År 2017 gjordes en revidering av läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr11). Denna reviderade upplaga kom att förtydliga skolans uppdrag att stärka elevers digitala kompetens. Detta innebär enligt Skolverket att elever ska förstå hur digitaliseringen påverkar samhället och individen samt få en nyanserad bild av digitaliseringens påverkan, både vad gäller risker och möjligheter. Eleven ska använda, skapa förståelse och anta ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt gentemot digital teknik och digitalisering. Eleven ska också utveckla förmågan att omsätta idéer i handling med användningen av digital teknik på ett kreativt sätt Denna studie har som syfte att undersöka huruvida revideringen av läroplanen med dess krav på att stärka elevernas digitala kompetens har kommit att påverka svensklärares litteraturundervisning i grundskolans senare del. Men också huruvida lärarens digitala kompetens motsvarar kravet den reviderade läroplanen ställer på undervisningen. Den första och andra frågeställningen handlar om huruvida kravet på digital kompetens syns i undervisningen och om den reviderade läroplanen tillsammans med den ökade digitaliseringen påverkat svenskundervisningen på annat/andra sätt. Till en början svarar lärarna nej, undervisningen har inte påverkats av revideringen på grund av lärarnas brist på insyn i den reviderade läroplanen. Ändå genomsyras undervisningen av kravet på stärkt digital kompetens på flera sätt, bland annat genom användning av digitala hjälpmedel där elever kan lyssna på böcker i undervisningen. Eleverna arbetar med presentationsprogram och filmskapande. Lärarna uppmuntrar även till kritiskt förhållningssätt till både informationssökning och sociala medier. Lärarna upplever också att korrekt språk, grammatik och djupläsning av texter fått stå tillbaka i läroplanen för den digitala kompetensen. Den tredje frågeställningen handlar om lärarnas egen digitala kompetens och på vilket sätt lärarna anser att den motsvarar kravet i revideringen. Även om lärarna på olika sätt är digitalt aktiva anser lärarna ändå att de är i stort behov av fortbildning i digital kompetens och riktlinjer kring hur den ska implementeras i undervisningen. / <p>Svenska</p>

Denna studie undersöker indexeffektens påverkan på reviderade aktier i OMXS30 under åren 1995–2023. Shleifer (1986) är en av pionjärerna att finna stöd för denna anomali. Shleifer fann stöd för indexeffektens existens på S&amp;P 500. Detta resultat går emot vad effektiva marknadshypotesen av Fama (1970) som menar på att detta inte ska vara möjligt på en effektiv marknad. Problematiken med denna teori är antaganden om hur samtliga intressenter på en marknad besitter samma kunskap, vilket studiens resultat likt Shleifer (1986) visar på inte stämmer i praktiken. Stockholmsbörsen är inte en effektiv marknad och vilket gör det möjligt för denna typ av anomali att existera. Shlefiers studie visar hur det är indexfonderna som handlar upp stora delar av utbudet av aktier tillgängliga på marknaden, vilket leder till ett minskat utbud. Det nya utbudet kan inte bemöta efterfrågan, vilket resulterar i att priset stiger. Denna studie visar på en positiv avvikelseavkastning för aktier som inkluderas i OMXS30, där den stora förändringen sker mellan dag -3 och -1 från eventdagen, det vill säga från att revideringen sker. Studiens resultat visar att mellan dag -3 och -1 har aktier som inkluderats en positiv kumulativ avvikelseavkastning på 3,118%. Detta i enighet med tidigare studier som på andra index funnit liknande resultat. Som förklaring till denna avvikelseavkastning har studien även funnit stöd för att det sker en förändring i antalet investerande inhemska institutioner. Likt Shleifers (1986) resultat visar även denna studie att indexfonders ökade intresse vid inkluderingar är en bidragande faktor till prisförändringen som uppstår, detta trots att ingen ny information om framtida avkastning tillkommit marknaden. Det som skiljer denna studies resultat från föregående studier är att denna även finner stöd för en negativ avvikelseavkastning för exkluderade aktier ur indexet under hela eventfönstret. De exkluderade aktierna har en signifikant negativ avvikelseavkastning mellan dagarna - 3 till -1 som är -2,125%. Dock ingen signifikant förändring i antal investerande institutioner. / This study examines the impact of the index effect on revised stocks in OMXS30 during the period 1995 to 2023. This study demonstrates a positive abnormal return for stocks included in OMXS30, with the greatest change occurring between day -3 and -1 from the event day, which corresponds to the inclusion. The results show that during this period, included stocks have a positive cumulative abnormal return of 3.118%. This is consistent with previous studies on other indices. The study also finds support for a change in the number of domestic institutional investors as an explanation for this abnormal return. Similar to Shleifer's (1986) findings, this study shows that the increased interest from index funds in the event of an inclusion contributes to the observed price change, despite no new information about future returns being introduced to the market. What sets this study apart from previous ones is that it also finds evidence for a negative abnormal return for excluded stocks throughout the event window. Excluded stocks have a significantly negative abnormal return between day -3 and -1, which is -2.125%. However, no significant change in the number of investing institutions is observed when it comes to excluded stocks.

No description available.

I takt med att sjöfarten utvecklas måste också utbildningarna för personalen som skall jobba ombord på fartygen utvecklas. Inför en större revidering av Sjöingenjörsprogrammet på Linneuniversitetet har vi på uppdrag av programansvarig Tobias Hedin undersökt vad yrkesverksamma tekniska chefer tycker att studenter och nyexaminerade Sjöingenjörer saknar eller är överutbildade inom.  Undersökningen som var helt anonym genomfördes med hjälp utav en enkätundersökning där de tekniska cheferna fick besvara sex olika frågor. Enkäten distribuerades till de tekniska cheferna med hjälp av rederiernas HR-avdelningar, detta för att förhoppningsvis uppnå en högre svarsfrekvens. Det framkom att den generella uppfattningen var att, bland annat, ytterligare utbildning inom el, automation, mer grundläggande kunskaper inom verkstadsteknik samt underhåll av vanligt förekommande utrustning ombord var önskvärt. / As shipping develops, the training for the personnel who will work on board must also be developed. Ahead of a major revision of the Maritime Engineering program at Linnaeus University we have on behalf of programme director Tobias Hedin investigated what Chief Engineers think that students and newly graduated Maritime Engineers lack or are overeducated in. The investigation, which was completely anonymous, was carried out with the help of a survey where the Chief Engineers had to answer six different questions. The survey was distributed to the Chief Engineers with the help of the shipping companies HR departments, this to hopefully achieve a higher response rate. It appeared that the general opinion was that, among other things, further training in electricity, automation, more basic knowledge in workshop technology as well as maintenance of commonly used equipment on board is desirable.

Orientering är en aktivitet som genomförts under lång tid i Sverige. I relation till skolan har det funnits preciserat i betygskriterierna att eleverna skall bli bedömda i hur de orienterar sig. I övergången från Lgr11 till Lgr22 har detta tagits bort. Studien syftar därför till att undersöka hur högstadielärares syn på revideringen i kursplanen där att orientera sig tagits bort från betygskriterierna till att endast finnas med i kursplanens centrala innehåll. För att samla data till studien genomfördes semistrukturerade intervjuer högstadielärare utbildade inom idrott och hälsa. Intervjuerna lade grunden för resultatet i studien som baseras på frågeställningarna och läroplansteori. Resultatet visar att trots att området försvunnit från betygskriterierna har lärarna en samsyn i att fortsätta undervisa kring området. Å andra sidan kan revideringen leda till olika tolkningar från högstadielärare vilket kan leda till att undervisningen genomförs i olika omfång och betygsättningen tolkas annorlunda. Lärarna understryker även det uteslutande stödet och handledningen i hur de ska gå till väga för att tolka och applicera revideringen i deras yrkesroll.

Some teachers see the curriculum as a guide that has to be followed, while others see it as a document of recommendations that support the teacher in his or her profession if needed. Changes to a curriculum will be interpreted in different ways depending on the individual. This study aims to investigate the revisions made to the English syllabus in Lgr11 coming in 2022, as well as to study how four English teachers working in compulsory school interpret these changes. This information is achieved through a qualitative study based on document analysis and interviews. Research has shown that Swedish teachers have experienced periods in which they have had the opportunity to teach the way they like, but also times when they have felt restrained by the steering documents. The results of this study show that the changes in the syllabus mostly concretise the document, making it easier to understand. The general meaning of the document remains the same, but the focus will shift from the aspect of abilities to the aspect of knowledge. The teachers interpret the changes to the syllabus as positive, because they believe that they will have more free space in their teaching as well as a more concrete and easily understood syllabus to work with. The conclusion of this study is that the changes that will be made to the English syllabus are not going to change the general meaning of the document, but will make the document clearer and more easily understood. Another conclusion is that the teachers do not believe that their work situation will change to any large extent, but they do think that the changes will make assessment a fairer process. / Vissa lärare ser läroplanen som en guide som skall följas, andra ser det som ett dokument som innehåller rekommendationer som stöttar läraren i dennes yrke om så behövs. Läroplansändringar kommer att uppfattas olika beroende på vem det är som tolkar ändringarna. Denna studie ämnar undersöka ändringarna som görs på den engelska läroplanen i grundskolan och som träder i kraft 2022. Studien skall även undersöka hur fyra engelsklärare i grundskolan uppfattar dessa ändringar. Detta görs genom en kvalitativ studie som inkluderar dokumentanalys och intervjuer. Forskning har visat att svenska lärare genom tiden har uppfattat sin yrkesroll som öppen och fri, där de kunnat lära ut det som önskats, men även stunder där de känt sig begränsade och låsta av styrdokumenten. Studiens resultat visar att ändringarna i läroplanen leder till att den blir mer konkret och enklare att förstå. Dokumentets generella mening ändras dock inte, men fokus kommer att ändras från förmågor till kunskaper i dokumentet. Lärarna uppfattar ändringarna som positiva då de tror att dokumentet kommer att bli enklare att förstå och att de dessutom kommer att få mer friutrymme och på så sätt kunna lita mer på sin erfarenhet och profession. Uppsatsens slutsats blir att den engelska läroplanen inte kommer att ändras i någon större utsträckning, mer än att den blir förenklad. En annan slutsats blir att lärarna inte tror att deras arbetssituation kommer att förändras märkvärt, men de tror däremot att ändringarna kommer att bidra till att bedömning kommer att kunna göras på ett mer rättvist sätt.

“Doing gives birth to ideas”. From ideas to composition: a study of composition processes in higher music education. Recent technological developments have challenged the historical methods of composing music for acoustical instruments using traditional scores. However, composers in the Western art music traditionstill continue to use them when they explore the realm of sounds intraditional instruments and possible ways to communicate their intentions. The aim of the present study is to describe the development process in the composition of score-based music intended to be performed by a mixed ensemble of wind, string and percussion instruments. Three composer students from an undergraduate program in Western art music composition each participated during two semesters in the data collection. The data consists of a series of composition sketches, qualitative interviews, voice logs, music recordings and observations of rehearsals and concerts. The analysis focused on shedding light on the participants’ ways of developing the content as the processes of composition unfold. The main methods of analysis were to compare different versions of the same composition and, on the basis of this comparison, to ask analytical questions of the participants. A result common to the three participants, is the conclusion that they start with rudimentary structures and gradually elaborate them so that they become more detailed and sophisticated, for example, more varied in instrumentation. This elaboration is supported by the use of written notes – scaffolds – that guide the development of the structure in different directions. Seven types of scaffolds, that represent different strategies to formulate and solve compositional problems, were found in the empirical data. The study contributes to wider understanding of the importance of making handwritten sketches throughout the process of developing musical ideas. Despite recent technological developments, there is evidence that hand-sketching still serves as an intuitive tool for meaningmaking, in combination with other tools such as acoustical instruments and new music technology.

Speech and language pathologists (SLP) use vocabulary tests as one of several means of investigating and evaluating suspected speech and language disorders. A test widely used when assessing receptive vocabulary is Peabody Picture Vocabulary Test (PPVT) IV. Several different Swedish translations of PPVT-IV exists today, most of which have not yet been studied. Since earlier studies have confirmed that Swedish translations of PPVT lack a steadily increasing level of difficulty, Swedish SLPs are uncertain as to how applicable the test is on a Swedish population. In this study, a Swedish translation of PPVT-IV was revised with the purpose of constructing a steadily increasing level of difficulty. The study comprised 172 monolingual children from grade 1, 3, 5, 7 and 9, tested by the authors of this thesis. The participants were recruited from ten schools in Uppsala. For 21 of the 228 PPVT-IV items, two different translations were tested to enable adjustment of the level of difficulty afterwards. Based on the results of the participants, a revised translation was developed with a more steadily increasing level of difficulty. Further adaptations are still needed before standardised norms can be developed for a Swedish population. The results for every grade displayed an average score above the American age standards. Participants from grade 1 performed one year above, participants from grade 3, 5 and 7 all performed two years above, and participants from grade 9 performed six to eight years above the American age standards for the corresponding age. / Logopeder använder ordförrådstest som ett av flera instrument för att utreda och bedöma misstänkta språkliga svårigheter. Ett test som ofta används vid bedömning av det receptiva ordförrådet är Peabody Picture Vocabulary Test (PPVT) IV. På svenska finns idag flera olika översättningar av PPVT-IV vars användbarhet ej undersökts. Tidigare studier har visat att svenska översättningar av PPVT har brister i form av en ojämnt stigande svårighetsgrad och logopeder är därför osäkra på hur användbart testet är. I föreliggande studie reviderades en svensk översättning av PPVT-IV med syfte att konstruera en jämnt stigande svårighetsgrad. Studien omfattade 172 enspråkiga elever från årskurs 1, 3, 5, 7 och 9 testade av författarna till föreliggande uppsats. Deltagarna rekryterades från tio skolor i Uppsala. För 21 av de 228 uppgifterna i PPVT-IV testades två ord per uppgift för att möjliggöra justering av testets svårighetsgrad i efterhand. Utifrån deltagarnas resultat utarbetades en översättning som ger testet en mer jämnt stigande svårighetsgrad. Ytterligare revideringar behöver dock göras för att jämna ut svårighetsgraden ännu mer innan det är aktuellt att ta fram normer för en svensktalande population. I jämförelse med den amerikanska standardiseringen presterade de svenska deltagarna från samtliga årskurser i genomsnitt betydligt högre än motsvarande åldrar i den amerikanska populationen. Deltagarna från årskurs 1 presterade ca ett år högre, deltagarna från årskurs 3, 5 och 7 presterade ca två år högre och deltagarna från årskurs 9 presterade ca sex till åtta år högre än motsvarande åldrar inom den amerikanska standardiseringen.

År 2011 konsulterade International Accounting Standards Board (IASB) med berördaintressenter och lokala standardsättare angående IASB:s agenda, vilket ledde fram till beslutom revidering av nuvarande föreställningsram. IASB avsåg revidera föreställningsramen medsyfte att uppdatera, förbättra och fylla de luckor som ansågs finnas. Revideringen mynnade uti ett antal tillägg och flera ändringar gällande skulddefinitionen. En av de mer betydelsefullaförändringar som gjordes var borttagningen av sannolikhetskriteriet, vilket var ett av deförslag som innefattas i IASB:s Exposure Draft som publicerades i maj 2015. Studiensproblemdiskussion visar på att nuvarande föreställningsram har erhållit mycket kritik, vilketlett fram till studiens syfte.Syftet med studien är att undersöka intressenters attityder till IASB:s revidering avskulddefinitionen i föreställningsramen, samt studera om intressenternas attityder till förslagetom ny definition skiljer sig mellan olika intressentgrupper. Studien ska hjälpa till att klargörahur organisationer förhåller sig till denna revidering och om det finns mönster iintressenternas attityder. Resultatet av studien ska sedermera hjälpa till att avgöra möjligakonsekvenser och om IASB bör fortsätta revideringen.Fram till 23:e januari 2017 hade sammanlagt kommentarer från 233 organisationer inkommittill IASB med synpunkter på revideringen. Urvalsprocessen medförde att 126 av dessa komatt ligga till grund för studiens empiri och analys. Eftersom avsikten med studien har varit attanalysera dokument för att tolka och skapa en djupare förståelse för intressenternaskommentarer har en kvalitativ innehållsanalys genomförts. Därefter har en abduktivforskningsansats anammats vilket innebär att studien har inslag av både deduktion ochinduktion.Resultatet av studien indikerar att en majoritet av respondenterna delar IASB:s uppfattningangående revideringen av skulddefinitionen. Av definitionens olika kriterier erhöll samtligafrämst positiva attityder, men inom varje kriterium fanns respondenter som motsatte sigIASB:s förslag. Endast en av totalt elva intressenter motsatte sig samtliga kriterier avskulddefinitionen. Den främsta kritiken riktades till IASB:s förslag att en skuld existerar omdet inte finns någon praktisk förmåga att undvika en överföring. Negativa attityder berördeockså att revideringen framstår otydlig och svårtolkad samt att vissa ändringar står i kontrasttill befintliga standarder.I studiens slutsatser framgår att det framkommer ett flertal mönster bland intressenternasattityder, däribland åsikten om att fler skulder kommer att recogniseras i balansräkningen.IASB anses därmed motsägelsefulla eftersom de förespråkar försiktighet, vilket kommer attminska då fler osäkra skulder recogniseras. Detta står i kontrast till vägledning i befintligastandarder och kan generera en hög grad av osäkerhet, vilket medför att finansiella rapportertolkas och framställs olika. Dessutom anses IASB motsägelsefulla med exkluderandet avsannolikhetskriteriet. Motsägelsen kring försiktighet och borttagningen avsannolikhetskriteriet kan också medföra negativa konsekvenser på den rättvisande bild företagbör redovisa. Utifrån dessa slutsatser bör IASB fortsätta revidera skulddefinitionen för attskapa tydligare riktlinjer och minska osäkerheten. / In 2011, the International Accounting Standards Board (IASB) consulted with interestedstakeholders and local standard-setters regarding the IASB agenda, which resulted in adecision to revise the current Conceptual Framework. The IASB aimed to revise theConceptual Framework with purpose of updating, improving and filling gaps. The revisionresulted in a number of additions and several changes regarding the liability definition. One ofthe more significant changes was the removal of the probability criterion, which was one ofthe proposals included in the IASB Exposure Draft, published in May 2015. The study showsthat the current Conceptual Framework has received a lot of criticism, which led to thestudy’s purpose.The purpose of this study is to examine stakeholders’ attitudes towards IASB’s revision of theliability definition in the Conceptual Framework and examine whether the attitudes ofstakeholders is different between stakeholder groups. The study should help clarify howorganizations relate to this revision and if there are patterns in stakeholder attitudes. The resultof the study will then help to determine possible consequences and whether the IASB shouldcontinue the revision.Until January 23rd of 2017, 233 organizations had comment on the IASB’s revision. Thesewere examined and a defined selection was made which resulted in 126 comments that werethe basis for this study. Since the purpose of the study has been to analyse documents tointerpret and create a deeper understanding of stakeholder comments, a qualitative contentanalysis has been conducted. Thereafter an abductive research approach was used, whichindicates that the study has elements of both deduction and induction.The result of the study indicates that a majority of respondents share the IASB's viewregarding the revision of the liability definition. The different criteria of the definitionreceived mostly positive attitudes, but each criterion had respondents who opposed theIASB’s proposal. Only one of eleven stakeholders opposed all the criteria of the liabilitydefinition. The main criticism was directed to the IASB's proposal that a liability exists ifthere is no practical ability to avoid a transfer. Negative attitudes also addressed the revisionto be unclear, and difficult to interpret, and that changes are in contrast to existing standards.The study’s conclusions show that there are a number of patterns among stakeholders'attitudes, including the view that more liabilities will be recognized in the balance sheet. TheIASB is therefore considered contradictory as they advocate prudence, which will decrease asmore uncertain liabilities are to be recognized. This contrasts the guidance in existingIVstandards and can generate a high level of uncertainty, which means that financial statementsare interpreted and produced differently. In addition, the IASB is considered contradictorywith the exclusion of the probability criterion. The contradiction of prudence and the removalof the probability criterion can also adversely affect the faithful representation. Based on theseconclusions, the IASB should continue revising the liability definition to create clearerguidelines and reduce uncertainty.

Denna studie har undersökt hur svensklärare formulerar skriftlig respons på gymnasisters texter. Studien har betraktat lärares responspraktik som en sociointeraktiv handling där texter utvecklas i dialog mellan lärare och elever. Studiens resultat grundar sig i en såväl kvantitativ som kvalitativ metodansats. I den kvantitativ metoden har lärares marginalkommentarer sammanställts och analyserats med avseende på dess form. Studiens kvalitativa analys åskådliggör materialet utifrån textkedjor för att studera marginal- och slutkommentarers funktion samt vilken effekt de har på elevers skrivutveckling. Resultatet visar att lärares respons tenderar att vara normativ men bidrar till elevers skrivutveckling. Kommentarer formuleras främst som lokuta talhandlingar där vissa kommentarer tenderar att avskrivas av eleverna. Således kan kommentarernas funktion ifrågasättas då elever tenderar att inte till sig av dess syfte. Slutligen har studien också identifierat att lärarrespons främjas av ett sociointeraktivt perspektiv.