik's dilemma text is similar to Christopher's, but the action differs from Christopher's text. Fredrik chooses to tell the truth to “his” student's mother in the belief of being able to see things in a larger perspective and thus create better conditions for the student's schooling. In our independent work, we have used methods such as: scientific essay writing and hermeneutic approach. The theories we have chosen to use are the relationship between educator and student, the relationship between school and home and ethical perspectives. We have then linked the theory part to our individual and joint reflections. Our study deals with the asymmetric versus the symmetrical relationships that exist between adults and children and the interpretive preference that adults have. We discuss the UN Convention on the Rights of the Child and how complex it is to decide what is in the best interests of the child and who can decide it. In the theory part that deals with the relationship between school and home, we highlight the problematic collaboration that exists between educators and guardians. We also highlight the collaboration with an intercultural perspective where cultures and traditions have a great impact. In the study, we write about how we can work to achieve a better collaboration with the homes. We also shed light on the concept of practical knowledge and how it can be expressed in our professional profession. Finally, in the theory part, we deal with ethics of duty, ethics of discourse, ethics of utility and ethics of proximity. At the end of our independent work, we write about our lessons from the study and concluding thoughts about what we learned during the work. Keywords: collaboration, communication, ethics, asymmetric / symmetrical relationship, leisure center, school, trust, dialogue, relationship competence, practical knowledge. / I vårt självständiga arbete är syftet för oss att få en ökad insikt i den komplexa samverkan somfinns mellan pedagoger och vårdnadshavare samt att få en ökad insikt i relationen mellan pedagog och elev. Vi anser att detta inte är ett tillräckligt utforskat ämne inom fritidshemmet och utmaningen ligger därför i att hitta lämplig litteratur som rör vårt självständiga arbete. I detta självständiga arbete utgår vi från våra yrkeserfarenheter i två svårbedömda dilemman inom skol- och fritidsverksamheten. Christophers dilemmatext handlar om hans empati för ”sin” elev, och att Christopher väljer att dra en vit lögn för sin elevs mamma för att skydda eleven ifråga. Fredriks dilemmatext är snarlik Christophers men handlandet skiljer sig från Christophers text. Fredrik väljer att berätta sanningen för ”sin” elevs mamma i tron om att kunna se saker i ett större perspektiv och således skapa bättre förutsättningar för elevens skolgång. I vårt självständiga arbete har vi använt oss av metoder som: vetenskapligt essäskrivande och hermeneutiskt förhållningssätt. De teorier som vi valt att använda oss av är relationen mellan pedagog och elev, relationen skola och hem samt etiska perspektiv. Teoridelen har vi sedan kopplat till våra individuella och gemensamma reflektioner. Vår studie behandlar de asymmetriska kontra de symmetriska relationerna som finns mellan vuxna och barn samt det tolkningsföreträde som vuxna har. Vi diskuterar kring FN:s barnkonvention och hur komplext det är att avgöra vad som är barnets bästa och vem som kan besluta det. I teoridelen som behandlar relationen skola och hem belyser vi det problematiska samarbetet som finns mellan pedagoger och vårdnadshavare. Vi belyser även samarbetet med ett interkulturellt perspektiv där kulturer och traditioner har en stor påverkan. I studien skriver vi om hur vi kan arbeta för att nå ett bättre samarbete med hemmen. Vi belyser även begreppet praktisk kunskap och hur det kan ta sig i uttryck i vår yrkesprofession. Avslutningsvis i teoridelen behandlar vi pliktetik, diskursetik, nyttoetik och närhetsetik. I slutet av vårt självständiga arbete skriver vi om våra lärdomar från studien samt avslutande tankar kring vad vi lärt oss under arbetets gång.