Syftet med vår undersökning har varit att, genom intervjuer med brottmålsadvokater, undersöka hur kvinnliga och manliga gärningspersoner framställs inom domstolsväsendet, samt hur detta kan förstås utifrån ett genusperspektiv som visar hur sociala konstruktioner bildas, reproduceras och cementeras utifrån kön och förväntade egenskaper vi tillskriver de olika könen. Vår undersökning är kvalitativ då vi för att besvara vårt syfte samt våra frågeställningar har genomfört semistrukturerade intervjuer med ett antal olika brottmålsadvokater som inom sin profession försvarar både kvinnliga och manliga förövare som står åtalade för brott av skiftande allvarlighetsgrad. Som bakgrund till analyserna av empirin har vi använt oss av teoretiska ramar som genus och könsroller samt stereotypisering vilket handlar om den kognitiva snedvridning som kan ske i bedömningen av gärningspersonernas brottslighet. Ett viktigt resultat i studien har visat att det i vissa fall förekommer skillnader i framställningen mellan kvinnliga och manliga gärningspersoner, samt att rättssäkerheten och den lagstadgade objektiviteten genom detta är hotad. / The purpose of this study has been to examine how female and male offenders are represented in the domain of justice substantialised through the Swedish court and legal system. Through interviews with a number of trial lawyers we are aiming for an understanding of these representations related to a gender studies perspective that shows how norms and stereotypes are reproduced and maintained on the basis of sex, gender and expected qualities and capabilities. This study raises questions about objectivity, impartial judgements and in the end justice. We are also trying to illustrate female offenders and how they are perceived in the Swedish court and legal system. Our study is qualitative and to answer our issues we have gone through semi structured interviews with trial lawyers that through their profession has defended both female and male offenders. Our scientific background and theoretical framework is gender and sex studies together with stereotypes and doing stereotypes which is a type of cognitive bias; a subject that we are also presenting. One of the most important results of this study is that there is a difference in how female offenders are represented compared to how male offenders are represented in the Swedish court and law system. Through this result we can see that the statutory objectivity is threatened.

Många städer och kommuner har under de senaste decennierna fått omformulera identitet och riktning till följd av att industrier flyttat eller lagts ner. För att skapa ny och långsiktig tillväxt för städerna till förmån för invånarna har bland annat hållbar utveckling setts som ett begrepp att arbeta efter. Efterhand har det påvisats att inte alla gynnas av enbart ekonomisk och ekologisk hållbarhet utan fokus har riktats om på social hållbarhet i en allt större utsträckning. Det här arbetet fokuserar på hållbar utveckling och social hållbarhet i förhållande till fysisk planering och stadsomvandling. Syftet är att undersöka om och hur en kommun genom tolkning och konstruktion av begreppet hållbar utveckling kan verka för en integrerad och sammanlänkad stad i stadsutvecklingsprojekt. För att uppfylla syftet har ett antal forskningsfrågor framställts. Som metod för arbetet har sedan diskursanalytisk ansats använts. Analysmetoden som binder samman teori och metod ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv bidrar med verktyg för att utläsa och undersöka de diskurser som tolkats från empirin. Analysen görs som en fallstudie där den utvalda empirin är Malmö och Norra Sorgenfri. Ett antal diskurser om Malmös framtid åskådliggörs och analyseras med teoretiska begrepp i arbetet vilka resulterar i hur en kommun framställer social hållbarhet inom stadsplanering. Stadsdelen Norra Sorgenfri ses som en viktig del i arbetet med social hållbarhet och visionerna om en hållbar samhällsutveckling vilket är ett starkt argument för kommunens val att utveckla området. En slutsats utifrån identifierade diskurser är att stadsplaneringen bidrar till möjligheter att uppfylla målen om en socialt hållbar stad. Då det inte finns en entydig sanning inom den diskursanalytiska ansatsen är dock kommunens inställning en tolkning av framtidens stad. I de aspekter som analysen lyfter finns alternativa bilder av den planerade utvecklingens utfall.

I denna uppsats behandlas strukturell diskriminering av romska barn i utbildningsystemet i tre europeiska länder. Syftet med uppsatsen är tvåfaldigt. Det ena syftet är att jämföra Sveriges, Rumäniens och Tjeckiens arbete för att motverka diskriminering gällande romska barns rätt till utbildning på samma villkor som andra samt undersöka om arbetet främjar rättvisa för de romska barnen. Det andra syftet är att undersöka vilka fler åtgärder länderna bör genomföra för att bryta diskrimineringen och främja rättvisa. Uppsatsen är uppbyggd utifrån en förståelse av att mänskliga rättigheter har en juridisk dimension, en politisk och en moralisk. Med anledning av detta fastställs gällande rätt och de politiska åtgärderna. Vidare analyseras rätten men framförallt politiken utifrån ett perspektiv på rättvisa för att belysa moralen. Detta rättviseperspektiv har inspirerats av Nancy Fraser. Ett främjande av rättvisa innebär enligt detta perspektiv att förändra de strukturer i utbildningsystemet som är förtryckande och dominerande gentemot romska elever. Dessa strukturer utgör nämligen hinder för romska barn att delta som jämlikar i utbildningen. Detta görs för att undersöka om ländernas arbete främjar rättvisa för romska barn då det i uppsatsen hävdas att det också motverkar strukturell diskriminering. I uppsatsen dras slutsatsen att inget av länderna förändrar de strukturer som utgör hinder för romska barns jämlika deltagande. Detta innebär att länderna inte lyckas främja rättvisa och därför inte heller lyckas bryta den strukturella diskrimineringen. Uppsatsen avslutas med en diskussion om vilka åtgärder länderna bör genomföra för att främja rättvisa och bryta den strukturella diskrimineringen. / In this essay, structural discrimination of Roma children in the education system is dealt with in three European countries. The purpose of the thesis is twofold. One of the aims is to compare the work of Sweden, Romania and the Czech Republic to prevent discrimination against Roma children's rights to education on the same terms as others, and to investigate whether the work promotes justice for the Roma children. The second purpose is to investigate which more measures the countries should implement to break discrimination and promote justice. The essay is based on an understanding that human rights have a legal dimension, a political and a moral one. In view of this, the applicable law and policy measures are established. Furthermore, the law is analyzed, but above all the policy measures from a perspective of justice to highlight morality. This justice perspective is inspired by Nancy Fraser. In this perspective, promoting justice means changing the structures of the education system that are oppressive and dominant towards Roma students. This structures hinder Roma children from participating as equals in education. This is done to investigate whether the countries' work promotes justice for Roma children since it is stated in the essay that it also counteracts structural discrimination. The essay concludes that none of the countries change the structures that hinder the equal participation of Roma children. This means that the countries does not succeed in promoting justice and therefore does not succeed in breaking the structural discrimination. The thesis concludes with a discussion of what measures the countries should implement to promote justice and break the structural discrimination.

The aim of this quantitative study was to statistically test empirical knowledge that supports the idea of the existence of restrictive rationing and inequality in the distribution of resources for social support by variables of age, gender, marital status and number of nursing hours in the home care system. The material was obtained from internal records from the municipality of Karlskrona which constituted a population study, with which we performed regression analyzes to test the effect of the variables age and nursing hours on the variables escorting hours and  hours for social activation. An independent samples t-test were made to reveal any differences in mean values between the sexes, and a One way Anova analysis was made to check for differences of variance between each marital status. We found that men was rationed less hours of social support than women, that age had a positive effect on hours for social activation but a negative effect on escorting hours, that nursing hours had a positive effect on hours of social support and that there was a difference in mean hours of social activation between the married and the widowed, in the laters favour. We conclude that there is a restrictive practice in the home care system and that there is a difference in distribution between social categories, though it is not an unjust distribution of social support but rather an outcome of husbanding resources that points towards fairness, but we can recognize elderly of good health to be categories of attention as our analysis shows that they are are at risk to be overlooked.

<p>Jerlinder, Kajsa (2005): Rättvis idrottsundervisning för elever med rörelsehinder –dilemma kring omfördelning och erkännande. (Justice in Physical Education forPhysically Disabled Pupils – A Dilemma of Distribution and Recognition.) Studiesfrom The Swedish Institute for Disability Research No. 12, pp. 112. LicentiateDissertation, written in Swedish with an English abstract.The educational goal of “a school for all” creates many challenges. Issues of socialjustice and equity are central tenets of the concept of inclusive education. Despitethe goal of comprehensive education for all children, for many pupils with physicaldisabilities in an inclusive school system PE (Physical Education) teaching canresult in experiences of injustice. In the struggle to achieve social equity and createeducational experiences where disability does not matter, it seams to matter verymuch.The aim of this study is to illustrate a dilemma and its potential outcomeswhere demands for justice for pupils with physical disabilities are raised in inclusivephysical education. In the study, based on theories of redistribution andrecognition, two empirical examples are presented.The first example, in the context of the decentralisation of Swedish compulsoryschools, illustrates degrees of awareness about numbers of pupils with physicaldisabilities attending compulsory schools located in a case municipality. Foursources, with varying responsibilities for disabled children, all reported differentnumbers of pupils. Thus, with no congruent data at municipality level, distribu-tion and redistribution of necessary resources becomes difficult.In the second example of a ten year old boy with a physical disability,experiences of participation in inclusive physical education are described, fromthe perspective of five different actors (the boy himself, his PE teachers (2), hisparents, classmates, and his personal assistant).Data for this case study was gathered through interviews and systematic ob-servation. In this particular case, the outcome of inclusive PE was judged to besuccessful. The example illustrates the importance of recognition needing to befulfilled at several distributive levels. The positive outcome is discussed in terms ofthe combination of identification of particular special needs, sensitive adaptation,and general respect for the child with physical disability.Dilemmas of justice for disabled pupils in physical education are best studiedwithin a multi-level context. Recognition and redistribution demands need to besimultaneously addressed in order to fulfil the goal of equitable education forpupils with physical disabilities attending PE within the compulsory school sys-tem. An attempt to combine these different ideological approaches is discussedfrom the perspective of social status.The outcome of the two empirical examples presented in this study illustrategeneral dilemmas reaching beyond the educational challenges facing pupils withphysical disabilities and the responses of the compulsory school system to them.</p><p><img src="file:///tmp/moz-screenshot.jpg" /></p>

No description available.

No description available.

<p>Ett flygsäkerhetsarbete bygger på ett förtroende mellan individen och organisationen. Det finns en brist inom Försvarsmakten rapporteringssystem, där fördelningen av rapporter med avseende på mänskliga misstag, är avvikande från vad som anses som normalt inom flygverksamhet. Varför avviker rapporteringen i FM från normalbilden? Ett perspektiv som kan förklara denna avvikelse är rättvisekulturperspektivet.</p><p>Syftet är att diskutera huruvida den ojämna fördelningen av avvikelserapporter med avseende på mänskliga misstag i FM flygsäkerhetsarbete kan förklaras ur ett just culture perspektiv med fokus på regler och styrdokument .</p><p>Resultatet är att FM inte är att anse som en rättvisekultur. Framförallt är detta på grund av den bristfälliga kulturella grunden, disciplinsystemet och skyddandet av rapporteringssystemet.</p> / <p>Flight safety relies on trust between the person and the organization. There is a deficiency in the Swedish armed forces reporting system whereas the distribution between human factor reports and other reports is deviant from the normal distribution in flying operations. Why is that? A perspective that could help explaining this is the <em>just culture</em> perspective.</p><p>The purpose of this essay is to discus whether the uneven distribution in the reporting system in regards of human error in the Swedish armed forces can be explained by a just culture perspective in regards of rules and documents.</p><p>The result is that the Swedish armed forces are not considered a just culture. Mainly because of the insufficient foundation of the flight safety culture, the existence of a disciplinary system and the failure to protect the reporting system.</p>

Ett flygsäkerhetsarbete bygger på ett förtroende mellan individen och organisationen. Det finns en brist inom Försvarsmakten rapporteringssystem, där fördelningen av rapporter med avseende på mänskliga misstag, är avvikande från vad som anses som normalt inom flygverksamhet. Varför avviker rapporteringen i FM från normalbilden? Ett perspektiv som kan förklara denna avvikelse är rättvisekulturperspektivet. Syftet är att diskutera huruvida den ojämna fördelningen av avvikelserapporter med avseende på mänskliga misstag i FM flygsäkerhetsarbete kan förklaras ur ett just culture perspektiv med fokus på regler och styrdokument . Resultatet är att FM inte är att anse som en rättvisekultur. Framförallt är detta på grund av den bristfälliga kulturella grunden, disciplinsystemet och skyddandet av rapporteringssystemet. / Flight safety relies on trust between the person and the organization. There is a deficiency in the Swedish armed forces reporting system whereas the distribution between human factor reports and other reports is deviant from the normal distribution in flying operations. Why is that? A perspective that could help explaining this is the just culture perspective. The purpose of this essay is to discus whether the uneven distribution in the reporting system in regards of human error in the Swedish armed forces can be explained by a just culture perspective in regards of rules and documents. The result is that the Swedish armed forces are not considered a just culture. Mainly because of the insufficient foundation of the flight safety culture, the existence of a disciplinary system and the failure to protect the reporting system.

This essay contains two stories that reflect the reality I face as an educator, as well as a reflective discussion about my self-perceived dilemma. The dilemma reflects a classroom situation where I as an educator have trouble dividing my focus, my focus is either put on entire the class or on the child with special needs. Through this self-perceived situation I have started to question how children with special needs find their place in the school today. I discuss how I can handle and look at the unique situation that occurs when meeting this child. Terms like integration, inclusion, segregation, social rights and the expression "a school for everyone" will be discussed in this text, as well as how we can connect these terms and expressions to the problems I find in the school system’s way of handling children with special needs. I also highlight my dilemma from different ethical perspective. I chose to use Kants duty ethics, Mills utilitarianism (commercial ethics) and Aristotle’s virtue ethics to bring light on my dilemma, but also to find help in my professional role as a leisure pedagogue. The main question my essay deals with is this: How can you, as an educator, have a focus on the class as a whole, but at the same time pay attention to the child with special needs?