Upphandlingsförfarandet är inte någon enkel sak, en upphandling måste följa både svensk lagstiftning och EG-rätten, vilket gör det hela till en relativt invecklad process. De grundläggande principer som utgör lagstiftningen bygger på en vilja att all upphandling ska ske på marknadens villkor och att det är på så sätt de mest optimala förutsättningarna ges. På senare år när principen om en hållbar utveckling fått en allt högre prioritet inom Sverige och Europa har det blivit aktuellt att ställa miljökrav i samband med offentliga upphandlingar, något som inte är helt okomplicerat. Hos flera aktörer i samhället går meningarna isär om vilka miljökrav som faktiskt kan ställas vid offentlig upphandling, utan att bryta mot lagstiftningen. Det finns många faktorer som kan vara en bidragande faktor till att miljökrav inte ställs vid upphandlingar, till exempel ekonomi, tid, ledning och organisation för att nämna några. Denna studie fokuserar däremot i huvudsak på lagstiftningen och vilka problem den ger upphov till. Det är svårt att säga exakt vilka miljökrav som kan ställas, mycket beroende på att praxis för hur stränga miljökrav som kan ställas är mycket begränsad. Studien avser även belysa hur just upphandlarna upplever sin situation och de möjligheter och eventuella hinder de stöter på. För att bemöta dessa frågor genomfördes kvalitativa intervjuer med tre stycken upphandlare på Norrköpings kommuns upphandlingsenhet. Intervjuerna visar att bilden av vilka svårigheter som finns med att bedriva miljöanpassad upphandling inte är helt entydig. Samtliga upphandlare ställer på ett eller annat sätt miljökrav vid upphandling, men de upplever trots detta att det finns vissa svårigheter med att bedriva en miljöanpassad offentlig upphandling. Upphandlarna efterlyser en helhetssyn för att enklare kunna bedriva miljöanpassad upphandling. Något som också anses vara av stor vikt är prejudikat inom området, dessa kan vara en stor hjälp när det gäller att veta vilka krav som går att ställa eftersom de lagar som finns i viss utsträckning utgör en gråzon.

This study covers the complexity of norms with inherent patriarchal ideas in relation to sexual offenses- especially in the case of rape-, from the feminist perspective that these have a negative impact on women and their basic rights. Through a critical discourse analysis, I investigate different legal cases before and after the reformation of the Swedish sexual violation act from 2005, in order to track how it got transformed. The aim of the survey is to develop such knowledge that provides a broader insight into the shortcomings that interact in these unique contexts, where women become potential victims in a double sense as they are already subordinated at several levels of society to begin with. Thus, it can be assumed that norms flourishing within the framework of criminal law, not only violates the rights of women, but as an institution of power, confirms its eligibility which ultimately ensures a normalization with devastating consequences for women’s psychical and mental health. I find that the implementation is successful in terms of increased norm criticism while at the same time deficiencies and tensions at different sides and edges, calls for a modernized approach in which injustices are exposed as far as possible, so that women's rights are respected and fulfilled not only through language but in reality.

Denna studie handlar om hur emotioner synliggörs och värderas i rättsprocessen. Studien behandlar och analyserar tre stycken rättsfall mellan år 2009 och år 2017. Samtliga rättsfall innefattar sammateman i form av bevisvärdering i sexualbrottmål. Frågeställningarna utgår därför ifrån vilka emotionsnormersom återfinns i domar för respektive gärningsman och brottsoffer. Frågeställningarna tar också upp vilka känslor som syns och vems känslor som uppvisas. Materialet har analyserats med hjälp av Hoschilds teori om emotionsregler samt Nils Christies teori om det ideala offret. Metoden för arbetet har varit kvalitativ innehållsanalys för tolkandet av domarna. Resultatet för arbetet visade att olika typer av känslor uppvisas samt att de i olika fall ligger till grund för ett juridiskt beslutsfattande.

Allemansrätten finns idag inskriven i Grundlagen och nämns även i Miljöbalken utan att definieras. Lagtexten ger inte någon förklaring till vad allemansrätten konkret betyder och vad den omfattar utöver att alla måste visa hänsyn och varsamhet. Lagen kan bara ge någon form av avgränsning om andra lagar tolkas motsatsvis men att så ska ske är i sådana fall ett antagande. Det vore dessutom märkligt om en grundlag alltid är relativ till alla andra lagar som förment ska vara underställda denna. Allemansrättsliga konflikter är ovanliga, förmodligen för att den baseras på sedvänja och samförstånd men med ett ökat kommersiellt nyttjande av naturen i form av t.ex. bärplockning och turistindustri på andras mark samt förändring av folks attityd så är det inte långsökt att tänka sig att dessa konflikter kan bli alltmer vanliga i framtiden. Det är därför viktigt att veta vilka rättigheter och skyldigheter som allemansrätten egentligen ger, utöver diffusa riktlinjer som personer i allmänhet antas respektera.  Då det inte går att finna dessa i lagen så vänder sig det här arbetet till nästa steg i rättsordningen; domstolarna som ska utgå ifrån lagen för att lösa juridiska konflikter. Sju rättsfall har analyserats med syfte att utröna de resonemang som rättstolkaren för och hur de bedömer allemansrättens omfattning i respektive fall. Detta för att kunna jämföra konflikternas utfall och se om domstolarnas hantering av tidigare fall kan tydliggöra någonting avseende allemansrättens utsträckning och begränsningar.  Resultatet visar att det finns stora skillnader mellan hur olika domstolar bedömer saken, både inom samma rättsfall men också mellan dessa. Det förekommer rena motsägelser och det kan inte sägas att domstolarna är konsekventa i sin tillämpning av allemansrätten. Några principer förekommer i flera av domsluten såsom en icke-specificerad toleransgräns för skada och olägenhet, att ett kommersiellt nyttjande av allemansrätten är tillåten samt att det finns en möjlighet för fastighetsägare att delvis hindra allmänheten från områden som egentligen är allemansrättsligt tillgängliga givet vissa förutsättningar. Det är dock tveksamt hur mycket de här, av flera domstolar tillämpade reglerna är värda då det inte finns någon skyldighet för en framtida rättstolkare att ta hänsyn till dessa. Domstolarna har generellt en för långtgående tolkning avseende vilka rättigheter som allmänheten har vilket resulterar i att markägaren måste göra stora eftergifter. Arbetet finner att det är nödvändigt att allemansrätten avgränsningar lagstadgas efter en nogrann utredning som tar framtidens förhållanden i beaktande. / The Right of Public Access is today a part of the Swedish constitutional law and is also mentioned in the Environmental Code without being defined. The law does not give any clear explanation as to what the Right of Public Access really means and what it encompasses apart from the general obligation to show consideration and caution. The law can only provide some form of demarcation if other laws are interpreted to the contrary, but that this should be done is in any case an assumption. It would also be strange if a Constitutional law is always relative to all other laws that are supposed to be subordinate to it.  Conflicts regarding the Right of Public Access are unusual, probably because it is based on custom and consensus, but with an increased commercial use of nature in the form of for example berry picking and the arranging of tourist activities on other peoples land as well as a change in general attitudes, it is not far-fetched to imagine that these conflict can become increasingly common in the future. It is important to know what rights and obligations the Right of Public Access actually provides, in addition to vague guidelines that people are assumed to follow. Since it is not possible to find this in the law, this thesis turns to the next step in the legal system; the courts, which would usually proceed from the law to resolve legal conflicts. Seven legal cases have been analysed with the aim of finding out the reasoning used by the courts and how they assess the extent of the Right of Public Access in each case. The purpose is to be able to compare the outcomes of the conflicts to see if the courts´ handling of previous cases can clarify anything regarding the extent and limitations of the Right of Public Access. The results show that there are large differences between how different courts assess the matter, both within the same legal case but also between them. There are sheer contradictions and it cannot be said that the courts are consistent in their application of the Right of Public Access. Some principles appear in several of the verdicts, such as an unspecified tolerance limit for damage and inconvenience, that a commercial use of the Right of Public Access is permitted and that there is an oppurtunity for property owners to partially prevent the public from areas that are technically accessible by the Right of Public Access given certain conditions. However, it is doubtful how much these rules, applied by several courts, are worth as there is no obligation for a future legal interpreter to take them into account. The courts generally have a too far-reaching interpretation regarding what rights the public has, which results in the landowner having to make major concessions. The work finds that it is necessary that the demarcations of the Right of Public Access be legislated after a careful investigation that takes the changing conditions of the future into account.

Examensarbetets titel - Besittningsskyddets balansering mellan hyresgäst och hyresvärd.Inlämningsdatum - 2017-05-18.Kurs - FF321F Fastighetsvetenskap: examensarbete.Författare - Johanna Helm, Catharina Swartz.Handledare - Peter Gottschalk.Nyckelord - Besittningsskydd, hyresgäst, hyresvärd, förverkandegrunder,hyresrätt, rättsfallSyfte - Syftet med studien är att analysera besittningsskyddet och se omdet är i behov av att balanseras om.Metod - Vi har valt att använda en rättsdogmatisk metod till denna studiedå den är bäst lämpad. Vi har bland annat studerat och fastställtgällande rätt, men även historien bakom besittningsskyddetsuppkomst. Detta gjordes genom att studera rättskälleläran sominnefattar lagar, propositioner, offentliga utredningar, rättspraxisoch doktrin.Gällande rätt - Vi har valt att fokusera på besittningsskyddets förverkandegrunderobetald hyra, vanvård av bostad, brottslig verksamhet samt olovligöverlåtelse. Vi har studerat rättsfall och domslut kring dessa.Analys och slutsats - Vi har kommit fram till att besittningsskyddet borde omformulerasnär det kommer till obetald hyra och vanvård av bostad. Det hadeäven varit bra om det förtydligats inom brottslig verksamhet då detär många rekvisit som ska uppfyllas. / Title - The balancing of the security of tenure between the tenant and thelandlord.Date - of submission 2017-05-18.Course - FF321F Real Estate Science: Degree Thesis.Authors - Johanna Helm, Catharina Swartz.Advisor - Peter Gottschalk.Key words - Security of tenure, tenant, landlord, forfeiture of property, tenancy,case.Purpose - The purpose of this study is to analyze the security of tenure andsee if it needs re-balancing.Methodology - For this paper we have chosen the legal method, because it is bestsuited for the purpose. We have studied and concluded the lawregarding the security of tenure and its history. We did this bystudying sources of the law, which are: the law, government bills,case law and doctrine.The Law - We chose to focus on the security of tenure´s forfeiture of propertyunpaid rent/part of rent, mismanagement of the apartment, criminalactivity and illegal transfer of tenant.Conclusion - We concluded that the security of tenure should be rewritten whenit comes to unpaid rent and mismanagement of the apartment. Wealso think it would be good if the necessary conditions for criminalactivity would be clarified.

Every year, children are subjected to sexual and/or physical abuse or rape, by relatives and/or strangers. We know that it happens in society but due to a large number of unreported cases nobody knows the exact number. Once the children report sexual crimes, professionals argue about the child's credibility. The purpose of this essay is to analyze the district court's (tingsrättens) arguments in order to understand how girls' credibility is presented in relation to other evidence, after they are suspected of having been subjected to sexual abuse. The material we used was twenty-five court cases from district courts in Sweden, where children under the age of fifteen where suspected of having been subjected to sexual abuse. This essay is based on a qualitative method. The collected material has then been analyzed based on Hällgren Graneheim, Lindgren and Lundman's (2023) qualitative content analysis. We have also used Christie's (2001) theory of the Ideal Victim to analyze the children's role as victims. The result showed that most of the children in the court cases were considered credible by the district court. In contrast, the results showed that the defendants who did not receive a conviction lacked corroborating evidence, such as DNA-evidence, witnesses to corroborate their story, messages, photos or video clips. At last, the result showed that when the defendants admitted to the crime, the district court did not argue in quite as much detail about the plaintiff's credibility as in the other court cases.

No description available.

Syftet med studien var att med kvalitativ forskningsmetod undersöka vilka tankar och känslor allmänheten som brukar poddar och dokumentärer som behandlar mord- och rättegångar har kring själva tittar/lyssnarupplevelsen och hur deras förtroende för rättsväsendet påverkas efter denna konsumtion, samt undersöka hur allmänheten och polisen påverkas av negativ media om rättsväsendet/polisen ur allmänhetens synpunkt. Elva personer intervjuades och intervjudatan analyserades med tematisk analys. Resultatet visade att allmänheten påverkas av att lyssna/titta på poddar och dokumentärer om mord och/eller rättegångar på ett eller annat sätt. En del menade att förtroendet för rättsväsendet sjönk. Alla respondenterna ansåg att dessa typer av medier väckte känslor, dock var dessa känslor relativt individuella. Respondenterna hade liknande åsikter om hur polis och allmänheten påverkas av negativ media. De var överens om att de påverkar förtroendet för polisen och skadar deras arbete samt att allmänheten påverkas mer negativt än vad polisen gör.  Slutsatsen är att konsumtionen av poddar och dokumentärer som behandlar mord- och rättsfall kan spela en viktig roll för att forma individers attityd och uppfattningar om rättsväsendet.

Vad är fastighetsmäklarnas attityder till användandet utav lockpriser? Ämnet har på senare tid varit omdiskuterat i media, som också gett sin syn på det. Vi genomförde därför en undersökning i form av en enkätundersökning med fastighetsmäklare och djupintervjuer med branschorganisationerna för att ta reda på deras attityder till fenomenet. Vi ville också undersöka om attityden till och användandet utav lockpriser skilde sig mellan städerna Karlstad, Göteborg och Stockholm. Intervjuerna och enkätundersökningen omfattade också branschorganisationernas åsikter om oärliga bud, samt mäklarnas syn på den oreglerade budgivningen. Vår slutsats är att majoriteten av mäklarna och branschorganisationerna inte tycker att det är okej att mäklare använder lockpriser. Detsamma gäller branschorganisationernas syn på oärliga bud. Det framkom av undersökningen att en stor del av mäklarna upplevde problem med tanke på den oreglerade budgivningen som råder i Sverige. Utifrån vår bedömning av resultatet tror vi att Stockholmsprojektet med jämförelsepriser kommer fungera och på sikt stävja användandet utav lockpriser. Vi tror också att den nya regeln i Fastighetsmäklarlagen (FML) kommer minska oärliga budgivningar och på sikt stoppa användandet utav det. / What are real estate brokers’ attitudes towards the use of cap prices? The subject has recently been much debated in the media, which also has given its opinions in the subject. Therefore we carried out an investigation in the form of a survey with real estate brokers and interviews with the industry associations to find out their attitudes to the phenomenon. We also wanted to examine whether attitudes towards and the usage of cap prices differed between the cities of Karlstad, Gothenburg and Stockholm. The interviews and the survey also covered the industry associations’ opinions about dishonest bids, and brokers' views on the unregulated bidding. Our conclusion is that the majority of brokers and industry associations don’t think it’s okay for brokers to use cap prices. The same applies to the industry organizations’ views of dishonest bids. The investigation revealed that a large proportion of brokers experienced problems regarding the unregulated bidding prevailing in Sweden. Based on our assessment of the outcome, we believe that the Stockholm project with comparison prices will operate and eventually curb the use of cap prices. We also believe that the new rule in the Estate Agents Act will reduce dishonest bidding and eventually halt the use of it.

This study is a discourse analysis of 15 child protection cases in Sweden, analysing a total of 30 verdicts from both the Court of Administrative Law and the Administrative Court of Appeal. The study’s first aim was to analyse the construction of parenthood and parental abilities in court verdicts concerning the removal of children due to environmental factors according to The Care of Young Persons Special Provisions Act. The second aim of the study was to analyse if a parent’s gender, class, or ethnicity affected the outcome of the courts’ verdict. The results were analysed using Michél Foucault’s theories on discourse and power and Tina Mattsson’s theories on categorization and intersectionality. The study found that parents were characterized by their conceived flaws in parenting in relation to what needs they were deemed as not fulfilling for their children. Those parents were also seen as deviating from the norm. One of the key aspects influencing the court’s verdict was if the parent displayed insight into their perceived problem and showed a willingness to change and cooperate with authorities. The results also showed that verdicts where children were placed into the custody of the social services tended to be based on a child protection paradigm, whereas verdicts where parents could keep custody were based on a child welfare paradigm. Another finding was that mothers were more likely to be seen as primary caregivers than fathers, and therefore more likely to be deemed as unfit parents. A mother’s mental illness was seen as a sign of unfit parenthood. Parents with substance abuse issues were often deemed unreliable as parents. Non-European parents who controlled their children were seen as the most deviant from the norm. Their children were seen as having to choose between either “freedom” or their family. An intersectional analysis showed how social injustices were maintained in the current discourse of child protection through marginalization. Finally, implications for social work were discussed based on the findings of the study.