The following paper aims to study the therapeutic alliance between professional counselors working in healthcare and their patients. The purpose of the study is to develop an understanding of how the professional counselors treat clients to create an alliance, how they act when the alliance is deemed damaged and how they follow up the alliance to the client. The study is a qualitative study and to collect data, semi-structured interviews were designed with eight counselors who work in health care. To analyze the data, a thematic analysis was used. The results show that the counselors create alliance to their clients by building trust using a range of character and personality traits and strategies where the characteristics that the counselor and/or the patient possess can influence the difficulty of success. To repair a ruptured alliance, the professional may pause and consider a new approach, discuss the patient's reaction, use metacommunication or backtrack and apologize as strategies. The results show that counselors tend to follow up the alliance with their patients. For the most part, the follow up is done verbally by asking questions about the patient's experience of the meeting. The follow up can take place before, during or after the meeting.

This essay discusses the relationship between the employees at Swedish municipalities working at labor market units and their participants. The aim is to understand how their big room for action affects how they see their role and what this does to the help they are able to give the participants. The aim is also to give insight into how other organizations play a role in the creation of trust between the participants and the employees. This is done by breaking down the aim in two different questions: Question 1: How do the employees in labor market interventions view their service based on their room for action within the business and how does this affect their relationship with the client? Question 2: How do the employees use their room for action to help the participants orient themselves in the authority landscape? The data has been collected using a qualitative method and interviews with ten employees at four municipalities have been conducted. The theories used are aspects from the following theories: emotion sociology, professionalism and grassroots bureaucrats. The main findings are that the employees use their own personal life and personalities to make connections with the participants. They go outside of the realm of their job if they think it will help the participants and every employee makes a distinction in where to draw the line regarding what is part of their job.

De flesta barnen idag går i förskolan och inskolningen är första mötet mellan pedagoger, vårdnadshavarna och barnet. Forskning om förskola och pandemin visar att förutsättningar i förskolans verksamhet har förändrats på grund av restriktionerna. Där barn och pedagoger haft högfrånvaro, men även att pedagoger och vårdnadshavarna behövt hålla avstånd sinsemellan. Mot denna bakgrund är det av vikt att förstå hur relationsskapandet och samverkan mellan vårdnadshavarna, barn och pedagogerna sett ut under pandemin, eftersom det i Läroplanen för förskolan, Lpfö18 (2018) står att pedagogerna ska samarbeta med hemmet och skapa tillitsfulla relationer till vårdnadshavarna. Syftet med denna studie är att öka kunskapen om pedagogernas erfarenheter av inskolningar under pandemin ur ett omsorgetiskt perspektiv. Tidigare forskning visar att det är en fördel att vårdnadshavaren är aktiv vid inskolningen eftersom pedagogerna får möjlighet att koncentrera sig på relationsskapandet till barnet, samt att vårdnadshavarna vill ha tydlig information vid skolstart. Studien grundar sig i kvalitativa semi-strukturerade intervjuer, som ljudinspelats med sex olika pedagoger som har erfarenheter av inskolning både innan, under och efter pandemin. Det insamlade empiriska materialet har sedan kategoriserats utifrån olika teman utifrån intervjupersonernas berättelser, där materialet analyserat med stöd av ett omsorgsetiskt perspektiv. Resultatet visar hur covid-pandemin påverkat inskolningen på olika sätt i förskolan. Tillexempel att relationsskapandet till vårdnadshavaren har blivit mer problematiskt, men även gjort att pedagogerna fått upp ögonen för nya inskolningsätt.

Att leda på distans har aktualiserats inom flera delar av den offentliga sektorn till följd av Covid-19 pandemin och dess tillhörande restriktioner. Tillitsbaserad styrning har varit en omdiskuterad styrform som från politiska beslutsfattare har försökt implementeras i offentlig sektor. Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur ledarskapet har påverkats i den offentliga sektorn till följd av den plötsliga omställningen till distansarbete och hur arbetet med tillit kan ha påverkats. Studiens ändamål är att identifiera de möjligheter och utmaningar ett distansledarskap kan medföra samt hur tilliten påverkas när arbetet bedrivs bortkopplat från den fysiska kontorsmiljön. Det empiriskt insamlade materialet består av intervjuer med 17 ledare som är verksamma i olika delar inom den offentliga sektorn i Västra Götalandsregionen. Samtliga chefer har medarbetaransvar och har till största del utfört sitt arbete på distans under Covid-19 pandemin. Resultatet från datainsamlingen som intervjuerna bidrog med visade att cheferna har upplevt många möjligheter, men även utmaningar med att arbeta på distans. De största möjligheterna ansågs vara den ökade flexibiliteten i arbetsdagen, ökad tillit och upplevd närvaro från cheferna. Utmaningarna har varit att hantera gränsen mellan arbetstid och privatliv, att upprätthålla goda relationer när en viktig del av den sociala interaktionen försvinner och behöver ersättas, upptäcka medarbetares mående samt anpassa kommunikationen efter de förändrade förutsättningarna. Kopplat till tillit ansåg cheferna att den har ökat i arbetsgrupperna. Vidare visar studien att den plötsliga förändringen har bidragit till att en mer tillitsbaserad styrning lättare har kunnat implementeras och vara en naturlig del i arbetsvardagen. En avslutande reflektion i studien är att en medvetenhet, utformandet av alternativa kommunikationsvägar samt ett ökat känslomässigt och individuellt fokus minskar dessa risker som utmaningarna kan medföra. Ytterligare en reflektion vi kan konstatera är att tilliten spelar en central roll för att skapa en välmående arbetsgrupp och att en mer tillitsbaserad styrning är något som har upplevts positivt inom verksamheterna. Avslutningsvis kan vi fastställa att distansledarskap och tillitsskapande är en process som kräver mycket resurser samt behöver upprätthållas och underhållas över tid. / Distance leadership has become a more important aspect in several parts of the public sector as a result of the Covid-19 pandemic and its restrictions. Trust-based governance has been a discussed form of governance that political decision-makers have tried to implement in the public sector. The purpose of this qualitative study is to investigate how leadership has been affected in the public sector as a result of the fast readjustment to work from distance and how the trust has been affected. The intention is to identify opportunities and challenges of distance leadership and how the work of trust is being affected when the workplace is disconnected from the physical workplace. The empirically collected material consists of interviews with 17 leaders who are active in various parts of the public sector in the region of Västra Götaland. All managers have responsibility over employees and have for the most part performed their work on distance during the Covid-19 pandemic.  The results from the data collection from the interviews showed that the managers have experienced both opportunities and challenges during the distance work. The greatest opportunities were considered to be the increased flexibility in the working day, increased trust and higher presence from the managers during the workday. The challenges have been to manage the boundary between working hours and a private life, to maintain good relations when an important part of the social interaction disappears and needs to be replaced, to discover employees' moods and to adapt communication to the changed conditions. Linked to trust, managers felt that it had increased. Furthermore, the sudden change had contributed to a more trust-based governance being easier to implement and be a natural part of everyday work. A concluding reflection in the study is that an awareness, alternative communication paths and an increased emotional and individual focus may reduce these risks. Another reflection is that trust has a central role in creating a prosperous working group and a more trust-based governance is something that has been experienced positively in the businesses. In conclusion, we can state that distance leadership and trust building is a process that requires a lot of resources and needs to be maintained over time.  This thesis is going to be written in Swedish.

Denna studie avsåg att bättre förstå social isolation bland unga från perspektivet av en socialarbetare genom att svara på följande frågor: Hur arbetar socialarbetare med isolerade unga, varför blir unga isolerade och slutligen vilken konsekvens social isolation får för de som är isolerade. Studien använde sig av en kvalitativ forskningsansats för att svara på dessa frågor genom att använda sig av semistrukturerade intervjuer som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Det empiriska materialet analyserades utifrån ett systemteoretiskt perspektiv och analys utifrån den sociala modellen. Empirin i studien kommer från sex stycken intervjuer med socialarbetare. Resultatet av studien tyder på att socialarbetare använder sig av olika verktyg för att arbeta med socialt isolerade ungdomar, samtliga tar upp relationsskapande som ett exempel. Anledningarna till att ungdomarna blir isolerade kan vara olika, gemensamma resultat var autism, depression, avsaknad av socialt sammanhang, otillräckligt stöd från föräldrar och slutligen internetanvändning. Konsekvenser för de socialt isolerade ungdomar varierar mellan ungdom till ungdom men återkommande tema var försämrad sociala färdigheter, fysisk hälsa och mental hälsa. Vår slutsats blev att social isolation är ett omfattande problem med ett flertal olika aspekter som behöver särskild hänsyn och socialarbetare arbetar ständigt med sin förståelse av situationen och utgår främst från den unge själv och i sitt arbete ändvänder de sig av relationskapande som sitt främsta verktyg. / This study sought to better understand social isolation among youths from the perspective of social workers by answering the following questions. How do social workers work with isolated youths, why do youths become isolated and finally what consequences does social isolation cause for youths. The study used a qualitative research approach to answer these questions by also using qualitative content analysis along with perspectives rooted in general systems theory and the social model. The empirical data in this study comes from six interviews with social workers along with prior research. The results of this study suggest that social workers use various tools when working with socially isolated youths, among these all six social workers mention relationship building as an example. The reasons youth socially isolate can vary, common results were autism, depression, a lack of social context, lacking support from parents and finally internet use. Personal consequences for socially isolated youths varied from youth to youth but recurring themes were weakened social skills, physical health and mental health. Our conclusion became that social isolation is a broad problem with several different aspects that need special consideration and social workers are constantly working with their understanding of the situation and proceed from the youths themselves by utilizing relationship building techniques as their primary tool.

Abstract: Social Services offers needs-proven help- and support measures to people who need to get out of their addiction. Öppenvård (needs-proven individual help- and support intervention, through social services) is one of the Social Services' voluntary efforts aimed at adults with harmful use and or addiction problems. The substance abuse treatment that takes place at Öppenvården is of a conversational nature in the form of addiction counsellors giving clients advice and support. The study has been conducted with qualitative semi-structured interviews in one of the largest municipalities in southern Skåne, in which one section manager and six social workers have participated. The purpose of the study is to analyze social workers' experiences of addiction treatment at Öppenvården. The study analyzes the social workers' perceptions of the clients' ability to change, what conditions are required to be able to achieve a change, and how the social workers consider this to be possible. This is to be able to highlight and identify any difficulties that the social workers and their clients face in the change process. The results of the study show that success in the change process is equally dependent on the social workers' efforts and level of knowledge, the clients' attitude to lifestyle change, and the clients' conditions around their life situation. Alliance and relationship building, a secure housing situation and basic needs are important for a successful change process. In the social workers' description of the concept of change, I have found six different categories in their recipes for change: non-timed, wanting to seek help on their own, awareness, change of thought, motivation, as well as progression in a positive direction.

Studien ämnar att skapa en djupare förståelse för arbetet med gatubarn i Kilimanjaro regionen, Tanzania, samt undersöka verksamma faktorer för att främja barnens levnadsvillkor. Det empiriska materialet har samlats in genom fyra semistrukturerade intervjuer med socialarbetare från organisationen Amani Centre for Street Children. En tematisk analys användes sedan för att analysera empirin utifrån social konstruktionism, symbolisk interaktionism, identitetsskapande, kommunikationsteori och empowerment. Studiens resultat antyder att samhället har en negativ syn på barn som bor och lever på gatan, vilket leder till stigmatisering och illa behandling. Denna syn, tillsammans med barnens liv på gatan och tidigare erfarenheter i hemmet, påverkar deras självuppfattning. Trots låg självkänsla och självförtroende har barnen utvecklat en känsla av självständighet och handlingskraft för att överleva på gatan. Detta gör det svårt för dem att anpassa sig till ett liv på center, vilket utgör en av de största utmaningarna för organisationen. Slutligen framkom det att organisationen använder olika strategier i arbetet med den utsatta gruppen, inklusive ekonomiskt stöd, olika utbildningar, individuellt anpassade stödprogram samt samtal med kuratorer. Genom att identifiera strategier, framgångsfaktorer och utmaningar i arbetet, syftar studien till en fördjupad förståelse för socialt arbete i en annan kontext än den svenska, samt förbättra situationen för denna sårbara grupp. / The study aims to create a deeper understanding of the work with street children in Kilimanjaro region, Tanzania, and to investigate effective factors to promote the children's living conditions. The empirical material has been collected through four semi-structured interviews with social workers at the organization Amani Centre for Street Children. A thematic analysis was then used to analyze the empirical data based on social constructionism, symbolic interactionism, identity formation, communication theory and empowerment. The results of the study suggest that society has a negative view of children living on the street, which leads to stigmatization and mistreatment. This view, together with the children's life on the street and previous experiences at home, affects their self-perception. Despite low self-esteem and self-confidence, children have developed a sense of independence and agency to survive on the streets. This makes it difficult for them to adapt to life in a center, which is one of the biggest challenges for the organization. Finally, it was found that the organization uses different strategies to work with the vulnerable group, including financial support, various trainings, individualized support programs and counseling. By identifying strategies, success factors and challenges, the study aims to deepen the understanding of social work in a context other than the Swedish one and improve the situation for this vulnerable group.

Att dejta idag är annorlunda från hur det var för 12 år sedan. I takt med den ökade digitaliseringen har dejtingappar så som Tinder blivit allt vanligare och en av de största plattformarna för digital dejting. Tinders utformning bygger på en spelifierad swipefunkton där användarna genom bilder och textbeskrivning väljer vem de vill träffa. Syftet med denna studie är att problematisera huruvida dejtingappar haft en inverkan på relationsskapande och intimitet sedan Tinders introduktion på marknaden i ett senmodernt samhälle. Genom en kvalitativ studie utfördes 10 semistrukturerade intervjuer med Tinderanvändare i åldrarna 20-45. Materialet analyserades med hjälp av socialpsykologiska teorier med utgångspunkt i Giddens (1995) teorier om intimitet och relationsskapande. Utifrån en kritisk samhällsvetenskaplig metod analyserades materialet med hjälp av en reflexiv analys där resultatet visade att intimitet och relationer till stor del påverkats av Tinders uppkomst och är under en omvandling. Vi fann bland annat att det stora utbudet skapar komplikationer att finna kärleken samt att identiteten vi skapar online inte alltid är representativ för vår offline-identitet, vilket ytterligare försvårar dejtandet i det digitala senmoderna samhället. / Dating today is different from 12 years ago. With the increased digitalization, dating apps such as Tinder have become increasingly common and one of the largest platforms for digital dating. Tinder's design is based on a gamified swipe function where users choose who they want to meet through pictures and text descriptions. The purpose of this study is to problematize whether dating apps have a negative impact in creating relationships and intimacy since Tinder's introduction to the market in a late modernity. Through a qualitative study, 10 semi-structured interviews were conducted with Tinder users aged 20-45. The material was analyzed using social psychological theories based on Giddens (1995) theories of intimacy and creating relationships. Using a critical approach, the material was analyzed using reflexive analysis, with the results showing that intimacy and relationships have been greatly influenced by the emergence of Tinder and are undergoing a transformation. We found, among other things, that the vast selection creates complications in finding love and that the identity we create online is not always representative of our offline identity, further complicating dating in the digital late modern society.

Frågeställning: Hur bör ett företag i säkerhetsbranschen som verkar på en mogen businessto-business marknad agera för att skapa ett nytt starkt varumärke med hjälp av branding? Syfte: Syftet med rapporten är att analysera vikten av branding och betydelsen av att utformaett starkt varumärke inom business-to-business i säkerhetsbranschen. Rapporten syftar äventill att identifiera strategiska rekommendationer som G4S bör ha i åtanke vid skapandet av sitt nya varumärke. Metod: En fallstudie med induktiv ansats och kvalitativ forskningsmetod har använts vid undersökningen. Datainsamlingen har skett via intervjuer. Resultat, slutsatser: Undersökningen påvisar att branding inom business-to-business är viktigt då vi finner flera aspekter som tyder på att full rationalitet inte verkar på denna marknad. Slutsatser om hur företag på business-to-business marknaden bör arbeta med branding har dragits utifrån ett antal begrepp som vi identifierat. / Research question: How should a company in the security industry, that operates in a mature business-to-business market act to create a new strong brand using branding? Purpose: The report aims to analyze the importance of branding and the importance of designing a strong brand in business-to-business in the security industry. The report also seeks to identify strategic recommendations that G4S should keep in mind when creating their new brand. Methods: A case study with an inductive approach and qualitative research method has been used for this survey. Data has been collected through interviews. Results, conclusions: The survey shows that branding in business-to-business is important as we find several aspects that suggest that full rationality is not present in this market.Conclusions about how companies in business-to-business markets should work with branding has been drawn from a number of concepts that we have identified.

The aim of this study was to examine the definition and meaning of a relationship-based social work, and what conditions are required for the professional to manage such. Based on seven qualitative interviews with professional social workers who work with children and adolescents, a thematic analysis was conducted based on the theoretical frameworks of Symbolic Interactionism and the organisational theories of Human Service Organisations and Street-Level Bureaucracy. The main results confirm the importance of the relationship between the client and the professional according to the respondents. Role clarity and empathy through self-awareness were seen as important qualities of the professional to maintain a good relationship with the child, for whom this might lead to a sense of security through the relationship continuity. Mentioned conditions that facilitated the possibility of relationship based client work were mostly organisational variables such as time and discretion. These were variables that varied depending on the organisation that the professionals worked within, leading to a comparative discussion between the organisational conditions of social services and schools. Another theme identified was experience which seemed to matter as a personal skill. These conditions affect the professional’s ability to create and maintain relationships with the children.